Skrivet den: 2011-09-30 Klockan: 12:47:41
Fredagsvägning - ska vi fira?
I går när jag satt och bloggade så funderade jag på om jag skulle lägga ut en liten vadslagning.
Tror ni att jag kommer under det förhatliga 70-strecket i morgon, skulle vadet vara.
Men så fick jag mig själv på andra tankar med motiveringen att det är onödigt att utmana ödet nu när jag verkar ha sån flyt och allt känns så bra (peppar peppar ta i trä).
Så upp på vågen i morse, ganska pigg för att det är fredag, TROTS att Alexander kom in och väckte mig en HALVTIMME före utsatt tid. Och naturligtvis vaknade Irma också då.
Dumt att missa något kul OM det skulle hända något, är hennes motto just nu.
Efter sedavanligt toalett besök då både Alexander och jag klämde ur oss våra allra sista droppar från natten, något annat kommer det inte på komando. Jag är väl ingen karl heller som kan bestämma om sånt...
Så Först så såg mina sömndruckna ögon 71,1, samma som förra veckan och ett sting av besviklelse kändes. Jag jag ska vara ÄRLIG och erkänna det. Jag blir besviken av sånt.
MEN.
När jag tittade närmare så såg jag ju att det stog 70.0.
Mest av tre är ju våran slogan här hemma, så jag steg på och av vågen tre gånger till; 70,2, 69,9 och 70,0.
70,0 alltså eftersom det visades flest gånger.
Man får inte vara dum.
Fast igentligen så är man ju det, för vad handlar det om?
En fis i rymden.
Japp, så nu är det fredagsstämning här hemma så det räcker och blir över vill jag lova.
Man kanske skulle ta och klämma till med en romantisk middag här hemma på lördags kväll, nu när vi ändå ska vara hemma under helgen.
Det var länge sedan vi satte oss ner, bara vi två och åt i lugn och ro. Jag ska faktiskt kolla i fotoalbumet när det var för jag tog faktiskt kort på det ;)
Tror det var runt jul för jag har ett svagt minne av att det fanns julpunt runt-i-kring.
Fel det var visst i november såg jag nu. Tända ljus var det i alla fall så inte så fel hade jag. MEN vad tiden springer i väg.
Ännu längre sedan sist var det som vi öppnade något alkoholhaltigt att dricka till en sådan romantisk middag.
Man kanske skulle lägga en flska skumpa på kylning. Lagret har ju vuxit sig ganska stort nu under graviditet och amning.
Fast en sak som jag har tänkt på är detta med firning. Så fort som det ska firas så tänker jag på en gång: MAT & VIN. Nu ska vi hitta på något riktigt gott. Eller, nu ska vi gå på restaurang. Eller, nu ska vi korka upp något.
Varför måste man fira med mat?
Jag försöker att komma på något annat.
Köpa sig någonting - inga pengar.
Åka iväg någonstans - inga pengar.
Hitta på något skoj ihop - brukar vanligtvis innebära pengar ELLER mat.
Jag får bara inse att jag är en mat-människa. Jag tycker om att äta och dricka gott. När man ska fira med mig så är det ALLTID en hit att bjuda mig på mat. Fast jag har en känsla av att det blir jag som får laga den. Ja det är väl ingen känsla direkt, jag är ganska så bombis på det ;)
Fast disken är INTE min, så det så.
Trevlig fredag på er.
/Y
Tror ni att jag kommer under det förhatliga 70-strecket i morgon, skulle vadet vara.
Men så fick jag mig själv på andra tankar med motiveringen att det är onödigt att utmana ödet nu när jag verkar ha sån flyt och allt känns så bra (peppar peppar ta i trä).
Så upp på vågen i morse, ganska pigg för att det är fredag, TROTS att Alexander kom in och väckte mig en HALVTIMME före utsatt tid. Och naturligtvis vaknade Irma också då. Dumt att missa något kul OM det skulle hända något, är hennes motto just nu.
Efter sedavanligt toalett besök då både Alexander och jag klämde ur oss våra allra sista droppar från natten, något annat kommer det inte på komando. Jag är väl ingen karl heller som kan bestämma om sånt...
Så Först så såg mina sömndruckna ögon 71,1, samma som förra veckan och ett sting av besviklelse kändes. Jag jag ska vara ÄRLIG och erkänna det. Jag blir besviken av sånt.
MEN.
När jag tittade närmare så såg jag ju att det stog 70.0.
Mest av tre är ju våran slogan här hemma, så jag steg på och av vågen tre gånger till; 70,2, 69,9 och 70,0.
70,0 alltså eftersom det visades flest gånger.
Man får inte vara dum.
Fast igentligen så är man ju det, för vad handlar det om?
En fis i rymden.
Japp, så nu är det fredagsstämning här hemma så det räcker och blir över vill jag lova.
Man kanske skulle ta och klämma till med en romantisk middag här hemma på lördags kväll, nu när vi ändå ska vara hemma under helgen.
Det var länge sedan vi satte oss ner, bara vi två och åt i lugn och ro. Jag ska faktiskt kolla i fotoalbumet när det var för jag tog faktiskt kort på det ;)
Tror det var runt jul för jag har ett svagt minne av att det fanns julpunt runt-i-kring.
Fel det var visst i november såg jag nu. Tända ljus var det i alla fall så inte så fel hade jag. MEN vad tiden springer i väg.
Ännu längre sedan sist var det som vi öppnade något alkoholhaltigt att dricka till en sådan romantisk middag.
Man kanske skulle lägga en flska skumpa på kylning. Lagret har ju vuxit sig ganska stort nu under graviditet och amning.
Fast en sak som jag har tänkt på är detta med firning. Så fort som det ska firas så tänker jag på en gång: MAT & VIN. Nu ska vi hitta på något riktigt gott. Eller, nu ska vi gå på restaurang. Eller, nu ska vi korka upp något.
Varför måste man fira med mat?
Jag försöker att komma på något annat.
Köpa sig någonting - inga pengar.
Åka iväg någonstans - inga pengar.
Hitta på något skoj ihop - brukar vanligtvis innebära pengar ELLER mat.
Jag får bara inse att jag är en mat-människa. Jag tycker om att äta och dricka gott. När man ska fira med mig så är det ALLTID en hit att bjuda mig på mat. Fast jag har en känsla av att det blir jag som får laga den. Ja det är väl ingen känsla direkt, jag är ganska så bombis på det ;)
Fast disken är INTE min, så det så.
Trevlig fredag på er.
/Y
Skrivet den: 2011-09-30 Klockan: 00:11:02
DVD:er på posten
Här-om-dagen kom det ett paket från snälla Annelie som läst om mitt träningsproblem här på bloggen. I paketet fanns det två tränings-DVD:s
Tänk att det finns sådana människor som helt utan egen vinning anstränger sig för att hjälpa en helt främmande människa.
Helt otroligt.
Jag är överväldigad.
Tack så jättemycket Annelie! 
En av DVD:erna är en tränings-sådan med han kände boxaren, som kör lite rumpa, lår, mage och rygg. Samt ett konditionspass.
Den kan komma väl till pass nu när jag ska ta nästa steg i förändringen, LITE muskelbyggande. Eller ska vi kalla det underhållande, för jag är INGEN muskelbyggare av stora mått, inte ens små.
Den andra DVD:n är en zumba-sådan. Jag har hört så mycket, och hörde så mycket om det när vi var i Sverige, om denna träningsform och folk är helt lyriska.
Gu vad kul.
Vad lätt det blev att träna.
Det känns inte som man tränar, så kul är det.
Osv.
Så jag var ju helt klart nyfiken och förväntansfull.
Zumba tänkte jag, det måste ju vara nån blandning av Samba och Rumba. Lite dans-aerobik till latinska rytmer. Jo detta borde passa mig. Jag har ju dansat salsa i flera år, som singel i Göteborg. Visserligen hellre än bra. Men jag tyckte om att göra det och borde ju således ha lite gratis ;)
Trodde jag...
Jag satte på skivan och fick se något som, ja, såg jättesvårt ut.
Jag tappade sugen på en gång.
Sån är jag. Det är en av mina ICKE så smickrande sidor. Om något verkar FÖR svårt så tappar jag sugen i stället för att känna ”jäklar-annamma-vad-jag-ska-klara-detta”.
Nu har jag ju bara tittat på några sekunder av zumban och jag har inte provat att göra något, så jag ska egentligen inte ha några förutfattade åsikter.
Jag får helt enkelt prova och återkomma i frågan.
Men en annan sak som verkligen irriterade mig, var tjejerna som instruerade, trådsmala utan en endaste kurva och såg bara så plastiga ut.
Jag blir bara så trött på hur media (Amerika) skjuter fram sådana ideal i rampljuset.
Är det så vi ska se ut?
Nej jag blev bara så himla trött på hela grejjen.
Men får som sagt återkomma efter prövning. Och kanske hittar jag en annan zumba-dvd som inte retas så mycket med mina ideal.
Skrivet den: 2011-09-29 Klockan: 17:00:21
Världens sämsta
Ibland känner man sig som världens sämsta kock.Idag är en sån dag.
Bägge ungarna spottade och fräste vid matbordet.
Alexander ville inte äta maten.
-Jag tycker inte om det, deklarerade han högt och tydligt och spottade ut ALLT.
Irma vande sig så småningom och åt upp det mesta. Men det var MÅNGA utspottningar innan dess och mjölken och citronen var populärast.
Jag blev misstänksam och smakade på maten, inget konstigt.
Men nu känner jag mig som världens sämste kocka.
För ett tag sedan, ja väldigt länge sedan, så skrev jag ju om Alexanders matvanor. >>>
Och om några av våra regler här hemma. >>>
Jag lade ut det på FöräldraLiv och det blev kallabalik där. Jag lovar jag ska återkomma med en uppföljning.
Men det verkar som att detta med barn och deras ätning är en stor del av många barnfamiljers vardag.
Inget att oroa sig för alltså.
Men jag gör ju det.
Ungen svälter INTE ihjälp på grund av ett missat mål. Varför känns det som så i hjärtat då?
Men jag bara VÄGRAR att laga speciell mat till ungarna bara för att de fått för sig att de inte gillar en sak. Allvarligt talat så var det en person på FL som tyckte att jag kunde göra pannkakor varenda dag....
Det är ju bara en fix idé, det vet jag ju. För om jag tex mixar grönsakerna som han INTE tycker om och ger honom så äter han. Ha ha.
Så gick det till här idag.
Jag, Yohanna, världens sämsta kocka ;)
/Y
PS Torsdagen går som smort. Älsklingen kom hem tidigt idag. Så jag slipper vara själv med ungarna nu på em/kvällen. Livet leker. DS
Skrivet den: 2011-09-29 Klockan: 12:20:25
(Bad)Sommaren är slut :(
Torsdag.
Ångest.
Någon borde skjuta denna dag eller helt sonika stryka den. >>>
Eller så borde JAG hitta på något för att liva upp den ;)
Jag har trott att det varit fredag hela veckan. Känslan av att det var helg på G har funnits där i bakhuvudet och gjort att denna veckan känts extra lång.
Vet ej varför?
Någon annan som varit fel i veckan?
Vi HADE bestämt att vi skulle ta sol- och bad-paus denna helgen och ägna oss åt att FÖRSÖKA börja på kaosrummet >>> som ska bli Irmas rum. Vi har ÄNTLIGEN fått tillåtselse från hyresvärden att ta bort mögelgarderoben där inne och det kommer bli så bra.
Irma är redan över året och det börjar bli dags att hon får eget rum.
Det börjar också bli dags för att Yohanna ska kunna få ligga i sin sköna säng om kvällarna och läsa de böcker som ligger på hög och skriker efter uppmärksamhet.
Men så ringde svärisarna från sommarstugan och berättade att den skulle hyras ut nu över hösten och vintern till solhungriga turister. De brukar göra så så det var inget konstigt med det. Påsk till oktober brukar det vara våran sommarstuga. Och höst och vinter brukar stugan tillhöra turisterna.
Därför bokade vi raskt om planerna och beslöt att åka och sola och bara denna sista helg.
Man måste ju passa på. Även om det GÅR att åka från Las Palmas och sola och bada någon annanstans ;) Eller sola och bada på stränderna I Las Palmas.
MEN så kom den olycksaliga operatioen >>> och Alexander fick bad-förbud i 15 dagar. Så nu har vi fått ändra planerna IGEN och det blir INGET sol och bad i helgen.
Tack så JÄTTEmycket för alla omtankar om Alexander och hans öron. Han mår så bra och är tillbaka i skolan som vanligt.
Faktum är att det verkar som att det inte blir något mer sol och bad i sommarstugan mer detta år.
Sommaren är över :(
Men vi ska i alla fall åka dit på söndag och äta söndasmiddag. Packa ihop alla våra prylar och forsla hem dem igen till Las Palmas.
När turisterna kommer måste bungalowen vara tom.
Om ni känner för att hyra den så är det bara att kontakta Maria på http://www.bungalowcaribe.es/caribe.html.
Planerna för lördagen är att Guldklimpen och jag ska åka på galej. Jag har lovat honom att vi ska gå på bio och se Cars 2. Dock verkar det som att den filmen har slutat visas här.
Vi väntade FÖR länge.
Inte bra.
Men faktum är att det har inte funnits några ekonomiska möjligheter att åka på galej med Guldklimpen denna månaden.
Jag har velat men inte kunnat.
Nu får jag försöka ta och styra in hans tankar på att se smurfarna i stället. Och sedan är det tänkt att vi ska gå på MacceD eller vart han nu vill luncha.
Vi 2 har aldrig varit iväg på något kul själva så jag tyckte att det var dags nu. Dessutom så kan det vara nyttigt att Irma och pappa får lite tid för sig själva och att jag och Guldklimpen får göra något på egen hand. Något som är KUL.
Är det VERKLIGEN inte fredag?
Det käns som det :)
/Y
Skrivet den: 2011-09-28 Klockan: 21:15:23
Sammanfattning av Real Life Linneskåpet
25 stycken kommentarer till ett och samma inlägg.
Rekord!
Jag tror aldrig att det har hänt i min blogghistoria.
Linneskåp är tydligen ett ämne som engagerar ;)
Många var de som ville berätta om sina skåp och lakan.
Många var de som skyllde på ditten och datten ;)
Men här är de modiga som vågade visa ett foto på härligheten:
-Tina visade efter mycket ÅNGEST upp sitt skåp som hon ursäktar med att det borde städas, det tänker hon göra i morgon.
Jag ser då INGEN fara på taket. Bara normala saker i ett linneskåp, förutom lampan då. Men den hade ju bara pausat lite i skåpet.
-Fina Frun erkänner att hon tycker om lite krusiduller och hotellkänsla på lakanen. Nu har ju hon ett ganska så nytt linneskåp så man kan kanske skylla den nästan militäriska ordningen, på det. Men det är fint, det måste man erkänna. En dag kanske jag . . .
-Madredetres erkänner faktiskt att hon MANGLAR sina sängkläder. Det blir + i kanten på det. Men så har hon ju tvättstuga med mangel och tid att slå ihjäl när hon väl bokat tvättstuga. Annars så ser allt helt normalt ut där. Inget att skämmas över.
-MormorMu berättar att hennes linneskåp är uppdelat på TRE olika ställen. Kanske dags att samla ihop det på ett ställe? Eller varför det? Vem har sagt att man bara ska ha ett skåp? Även här ser det precis normalt ut FÖRUTOM en laptop och en skrivare som ligger på lakanen. Kanske fungerar de som mangel? Nej då de hade också bara pausat där på väg till återvinningen.
-Linda hänger på här och visar här upp ett helt normalt linneskåp som får sälla sig till de andra helt normala linneskåpen. Men hon förklarar att det var inte länge sedan de gjorde i ordning just det skåpet så därför ser det ovanligt iordningpiffat ut. Ingen fara tycker jag. Bara lagom ;)
-Jenny är sist ut med att visa upp sitt "skåp". Som egentligen är en låda under sängen. Väldigt praktiskt tycker jag. Det finns mycket oanvänt utrymme där under att ta vara på. Hon klagar på att det i engelska hus inte byggs in några garderober. Det kan jag berätta att vi inte har heller här i Spanien. Slarvigt ;)
Jag tycker att det var väldigt bra jobbat av er alla och väldigt MODIGT av er att våga kliva fram och visa att alla har INTE en avlutat och nyfernissat auktionsfynd till linneskåp.
Och alla har inte siden och satäng-lakan som färgmatchas med gardiner och övrig inredning.
Alla står inte och stryker sina lakan för att de ska ligga som prydnad över sängen och själv sover i soffan för att inte förstöra intrycket.
Men visst är det kul att ibland se dessa på bilder i inredningstidningar. Men man måste ALLTID komma ihåg att så ser inte Real Life ut.
Nästa vecka kör vi från en annan del av livet. Håll utkik på måndag kväll, så skriver jag en påminnelse här om vad det är ni ska fotografera under tisdagen.
Tack för all medverkan!
/Y
Rekord!
Jag tror aldrig att det har hänt i min blogghistoria.
Linneskåp är tydligen ett ämne som engagerar ;)
Många var de som ville berätta om sina skåp och lakan.
Många var de som skyllde på ditten och datten ;)
Men här är de modiga som vågade visa ett foto på härligheten:
-Tina visade efter mycket ÅNGEST upp sitt skåp som hon ursäktar med att det borde städas, det tänker hon göra i morgon.
Jag ser då INGEN fara på taket. Bara normala saker i ett linneskåp, förutom lampan då. Men den hade ju bara pausat lite i skåpet.
-Fina Frun erkänner att hon tycker om lite krusiduller och hotellkänsla på lakanen. Nu har ju hon ett ganska så nytt linneskåp så man kan kanske skylla den nästan militäriska ordningen, på det. Men det är fint, det måste man erkänna. En dag kanske jag . . .
-Madredetres erkänner faktiskt att hon MANGLAR sina sängkläder. Det blir + i kanten på det. Men så har hon ju tvättstuga med mangel och tid att slå ihjäl när hon väl bokat tvättstuga. Annars så ser allt helt normalt ut där. Inget att skämmas över.
-MormorMu berättar att hennes linneskåp är uppdelat på TRE olika ställen. Kanske dags att samla ihop det på ett ställe? Eller varför det? Vem har sagt att man bara ska ha ett skåp? Även här ser det precis normalt ut FÖRUTOM en laptop och en skrivare som ligger på lakanen. Kanske fungerar de som mangel? Nej då de hade också bara pausat där på väg till återvinningen.
