Så här den ALLRA första dagen på det nya året sitter jag och tänker på det gamla, det avslutade, år 2011.
Tiden går ju så fort, det är svårt att hänga med i svängarna och framför allt är det svårt att riktigt reflektera över vad det är man gör, ser och upplever just då, i nuet.

Det är bra och nyttigt tror jag, att sätta sig ner och tänka tillbaka på vad som hänt och kanske utvärdera lite i sitt egna huvud HUR var det egentligen.

Det är en värstans tur nu, inser jag, att man har fotoalbummet på hårddisken och att man har sin blogg att gå tillbaka och kika i.
För vad är det egentligen som har hänt under år 2011?

Förra året slutade på ett riktigt tråkigt vis med att jag förlorade en väninna. Jag förlorade henne på grund av att vår syn på barnuppfostran och behandling av våra avkommor, skiljer sig SÅ mycket att det skar sig definitivt mellan oss. >>>
Tråkigt men sant.

Jag skäms fortfarande när jag tänker på att jag skickade hem en kompis mitt i natten på nyårsaftonen. Men det gick inte. Allt var kaos.
Och mitt i allt så känndes det så himla rätt.

Man ska inte umgås med folk som tar energi ifrån sig och lämnar dig med dåligt humör. Min tid är för värdefull för det. Jag har inte så mycket tid för att umgås med kompisar, och när jag väl har det ja då vill jag gå glad ifrån mötena. Inte irriterad som jag blir när jag träffar denna väninnan och son.

I mellandagarna så förlorade en nära bekant till familjen sin 20-årige son vid den här tiden. Han bara fick ont i hjärtat och föll ihop.

Att förlora sitt barn MÅSTE vara det svåraste som kan hända en person och detta gör mig så rädd. Att det faktiskt HÄNDER. >>>

Jag kommer ihåg att jag sa till Älsklingen att tänk på alla klappar som ligger hemma hos henne och bara väntar (vår andra julafton på trettondagen). De måste ju ligga där som ett hånflin emot henne. Och att nu kommer julen att fara förstörd för henne för all framtid. Föralltid kommer hon att förknippa denna tid som ska vara så lycklig med det allra hemskaste.

Så skaffade vi ju ny datorn med hjälp av julklappspengar och momsfri dag i affären. >>>
Men varför känns det ALLTID som att man blir lurad när man gör ett klipp.
Eller är det bara jag som känner så?
Skitnöjd med datorn har jag varit detta år i alla fall :)

Detta med fredags-feeling >>> är ju en sak som ständigt fascinerar mig. Hur kan det komma sig att man är på så bra humör jämt på fredagar?
Vart kommer den känslan ifrån?
Kan man köpa den på burk för att ta till på söndagskvällar när det INTE känns riktigt lika kul?

Och så funderingarna om att ha sot i själen. >>>
Jag tycker inte om att vara arg, det tar så lång tid för mig att bli glad sedan. Och även om jag blir på bättre humör så finns det alltd lite sot kvar i själen som ligger och skaver.

Denna ständiga rädsla över att tiden springer i väg och det finns så mycket att göra. Det blir aldrig någon tid över för MIG för att göra MINA saker, det som jag VILL göra.
Jag känner mig så rädd för att jag på min dödsbädd ska ligga där och ångra att jag inte gjorde annorlundare. >>>

Bebisfunderingarna har ju gjort sig påminnda lite då och då under året. Det började med att jag fick upp ögonen för den där serien om livet på BB >>>,

Och så det där olycksaliga mailet om att jag beter mig som en martyr. >>> Det satte inga vidare djupa spår i mig, men ibland så kommer det upp igen i mina tankar och jag undrar hur mina läsare verkligen ser på mig.

Den där ständiga kampen i mitt hjärta om, om jag är en BRA mamma eller om jag borde spärras in och ungarna borde få en styvmor som både kan leka med bilar och sjunga och som aldrig skriker åt dem. >>>
Den kampen tror jag aldrig att jag blir av med.

Hur i 70-singen ska man veta vad som är hjärtats röst och vad som är förnuftet? Jag lyckas aldrig lista ut vem som är vem och när det händer tråkiga saker och man måste lyssna på en röst, vems tar man då? >>>

Ibland så får jag så himla konstiga tankar. Tankar som skrämmer mig och ger mig ångest. Precis innan jag ska somna brukar vara ett poppis tillfälle att poppa upp i huvudet på mig, så att jag inte kan somna. Vanligtvis brukar de handla om att det händer barnen något. >>>

Så där ja. Det var en del tankar från första halvåret 2011. NU får vi ta halvtid här och gå och sova på saker.
Återkommer i morgon. Då är det måndag. Fortfarande jullov för ungarna men Älsklingen ska åka och jobba efter en veckas sjukskrivning.
Jag blir ensam med ungarna ;)

/Y