-Linda hänger på här och visar här upp ett helt normalt linneskåp som får sälla sig till de andra helt normala linneskåpen. Men hon förklarar att det var inte länge sedan de gjorde i ordning just det skåpet så därför ser det ovanligt iordningpiffat ut. Ingen fara tycker jag. Bara lagom ;)
-Jenny är sist ut med att visa upp sitt "skåp". Som egentligen är en låda under sängen. Väldigt praktiskt tycker jag. Det finns mycket oanvänt utrymme där under att ta vara på. Hon klagar på att det i engelska hus inte byggs in några garderober. Det kan jag berätta att vi inte har heller här i Spanien. Slarvigt ;)
Jag tycker att det var väldigt bra jobbat av er alla och väldigt MODIGT av er att våga kliva fram och visa att alla har INTE en avlutat och nyfernissat auktionsfynd till linneskåp.
Och alla har inte siden och satäng-lakan som färgmatchas med gardiner och övrig inredning.
Alla står inte och stryker sina lakan för att de ska ligga som prydnad över sängen och själv sover i soffan för att inte förstöra intrycket.
Men visst är det kul att ibland se dessa på bilder i inredningstidningar. Men man måste ALLTID komma ihåg att så ser inte Real Life ut.
Nästa vecka kör vi från en annan del av livet. Håll utkik på måndag kväll, så skriver jag en påminnelse här om vad det är ni ska fotografera under tisdagen.
Tack för all medverkan!
/Y
Skrivet den: 2011-09-28 Klockan: 13:45:43
Överaskningsoperation :(
Gårdagen ja.
Tror ni att man kan bli så överbelastad känslomässigt sett att det går ut över kroppen?
I dag när jag skulle ut och gå min morgonpromenad så ville nämligen inte min kropp följa med. Den var seeeeg som tuggummi.
Undrar varför?
Men vi tar det från början som de proffisionella skriver...
Alexander har ju alltid haft lite problem med sina öron. >>> Och under förra hösten och vintern så var han konstant snorig >>>, hostig >>> och ett flertal öroninflammationer. >>>
Efter mycket om och men så fick vi komma till örondoktorn >>>, som till slut bestämde att det skulle dräneras i öronen >>> för att undvika framtida problem.
I maj var vi och tog prover inför operationen och Alexander skötte sig otroligt. >>>
Alla var förvånade över hur tålig han var. Inte ett MU sa han fastän de fick sticka honom flera gånger för att hitta en åder som ville släppa ifrån sig blod.
Men fortfarande så hade ingen läkare talat med oss om vad det var som skulle göras och hur.
Jag tänkte i mitt stilla sinne att det kommer väl. En stund innan det bestäms datum för operationen får vi komma och möta en läkare som kommer att förklara allt för oss.
Men detta är Spanien, här går det inte till som på andra ställen ;)
Förra veckan så ringde de från sjukhuset. Jag var och hämtade Alexander i skolan och svarade inte hemma och hörde inte mobilen. Då ringde de till svärmor och berättade att vi hade tid som igår klockan 8 på morgonen på fastande mage.
Här går historierna isär, och vi kommer ALDRIG att få reda på vad som hände. Svärmor säjer att de sa till henne att det var för en provtagning vi skulle dit. Sköterskan säjer att hon sa till svärmor att det var för operation vi fick tiden.
Jag TYCKTE att det var lite konstigt att vi skulle dit IGEN och ta prover när vi redan varit där. Men så tänkte vi att det har ju gått tre månader sedan vi tog dem och då tyckte jag att jag hört att man måste ta om proverna.
Vet inte vart jag fick det ifrån.
På morgonen klockan 06:30 så släpade jag sålunda upp två små trötta barn och vi gav oss ut för att ta bussen för att kunna vara på sjukhuset klockan 8.
Alla på fastande mage för att efter provtagningen gå på café och mysa med köpefrukost.
Först bussen som kom var smockfull med folk och stannade inte ens vid hållplatsen.
Skit!
Hur gör vi nu?
Ska jag vänta på nästa och riskera att komma försent eller ta en taxi med allt bråte vi har med oss?
Jag väntade, men nästa buss som kom var OCKSÅ smockfull. Denna stannade dock och jag tvingade folk att flytta på sig så jag kunde köra in barnvagnen och sätta mig med TVÅ barn i knät.
PÅ bussarna i Spanien får barnen inte sitta i barnvagn. Den måste parkeras och barnen måste sitta i knät på föräldern, annars så startar inte bussen.
Försök att få folk att resa på sig i en smockfull buss...
Jo det gick bra till slut.
Vi kom fram i tid och checkade in oss i luckan på receptionen. Då säjer tanten där att vi ska följa efter ett annat par och åka till våning 1. Konstigt tänker jag för där var vi inte förra gången. Men jag följer snällt efter.
Vi hamnar på operation, jag blir lite misstänksam och frågar paret vi följde efter vad de ska göra.
Jo de ska operera sin son.
Nej nu blir jag lite smått orolig och går tillbaka till receptionen och frågar om det har blivit något missförstånd, detta är ju Spanien ;)
Nej då. Alexander ska opereras IDAG och det har de ringt och sagt. Men lugn säjer de. Han får komma hem på en gång och ska inte läggas in.
MEN jag hatar detta. När det inte blir som man tänkt sig och inte har något förberett. Det är något som verkligen händer FÖR ofta här nere.
PLANERINGEN klaffar inte.
Alexander kom i skolkläder eftersom vi trodde att han skulle till skolan efteråt. Men inte skickar jag en nuopererad kille till skolan. Men alla tittade ju konstigt på oss.
Varken Irma eller jag hade ätit frukost och jag hade INGENTING med mig åt oss. Detta skulle ta mycket längre tid än en provtagning. Som tur var hade jag gjort en liten vällingflaska åt Irma som jag tagit med. Men den drack hon ju upp på en gång.
Jag var själv med två barn och barnvagn. Hade jag vetat att det var operation på G hade jag inte tagit med Irma eller jag hade haft med mig Älsklingen. Alla andra föräldrar var där bägge två med sitt barn. BARA jag var själv med två barn.
Ingen hade förklarat något för oss vad som skulle hända och vad de skulle göra. Därför hade jag INTE kunnat förklara något för Alexander. Jag hade sagt till honom att de skulle sticka honom i armen men att mamma skulle vara där HELA tiden och krama honom.
Nu skulle han sövas och jag fick INTE vara där och kunde inte förklara något för honom. Som tur var så är Alexander en väldigt stabil kille som inte får panik för mycket. Han följde med narkossköterskan som förklarat för oss vad som skulle hända och jag hoppas att han kände sig säker och uppmuntrad av mitt ansikte som försökte utstråla uppmuntran och säkerhet.
Medans jag grät innombords.
De tog min lillekille och jag fick inte vara där och stötta honom.
Alla känslorna från förra sjukhusupplevelsen >>> kom upp och jag började nästan storböla där i väntrummet. Men sysselsatte mig med att roa Irma.
Efter en halvtimme ropade de in mig i uppvakningsrummet där jag fick vara i alla fall och ta hand om Alexander när han vaknade upp.
Det var lite komplicerat med bebis, barnvagn och uppvaknade groggi Alexander
som mådde skit. Men sköterskorna var snälla och gullade med Irma så att jag kunde ägna mig åt Alexander.
Men Alexander mådde inget vidare så vi fick ta en taxi och bädda ner honom hemma. Irma fick lunch på störten och bäddades ner också.
Själv åt jag frukost klockan 1 på dagen och fick äntligen pusta ut i hemmest trygga vrå.
ÄNTLIGEN var det över!
På eftermiddagen var allt kaos med tider, ätning, sovning osv. Men vi var hemma och tog det lugnt.
Men jag har fortfarande den ÄCKLIGA sjukhusdoften kvar i min näsa. Den försvinner inte oavsett hur mycket parfym jag sprayar på mig.
Det var vår kaos-tisdag det.
Det gör vi inte om.
/Y
Tror ni att man kan bli så överbelastad känslomässigt sett att det går ut över kroppen?
I dag när jag skulle ut och gå min morgonpromenad så ville nämligen inte min kropp följa med. Den var seeeeg som tuggummi.
Undrar varför?
Men vi tar det från början som de proffisionella skriver...
Alexander har ju alltid haft lite problem med sina öron. >>> Och under förra hösten och vintern så var han konstant snorig >>>, hostig >>> och ett flertal öroninflammationer. >>>
Efter mycket om och men så fick vi komma till örondoktorn >>>, som till slut bestämde att det skulle dräneras i öronen >>> för att undvika framtida problem.
I maj var vi och tog prover inför operationen och Alexander skötte sig otroligt. >>>
Alla var förvånade över hur tålig han var. Inte ett MU sa han fastän de fick sticka honom flera gånger för att hitta en åder som ville släppa ifrån sig blod.
Men fortfarande så hade ingen läkare talat med oss om vad det var som skulle göras och hur.
Jag tänkte i mitt stilla sinne att det kommer väl. En stund innan det bestäms datum för operationen får vi komma och möta en läkare som kommer att förklara allt för oss.
Men detta är Spanien, här går det inte till som på andra ställen ;)
Förra veckan så ringde de från sjukhuset. Jag var och hämtade Alexander i skolan och svarade inte hemma och hörde inte mobilen. Då ringde de till svärmor och berättade att vi hade tid som igår klockan 8 på morgonen på fastande mage.
Här går historierna isär, och vi kommer ALDRIG att få reda på vad som hände. Svärmor säjer att de sa till henne att det var för en provtagning vi skulle dit. Sköterskan säjer att hon sa till svärmor att det var för operation vi fick tiden.
Jag TYCKTE att det var lite konstigt att vi skulle dit IGEN och ta prover när vi redan varit där. Men så tänkte vi att det har ju gått tre månader sedan vi tog dem och då tyckte jag att jag hört att man måste ta om proverna.
Vet inte vart jag fick det ifrån.
På morgonen klockan 06:30 så släpade jag sålunda upp två små trötta barn och vi gav oss ut för att ta bussen för att kunna vara på sjukhuset klockan 8.
Alla på fastande mage för att efter provtagningen gå på café och mysa med köpefrukost.
Först bussen som kom var smockfull med folk och stannade inte ens vid hållplatsen.
Skit!
Hur gör vi nu?
Ska jag vänta på nästa och riskera att komma försent eller ta en taxi med allt bråte vi har med oss?
Jag väntade, men nästa buss som kom var OCKSÅ smockfull. Denna stannade dock och jag tvingade folk att flytta på sig så jag kunde köra in barnvagnen och sätta mig med TVÅ barn i knät.
PÅ bussarna i Spanien får barnen inte sitta i barnvagn. Den måste parkeras och barnen måste sitta i knät på föräldern, annars så startar inte bussen.
Försök att få folk att resa på sig i en smockfull buss...
Jo det gick bra till slut.
Vi kom fram i tid och checkade in oss i luckan på receptionen. Då säjer tanten där att vi ska följa efter ett annat par och åka till våning 1. Konstigt tänker jag för där var vi inte förra gången. Men jag följer snällt efter.
Vi hamnar på operation, jag blir lite misstänksam och frågar paret vi följde efter vad de ska göra.
Jo de ska operera sin son.
Nej nu blir jag lite smått orolig och går tillbaka till receptionen och frågar om det har blivit något missförstånd, detta är ju Spanien ;)
Nej då. Alexander ska opereras IDAG och det har de ringt och sagt. Men lugn säjer de. Han får komma hem på en gång och ska inte läggas in.
MEN jag hatar detta. När det inte blir som man tänkt sig och inte har något förberett. Det är något som verkligen händer FÖR ofta här nere.
PLANERINGEN klaffar inte.
Alexander kom i skolkläder eftersom vi trodde att han skulle till skolan efteråt. Men inte skickar jag en nuopererad kille till skolan. Men alla tittade ju konstigt på oss.
Varken Irma eller jag hade ätit frukost och jag hade INGENTING med mig åt oss. Detta skulle ta mycket längre tid än en provtagning. Som tur var hade jag gjort en liten vällingflaska åt Irma som jag tagit med. Men den drack hon ju upp på en gång.
Jag var själv med två barn och barnvagn. Hade jag vetat att det var operation på G hade jag inte tagit med Irma eller jag hade haft med mig Älsklingen. Alla andra föräldrar var där bägge två med sitt barn. BARA jag var själv med två barn.
Ingen hade förklarat något för oss vad som skulle hända och vad de skulle göra. Därför hade jag INTE kunnat förklara något för Alexander. Jag hade sagt till honom att de skulle sticka honom i armen men att mamma skulle vara där HELA tiden och krama honom.
Nu skulle han sövas och jag fick INTE vara där och kunde inte förklara något för honom. Som tur var så är Alexander en väldigt stabil kille som inte får panik för mycket. Han följde med narkossköterskan som förklarat för oss vad som skulle hända och jag hoppas att han kände sig säker och uppmuntrad av mitt ansikte som försökte utstråla uppmuntran och säkerhet.
Medans jag grät innombords.
De tog min lillekille och jag fick inte vara där och stötta honom.
Alla känslorna från förra sjukhusupplevelsen >>> kom upp och jag började nästan storböla där i väntrummet. Men sysselsatte mig med att roa Irma.
Efter en halvtimme ropade de in mig i uppvakningsrummet där jag fick vara i alla fall och ta hand om Alexander när han vaknade upp.
Det var lite komplicerat med bebis, barnvagn och uppvaknade groggi Alexander
som mådde skit. Men sköterskorna var snälla och gullade med Irma så att jag kunde ägna mig åt Alexander.Men Alexander mådde inget vidare så vi fick ta en taxi och bädda ner honom hemma. Irma fick lunch på störten och bäddades ner också.
Själv åt jag frukost klockan 1 på dagen och fick äntligen pusta ut i hemmest trygga vrå.
ÄNTLIGEN var det över!
På eftermiddagen var allt kaos med tider, ätning, sovning osv. Men vi var hemma och tog det lugnt.
Men jag har fortfarande den ÄCKLIGA sjukhusdoften kvar i min näsa. Den försvinner inte oavsett hur mycket parfym jag sprayar på mig.
Det var vår kaos-tisdag det.
Det gör vi inte om.
/Y
Skrivet den: 2011-09-28 Klockan: 00:31:14
Missförstånd & surprise
I dag blev det INTE som vi hade planerat.
Vi trodde att vi skulle till sjukhuset, ta ett par prover >>> inför Guldklimpens öronoperation, äta frukost på café och sedan åka hem till skola och hem.
Det blev....surprise...överaskningsoperation utan förvarning.
En väldigt kaotisk dag med mycket oro. Jag berättar i morgon. För nu har jag ont i huvudet, Irma verkar vara på krigsstigen och Guldklimpen kommer säkert att ha mardrömmar om detta.
Jag går och lägger mig.
Men först måste jag säja att alla ni som skrivit om era linneskåp med skäms för att visa upp det på kort:
-Gör inte det!
Men ingen med Real Life är ju att vi just SKA visa upp det som är normalt och inte perfekt. Man har inte lakanen i färgordning, alla sina lakan i siden eller bara egyptisk bommul. Man orkar inte mangla lakan, handdukar, gardiner och näsdukar i all ivinnerlighet.
Det är INTE skamligt de är normalt och DET vill jag se.
Så kom igen och publicera bilder.
Nu en god natt och hoppas att ni hade en bättre tisdag än jag ;)
/Y
Vi trodde att vi skulle till sjukhuset, ta ett par prover >>> inför Guldklimpens öronoperation, äta frukost på café och sedan åka hem till skola och hem.
Det blev....surprise...överaskningsoperation utan förvarning.
En väldigt kaotisk dag med mycket oro. Jag berättar i morgon. För nu har jag ont i huvudet, Irma verkar vara på krigsstigen och Guldklimpen kommer säkert att ha mardrömmar om detta.
Jag går och lägger mig.
Men först måste jag säja att alla ni som skrivit om era linneskåp med skäms för att visa upp det på kort:
-Gör inte det!
Men ingen med Real Life är ju att vi just SKA visa upp det som är normalt och inte perfekt. Man har inte lakanen i färgordning, alla sina lakan i siden eller bara egyptisk bommul. Man orkar inte mangla lakan, handdukar, gardiner och näsdukar i all ivinnerlighet.
Det är INTE skamligt de är normalt och DET vill jag se.
Så kom igen och publicera bilder.
Nu en god natt och hoppas att ni hade en bättre tisdag än jag ;)
/Y
Skrivet den: 2011-09-27 Klockan: 06:03:00
Real Life - Linneskåpet
Efter förra veckans Real Life - frukost så har turen här kommit till lakanen.
Har ni bara egypisk bommul i sängen och färgmatchar alla era lakan?
Jag bara vägrar att tro det.
Jag skulle igentligen ha viljat lägga ut en bild på min mammas linneskåp, men då hade ni INTE trott att det varit Real Life.
Min mamma har en hel garderob full med lakan. Hon är tokig i sängkläder och det skulle jag också vilja vara.
Finns det något härligare än att krypa ner i rena, nymanglade och frasiga lakan?
Jovisst ser ni.
Min mamma manglar sina lakan och rullar ihop dem i prydliga rullar på hög.
Hennes linneskåp ser ut som en designbild från en heminredningstidning.
INTE Real Life a´la Yohanna.
Jag försökte att mangla mina lakan precis när jag flyttade hemifrån, ack så bra det blev. Men vilken tid det tog.
Har man tvättstugan som måste vaktas och inte har något att göra där inne och det råkar stå en mangel där just när lakanen blivit torra. Ja då kan man väl passa på.
Men om man inte har tvättstuga, ingen mangel och ingen tid som måste slås ihjäl, hur gör man då?
Ställa sig och stryka lakanen, det tror jag BARA min svärmor gör ;)
Jag har en vanlig garderob där jag förvarar mina lakan.
Jag viker den ett par gånger så de går in.
Jag tar det understa paret när det är dags att byta, så håller jag ordning på vems tur det är så att inget lakan blir avundsjuk på något annat.
Ingen doftpåse, inget manglat inget krussidull.
Men det funkar.
Och vad finns däri?
Jo de flesta sängkläderna jag har fick jag faktisk av min mor när jag flyttade hemmifrån. Så de har väl sisådär en 20 år på nacken. Och då har jag INTE räknat in den tid som MIN mor hade dem i SITT linneskåp.
Och de blir bara bättre och skönare med åren.
Men ingen Egyptisk bommul här inte.
Inte ett endaste satinlakan så långt ögat når.
Nej bara IKEA-lakan som inte ens matchar med varandra. Men man sover jäkligt gott i dem. När Irma tillåter en vill säja ;)
Nu så!
Nu vill jag se hur ni har det.
Har du doftpåsar och krussidull så gör inte det någonting. Det finns mäniskor till allt. Har du dina lakan i en plastpåse, fram med det.
Ta kort, gör ett inlägg på din blogg, berätta OCH skicka länken som ett inlägg här nere. Så gör jag en sammanställning på alla linneskåp under onsdag eftermiddag. OM Irma tillåter vill säja. Annars så kommer det så fort som hon somnat.
Förra veckan körde vi frukostar >>> med sammanfattningen >>>.
Tidigare Real Life har varit:
köket >>> &
medicinskåpet >>> &
sängen >>> &
helgprojekt >>> &
vårfönster >>>.
Häng på du också.
/Y
Har ni bara egypisk bommul i sängen och färgmatchar alla era lakan?
Jag bara vägrar att tro det.
Jag skulle igentligen ha viljat lägga ut en bild på min mammas linneskåp, men då hade ni INTE trott att det varit Real Life.
Min mamma har en hel garderob full med lakan. Hon är tokig i sängkläder och det skulle jag också vilja vara.
Finns det något härligare än att krypa ner i rena, nymanglade och frasiga lakan?
Jovisst ser ni.
Min mamma manglar sina lakan och rullar ihop dem i prydliga rullar på hög.
Hennes linneskåp ser ut som en designbild från en heminredningstidning.
INTE Real Life a´la Yohanna.
Jag försökte att mangla mina lakan precis när jag flyttade hemifrån, ack så bra det blev. Men vilken tid det tog.
Har man tvättstugan som måste vaktas och inte har något att göra där inne och det råkar stå en mangel där just när lakanen blivit torra. Ja då kan man väl passa på.
Men om man inte har tvättstuga, ingen mangel och ingen tid som måste slås ihjäl, hur gör man då?
Ställa sig och stryka lakanen, det tror jag BARA min svärmor gör ;)
Jag har en vanlig garderob där jag förvarar mina lakan.
Jag viker den ett par gånger så de går in.
Jag tar det understa paret när det är dags att byta, så håller jag ordning på vems tur det är så att inget lakan blir avundsjuk på något annat.
Ingen doftpåse, inget manglat inget krussidull.
Men det funkar.
Och vad finns däri?
Jo de flesta sängkläderna jag har fick jag faktisk av min mor när jag flyttade hemmifrån. Så de har väl sisådär en 20 år på nacken. Och då har jag INTE räknat in den tid som MIN mor hade dem i SITT linneskåp.
Och de blir bara bättre och skönare med åren.
Men ingen Egyptisk bommul här inte.
Inte ett endaste satinlakan så långt ögat når.
Nej bara IKEA-lakan som inte ens matchar med varandra. Men man sover jäkligt gott i dem. När Irma tillåter en vill säja ;)
Nu så!
Nu vill jag se hur ni har det.
Har du doftpåsar och krussidull så gör inte det någonting. Det finns mäniskor till allt. Har du dina lakan i en plastpåse, fram med det.
Ta kort, gör ett inlägg på din blogg, berätta OCH skicka länken som ett inlägg här nere. Så gör jag en sammanställning på alla linneskåp under onsdag eftermiddag. OM Irma tillåter vill säja. Annars så kommer det så fort som hon somnat.
Förra veckan körde vi frukostar >>> med sammanfattningen >>>.
Tidigare Real Life har varit:
köket >>> &
medicinskåpet >>> &
sängen >>> &
helgprojekt >>> &
vårfönster >>>.
Häng på du också.
/Y
Skrivet den: 2011-09-27 Klockan: 00:15:29
Nu är det kväller...
...och dags att gå och knoppa.
I morgon är en viktig dag. Vi ska iväg och ta prover på Alexander IGEN. >>> Det har visst gått tre månader UTAN tid för operation, så då måste man göra om dem.
Jag har inte sagt något till honom än för jag var rädd att han skulle oroa sig i sömnen. I morgon berättar jag vad det är vi ska iväg och göra. Och jag hoppas så att han inte blir rädd och orolig.
Mamma är där och stöttar och håller handen.
En liten brasklapp inför morgonens Real Life.
Vi ska ta en titt på era linneskåp har jag tänk. Men mer om det i morgon.
Nu en god natt!
/Y
I morgon är en viktig dag. Vi ska iväg och ta prover på Alexander IGEN. >>> Det har visst gått tre månader UTAN tid för operation, så då måste man göra om dem.
Jag har inte sagt något till honom än för jag var rädd att han skulle oroa sig i sömnen. I morgon berättar jag vad det är vi ska iväg och göra. Och jag hoppas så att han inte blir rädd och orolig.
Mamma är där och stöttar och håller handen.
En liten brasklapp inför morgonens Real Life.
Vi ska ta en titt på era linneskåp har jag tänk. Men mer om det i morgon.
Nu en god natt!
/Y
Skrivet den: 2011-09-26 Klockan: 12:48:15
Ny vecka, nya möjligheter
Det låter så klatshigt att säja så.
Men känns det så?
Musten gick lite ur mig nu när jag satte mig ner.
Måndag!
Det blev en av de där sorjligt få dagarna då Älsklingen fick lite tid över i jobbet och kom hem för att äta frukost.
Irma blev helt till sig och släppte honom inte med ögonen under hela tiden vi åt. (javisst är det samma frukost >>>, varje dag ;)
Tänk att en pappa kan vara så poppis.
Mamma finns ju där hela tiden, tråkigt ;)
Vi har inget vatten i huset idag. De byter vattenledningar och har stängt av flödet under hela dagen.
Som tur var så kom jag ihåg att fylla badkaret innan vi gick till skolan i morse. Mindre tur är att det är något läckage på badkarsproppen som gör att vattennivån sjunker, sakta men säkert.
Ändå så har jag tejpat proppen med plåstertejp.
Mystiskt.
Annars så börjar skolan med vanliga dagar denna veckan, dvs en timme längre och jag ska inte gå och hämta honom förens klockan 13.20 idag.
På eftermiddagen är det föräldra-dopp-in på skolan. De har öppet mellan 16-18 och de föräldrar som vill ha ett snack med lärarna kan droppa in och ställa sig på kö.
Jag ska gå för jag är nyfiken på den nya lärarinnan och vad hon har att säja om min guldklimp. Den gamla lärarinnan, som jag var mycket nöjd med, är sjukskriven och det verkar som om hon ska vara det ett tag eftersom de tagit in en ny.
Den nya verkar dock inte SÅ bra och jag ska dit ny för att förhoppningsvist få ändra åsikt.
Det är som vanligt.
Veckan kör på.
På lördag är det oktober, snart är det jul ;)
Det lullar på.
Ska jag våga mig på en måndagslista denna veckan också?
Idag, måndag, är jag glad för:
- att Älsklingen kom hem och åt frukost.
- att Irma, efter en hel helgs dåligt sovade i sommarstugan, sov hela natten. Förutom ett litet vattenstrul tunt 12-tiden så jag precis var på väg att sjunka in i sömnens ljuva land.
- att det verkar som att Alexanders morgonstrul >>>, håller på att rätta till sig.
- att jag har planer på att ta ut Alexander på en mamma-son-dag till helgen. Ska försöka snoka fram något trevligt.
- att det bara fattas några fjuttiga dagar (runt 30 st men det går fort) innan mina föräldrar kommer >>>.
- att mensen är på G (om man nu får glädja sig över något så förbenat jobbigt) och att det nog får vara den som får bära skulden för den "lilla" minskningen i fredags >>>. Tänk vad skönt det är med en syndabock.
Nej nu ska jag leta lite intressant på nätet.
Återkommer.
/Y
Skrivet den: 2011-09-25 Klockan: 19:05:52
Söndagens stegmusik
Jahaja, dâ var denna helgen slut.
Vi ska precis äta lunch/middag, plocka ihop, duscha ungarna och bege oss av hemmât.
I morgon börjar âterigen väckarklocka, skola, hit&dit och huhâllssysslor.
+ en massa andra saker som stâr i almanackan.
Denna helgen har det varit den sämsta stranden pâ mânaden >>>, högvatten mitt pâ dagen. Det har inte kunnats gâtt nâgon fettbrännartur MED barnvagnen pâ stranden. Den blöta sanden klibbar sig fast pâ barnvagnshjulen som geggamojja eller blötsnö.
Fast det blir ju tyngre för mig pâ det viset ;)
Jag föredrar att söva Lillskatten med en tung vända med barnvagnen, för att sedan parkera den i skuggan av parasollet och fortsätta själv, med musik i öronen OCH skava hälsenorna av dem som vâgar gâ lângsamt framför mig ;)
Fast lördagen fick jag dra barnvagnen själv i en timmes tid pâ playan. Eftersom övriga familjen var hemma pga molnen >>>.
Fast geggamojjan som klibbade pâ hjulen hoppas jag gjorde UNDERVERK för ryggmusklerna. För stegräknaren visade pâ bara hälften av vad den brukade göra efter en timmes tid.
Lângsamt men tufft.
Jag bjuder pâ ännu en "ny" lât frân min musikmackapär som jag gillar att gâ till. Men se till att fâ rätt version om ni nu ska ladda hem den (om ni nu gör sânt olagligt, för det gör ju INTE jag, den lâten bara "trillade" in i min mackapär). Det finns en massa versioner med en massa rap som förstör gângrytmen, tycker i alla fall jag.
Hâll till godo.
/Y
Vi ska precis äta lunch/middag, plocka ihop, duscha ungarna och bege oss av hemmât.
I morgon börjar âterigen väckarklocka, skola, hit&dit och huhâllssysslor.
+ en massa andra saker som stâr i almanackan.
Denna helgen har det varit den sämsta stranden pâ mânaden >>>, högvatten mitt pâ dagen. Det har inte kunnats gâtt nâgon fettbrännartur MED barnvagnen pâ stranden. Den blöta sanden klibbar sig fast pâ barnvagnshjulen som geggamojja eller blötsnö.
Fast det blir ju tyngre för mig pâ det viset ;)
Jag föredrar att söva Lillskatten med en tung vända med barnvagnen, för att sedan parkera den i skuggan av parasollet och fortsätta själv, med musik i öronen OCH skava hälsenorna av dem som vâgar gâ lângsamt framför mig ;)
Fast lördagen fick jag dra barnvagnen själv i en timmes tid pâ playan. Eftersom övriga familjen var hemma pga molnen >>>.
Fast geggamojjan som klibbade pâ hjulen hoppas jag gjorde UNDERVERK för ryggmusklerna. För stegräknaren visade pâ bara hälften av vad den brukade göra efter en timmes tid.
Lângsamt men tufft.
Jag bjuder pâ ännu en "ny" lât frân min musikmackapär som jag gillar att gâ till. Men se till att fâ rätt version om ni nu ska ladda hem den (om ni nu gör sânt olagligt, för det gör ju INTE jag, den lâten bara "trillade" in i min mackapär). Det finns en massa versioner med en massa rap som förstör gângrytmen, tycker i alla fall jag.
Hâll till godo.
/Y
Skrivet den: 2011-09-24 Klockan: 23:28:39
Aftonen har kommit
Sitter här själv framför datorn pâ terassen i sommarstugan.Cider och chips, lördagsmys pâ hög nivâ.
Varför lördagsmyser man inte istället. Den har lixom bättre odds att lyckas än fredagsmyset. >>>
Eller är det bara för att jag har smâbarn?
BLIR det bättre med âren, när de växer upp?
Det är fotboll pâ TV:n. Svärisarna och Älsklingen sitter där inne och tittar pâ den. Jag nöjer mig med att lyssna pâ dem. Om det händer nâgot intressant sâ fâr jag GARANTERAT höra det ;)
Det är sâ himla kul att höra när svärmor försöker att hänga med i karl-fotbolls-snacket.
Sâ börjar jag bli lite smâlullig av mina tre klunkar cider och sitter här och lâter tankarna flyga och väntar pâ inspirationen...
Man är inte dyr i drift nu-för-tiden.
Nattningen av ungarna gick bättre idag.
Största credden ska väl allt hoppande och plaskande i poolen ha men jag tog även fram ett gammalt knep ur det förflutna; min OTROLIGA sângröst ;), när det blev lite oroväckande där ett tag.
När Guldklimpen var liten och inte kunde komma till ro och somna i bilen, sâ kom jag pâ att han tyckte om att bli sjungen för.
Nybliven föstagângmamma som jag var sâ hade jag inte sjungit barnvisor sedan min egna barndom och var lite ringrostig och lagret pâ visor var väl inte SÂ imponerade.
Men med lite övning och efterforskning sâ blev det riktigt digert.
Jag är en riktig kratta pâ att sjunga, för att inte säja skitkass.
Men en av mina högsta drömmar är att, nâgon dag, kunna sjunga denna precis som HON. (Ursäkta en jullât sâ här mitt i sommaren/hösten.)
Se där, det var en sak som ni INTE visste om mig ;).
Men jag sjunger alltsâ INTE sâ där.
Fast jag ska säja att en sak som gör att man INTE sjunger sâ där är att man VET om det och känner sig nervös och spänner sig när man ska sjunga "in public".
För när jag fick sjunga för Guldklimpen, helt utan publik och krav, sâ gick det mycket bättre. Och när man vet att det gâr bättre sâ slappnar man av och det gâr ÄNNU bättre.
Sâ fastän jag inte sjunger som Celine ÄN, sâ kan man i alla fall inte anklaga mig för att sjuga sâ speglarna spricker.
Det ni...
Irma verkade tycka om det ocksâ. Sâ även om hon, tidigare, inte har varit sâ receptiv för mina sânginsattser, sâ är jag nu uppmuntrad att fortsätta att pröva.
Hon somnade ju idag.
Fast det kan ju, som sagt, bero pâ allt poolhäng under eftermiddagen. För vädret sken upp och vi fick lite sol och bad trots allt.
Nu en god natt!
/Y
Skrivet den: 2011-09-24 Klockan: 11:36:34
Lördagsmolnigt
Morgonen här har grytt molnigt och LITE kyligt, runt 22 grader ;)
Men vi stressar nog inte iväg till playan idag.
Just nu har vi lekstuga pâ terassen.
Kanske skiner det upp lite senare pâ dagen. Det verkar inte helt otroligt eftersom jag kan skymta lite blâtt ute över havet.
Allt är möjligt.
Naturligtvis har den gamla sol-Yohanna >>> blivit lite besviken när solen spelar oss ett sâdant spratt när vi âkt hit för att sola och bada. Men men...
Jag ska gâ iväg till playan snart. Det är prefekt beachwalkväder och Irma ska sova i vagnen. Den lilla vampyren har haft en hemsk natt med tandväxtvärk, antar jag, hon kan ju inte berätta. Och vaknade varannan timme mellan 21 och 03 och grät.
Men det känns bättre att skylla pà tänderna än att inte ha nâgon syndabock.
Oturligt nog sâ hade jag glömt medicinnecisären, en dödssynd för smâbarnsmammor. Men med gârdagens brâdska >>>, som i alla fall utmynnade i brâk, sâ föll det mellan tvâ stolar.
Men typiskt att den skulle behövas just DEN dagen dâ jag glömt den.
Till slut sâ kom vampyren till ro i min säng. Lugnast sâ, sâ kunde jag lägga en tröstande hand pâ henne direkt när hon började gnälla. MEN vaknade klockan 06:45 och väkte HELA stugan. Dock INTE med grât och det fâr man vara tacksam för.
Jag vet att 06:45 är sovmorgon för mânga bebisföräldrar, men för oss är det INTE det och det vet jag att jag ska vara TACKSAM för.
Men Irma BORDE vara trött snart och det ska jag passa pâ och utnyttja med min prommenix.
Nu kör vi igâng här med tandborstning och allt.
Ha en TREVLIG lördag.
/Y
Men vi stressar nog inte iväg till playan idag.
Just nu har vi lekstuga pâ terassen.
Kanske skiner det upp lite senare pâ dagen. Det verkar inte helt otroligt eftersom jag kan skymta lite blâtt ute över havet.
Allt är möjligt.
Naturligtvis har den gamla sol-Yohanna >>> blivit lite besviken när solen spelar oss ett sâdant spratt när vi âkt hit för att sola och bada. Men men...
Jag ska gâ iväg till playan snart. Det är prefekt beachwalkväder och Irma ska sova i vagnen. Den lilla vampyren har haft en hemsk natt med tandväxtvärk, antar jag, hon kan ju inte berätta. Och vaknade varannan timme mellan 21 och 03 och grät.
Men det känns bättre att skylla pà tänderna än att inte ha nâgon syndabock.
Oturligt nog sâ hade jag glömt medicinnecisären, en dödssynd för smâbarnsmammor. Men med gârdagens brâdska >>>, som i alla fall utmynnade i brâk, sâ föll det mellan tvâ stolar.
Men typiskt att den skulle behövas just DEN dagen dâ jag glömt den.
Till slut sâ kom vampyren till ro i min säng. Lugnast sâ, sâ kunde jag lägga en tröstande hand pâ henne direkt när hon började gnälla. MEN vaknade klockan 06:45 och väkte HELA stugan. Dock INTE med grât och det fâr man vara tacksam för.
Jag vet att 06:45 är sovmorgon för mânga bebisföräldrar, men för oss är det INTE det och det vet jag att jag ska vara TACKSAM för.
Men Irma BORDE vara trött snart och det ska jag passa pâ och utnyttja med min prommenix.
Nu kör vi igâng här med tandborstning och allt.
Ha en TREVLIG lördag.
/Y
Skrivet den: 2011-09-23 Klockan: 23:19:28
Fredags"mys" :(
Jag kan hoppa upp och sätta mig pâ att ni sitter därhemma med fredags-mys-tacosarna och ett glas (kanske fler) rött och bara är SÂ sams allihopa.Alla utom jag.
Jag sitter här med en bunke cornflakes, en cigg och med ont i själen.
Nej visst ja, jag varken röker eller dricker ju ;)
Sitter här i sommarstugan och det är SNART dags att gâ och lägga sig.
Vi skyndade oss hit för att ungarna skulle fâ leka av sig med kompisarna INNAN det var dags att gâ och duscha och äta middag.
Vanligtvis brukar vi inte hinna hit förens det är dags att säga god natt till kompisarna. Och det är INGEN hit för Alexander som längtat sâ hela veckan.
Sâ skynda skynda hela dagen.
Skolhämtning, 4-ârskontroll, lunchlagning, väskpackning, undanplock, diskmaskin osv.
Klockan halv 5 satt vi i bilen och kom fram sâ de fick leka av sig.
Vad händer?
Jo det var visst INGEN hit att leka heller. När det väl var dags att äta, och Irma var i upplösningstillstând av hunger och trötthet, sâ var det SÂ roligt att leka att Alexander blev fly förbannad pâ mig.
Fick raseriutbrott, skrek och gapade sâ han blev ivägskickad att lugna ner sig.
Mammorna fick plocka undan allt.
Inte bra.
1-0 till UNGEN.
Vid middagen sâ var han fortfarande sâ arg att han INTE skulle äta.
Jag var för trött för att tjata.
Inget bra.
2-0 till UNGEN.
Vid läggdax var dâ ungarna sâ uppspelta att det tog EN TIMME att fâ dem att komma till ro och TVÂ flaskor välling till Irma och EN nersketen blöja.
En mamma i upplösnings tillstând.
Inget bra.
3-0 till UNGARNA.
Äntligen fick jag dâ sätta mig ner vid datorn och svara pâ lite mail.
Irma vaknar TVÂ gânger pâ kort tid och suddar bort ALLT hopp om fredagsstämning och en god natt.
Slutligen avslutade jag dagen med en skâl cornflakes i brist pâ lust till nâgot annat.
Bra!
1-0 till Yohanna MOT vâgen.
Fredagsmys när det är som bäst :S
Kanske borde vi ta en RealLife-fredagsmys nân gâng. För det kan ju inte BARA vara jag som lyckas sâ in i norden dâligt med mitt.
Men nu drar vi ett streck över detta och säjer:
VÄLKOMMEN LÖRDAG!
/Y
Skrivet den: 2011-09-23 Klockan: 12:38:13
Fredagsvägning med ny kjol
-0,3 kg.Det är ju så man kan börja grina för mindre.
Vad är detta? 0,3 kg är ju bara en liten skvätt på toan. En klunk vatten. En stycket... ja ni fattar.
Jag kan inte låta bli att bli besviken.
MEN vad skriver jag.
Det tänker jag BANNE mig INTE bli.
Jag tänker besluta att detta beror på att jag börjat att gå så mycket igen efter sjukdomen >>>. Och att fettet som jag förbrännt blivit tunga muskler.
Därför har viktminskningen ätits upp av muskelbygge.
Det låter BRA.
Det klubbar jag.
Och flera personer, ja fler ÄN två faktiskt, har sagt till mig denna veckan att jag gått ner i vikt.
Ja, andra personer än min mor & svärmor faktiskt. Även om just de sagt det OCKSÅ ;)
Tex kom jag i min storlek-38-manchester-kjol här-om-dagen. Den sitter visserligen lite taight i midjan, men ÄNDÅ.
Kanske OM jag känner mig riktigt modig, att jag tar fram en av mina inte-så-smal-men-heller-inte-tjock-bikinistar som jag har liggandes i en låda.
Passar den lite hyffsat så får den följa med till sommarstugan över helgen och figurera på veckans beach-walk-bild.
För visst ska vi åka och sola och bada ÄVEN i helgen. Och snål-äta på svärföräldrarna så här i slutet på månaden när det EKAR tomt i plånboken.
Det är ändå bäst att åka bort.
Hemma så går det alltid åt pengar även om man bara ska ut och TITTA.
I sommarstugan så kan man ju bara bada och sola, och det är ÄN SÅ LÄNGE gratis ;)
Min mat- och motions-vardag ser nu ut så som följer:
8:00 Prommenad/släpning av 4 åring till skolan.
8:30-9:15 Fettbrännartur med barnvagn.
Vid hemkomst ½ L (0,5 liter alltså) vatten.
9:30 Frukost - en skiva grovt fröbröd som breds med Dijonsenap och kläs med två skivor kokt skinka och dekoreras med en MASSA skivad färsk gurka. En kopp the med minimjölk och ett glas apelsinjos.
12:00 Prommenad till skolan med barnvagn och hemsläpning av trött 4-åring.
Vid hemkomst ½ L vatten (om jag kommer ihåg för all kalabalik som brukar uppstå).
13:00 Mellanmål som brukar vara en balndning av olika frukter, melon, äpple, nektarin, det som finns hemma.
14:00 Morötter medans jag lagar mat och ½ L vatten.
14:30 Lunch som är ett smalrecept ut min receptpärm. Oftast omgjort efter det som finns i mitt kylskåp och för att passa karl och ungar.
17:00 Ett äpple medans jag matar ungarna som äter middag.
20:30-21:20 Fettbrännartur i parken. Jag SJÄLV med musikmackapären.
½ L vatten vid hemkomst.
22:00 En bunke cornflakes eller rester från dagens lunch.
Samma sak varje dag >>> för att komma ihåg och för att få det gjort.På helgerna blir det naturligtvis annorlunda. Då släpper vi loss ordentligt men utan att gå till överdrift.
Dock försöker jag ALLTID på lördag och söndag, hinna med en beachwalk på 10.000 steg (ca 1 timme) med barnvagnen i HÖGT tempo. Så folk riktigt glor på mig av förvåning. Men det struntar jag i för jag har musiken på i lurarna.
ÄNTLIGEN FREDAG!
/Y
PS Andra fredagsvägningar:
17 sep. >>>
15 sep. >>>
3 sep. >>>
26 aug. >>>
Operation fettsanering: Min kropp >>>
Skrivet den: 2011-09-23 Klockan: 00:52:55
Min första utmärkelse
Jag har blivit av med min award-oskuld.
För FÖRSTA gången i mitt liv har jag fått en utmärkelse på bloggen.
Jag tackar så mycket, Åsa, som skickade mig den.
Eller säjer man delat ut?
Det låter så Oscars-aktigt. Men för 1000-an. Det är inte varje dag man får en award. Vi klubbar: UTDELAD till mig, i värsta Oscars-utdelningsandan ;)
Man ska visst svara på några frågor också:
Varför börja du att blogga ?
Jag började för att använda den som dagbok, för att komma ihåg vad som hänt. På den tiden kanske jag bara skrev en gång i månaden.
Men sedan så blev det mer och mer och nu använder jag den som dagbok, fotoalbum, för att skriva av mig, för att visa upp saker som jag vill visa upp, för att det är kul och slutligen för att bli RIK och BERÖMD ;)
Vilka bloggar följer du ?
Det ändras hela tiden. Ett tag så följde jag ett par men sedan hux flux så blev det några andra. Men just nu så följer jag Sara, Carolina och Karin. Men i morgon kan det vara några helt andra.
Vilka favoritfärger har du ?
Lila i alla kulörer.
Vilka favoritfilmer har du ?
Åh jag är ju en sucker för romantik >>> så det blir ju Titanic (fast jag mår jättedåligt och gråter floder VARENDA gång jag ser den).
Och så Törnfåglarna, kommer ni ihåg den? Fast det kanske inte var en film utan serie. (bölar som en swimmingpool, ja ni fattar).
Säkert en massa fler, men nu kommer jag inte på dem.
Vilket land drömmer du om att besöka ?
Alla!
Men jag skulle vilja åka med familjen till Thailand. Det som "alla" har gjort vill jag göra nu.
Man ska skicka awarden vidare sedan. Men eftersom jag är sent ute och den redan har gått jorden runt, jag har sett den på många bloggar runt i kring, så hoppar jag det. Om du nu, mot förmodan, inte fått denna så hör av dig så skickar jag vidare.
Nu en god natt och
VÄLKOMMEN fredag.
/Y
För FÖRSTA gången i mitt liv har jag fått en utmärkelse på bloggen.
Jag tackar så mycket, Åsa, som skickade mig den.
Eller säjer man delat ut?
Det låter så Oscars-aktigt. Men för 1000-an. Det är inte varje dag man får en award. Vi klubbar: UTDELAD till mig, i värsta Oscars-utdelningsandan ;)
Man ska visst svara på några frågor också:
Varför börja du att blogga ?
Jag började för att använda den som dagbok, för att komma ihåg vad som hänt. På den tiden kanske jag bara skrev en gång i månaden.
Men sedan så blev det mer och mer och nu använder jag den som dagbok, fotoalbum, för att skriva av mig, för att visa upp saker som jag vill visa upp, för att det är kul och slutligen för att bli RIK och BERÖMD ;)
Vilka bloggar följer du ?
Det ändras hela tiden. Ett tag så följde jag ett par men sedan hux flux så blev det några andra. Men just nu så följer jag Sara, Carolina och Karin. Men i morgon kan det vara några helt andra.
Vilka favoritfärger har du ?
Lila i alla kulörer.
Vilka favoritfilmer har du ?
Åh jag är ju en sucker för romantik >>> så det blir ju Titanic (fast jag mår jättedåligt och gråter floder VARENDA gång jag ser den).
Och så Törnfåglarna, kommer ni ihåg den? Fast det kanske inte var en film utan serie. (bölar som en swimmingpool, ja ni fattar).
Säkert en massa fler, men nu kommer jag inte på dem.
Vilket land drömmer du om att besöka ?
Alla!
Men jag skulle vilja åka med familjen till Thailand. Det som "alla" har gjort vill jag göra nu.
Man ska skicka awarden vidare sedan. Men eftersom jag är sent ute och den redan har gått jorden runt, jag har sett den på många bloggar runt i kring, så hoppar jag det. Om du nu, mot förmodan, inte fått denna så hör av dig så skickar jag vidare.
Nu en god natt och
VÄLKOMMEN fredag.
/Y
Skrivet den: 2011-09-23 Klockan: 00:03:59
Utmaningen - På väg
Inne hos Ama de casa (hemmafrun på spanska) blir man utmanad idag.
Som Ama själv skriver så är det:
"alltså inte utmaningen som är på väg. På väg är själva utmaningen om ni fattar…"
Och visst gör jag det.
Eftersom jag har ett så alldeles upperligt kort från Sverigesemestern >>> så beslutade jag mig för att hänga på i utmaningen.
Kanske kan man vinna de där miljonerna som fattas för att Älsklingen ska kunna bränna upp sin lastbil >>> på motorvägen och ALDRIG jobba mer.
Det är vad han i alla fall har lovat att göra om vi vinner tillräckligt mycket pengar nån dag.
Alltså: På väg. . .
Här är jag på väg ut i härligt sommarSverige.
På väg ut och gå.
På väg att bli tokig av Irmas sovstrul.
På väg att käka upp hela snabbköpets kakhylla. >>>
På väg att göra mitt livs klipp.
På väg att gå ner mina 20 överkilon.
osv.
Yohanna, alltid på väg.
Önska mig lycka till tack.
/Y
Som Ama själv skriver så är det:
"alltså inte utmaningen som är på väg. På väg är själva utmaningen om ni fattar…"
Och visst gör jag det.
Eftersom jag har ett så alldeles upperligt kort från Sverigesemestern >>> så beslutade jag mig för att hänga på i utmaningen.
Kanske kan man vinna de där miljonerna som fattas för att Älsklingen ska kunna bränna upp sin lastbil >>> på motorvägen och ALDRIG jobba mer.
Det är vad han i alla fall har lovat att göra om vi vinner tillräckligt mycket pengar nån dag.
Alltså: På väg. . .
Här är jag på väg ut i härligt sommarSverige.
På väg ut och gå.
På väg att bli tokig av Irmas sovstrul.
På väg att käka upp hela snabbköpets kakhylla. >>>
På väg att göra mitt livs klipp.
På väg att gå ner mina 20 överkilon.
osv.
Yohanna, alltid på väg.
Önska mig lycka till tack.
/Y
Skrivet den: 2011-09-22 Klockan: 11:55:57
Mina böcker
Upps, det råkade visst bli ett litet missförstånd.
Men ett trevligt sådant.
Det har frågats efter mina böcker, vad det heter och var man kan få tag på dem.
Jag var väl lite slarvig när jag skrev om dem som om de existerade, som om de var mina barn.
På ett sätt så är de som mina barn och jag ÖNSKAR att jag kunde säja att man kan beställa dem HÄR och HÄR. Men faktum är att det inte finns något förlag som är intresserade av att ge ut dem, så än så länge så finns de bara i min dator.
Drömmen, förhoppningen och målet är att, en dag kunna ge ut dem på egen hand med pengar som vunnits på lotto eller pengar som sponsrats.
Vi får se hur det löser sig.
Men så är det alltså.
Jag skriver på tre stycken böcker just nu, och har fler på G i huvudet. Bland annat den då om skitstövlatna till ex. >>>
Om någon har några tips så mottages de tacksamt. Annars så får ni hålla er till tåls lite. Tills jag får tummen ur och ordnar upp saker.
Nu tar torsdagen fart här.
Hoppas att den blir bättre än den förra. >>>
Vi ska GÅ och veckohandla i eftermiddag, jag och barnen. Och sedan väntas det finbesök av bästa C med lille Lukas.
Det låter som en bra dag. Och det blir det säkert.
Hej hopp!
/Y
Men ett trevligt sådant.
Det har frågats efter mina böcker, vad det heter och var man kan få tag på dem.
Jag var väl lite slarvig när jag skrev om dem som om de existerade, som om de var mina barn.
På ett sätt så är de som mina barn och jag ÖNSKAR att jag kunde säja att man kan beställa dem HÄR och HÄR. Men faktum är att det inte finns något förlag som är intresserade av att ge ut dem, så än så länge så finns de bara i min dator.
Drömmen, förhoppningen och målet är att, en dag kunna ge ut dem på egen hand med pengar som vunnits på lotto eller pengar som sponsrats.
Vi får se hur det löser sig.
Men så är det alltså.
Jag skriver på tre stycken böcker just nu, och har fler på G i huvudet. Bland annat den då om skitstövlatna till ex. >>>
Om någon har några tips så mottages de tacksamt. Annars så får ni hålla er till tåls lite. Tills jag får tummen ur och ordnar upp saker.
Nu tar torsdagen fart här.
Hoppas att den blir bättre än den förra. >>>
Vi ska GÅ och veckohandla i eftermiddag, jag och barnen. Och sedan väntas det finbesök av bästa C med lille Lukas.
Det låter som en bra dag. Och det blir det säkert.
Hej hopp!
/Y
Skrivet den: 2011-09-22 Klockan: 00:21:52
Cykelonsdag
Detta var vad vi pysslade med i eftermiddag när ungarna skulle utmattas ;)
Alexander provade sin nya cykel som har fått ärva av kusinen och kände sig SÅ stor med PEDALER och stödhjul. Istället för sparkcykel han haft och som nu är FÖR liten. >>>
Irma provade att gå i SKOR för första gången utomhus. Kul men JOBBIGT.
Det var den onsdagen det.
Inte klokt vad denna veckan känts lång. Har trott att det varit fredag nästa dag, varenda kväll när jag lagt mig.
Är det fredag i morgon?
Det känns som det...
God natt!
/Y
Alexander provade sin nya cykel som har fått ärva av kusinen och kände sig SÅ stor med PEDALER och stödhjul. Istället för sparkcykel han haft och som nu är FÖR liten. >>>
Irma provade att gå i SKOR för första gången utomhus. Kul men JOBBIGT.
Det var den onsdagen det.
Inte klokt vad denna veckan känts lång. Har trott att det varit fredag nästa dag, varenda kväll när jag lagt mig.
Är det fredag i morgon?
Det känns som det...
God natt!
/Y
Skrivet den: 2011-09-21 Klockan: 23:27:41
Sammanfattning av Real Life frukost
Oj vad tiden går, redan kväll. Och jag som lovade Real-Life-frukost-sammanfattningen till i eftermiddag.Vi var ute och cyklade.
Måste ju lufta ungarna så att de faller som trötta stockar i sängarna sedan.
Det gick lite si och så med stockarna. Får lufta lite mer ansträngande i morgon.
Men nu till frukostarna.
Tack så mycket för alla kommentarer men det var bara TRE modiga som vågade lägga ut en bild.
Eller ska man tro att det var för att resten inte hade hunnit vakna ordentligt och kom ihåg kameran vid frukostdax?
Bra jobbat i alla fall. Så kul att se och höra era åsikter om frukosten som ska vara dagens VIKTIGASTE mål.
Madredetres: Hade dukat upp ordentligt här ser jag. BÅDE maskeradkatalog OCH bägge fjärrkontrollerna till frukost. Det var avancerat. Dock klagar hon på att det inte fanns några grönsaker hemma för att "pynta" smörgåsen med.
Sånt tjaffs är överkurs bestämmer vi, tycker jag ;)
Anna: Hade dukat upp på nyputsad bricka framför datorn och något som ser ut som....telefonen?
Men vad skådar jag?
Ligger verkligen gurskivorna på en exakt rak rad?
Det får du bakläxa på till nästa vecka Anna ;)
Annelie: Åt turkisk yoghurt med något som ser ut som solroskärnor och torkad papaya. Det ser väldigt avancerat ut för att vara real life tycker jag ;)
Eller också så är hon bara en VÄLDIGT duktig fotograf.
Nästa vecka så kör vi igen med då från ett annat hörn av livet.
Håll utkik runt måndagskvällen så lägger jag ut en brasklapp om vad det är ni ska visa upp som det VERKLIGEN är.
Nu, en god natt och:
Middag, läggning av ungar, fettbrännartur, dusch (dagens andra), middag och nu blogginlägg - CHECK!
/Y
Skrivet den: 2011-09-21 Klockan: 13:02:14
Ett minne från The X-files
Det har blivit alldeles för mycket vikt, träning och barn här på sista tiden. Det måste vara lite KÄRLEK också.
Eller snarare brist på den med tanke på vad jag tänker skriva om.
Jag har länge tänkt att min 4:e bok som jag ska skriva ska handla om alla skitstövlar som jag varit tillsammans med under åren, INNAN jag träffade Älsklingen.
Inte ALLA har varit skitstövlar naturligtvis. Men de har ju på ett eller annat sätt betett sig så att förhållandet inte utmynnat i den EVIGA kärlek som jag letat efter.
Men så tänker jag att det kanske är taskigt att hänga ut dem på det sättet. Inte för att jag skulle skriva namn eller så. Men var och en skulle ju naturligtvis känna igen sig i situationerna, om de nu inte totalt har tappat minnet förståss. Vilket, när det gäller karlar och kärlek, inte är så otroligt som man kan tro.
Jag får fundera på saken...
I alla fall här kommer en anekdot.
Det sista förhållandet, som jag hade innan jag åkte hit ner och träffade Älsklingen, var SÅ dåligt att jag är glad att jag kom därifrån med förståndet i behåll ;)
Varför det tog så lång tid?
Ja det kan man fråga sig. Men jag har alltid varit den som varit rädd för att bli ensam och inte hitta min "halva apelsin" som man säjer här nere (soulmate, själsfrände osv).
Under hela detta uppbrytningsskede från detta jobbiga förhållande, så jobbade jag ihop med en tjej och vi blev mycket goda vänner.
Som goda vänner så ofta gör så ältade vi pojkvänsproblemen, kärleksproblemen och andra problem.
Vi gjorde andra saker också, som att partajja, åka och bada, middagar ja ni fattar.
När jag flyttade så var det många som kom och hjälpte mig med att packa och stuva undan, däribland ex:et, jobbväninnan och en del andra snälla mäniskor.
En månad efter att jag flyttat kommer det dock ett mail, utformat som ett pressmedelande och säkerligen menat som att vara skämtsamt, som meddelar att jobbväninnan och ex:et nu går offiiciellt och deklarerar sig som stadigt par.
?
Hallå där!
Nu tänker ni att jag borde inte ha brytt mig om detta. Jag var ju på ny spännande plats och nyförälskad.
Men jag blev sketförbannad och skickade bägge två åt fanders dit ingen sol skiner.
Sedan dess har vi inte talats vid, varken jag och väninnan eller jag och ex:et.
Jag skrev till väninnan att det hon gjort var otroligt fult och att det är en oskriven lag att man inte får ihop det med sina kompisars ex.
Hon svarade att någon sådan oskriven lag hade hon dårakt INTE hört talas om.
Hittade jag på?
Nej då i ett avsnitt i SATC så tar de upp det. Då borde det ju vara officiellt ;)
Detta är länge sedan och ilskan har för länge sedan lagt sig. Jag kunde ju inte ha det bättre här när jag kommit ifrån detta sketförhållande och nu fått uppleva hur ett RIKTIGT förhållande ska skötas och kännas.
Dock är det en del tankar och funderingar som dröjer sig kvar och spökar i hjärnan.
OM de redan, en månad efter min flytt, var på det klara med att de var ett par. Då måste de ju ha datat redan INNAN jag flyttat och INTE talat om det för mig?
OM man nu känner att man är attraherad av en väninnas ex. Är det då inte lugnast att man först kollar upp att det är ok att gå vidare. Så att väninnan inte blir ledsen?
OM man nu har hört talas om ett förhållandes och ett ex:s alla dumheter och negativa sidor (tex detta med att hota med att ligga >>>), hur kan man då sedan gå och bli kär i denne?
OCH är det bara jag som tycker att sina vänners ex ger man 17 i?
Man kan tycka att detta är gammalt skräp, varför går jag och funderar på detta nu när jag har det så bra.
Men det handlar liksom inte om ett gammalt ex.
Det handlar på något sett om hur man har blivit dåligt behandlad.
Om hur någon varit dum mot en.
Och är det något som jag har svårt att komma över så är det när någon varit taskig mot mig och INTE bett om ursäkt.
Som avslutning får jag väl berätta att sist jag hörde lite skvaller så hade dessa två kanaljer gift sig och lever lyckliga i alla sina dagar.
Det var väl för bra att någon förbarmade sig över detta ex då. Så han inte fick bli ensam och singel för resten av livet ;)
Hej hopp!
Nu kör vi igång här.
Skollämning, fettbrännartur, frukost, dusch, sövning av bebis, blogginlägg - CHECK!
/Y
Eller snarare brist på den med tanke på vad jag tänker skriva om.
Jag har länge tänkt att min 4:e bok som jag ska skriva ska handla om alla skitstövlar som jag varit tillsammans med under åren, INNAN jag träffade Älsklingen.Inte ALLA har varit skitstövlar naturligtvis. Men de har ju på ett eller annat sätt betett sig så att förhållandet inte utmynnat i den EVIGA kärlek som jag letat efter.
Men så tänker jag att det kanske är taskigt att hänga ut dem på det sättet. Inte för att jag skulle skriva namn eller så. Men var och en skulle ju naturligtvis känna igen sig i situationerna, om de nu inte totalt har tappat minnet förståss. Vilket, när det gäller karlar och kärlek, inte är så otroligt som man kan tro.
Jag får fundera på saken...
I alla fall här kommer en anekdot.
Det sista förhållandet, som jag hade innan jag åkte hit ner och träffade Älsklingen, var SÅ dåligt att jag är glad att jag kom därifrån med förståndet i behåll ;)
Varför det tog så lång tid?
Ja det kan man fråga sig. Men jag har alltid varit den som varit rädd för att bli ensam och inte hitta min "halva apelsin" som man säjer här nere (soulmate, själsfrände osv).
Under hela detta uppbrytningsskede från detta jobbiga förhållande, så jobbade jag ihop med en tjej och vi blev mycket goda vänner.
Som goda vänner så ofta gör så ältade vi pojkvänsproblemen, kärleksproblemen och andra problem.
Vi gjorde andra saker också, som att partajja, åka och bada, middagar ja ni fattar.
När jag flyttade så var det många som kom och hjälpte mig med att packa och stuva undan, däribland ex:et, jobbväninnan och en del andra snälla mäniskor.
En månad efter att jag flyttat kommer det dock ett mail, utformat som ett pressmedelande och säkerligen menat som att vara skämtsamt, som meddelar att jobbväninnan och ex:et nu går offiiciellt och deklarerar sig som stadigt par.
?
Hallå där!
Nu tänker ni att jag borde inte ha brytt mig om detta. Jag var ju på ny spännande plats och nyförälskad.
Men jag blev sketförbannad och skickade bägge två åt fanders dit ingen sol skiner.
Sedan dess har vi inte talats vid, varken jag och väninnan eller jag och ex:et.
Jag skrev till väninnan att det hon gjort var otroligt fult och att det är en oskriven lag att man inte får ihop det med sina kompisars ex.
Hon svarade att någon sådan oskriven lag hade hon dårakt INTE hört talas om.
Hittade jag på?
Nej då i ett avsnitt i SATC så tar de upp det. Då borde det ju vara officiellt ;)
Detta är länge sedan och ilskan har för länge sedan lagt sig. Jag kunde ju inte ha det bättre här när jag kommit ifrån detta sketförhållande och nu fått uppleva hur ett RIKTIGT förhållande ska skötas och kännas.
Dock är det en del tankar och funderingar som dröjer sig kvar och spökar i hjärnan.
OM de redan, en månad efter min flytt, var på det klara med att de var ett par. Då måste de ju ha datat redan INNAN jag flyttat och INTE talat om det för mig?
OM man nu känner att man är attraherad av en väninnas ex. Är det då inte lugnast att man först kollar upp att det är ok att gå vidare. Så att väninnan inte blir ledsen?
OM man nu har hört talas om ett förhållandes och ett ex:s alla dumheter och negativa sidor (tex detta med att hota med att ligga >>>), hur kan man då sedan gå och bli kär i denne?
OCH är det bara jag som tycker att sina vänners ex ger man 17 i?
Man kan tycka att detta är gammalt skräp, varför går jag och funderar på detta nu när jag har det så bra.
Men det handlar liksom inte om ett gammalt ex.
Det handlar på något sett om hur man har blivit dåligt behandlad.
Om hur någon varit dum mot en.
Och är det något som jag har svårt att komma över så är det när någon varit taskig mot mig och INTE bett om ursäkt.
Som avslutning får jag väl berätta att sist jag hörde lite skvaller så hade dessa två kanaljer gift sig och lever lyckliga i alla sina dagar.
Det var väl för bra att någon förbarmade sig över detta ex då. Så han inte fick bli ensam och singel för resten av livet ;)
Hej hopp!
Nu kör vi igång här.
Skollämning, fettbrännartur, frukost, dusch, sövning av bebis, blogginlägg - CHECK!
/Y
Skrivet den: 2011-09-21 Klockan: 00:08:35
Sätt fart!
Nu sätter ni fart här och skickar in bilder på er vardagsfrukost så jag får nåt att sammanställa sen. >>>
Senare under onsdagseftermiddagen.
Kom igen.
Klick! Klick!
/Y
Senare under onsdagseftermiddagen.
Kom igen.
Klick! Klick!
/Y
Skrivet den: 2011-09-20 Klockan: 17:24:16
Dåliga erfarenheter av VING
Jag berättade ju igår att mina föräldrar ÄNTLIGEN har bokat en resa för att komma och hälsa på oss.Det var länge sedan. >>>
Jag är så glad och förväntansfull.
Hoppas de får tag i en julskinka att ta med sig. Min julskinkekontakt här säljer skinkor så dyra att hela julen blir lidandes om jag ska köpa en av honom.
Men men, det är långt kvar till jul.
Rätt vad det var, när jag surfade omkring på bloggar här i morse så snubblade jag över en blogg där Fnulan, författarinnan, berättar om hur hennes familj blivit snuvade på sin så surt ihopsparade drömsemester.
Hur de längtat och sett fram emot att få bo på lyxhotell, bada i vattenland och ha handlikappvänliga områden då fadern i familjen är rullstolsbunden.
När de kom fram till semesterparadiset så är deras hotell inte ens färdigbyggt och det "lyx"hotell som de får i ersättning motsvarar på INGA sett deras behov och drömmar.
Läs om deras, och många fler svenskars mardröm här >>>
Jag blir så otroligt arg när jag läser detta.
Vad är det med stora företag?
Varför tror de hela tiden att de kan lura oss konsumenter?
Det är ju VI som ger dem deras plus i årsredovisningen.
Nej bojkott är det enda rätta just nu tycker jag.
Naturligtvis kommer jag in på vår egna erfarenhet med Ving. >>>När vi hade bokat flyg med dem som blev en HEL dag försenat så att vi missade anslutningsflyget hem till Gran Canaria.
Precis som nu så tvådde de sina händer och sa att de tar INGET som helst ansvar för anslutande flyg.
Nähe. Nu var det ju som så att det INTE var problem med det anslutande flyget utan DERAS flyg som de behövde ta ansvar för.
Tomt.
Inget.
Inte ens en ursäkt.
Vad har nu detta med mina förälsrars resa?
Jo, de ska flyga med just Ving.
Jag letade raskt upp en likadan resa fast halva priset.
Med ett ANNAT bolag.
Så kan det gå.
Konsumenternas makt.
Det enda verkligt bra verktyg som vi har är att välja ANDRA bolag när något sköter sig dåligt.
/Y
Skrivet den: 2011-09-20 Klockan: 00:55:40
Real Life - frukost
Fastnade framför Höstlegender på TV:n när jag hade planerat att sitta här och skriva något kul.
Det var ju inget bra.
Jisses vad jag INTE kom i stämning för att skriva något vitsigt.
Fy 17 vad den filmen är sorjlig :(.
Men nu var det inte det som jag skulle skriva om utan en annan sak som har legat lite i dvala ett tag.
Kommer ni ihåg detta? >>>
För ett tag sedan så blev jag så trött på alla stylade bilder som man såg överallt på bloggarna. Det var bara perfekt ÖVERALLT.
Så är INTE livet.
Jag bara VÄGRAR att tro det.
Jag beslutade att ta tjuren vid hornen och lägga ut en "riktig" bild från mitt liv. Även om jag skäms för den.
Eller varför ska jag skämmas?
Detta är så som det ser ut i mitt liv just nu.
Tex frukostarna.
Hur många är det igentligen som står och pyntar sin vardagsfrukost, lagar färskt bröd direkt på morgonen, rullar skinkskivorna och dekorerar med persilja?
Inte jag.
Jag kör samma frukost varje dag.
Varför?
För att jag gillar den.
Punkt slut.
Men inte har jag tid att stå och fixa och trixa med den för att det ska vara fint.
När vi (jag & Irma) kommer in efter skollämnande så skriker I som en mistlur och det finns ingen tid att stå och rulla skinkskivor eller dekorera med färska bär.
Det är bara att slänga fram maten på bordet och börja skeda in i munnen.
Här är vår VARDAGSFRUKOST - Real Life no fake.
En kopp kamomillthe med mjölk och sacarin.
En grov dubbelmacka bredd med dijonsenap och med kokt skinka och MASSA gurkskivor emellan. Jag vet att gurka inte är någon höjdargrönsak rent näringsmässingt och mättnadsmässigt. Jag äter det för att det är gott.
Ett glas jos. Ja jag vet också att det är bättre att äta frukten hel som den är. Men lite får man lyxa.
Så där ja. Direkt på bordet, med hushållpappersrullen i högsta hugg för Irmas grötätning. Skinkskivan på bordet är Irmas också och den kladdiga grötskålen.
De står för dekorationen.
De kladdiga munmärkena på josglaset är Irmas också. Hon ska nämligen smaka på ALLT annat som andra äter.
Nu utmanar jag ER att visa upp hur er vardagsfrukost ser ut i VERKLIGHETEN.
Skriv ett inlägg om det på er blogg och lämna länken i en kommentar här. På onsdag morgon så gör jag en sammanställning så att vi alla kan se på lite riktiga frukostar.
Fler Real Life inlägg att titta på:
köket >>> &
medicinskåpet >>> &
sängen >>> &
helgprojekt >>> &
vårfönster >>>.
Nu önskar jag en god natt för nu ska jag gå och drömma om Brad Pitt.
/Y
Det var ju inget bra.
Jisses vad jag INTE kom i stämning för att skriva något vitsigt.
Fy 17 vad den filmen är sorjlig :(.
Men nu var det inte det som jag skulle skriva om utan en annan sak som har legat lite i dvala ett tag.
Kommer ni ihåg detta? >>>
För ett tag sedan så blev jag så trött på alla stylade bilder som man såg överallt på bloggarna. Det var bara perfekt ÖVERALLT.
Så är INTE livet.
Jag bara VÄGRAR att tro det.
Jag beslutade att ta tjuren vid hornen och lägga ut en "riktig" bild från mitt liv. Även om jag skäms för den.
Eller varför ska jag skämmas?
Detta är så som det ser ut i mitt liv just nu.
Tex frukostarna.
Hur många är det igentligen som står och pyntar sin vardagsfrukost, lagar färskt bröd direkt på morgonen, rullar skinkskivorna och dekorerar med persilja?
Inte jag.
Jag kör samma frukost varje dag.
Varför?
För att jag gillar den.
Punkt slut.
Men inte har jag tid att stå och fixa och trixa med den för att det ska vara fint.
När vi (jag & Irma) kommer in efter skollämnande så skriker I som en mistlur och det finns ingen tid att stå och rulla skinkskivor eller dekorera med färska bär.
Det är bara att slänga fram maten på bordet och börja skeda in i munnen.
Här är vår VARDAGSFRUKOST - Real Life no fake.
En kopp kamomillthe med mjölk och sacarin.
En grov dubbelmacka bredd med dijonsenap och med kokt skinka och MASSA gurkskivor emellan. Jag vet att gurka inte är någon höjdargrönsak rent näringsmässingt och mättnadsmässigt. Jag äter det för att det är gott.
Ett glas jos. Ja jag vet också att det är bättre att äta frukten hel som den är. Men lite får man lyxa.
Så där ja. Direkt på bordet, med hushållpappersrullen i högsta hugg för Irmas grötätning. Skinkskivan på bordet är Irmas också och den kladdiga grötskålen.
De står för dekorationen.
De kladdiga munmärkena på josglaset är Irmas också. Hon ska nämligen smaka på ALLT annat som andra äter.
Nu utmanar jag ER att visa upp hur er vardagsfrukost ser ut i VERKLIGHETEN.
Skriv ett inlägg om det på er blogg och lämna länken i en kommentar här. På onsdag morgon så gör jag en sammanställning så att vi alla kan se på lite riktiga frukostar.
Fler Real Life inlägg att titta på:
köket >>> &
medicinskåpet >>> &
sängen >>> &
helgprojekt >>> &
vårfönster >>>.
Nu önskar jag en god natt för nu ska jag gå och drömma om Brad Pitt.
/Y
Skrivet den: 2011-09-19 Klockan: 12:58:23
Rutiner, rutiner, rutiner
Jäklar vilken start på veckan.
Jag är på strålande humör.
På en MÅNDAG ;)
Och har hunnit med en massa saker.
BRA!
Imponerad av mig själv.
Jag är en ganska inrutad person och nu efter att ha fått två barn även mycket glömsk.
Det verkar som att det bara finns plats för ett visst antal kom-i-håg i hjärnan, och när de fylls med nya barn-saker så faller en del av Yohanna-kom-i-håget bort lixom.
Till exempel nu när skolan börjat och rutinerna bytts och en massa nya saker kommit till så har jag inte lyckats komma till skott med tandborstningen en del dagar.
Äckligt tycker ni?
Jo men visst.
Men det har inte blivit av. Inte så att jag gjort det med flit, utan det hamnade liksom mellan två stolar. Emellan allt det andra som komms ihåg.
Att ta tag i alltså.
Eftersom jag nu är så inrutad OCH glömsk så har jag mitt lilla knep att få saker gjorda.
RUTINER!
Det kanske låter tråkigt, men jag gör SAMMA saker varje dag.
Det är min livboj för att jag ska få saker gjorda och inte glömma bort dem.
Och när det nu i skolstarts-tider kommit en massa nytt, så tar det en stund för mig att organisera upp mig och få rutin på saker.
Men idag känner jag att det kanske börjar att bli lite struktur på saker och ting.
Morgonens göråmål börjar ordna upp sig.
7:00 Yohanna går upp, klär på sig, kammar sig, gör frukost till A, förbereder A:s ryggsäck.
7:15 Väcker Alexander.
7:20-7:40 Alexander äter frukost medans jag viker tvätt eller hänger tvätt bredvid honnom.
7:40 Tandborstning, kissning och iordningställande av Alexander
7:50 Väckning av Irma om hon inte vaknat innan. Påklädning och sjuss ner i vagnen.
8:00 På med skor och ut genom dörren.
Promenad till skolan.
8:30 Barnen går in i skolan.
8:30-9:10 Dagens första "fett-brännar-tur".
9:15 Hemma, dusch och påklädning (detta är en ny rutin som jag lyckats med denna veckan och är MYCKET stolt över. verkar som att det är den som får mig att vakna och sätta fart.)
9:30 Frukost med Irma
(Här borde rutinen tandborstning komma in för att kommas ihåg.)
10-10:30 Undanplock, iordningplock, annat som måste sättas på, tas ur, tas fram osv
10:30-11:00 Skjuss med Irma i säng och förhoppningsvist somnar hon av sig själv på en halvtimme.
11-12 Yohanna FÅR sätta sig vid datorn, MEN samtidigt springa fram och tillbaka och göra andra saker.
12 Måste vi gå hemmifrån för att hämta Alexander nu under inskolningstiden. Sen blir det en timme senare.
Det är min förmiddag, samma sak varje dag = att jag kommer ihåg att göra dem.
Appropå det ska jag passa på och gå iväg och borsta tänderna nu, så att jag inte glömmer bort det ;)
Klart!
Kommer ni ihåg filmen Rainman?
I den så var ju Dustin Hoffnan tvungen att göra samma sak varje dag för att känna sig trygg. LITE likadan är jag.
Och i SuperNanny-programmen så prisar de ju alltid hur bra det är med rutiner. Så det kör jag på ;)
Och mycket bra har det också varit med ungarna. Om vi gör samma sak varenda dag så är det inte några ifrågasättanden.
Jo det är det ju. Som 3-4-åring måste man ju ifrågasätta typ ALLTING. Men jag tror att jag ändå har tjänat ganska mycket på att hålla mig till rutinerna.
De ger mig trygghet.
Klart att när det händer något så måste jag ju gå utanför dem.
Och det KAN jag.
Men det känns inte bra.
Men jag gör det.
Det kostar på ibland, men det går.
Så tråkig är jag ;)
Nu får jag köra igång här med vad det nu var jag skulle göra....nej just det. Jag FICK sitta här en stund till. Klockan är ju bara 11:30.
Men jag tror att jag ska avsluta med en liten måndagslista a´la Jennyn, för jag känner mig på gott humör idag.
Idag måndag är jag glad för:
- Först och främst för att jag fick höra att mina föräldrar har köpt sig en resa och ska komma hit och hälsa på i slutet på oktober. Det var länge sedan de var här sist >>> och det ska bli SÅ roligt.
Tror att det är det som gör att jag är på så bra humör.
- För att vi haft en så skön helg med ett lugn på stranden >>> som visar att hösten är på G.
- För att jag lyckades motionera i morse OCH duscha OCH komma i dag-kläder som inte är joggingdress.
Natten var inget bra för jag tror att det är en tand på G hos Irma, men jag är glad ändå.
Trevlig måndag.
/Y
Jag är på strålande humör.
På en MÅNDAG ;)
Och har hunnit med en massa saker.
BRA!
Imponerad av mig själv.
Jag är en ganska inrutad person och nu efter att ha fått två barn även mycket glömsk.Det verkar som att det bara finns plats för ett visst antal kom-i-håg i hjärnan, och när de fylls med nya barn-saker så faller en del av Yohanna-kom-i-håget bort lixom.
Till exempel nu när skolan börjat och rutinerna bytts och en massa nya saker kommit till så har jag inte lyckats komma till skott med tandborstningen en del dagar.
Äckligt tycker ni?
Jo men visst.
Men det har inte blivit av. Inte så att jag gjort det med flit, utan det hamnade liksom mellan två stolar. Emellan allt det andra som komms ihåg.
Att ta tag i alltså.
Eftersom jag nu är så inrutad OCH glömsk så har jag mitt lilla knep att få saker gjorda.
RUTINER!
Det kanske låter tråkigt, men jag gör SAMMA saker varje dag.
Det är min livboj för att jag ska få saker gjorda och inte glömma bort dem.
Och när det nu i skolstarts-tider kommit en massa nytt, så tar det en stund för mig att organisera upp mig och få rutin på saker.
Men idag känner jag att det kanske börjar att bli lite struktur på saker och ting.
Morgonens göråmål börjar ordna upp sig.
7:00 Yohanna går upp, klär på sig, kammar sig, gör frukost till A, förbereder A:s ryggsäck.
7:15 Väcker Alexander.
7:20-7:40 Alexander äter frukost medans jag viker tvätt eller hänger tvätt bredvid honnom.
7:40 Tandborstning, kissning och iordningställande av Alexander
7:50 Väckning av Irma om hon inte vaknat innan. Påklädning och sjuss ner i vagnen.
8:00 På med skor och ut genom dörren.
Promenad till skolan.
8:30 Barnen går in i skolan.
8:30-9:10 Dagens första "fett-brännar-tur".
9:15 Hemma, dusch och påklädning (detta är en ny rutin som jag lyckats med denna veckan och är MYCKET stolt över. verkar som att det är den som får mig att vakna och sätta fart.)
9:30 Frukost med Irma
(Här borde rutinen tandborstning komma in för att kommas ihåg.)
10-10:30 Undanplock, iordningplock, annat som måste sättas på, tas ur, tas fram osv
10:30-11:00 Skjuss med Irma i säng och förhoppningsvist somnar hon av sig själv på en halvtimme.
11-12 Yohanna FÅR sätta sig vid datorn, MEN samtidigt springa fram och tillbaka och göra andra saker.
12 Måste vi gå hemmifrån för att hämta Alexander nu under inskolningstiden. Sen blir det en timme senare.
Det är min förmiddag, samma sak varje dag = att jag kommer ihåg att göra dem.
Appropå det ska jag passa på och gå iväg och borsta tänderna nu, så att jag inte glömmer bort det ;)
Klart!
Kommer ni ihåg filmen Rainman?
I den så var ju Dustin Hoffnan tvungen att göra samma sak varje dag för att känna sig trygg. LITE likadan är jag.
Och i SuperNanny-programmen så prisar de ju alltid hur bra det är med rutiner. Så det kör jag på ;)
Och mycket bra har det också varit med ungarna. Om vi gör samma sak varenda dag så är det inte några ifrågasättanden.
Jo det är det ju. Som 3-4-åring måste man ju ifrågasätta typ ALLTING. Men jag tror att jag ändå har tjänat ganska mycket på att hålla mig till rutinerna.
De ger mig trygghet.
Klart att när det händer något så måste jag ju gå utanför dem.
Och det KAN jag.
Men det känns inte bra.
Men jag gör det.
Det kostar på ibland, men det går.
Så tråkig är jag ;)
Nu får jag köra igång här med vad det nu var jag skulle göra....nej just det. Jag FICK sitta här en stund till. Klockan är ju bara 11:30.
Men jag tror att jag ska avsluta med en liten måndagslista a´la Jennyn, för jag känner mig på gott humör idag.
Idag måndag är jag glad för:
- Först och främst för att jag fick höra att mina föräldrar har köpt sig en resa och ska komma hit och hälsa på i slutet på oktober. Det var länge sedan de var här sist >>> och det ska bli SÅ roligt.
Tror att det är det som gör att jag är på så bra humör.
- För att vi haft en så skön helg med ett lugn på stranden >>> som visar att hösten är på G.
- För att jag lyckades motionera i morse OCH duscha OCH komma i dag-kläder som inte är joggingdress.
Natten var inget bra för jag tror att det är en tand på G hos Irma, men jag är glad ändå.
Trevlig måndag.
/Y
Skrivet den: 2011-09-19 Klockan: 00:09:37
Helgens beachwalk + musik
September och skolorna har börjat.
Det märktes VERKLIGEN i helgen när vi var på stranden.
Efter att, under sommaren och semestern varit proppfull >>>, så kändes det nästan som om vi var ensamma där nu.
Och så var det den braiga tiden i månaden >>>. Lågvatten mitt på dagen med bred och fin sand att köra beachwalk med barnvagnen på.
Och nästan inget folk att köra hälsenorna av.
Dock lite mer folk på söndagen än på lördagen. Men fortfarande ingen trängsel.
Kan det bli bättre?
Ja, faktiskt. Det kan det.
När man, som vi, åker till samma strand, vecka ut och vecka in, under hela sommaren. Så kommer man lätt i lag med annat folk som åker till samma strand, vecka ut och vecka in, hela sommaren.
Så även denna helg.
Och tänk, damen i detta sällskap sa att det så ut som om jag hade blivit smalare.
Tänk ;)
Det kunde bli bättre.
Andra beachwalkbilder att jämföra med. Men ärligt talat så ser JAG ingen skillnad. Fast det kan ju bero på fotografen ;) (kan man ju alltid hoppas på):
- 20 augusti +14 kg
- 6 augusti +15 kg
- 10 juli +16 kg, 30 maj +14 kg, 8 maj 16 kg
Så ett tips till er som vill åka hit på semester, juli + augusti proppfullt på stranden och folk överallt = högt tempo och mycke puls. September + oktober, ev maj och juni, lugnare tempo och lite ödsligare på strand och i shoppingcentrum.
Det beror på vad man vill ha.
På begäran och önskemål så avslutar jag med ett smakprov från min musikmackapär som fått sig ett par nya gästspelare. Med ny musik i spelaren så känner jag mig vipps mer på alerten.
Jag fortsätter att leta godingar.
Jag är inget fan av Kylie, men denna var det så bra gångrytm i så den fick hoppa med i låtlistan.
Håll till godo.
Har ni några andra tips på gånglåtar?
Nu en god natt!
/Y
Det märktes VERKLIGEN i helgen när vi var på stranden.
Efter att, under sommaren och semestern varit proppfull >>>, så kändes det nästan som om vi var ensamma där nu.
Och så var det den braiga tiden i månaden >>>. Lågvatten mitt på dagen med bred och fin sand att köra beachwalk med barnvagnen på.
Och nästan inget folk att köra hälsenorna av.
Dock lite mer folk på söndagen än på lördagen. Men fortfarande ingen trängsel.
Kan det bli bättre?
Ja, faktiskt. Det kan det.
När man, som vi, åker till samma strand, vecka ut och vecka in, under hela sommaren. Så kommer man lätt i lag med annat folk som åker till samma strand, vecka ut och vecka in, hela sommaren.
Så även denna helg.
Och tänk, damen i detta sällskap sa att det så ut som om jag hade blivit smalare.
Tänk ;)
Det kunde bli bättre.
Andra beachwalkbilder att jämföra med. Men ärligt talat så ser JAG ingen skillnad. Fast det kan ju bero på fotografen ;) (kan man ju alltid hoppas på):
- 20 augusti +14 kg
- 6 augusti +15 kg
- 10 juli +16 kg, 30 maj +14 kg, 8 maj 16 kg
Så ett tips till er som vill åka hit på semester, juli + augusti proppfullt på stranden och folk överallt = högt tempo och mycke puls. September + oktober, ev maj och juni, lugnare tempo och lite ödsligare på strand och i shoppingcentrum.
Det beror på vad man vill ha.
På begäran och önskemål så avslutar jag med ett smakprov från min musikmackapär som fått sig ett par nya gästspelare. Med ny musik i spelaren så känner jag mig vipps mer på alerten.
Jag fortsätter att leta godingar.
Jag är inget fan av Kylie, men denna var det så bra gångrytm i så den fick hoppa med i låtlistan.
Håll till godo.
Har ni några andra tips på gånglåtar?
Nu en god natt!
/Y
Skrivet den: 2011-09-18 Klockan: 18:20:14
Nej det blir inget...just nu
Hade satt mig ner for att skriva ett inlagg om hur underbart det har varit pa stranden idag.
Men nu ser jag pa klockan att det ar dags att vacka Lillskatten, skura grillen fran gardagens grillning och packa ihop ungar och vaskor i bilen for att bege oss till vardagen igen.
I morgon ar det skola och jobb.
Hoppas kunna aterkomma lite senare, nar vi kommit i ordning hemma.
Vi hores.
/Y
Men nu ser jag pa klockan att det ar dags att vacka Lillskatten, skura grillen fran gardagens grillning och packa ihop ungar och vaskor i bilen for att bege oss till vardagen igen.
I morgon ar det skola och jobb.
Hoppas kunna aterkomma lite senare, nar vi kommit i ordning hemma.
Vi hores.
/Y
Skrivet den: 2011-09-18 Klockan: 00:16:30
Barbecue med älg
Detta är vad vi har pysslat med i kväll.
Grillning av älg.
Tidigare hot om att inte fâ vara med pâ grillningen >>>, byttes pâ bästa "supernannymanèr" och pâ inrâdan av insiktsfull bloggkommentator, mot TV-fri morgon och hjälp med frukostförberedelser. Sâ HELA familjen var med och njöt av lagligt hitsmugglad älgstek av supergullig lillasyster.
Tack Lillasyster Emma och svâger Peter för hemmajagad älgstek och tips pâ tillagning.
När Irma döptes, här pâ GC i vintras >>>, sâ kom lillasyster hit med en älgstek i resväskan. Jag har ALDRIG tillagat en sâdan sâ den har legat i frysen och väntat pâ rätt tillfälle och rätt inspiration.
I somras när vi var pâ semester i Sverige blev vi hembjudna till Lillasyster och svâger pâ grillning i deras super-hemtrevliga trädgârd och dâ grillades just ett stycket älg.
Jag har alltid trott, att eftersom älgkött är ett relativt torrt köttslag, att man INTE kunnat grilla det utan att fâ resultatet "torra skosulor". Men sâ var ICKE fallet denna underbara sommarkväll i deras trädgârd, när sommarSverige visade sig frân sin allra bästa sida. Precis INNAN vi skulle âka tillbaka till vâr ö.
Frâgorna blev sâledes mânga om HUR man skulle gâ tillväga med detta EXOTISKA kött som Älsklingen längtat sâ mycket efter att fâ prova.
Ett blogginlägg om denna UNDERBARA dag, i min lillasysters trädgârd + en del andra UNDERBARA saker som ocksâ hände just denna dag, har dock INTE skrivits än. Utan ligger och mognar till sig och kommer snart att komma upp.
Denna vâr SISTA dag i sommarSverige, som gjorde det sâ OTROLIGT svârt att lämna det och fara hem mot vardagen.
Men sâ kom alltsâ tillfället idag, och vi slog till med grillning i sommarstugan.
Och det blev bra. Inte SÂ bra som i lillasysters trädgârd, men jag antar att de har mer övning pâ detta än oss. Men det blev bra. Och Älsklingen sa att detta köttslag har INGET att avundas det annats sâ grillpoppulära köttslaget Entrecot.
Bra betyg för att vara frân den köttkritiska kanariebon Octavio.
Jag fick mig till och med ett glas rött till detta. Och eftersom jag bara drack ETT glas sâ sitter jag här nu med avslappnade fingrar och ett lugn i själen som annars inte finns.
Ett glas är avslappning, tre är partaj ;)
Slutet gott, allting gott.
God natt!
/Y
Grillning av älg.
Tidigare hot om att inte fâ vara med pâ grillningen >>>, byttes pâ bästa "supernannymanèr" och pâ inrâdan av insiktsfull bloggkommentator, mot TV-fri morgon och hjälp med frukostförberedelser. Sâ HELA familjen var med och njöt av lagligt hitsmugglad älgstek av supergullig lillasyster.Tack Lillasyster Emma och svâger Peter för hemmajagad älgstek och tips pâ tillagning.
När Irma döptes, här pâ GC i vintras >>>, sâ kom lillasyster hit med en älgstek i resväskan. Jag har ALDRIG tillagat en sâdan sâ den har legat i frysen och väntat pâ rätt tillfälle och rätt inspiration.
I somras när vi var pâ semester i Sverige blev vi hembjudna till Lillasyster och svâger pâ grillning i deras super-hemtrevliga trädgârd och dâ grillades just ett stycket älg.
Jag har alltid trott, att eftersom älgkött är ett relativt torrt köttslag, att man INTE kunnat grilla det utan att fâ resultatet "torra skosulor". Men sâ var ICKE fallet denna underbara sommarkväll i deras trädgârd, när sommarSverige visade sig frân sin allra bästa sida. Precis INNAN vi skulle âka tillbaka till vâr ö.Frâgorna blev sâledes mânga om HUR man skulle gâ tillväga med detta EXOTISKA kött som Älsklingen längtat sâ mycket efter att fâ prova.
Ett blogginlägg om denna UNDERBARA dag, i min lillasysters trädgârd + en del andra UNDERBARA saker som ocksâ hände just denna dag, har dock INTE skrivits än. Utan ligger och mognar till sig och kommer snart att komma upp.
Denna vâr SISTA dag i sommarSverige, som gjorde det sâ OTROLIGT svârt att lämna det och fara hem mot vardagen.
Men sâ kom alltsâ tillfället idag, och vi slog till med grillning i sommarstugan.
Och det blev bra. Inte SÂ bra som i lillasysters trädgârd, men jag antar att de har mer övning pâ detta än oss. Men det blev bra. Och Älsklingen sa att detta köttslag har INGET att avundas det annats sâ grillpoppulära köttslaget Entrecot.
Bra betyg för att vara frân den köttkritiska kanariebon Octavio.
Jag fick mig till och med ett glas rött till detta. Och eftersom jag bara drack ETT glas sâ sitter jag här nu med avslappnade fingrar och ett lugn i själen som annars inte finns.
Ett glas är avslappning, tre är partaj ;)
Slutet gott, allting gott.
God natt!
/Y
Skrivet den: 2011-09-17 Klockan: 00:12:27
Fredagsvägning, ocksâ denna veckan
Jo men visst.Visst var det fredagsvägning även denna veckan.
Jag som var sâ nervös igâr för dagens resultat.
+,-,0 kg.
Jag stâr pâ SAMMA vikt som för tvâ veckor sedan, innan förkylningen.
Visst är det alltid en besvikelse att inte tappa i vikt. Sâ visst blev jag lite besviken när vâgen visade pâ exakt samma siffror som sist .
Men tar jag det lite lugnt och tänker efter sâ inser ju jag att jag ska vara tacksam istället.
I gâr var jag ju rädd för att jag skulle ha gâtt upp, och det kanske hade varit mer logiskt.
Jag var sjuk i en HEL vecka och bara lâg och kurerade mig. Inga övningar av nâgolunda slag.
PLUS att vi var i sommarstugan under 5 av dessa dagar och ât svärmors hemlagade mat som jag berättade om. >>>
PLUS att när jag är riktigt dâlig som nu sâ orkar jag INTE bry mig om vad som jag BÖR äta eller inte. Jag bara stoppar i mig det jag är SUGEN pâ.
PLUS att när jag är sjuk och INTE har nâgon lust att äta och INTE äter sâ gâr ju kroppen ner pâ sparlâga för att sedan suga ât sig allt som jag sedan stoppar i mig när jag väl börjar att äta igen.
Sâ jag är igentligen tacksam.
Jag hade en liten misstanke om att det kunde vara sâ att kroppen sugit ât sig all svärmorsmat som en svamp. Eftersom den INTE blev förbränd av nâgra fettbrännarturer.
Men sâ hade det lyckligtvis INTE blivit.
Eller sâ gick det gämt upp i slutändan i alla fall.
Nu vet jag ju inte om viktstillestândet beror pâ att mina surt förvärvade gângmuskler förtvinat nâgot under stillasittandeperioden. Och att viktstillestândet beror pâ att musklerna omvandlats till fett, som väger MINDRE.
Jag har hört att sâdant händer.
FAST jag har ingen aning om hur lâng
tid man mâste vara stillasittande dâ.
Det utvisar nästa vecka, när jag kom-
mit igâng med gângen igen.
Jag fâr nog anse att det var
en nâgorlunda lyckad vägning
trots allt och fira med nâgra
godisar i morgon, lördag.
Bjuder som avslutning pâ en bild pâ
förr-förra veckans godisskâl
som innehöll en massa svensk
lyx som min gymnasiekollega
hade med sig när vi träffades. >>>
Tack Sandra, det blev en hit.
Nu en god natt och VÄLKOMMEN lördag.
/Y
Skrivet den: 2011-09-16 Klockan: 12:43:17
Torsdag - veckans värsta dag
Äntligen fredag!
Tur att torsdagen är över. För mig är den verkligen veckans värsta dag. Den är puckeln man måste ta sig över för att se paradiset HELGEN där bakom.
Poetiskt va? ;)
Nej men allvarligt.
Den är inte bra hemma hos oss. Något måste göras åt den.
Jag vet ju i-och-för-sig inte vad ungarna tycker, men jag hatar den. Känner ångesten komma krypande redan på onsdagskvällen.
Varför?
Jo för att Älsklingen jobbar HELA dagen då. Och jag blir således själv med ungarna HELA dagen.
Något som brukar resultera i trasiga nerver, slut på tålamodet, obstinata ungar och slutligen BRÅK på högsta nivå.
Jag vet inte vad som startar vad, det är säkert hönan och ägget eller den onda cirkeln. Allt i ett.
Suck!
På torsdagar så åker Älsklingen och lastar varor, och brukar även ha möten eller samtal med chefen. Vilket brukar resultera i att han är hemma, i bästa fall vid 17-tiden, i värsta fall efter läggdags.
Och då har han börjat klockan 5 på morgonen, utan rast eller lunch.
Älsklingens jobbsituation. >>>
Vill du komma och jobba i Spanien?
Så om inte detta vore nog så har vi torsdagar som veckhandlingsdag. Då får man allt inhandlat inför helgen OCH slipper den värsta störtfloden av veckohandlare som dyker upp på fredagarna.
Så efter lunch och undanplock så knökas ungarna ner i vagnen och så går vi till supermarket. Där handlar vi och väntar till pappa kommer och hämtar oss med bilen. Är det riktigt körigt så får vi bära hem allt med hjälp av vagnen och ryggsäck.
Sedan den vanliga stressen med kvällsmat, badning av ungar, tandborstning och nattning.
Allt innan 8 FÖRHOPPNINGSVIS!
I går var jag så trasig i själen att jag gick ut INNAN ungarna somnat och gick min vända i parken. När jag kom tillbaka så berättade Älsklingen att Irma visst varit orolig och gråtit i sin säng tills hon somnat. Inte kunnat komma till ro.
Vanligtvis så brukar jag få jättedåligt samvete över att jag inte varit där. Men igår så kände jag bara en enorm tacksamhet över att jag gått ut.
Någon gång ska det väl falla på Älsklingens lott att trösta ledsna barn också?
Mamma var tvungen att gå ut och lugna sig, efter att hon hotat Guldklimpen med att inte få vara med på lördagens grillning om han inte åt upp maten.
Vilket naturligtvis resulterade i att han INTE åt upp maten och jag nu måste stå mitt kast med att inte låta honom vara med eller helt sonika "glömma" bort vad som sades.
Jag har ju sagt att du inte ska hota Yohanna....
Vi hade ju bestämt att hotning inte var bra...
Jag vet....
Thank god is friday!
/Y
Tur att torsdagen är över. För mig är den verkligen veckans värsta dag. Den är puckeln man måste ta sig över för att se paradiset HELGEN där bakom.
Poetiskt va? ;)
Nej men allvarligt.Den är inte bra hemma hos oss. Något måste göras åt den.
Jag vet ju i-och-för-sig inte vad ungarna tycker, men jag hatar den. Känner ångesten komma krypande redan på onsdagskvällen.
Varför?
Jo för att Älsklingen jobbar HELA dagen då. Och jag blir således själv med ungarna HELA dagen.
Något som brukar resultera i trasiga nerver, slut på tålamodet, obstinata ungar och slutligen BRÅK på högsta nivå.
Jag vet inte vad som startar vad, det är säkert hönan och ägget eller den onda cirkeln. Allt i ett.
Suck!
På torsdagar så åker Älsklingen och lastar varor, och brukar även ha möten eller samtal med chefen. Vilket brukar resultera i att han är hemma, i bästa fall vid 17-tiden, i värsta fall efter läggdags.
Och då har han börjat klockan 5 på morgonen, utan rast eller lunch.
Älsklingens jobbsituation. >>>
Vill du komma och jobba i Spanien?
Så om inte detta vore nog så har vi torsdagar som veckhandlingsdag. Då får man allt inhandlat inför helgen OCH slipper den värsta störtfloden av veckohandlare som dyker upp på fredagarna.
Så efter lunch och undanplock så knökas ungarna ner i vagnen och så går vi till supermarket. Där handlar vi och väntar till pappa kommer och hämtar oss med bilen. Är det riktigt körigt så får vi bära hem allt med hjälp av vagnen och ryggsäck.
Sedan den vanliga stressen med kvällsmat, badning av ungar, tandborstning och nattning.
Allt innan 8 FÖRHOPPNINGSVIS!
I går var jag så trasig i själen att jag gick ut INNAN ungarna somnat och gick min vända i parken. När jag kom tillbaka så berättade Älsklingen att Irma visst varit orolig och gråtit i sin säng tills hon somnat. Inte kunnat komma till ro.
Vanligtvis så brukar jag få jättedåligt samvete över att jag inte varit där. Men igår så kände jag bara en enorm tacksamhet över att jag gått ut.
Någon gång ska det väl falla på Älsklingens lott att trösta ledsna barn också?
Mamma var tvungen att gå ut och lugna sig, efter att hon hotat Guldklimpen med att inte få vara med på lördagens grillning om han inte åt upp maten.
Vilket naturligtvis resulterade i att han INTE åt upp maten och jag nu måste stå mitt kast med att inte låta honom vara med eller helt sonika "glömma" bort vad som sades.
Jag har ju sagt att du inte ska hota Yohanna....
Vi hade ju bestämt att hotning inte var bra...
Jag vet....
Thank god is friday!
/Y
Skrivet den: 2011-09-15 Klockan: 14:27:11
Viktfixerad - tror inte det
Jag fick mig en tankeställare igår, efter att jag skrivit föregående inlägg om fredagsvägningen. >>>Är jag besatt av min viktnedgång?
Är den på väg att bli ohälsosam?
Har jag hamnat på villovägar?
Anledningen?
Jo på en av de bloggar som jag följt länge, började följa den för att författarinnan har en dotter i Lillskattens ålder, skrev acarolina (som hon kallar sig) om hennes inställning till spegeln. >>>
Hon har haft/har en ätstörning som hon kämpar emot och hennes tankar om spegeln är PRECIS som mina. Jag kände igen mig på pricken.
Så om det är så här man tänker, oavsett om man är tjock eller smal, så måste ju felet sitta i huvudet på en. Man/jag måste ju ha fel måttståck när jag tittar på mig själv i spegeln och inte ser det som är utan bara vad vågen visat.
För det har varit så för mig också.
Även om jag kommit ner till drömvikten så har jag ALDRIG sett på mig själv som smal.
Aldrig har jag sett på mig själv i spegeln och tyckt att NU, nu så har jag kommit dit jag velat.
Fast SEDAN, när jag tittar tillbaka på kort och ser hur jag såg ut, DÅ ser jag ju att jag var smal och såg fin ut.
Men ALDRIG i realtid, i spegeltittandets tid.
Så läser jag vidare om hennes tricks för att inte falla tillbaka i sin "störning" och börja att svälta sig själv igen. Att hon måste undvika tidningar, TV och bloggar (tex) som handlar och talar om kroppen på ett sätt som inte passar in i hennes situation.
Hon skriver:
"välj noga din tv-underhållning, kvällsällskap osv. tyvärr är det så att väldigt många människor omkring har åsikter om hur man ska äta, vad man ska väga, hur man ska se ut osv. du har ett mål - att må bra, och har inget i utbyte av att höra om andra som mixtrar med maten. man måste lära sig att slå dövörat till. folk som pratar om olika dieter, viktnedgång osv - lyssna inte. tänk högt för dig själv istället, det är faktiskt otroligt lätt att inte lyssna. tänk också på att du har provat att gå emot din egna magkänsla, lyssnat på "råd", läst böcker om näringslära osv - och du mådde defintivt inte bättre av det!"
Jag är en sån, tänker jag då.
Jag och min blogg är en sån person som hon INTE borde läsa för att falla tillbaka. Här skriver jag vitt och brett om mina försök att gå NER i vikt. Om mina konstiga tankar runt det och om mina olika teorier om att gå NER i vikt. Inte att må bra utan att förlora kilon.
Är detta hälsosamt?
Normalt JA. Men hälsosamt?
Som avslutning till detta inlägg som just tar upp vad just DENNA tjej skriver så länkar jag till ett inlägg som hon länkat till (krångligt va?!).
Där hon beskriver hur det är att ha just denna ätstörning. Och jag kan inte undgå att förfasa mig över hur många av dessa tankar som har funnits i mitt huvud när jag gör dessa "bantningar" som jag kallar livsstilsförändringar.
Länk >>>
Många av dessa tankar använder ju jag för att hålla mig borta från att småäta och äta onyttiga saker. Saken är bara den att jag har så mycket överflödskilon att det inte märks när jag går ner. PLUS att jag inte har så stark karraktär att jag kan kontrollera mig så mycket att det går överstyr.
Jag faller tillbaka, hoppar över regler och gör snedsteg innan det påverkar mig för mycket. Men tänk om jag INTE skulle göra det...
Det är bra att få lite tankeställare ibland, så att man inte bara far fram som ett ånglok, utan den mista tanke på vad det är som man håller på med egentligen.
Har jag sunda tankar?
/Y
PS Ser ni att jag målat naglarna IGEN. >>> Inte klokt. Två gånger på samma halvår. Men så är det med nyhetens behag ;)DS
Skrivet den: 2011-09-15 Klockan: 00:08:36
Fredagsvägning blev söndagsmätning
Jisses vad trött jag blev.
Trött och avslappnad.
Har precis kommit in efter en återupptagen fettbrännartur i parken och har nu duschat och ätit cornflakes.
Sängen nästa känns det som.
Efter en hel veckas förkylning >>> och tillhörande stillasittande så körde jag ut mig själv i spåret idag.
Jag är inte riktigt kurerad men jag har sån ångest inför fredagsvägningen att jag inte kunde hålla mig hemma.
Missförstå mig inte. Jag är inte sjuk. Bara lite snorig fortfarande. Men den sjuka känslan i kroppen har gett med sig. Så då tykte jag att jag kunde ge mig ut.
Jag skulle bara ta det lugnt och känna efter hur kroppen svarade. Ofta brukar man ju vara ganska klen när man sätter igång igen efter en sjukdomstid.
Men det gick över förväntan.
Jag blev så inspirerad av den nya musiken i musikmackapären att jag körde på av bara farten.
Och det gick bra.
Men nu så är jag trött.
Dags att gå och lägga sig...
Det blev ju ingen fredagsvägning förra veckan eftersom vi åkte till sommarstugan, där det INTE existerar någon våg.
Det kändes ju INTE helt lugnt måste jag erkänna.
Att släppa kontrollen så där och inte veta hur veckan gått, det är inte min stil. Jag är en kontroll- och resultat-människa.
Jag vill VETA hur det gått och vad som behövs tas itu med.
Hur skulle jag nu veta vilket humör jag skulle vara på?
Hade jag gått ner, lyckats med mina ansträngningar och få vara nöjd över helgen.
Eller hade jag knaprat på mina framgångar >>>, stigit i vikt, blivit besviken och behövt strama åt tyglarna?
Lösningen blev att svärmor fick släppa till måttbandet och så mätte jag. Det blev ju inte helt logiskt att göra så, för jag fick ju inte fram VECKANS resultat utan bara skillnaden från förra gången, för ca en månad sedan. >>>
Men det kändes i alla fall som en liten riktlinje.
Trött och avslappnad.
Har precis kommit in efter en återupptagen fettbrännartur i parken och har nu duschat och ätit cornflakes.
Sängen nästa känns det som.
Efter en hel veckas förkylning >>> och tillhörande stillasittande så körde jag ut mig själv i spåret idag.Jag är inte riktigt kurerad men jag har sån ångest inför fredagsvägningen att jag inte kunde hålla mig hemma.
Missförstå mig inte. Jag är inte sjuk. Bara lite snorig fortfarande. Men den sjuka känslan i kroppen har gett med sig. Så då tykte jag att jag kunde ge mig ut.
Jag skulle bara ta det lugnt och känna efter hur kroppen svarade. Ofta brukar man ju vara ganska klen när man sätter igång igen efter en sjukdomstid.
Men det gick över förväntan.
Jag blev så inspirerad av den nya musiken i musikmackapären att jag körde på av bara farten.
Och det gick bra.
Men nu så är jag trött.
Dags att gå och lägga sig...
Det blev ju ingen fredagsvägning förra veckan eftersom vi åkte till sommarstugan, där det INTE existerar någon våg.
Det kändes ju INTE helt lugnt måste jag erkänna.
Att släppa kontrollen så där och inte veta hur veckan gått, det är inte min stil. Jag är en kontroll- och resultat-människa.
Jag vill VETA hur det gått och vad som behövs tas itu med.
Hur skulle jag nu veta vilket humör jag skulle vara på?
Hade jag gått ner, lyckats med mina ansträngningar och få vara nöjd över helgen.
Eller hade jag knaprat på mina framgångar >>>, stigit i vikt, blivit besviken och behövt strama åt tyglarna?
Lösningen blev att svärmor fick släppa till måttbandet och så mätte jag. Det blev ju inte helt logiskt att göra så, för jag fick ju inte fram VECKANS resultat utan bara skillnaden från förra gången, för ca en månad sedan. >>>
Men det kändes i alla fall som en liten riktlinje.
Resultatet:
Mått lår: -1 cm
Mått stuss (där det är som bredast): -1 cm
Mått midja (navelhöjd): -3,5 cm
Och så skulle man ju mäta på det smalaste stället OCKSÅ: -5,5 cm
Mått byst: -4 cm
Så nu känner jag mig lite lugnare.
Det är på väg åt rätt håll.
Bara vågen spelar med nu också på fredag.
God afton!
/Y
Skrivet den: 2011-09-14 Klockan: 15:08:58
Yohanna, en sucker för romantik ;)
När jag var ung, singelkvinna mitt i karriären och boendes i storstaden Göteborg, så fanns det en serie på Tv som hette Ally McBeal.
Ha ha, det är faktiskt inte SÅ länge sedan, eller jo det är det ju när jag tänker efter, 15 år sedan.
Oj oj så alldeles nyss det känns som ;)
I alla fall. Jag följde vartenda avsnitt, jo det blev ganska tröttsamt på slutet. Hon var en ganska jobbig person...
Men i ett av avsnitten så gästspelade en kille som jag aldrig hade hört talas om och jag blev alldeles hänförd.
Precis som Ally i avsnittet.
Jag trodde först att det var dubbat på något sett. Men så var icke fallet.
(3:30 min. in i klippet)
Ha ha, det är faktiskt inte SÅ länge sedan, eller jo det är det ju när jag tänker efter, 15 år sedan.
Oj oj så alldeles nyss det känns som ;)
I alla fall. Jag följde vartenda avsnitt, jo det blev ganska tröttsamt på slutet. Hon var en ganska jobbig person...
Men i ett av avsnitten så gästspelade en kille som jag aldrig hade hört talas om och jag blev alldeles hänförd.
Precis som Ally i avsnittet.
Jag trodde först att det var dubbat på något sett. Men så var icke fallet.
(3:30 min. in i klippet)
Himelsk röst eller hur?
De där tenorerna i sina fina frackar, de som var så poppis för ett tag sedan, kan slänga sig i väggen.
Jag laddade hem de två kändaste låtarna med den här killen:
- You´re still you
- To where you are
(leta dem på youtube)
Jag lyssnade på dem massor på den tiden, men så glömdes de liksom bort. Jag hörde att killen blev känd men så har jag inte hört något mer om han heller.
Men så nu, här om dagen, när jag satt och bloggsurfade hit och dit i suberrymden, så kom jag förbi en blogg där författaren skrev att hon skulle på konsert med Josh. Att han skulle komma till Sverige, fattade jag det som.
Och minnena väcktes.
Så tur att det nu-för-tiden finns Spotify och youtube så man kan stilla sitt begär på en gång och slipper vänta.
Killen har visst blivit jättekänd och gett ut en massa plattor.
Tyvärr får ni klicka på länken för att få se den i youtube men håll till godo:
http://youtu.be/rnztMhtUF6o
Jag erkänner, jag är en sucker för detta.
Detta är romantiska sånger när de är som bäst. Ladda hem och spela vid nästa romantiska middag eller bara hoppa i säng till.
Men det är inte säkert att karln gillar´t.
Killen är inte ens snygg men jag blir alldeles knäsvag när jag ser detta. En karl som kan sjunga så här kan få vem som helst.
Det bevisar att skönhet är INTE allt.
Njut!
/Y, en sucker för romantik...;)
Skrivet den: 2011-09-13 Klockan: 14:35:41
Konstig tisdag
Först och främst TACK så jätteMYCKET för alla fina grattisar på min bemärkelsedag.
Jag kände mig så uppvaktad så det var inte klokt.
E-mail, SMS, kommentarer på bloggen och hälsningar på facebook. Jag bara översköljdes av uppmärksamhet från cyberrymden.
Tack så mycket för att ni tog er tid. Det uppskattas VERKLIGEN.
Det blev en jättebra dag igår, trots att förkylningen satt kvar och fortfarande gör. Men jag har sluppit den där spänninghuvudvärken som man får när man har hela huvudet fullt med snor och bihålorna bara vill åka på semester.
Febersnurret är också borta och så äver det allmäna förvirrandet.
Jag trodde att alla hade glömt bort min dag där borta i sommarstugan. Vi hade inte talat något om det. Jag hade varit sjuk och ärligt talat så orkade jag inte bry mig.
Men när jag satt och skrev på bloggen efter frukost så trollades det fram ett paket från svärföräldrarna. Mitt på morgonkvisten kom ett kärleksfullt SMS från en jobbande Älskling. Och när han sedan kom hem så stog det vipps en tårta i kylskåpet till efterrätt och fler presenter och skönsång.
Den bästa presenten, förutom all kärlek då ;), är fortfarande den bärbara som vi köpte åt oss själva som bägges födelsedagspresenter och med hjälp av lite familj.
Jag kan fortfarande inte fatta att jag har en. . .
I dag, tisdag, är en väldigt konstig dag.
Annorlunda.
Vi har varit i väg med Guldklimpen till skolan nu på morgonen, och jag och Irma känner oss lite vilsna i lägenheten utan honom.
Lugnt men vilsna.
Fast nu snart är det dags att gå och hämta honom igen. Vi får se hur han har haft det.
Återkommer.
....förhoppningsvist ;)
/Y
Jag kände mig så uppvaktad så det var inte klokt.
E-mail, SMS, kommentarer på bloggen och hälsningar på facebook. Jag bara översköljdes av uppmärksamhet från cyberrymden.
Tack så mycket för att ni tog er tid. Det uppskattas VERKLIGEN.
Det blev en jättebra dag igår, trots att förkylningen satt kvar och fortfarande gör. Men jag har sluppit den där spänninghuvudvärken som man får när man har hela huvudet fullt med snor och bihålorna bara vill åka på semester.
Febersnurret är också borta och så äver det allmäna förvirrandet.
Jag trodde att alla hade glömt bort min dag där borta i sommarstugan. Vi hade inte talat något om det. Jag hade varit sjuk och ärligt talat så orkade jag inte bry mig.
Men när jag satt och skrev på bloggen efter frukost så trollades det fram ett paket från svärföräldrarna. Mitt på morgonkvisten kom ett kärleksfullt SMS från en jobbande Älskling. Och när han sedan kom hem så stog det vipps en tårta i kylskåpet till efterrätt och fler presenter och skönsång.
Den bästa presenten, förutom all kärlek då ;), är fortfarande den bärbara som vi köpte åt oss själva som bägges födelsedagspresenter och med hjälp av lite familj.
Jag kan fortfarande inte fatta att jag har en. . .
I dag, tisdag, är en väldigt konstig dag.
Annorlunda.
Vi har varit i väg med Guldklimpen till skolan nu på morgonen, och jag och Irma känner oss lite vilsna i lägenheten utan honom.
Lugnt men vilsna.
Fast nu snart är det dags att gå och hämta honom igen. Vi får se hur han har haft det.
Återkommer.
....förhoppningsvist ;)
/Y
Skrivet den: 2011-09-12 Klockan: 12:34:53
12 september 1973 - GRATTIS!
44 nya meddelanden i din inkorg.Jo jag tackar jag. Det är till att vara populär.
Vad skulle man göra utan facebook?
Dâ skulle man ju vara helt bortglömd ;)
Mândag.
En helt vanlig dag.
Fastän min födelsedag.
38 âr idag.
Ingen âldersnojja här inte. Jag bara förundras över hur fort det gâr. Och hur annorlunda allt blir emot det som man hade planerat.
Snart sâ ligger man där med benen i vädret och ângrar att man inte tog vara pâ alla de där tillfällena i livet.
Eller det är kanske DET som är âldersnojja.
Vid 38 hade jag planerat att jag skulle vara lyckligt gift sedan MÂNGA âr tillbaka, ha ett välbetalt jobb som karriärskvinna och 4 välartade döttrar som skulle vara pâ väg ut i livet för att lämna sina föräldrar att resa och upptäcka världen.
I stället sitter jag här pâ Gran Canaria, arbetslös och utfattig, utan drömbröllopet i sikte och med tvâ monster till ungar som hâller mig pâ en lagon utmattande nivâ. Inte för utmattad för att ge upp men inte tillräckligt utvilad för att ta tag i mitt liv och göra det där STORA som jag drömmer om som ska göra mig rik och berömd.
Men idag är ingen dag att vara bitter pâ ;)
Och jag är inte bitter heller. Jag har det sâ bra sâ. Behöver bara ta mig i kragen pâ en del ställen och sätta fart pâ mitt liv.
Men vad gör det att jag är lite försenad?
Ingenting!
Jag har ju gjort sâ mycket bra i mitt liv fram tills nu.
Det ska jag vara MYCKET stolt över just idag.
För idag är det MIN dag.
YOHANNA HELENA ODE 38 âr i dag och ha den sâ fantastiskt äran i dag, pâ din födelsedag!
Sâ fram med grattis hälsningarna.
Jag är inte blyg inte....idag.
Alla vill väl blir uppmärksammade pâ sin födelsedag.
/Yohanna
Skrivet den: 2011-09-11 Klockan: 13:42:06
Sâ konstigt ledig
Ännu en dag i skuggan med näsdukarna medans ungarna leker och plaskar i poolen.
Söndag.
Det känns sâ konstigt detta med att inte göra nâgonting, vara ledig i ordets rätta betydelse.
Sâ konstigt lyxigt pâ nâgot sätt.
Jag är inte van.
När man är hemma sâ är man inte ledig även om jag inte jobbar.
Det är ungar hit och dit, tvätt, disk, matlagning, tandborstning, undanplockning, pâklädning osv.
Ni fattar.
Och det är när skolan inte har börjat.
När den börjar sâ läggs det till hämtning och lämning, matsäck och skoluniform.
Som alla familjer.
När vi sedan är här i sommarstugan sâ är det inte speciellt mycket ledigt heller.
Det är ungar hit och dit, frukost, pâklâdning osv. Därtill sâ kommer solkrämsinsmörjning, matsäckspackning och stress till stranden. Man vill ju inte komma FÖR sent dit. För dâ är det dags för sövning av Irma och sâ krockar det med ALLA andra som kommer dit och knuffas.
Och leksaker och parasoll och väskor och handukar osv.
Stress stress för att hinna allt.
Och pâ stranden finns det inte tid för att ligga pâ latsidan heller. Det ska gâs fettbrännartur, vaktas badande ungar, bytas badkläder, ätas mellanmâl osv.
Hela tiden pâ sprâng.
Missförstâ mig inte.
Det är JÄTTEHÄRLIGT!
Men det är liksom inget lugnt liv. Hela tiden är det en kamp mot klockan att hinna allt innan det blir för sent eller nât.
När ungarna lägger sig pâ kvällen är det som om racerloppet avslutas och man kan ta det lugnt.
Nu, dessa dagar dâ jag varit sjuk och vi bara har legat vid poolen utan att stressa hit och dit. Bara slöat. Det har känts sâ konstigt pâ nâgot sätt.
Jag tror att jag mâste göra det oftare ;)
Gâtt upp när ungarna bestämt.
Ätit frukost i lugn o ro utan att stressa för att hinna till playan.
Bara varit.
Svärmor lagar ju all mat, det är ingen som blir insläppt i köket där. Skyndar jag mig efter maten sâ kan jag hinna till diskbänken och diska lite innan hon skuffar bort mig.
Lyx.
Men jag har tänkt pâ det.
Som smâbarnsförälder är man sâ uppstressad hela tiden.
I alla fall jag.
Massa tider att passa. Massa saker som ska hinnas med.
Vad ska man göra med all denna tiden som kommer att bli över när ungarna blir stora?
Det mâste ju bli en massa tid över sen.
Jag hade ju ett liv innan ungarna.
Det var fyllt av en massa saker för mig som jag har fâtt lägga undan, lägga pâ is, tillsvidare.
Kommer jag att komma ihâg dem när det blir dags att ta fram dem igen? När jag fâr tid för mig själv?
Eller kommer jag att vara en annan person?
Sânt ligger jag och oroar mig för pâ nätterna...
Men nu mâste jag gâ och fixa mellis till ungarna i poolen, sâ att Irma hinner fâ i sig nâgot innan det är dags att sova middag. De kan ju inte äta för sent för dâ krockar det med lunchen och sâ mâste de hinna leka av sig innan det är dags för att äta middag och sâ ska de duschas och läsas godnattsaga. Och vi ska hinna gosa och tala ut som ansvarstagande föräldrar. Och sâ vill jag hinna blogga och svara pâ alla mail. Och ringa till mamma och hjälpa svärmor med disken. Och sâ vill jag hinna pussa pâ Älsklingen och....
....andas Yohanna, andas...
LYX!
/Y
Söndag.
Det känns sâ konstigt detta med att inte göra nâgonting, vara ledig i ordets rätta betydelse.
Sâ konstigt lyxigt pâ nâgot sätt.
Jag är inte van.
När man är hemma sâ är man inte ledig även om jag inte jobbar.Det är ungar hit och dit, tvätt, disk, matlagning, tandborstning, undanplockning, pâklädning osv.
Ni fattar.
Och det är när skolan inte har börjat.
När den börjar sâ läggs det till hämtning och lämning, matsäck och skoluniform.
Som alla familjer.
När vi sedan är här i sommarstugan sâ är det inte speciellt mycket ledigt heller.
Det är ungar hit och dit, frukost, pâklâdning osv. Därtill sâ kommer solkrämsinsmörjning, matsäckspackning och stress till stranden. Man vill ju inte komma FÖR sent dit. För dâ är det dags för sövning av Irma och sâ krockar det med ALLA andra som kommer dit och knuffas.
Och leksaker och parasoll och väskor och handukar osv.
Stress stress för att hinna allt.
Och pâ stranden finns det inte tid för att ligga pâ latsidan heller. Det ska gâs fettbrännartur, vaktas badande ungar, bytas badkläder, ätas mellanmâl osv.
Hela tiden pâ sprâng.
Missförstâ mig inte.
Det är JÄTTEHÄRLIGT!
Men det är liksom inget lugnt liv. Hela tiden är det en kamp mot klockan att hinna allt innan det blir för sent eller nât.
När ungarna lägger sig pâ kvällen är det som om racerloppet avslutas och man kan ta det lugnt.
Nu, dessa dagar dâ jag varit sjuk och vi bara har legat vid poolen utan att stressa hit och dit. Bara slöat. Det har känts sâ konstigt pâ nâgot sätt.
Jag tror att jag mâste göra det oftare ;)
Gâtt upp när ungarna bestämt.
Ätit frukost i lugn o ro utan att stressa för att hinna till playan.
Bara varit.
Svärmor lagar ju all mat, det är ingen som blir insläppt i köket där. Skyndar jag mig efter maten sâ kan jag hinna till diskbänken och diska lite innan hon skuffar bort mig.
Lyx.
Men jag har tänkt pâ det.
Som smâbarnsförälder är man sâ uppstressad hela tiden.
I alla fall jag.
Massa tider att passa. Massa saker som ska hinnas med.
Vad ska man göra med all denna tiden som kommer att bli över när ungarna blir stora?
Det mâste ju bli en massa tid över sen.
Jag hade ju ett liv innan ungarna.
Det var fyllt av en massa saker för mig som jag har fâtt lägga undan, lägga pâ is, tillsvidare.
Kommer jag att komma ihâg dem när det blir dags att ta fram dem igen? När jag fâr tid för mig själv?
Eller kommer jag att vara en annan person?
Sânt ligger jag och oroar mig för pâ nätterna...
Men nu mâste jag gâ och fixa mellis till ungarna i poolen, sâ att Irma hinner fâ i sig nâgot innan det är dags att sova middag. De kan ju inte äta för sent för dâ krockar det med lunchen och sâ mâste de hinna leka av sig innan det är dags för att äta middag och sâ ska de duschas och läsas godnattsaga. Och vi ska hinna gosa och tala ut som ansvarstagande föräldrar. Och sâ vill jag hinna blogga och svara pâ alla mail. Och ringa till mamma och hjälpa svärmor med disken. Och sâ vill jag hinna pussa pâ Älsklingen och....
....andas Yohanna, andas...
LYX!
/Y
Skrivet den: 2011-09-10 Klockan: 19:03:33
Lördag eftermiddag just nu
God lördagseftermiddag!
Här kommer en rapport direkt frân verkligheten i Yohanna i Las Palmas liv.
Live frân poolen.
Egentligen sâ tjänar ju sâdana här inlägg ingenting till. Förutom för att eventuellt glädja min mor som vill se hur vi har det och eventuellt nâgra andra vilsekomna släktingar som kikat in.
För resten av besökarna sâ verkar ju ett sâdant här inlägg mer som att jag vill skryta med hur bra jag har det och göra alla andra avundsjuka.
Kanske inte hela sanningen.
Bara lite ;)
För visst har jag det bra?
Och jag VET om det.
De lite mer seriösare inläggen fâr komma pâ kvällarna när ungarna somnat och karln tittar pâ fotboll. Det är visst sâdant ikväll.
Men en sak kan jag berätta som, om jag inte minns fel, jag har berättat tidigare. >>>
Man KAN tröttna pâ sol och bad.
Otroligt!
Jag trodde aldrig att det skulle hända mig, men plötsligt sâ händer det.
Jag har alltid varit en typisk nordbo. Jobbat hela âret och sparat ihop till en solsemester. För att överleva de mörka trista mânaderna med regn och kyla har jag haft soliga semesterkataloger hemma och drömt om den framtida semestern.
Och pâ semestern: sol och bad. INGET annat.
Det spelade egentligen ingen roll vart jag âkte, bara det var sol dygnet runt och varmt. Sâ lâg man och stekte och kultur-sevärheterna fick vänta till en annan gâng. Dâ jag inte var sâ sugen pâ sol och bad.
Vilket blev ALDRIG.
Därför har jag varit runt i världen, kors och tvärs, här och där. Men egentligen inte sett sâ mycket. Stränder och pooler.
Där för trodde jag aldrig att det skulle hända mig.
Men nu sitter jag här i skuggan, ej badklädd och njuter av den varma brisen.
Visst, det beror mycket pâ den pâgâende förkylningen. Men jag kan faktiskt erkänna att det finns MÂNGA dagar med sol och värme som jag INTE packar alla hundra saker man mâste ha med sig till 2 barn, och tar bussen till stranden.
Lat?
Kanske det...
Men när det är soligt nästan alla dagar, dâ FÂR man vara innomhus ibland. För det ÄR faktiskt skönare och solen kommer ju att skina i morgon OCKSÂ.
Men jag kommer ihâg den där känslan man hade när man âkte pâ semester.
Desperat.
Pâ gränsen att börja att grâta om det râkade vara molnigt en dag.
Hej hopp.
Nu fortsätter vi här.
Ha en UNDERBAR lördag sâ hörs vi senare.
/Y
Här kommer en rapport direkt frân verkligheten i Yohanna i Las Palmas liv.
Live frân poolen.
Egentligen sâ tjänar ju sâdana här inlägg ingenting till. Förutom för att eventuellt glädja min mor som vill se hur vi har det och eventuellt nâgra andra vilsekomna släktingar som kikat in.
För resten av besökarna sâ verkar ju ett sâdant här inlägg mer som att jag vill skryta med hur bra jag har det och göra alla andra avundsjuka.
Kanske inte hela sanningen.Bara lite ;)
För visst har jag det bra?
Och jag VET om det.
De lite mer seriösare inläggen fâr komma pâ kvällarna när ungarna somnat och karln tittar pâ fotboll. Det är visst sâdant ikväll.
Men en sak kan jag berätta som, om jag inte minns fel, jag har berättat tidigare. >>>
Man KAN tröttna pâ sol och bad.
Otroligt!
Jag trodde aldrig att det skulle hända mig, men plötsligt sâ händer det.
Jag har alltid varit en typisk nordbo. Jobbat hela âret och sparat ihop till en solsemester. För att överleva de mörka trista mânaderna med regn och kyla har jag haft soliga semesterkataloger hemma och drömt om den framtida semestern.
Och pâ semestern: sol och bad. INGET annat.
Det spelade egentligen ingen roll vart jag âkte, bara det var sol dygnet runt och varmt. Sâ lâg man och stekte och kultur-sevärheterna fick vänta till en annan gâng. Dâ jag inte var sâ sugen pâ sol och bad.
Vilket blev ALDRIG.
Därför har jag varit runt i världen, kors och tvärs, här och där. Men egentligen inte sett sâ mycket. Stränder och pooler.
Där för trodde jag aldrig att det skulle hända mig.
Men nu sitter jag här i skuggan, ej badklädd och njuter av den varma brisen.
Visst, det beror mycket pâ den pâgâende förkylningen. Men jag kan faktiskt erkänna att det finns MÂNGA dagar med sol och värme som jag INTE packar alla hundra saker man mâste ha med sig till 2 barn, och tar bussen till stranden.
Lat?
Kanske det...
Men när det är soligt nästan alla dagar, dâ FÂR man vara innomhus ibland. För det ÄR faktiskt skönare och solen kommer ju att skina i morgon OCKSÂ.
Men jag kommer ihâg den där känslan man hade när man âkte pâ semester.
Desperat.
Pâ gränsen att börja att grâta om det râkade vara molnigt en dag.
Hej hopp.
Nu fortsätter vi här.
Ha en UNDERBAR lördag sâ hörs vi senare.
/Y
Skrivet den: 2011-09-09 Klockan: 23:34:40
Du fâr aldrig veta varför...
Ännu en dag har gâtt till ända.
I förkylningens tecken.
Det var en riktig rackare denna att hâlla i sig.
Detta skulle ju vara vâr mys-pys-lâng-helg inför skolstarten, dâ vi skulle lapa sol och ha det skönt i dagarna 5.
Men ICKE.
Det är jobbigt at vara sjuk.
Det är ännu jobbigare att vara sjuk och vara tvungen att underhâlla tvâ aktivitetssugan barn.
Det är asjobbigt att göra det i sol och värme och dessutom försöka att undvika att vara i solen och värmen.
När man är förkyld sâ ska det ju vara kallt. Man ska ta värmande bad, dricka rykande hett the och kura ihop sig under ett duntäcke och vänta pâ bättring.
Det blir inte riktigt samma sak när det är 30 grader ute.
Man riktigt känner hur baciluskerna förökar sig i värmen.
Men jag kunde faktiskt märka en förbättring i eftermiddags. Hoppas bara att det inte bara var all Alvedon som jag proppat i mig de senaste dygnen.
Irma vaknade vid 6 idag.
Varför?
Ja det kan man fundera pâ, men det är ingen idè att göra det för det kommer vi aldrig att fâ nâgot svar pâ.
Det blev att underhâlla henne i nâgra timmar och försöka undvika att hon väckte alla andra som snarkade och sov i godan ro.
Ja inte Älsklingen dâ. Han hade fâtt âka iväg och jobba klockan 4.
Efter frukost sâ begav vi oss till poolen. Jag tänkte i mitt stilla sinne att nu, eftersom Irma vaknat sâ tidigt, sâ skulle hon sova en riktig förmiddagslur, medans Alexander badade i poolen och jag slappade i skuggan, kurerandes min förkylning.
Men ICKE.
Varför?
Det kan man fundera pâ, men det är ingen idè....ja ni fattar.
Sâ efter att ha försökt att underhâlla en sprallig Alexander i poolen, utan att själv vara i solen och bli blöt. OCH försökt att underhâlla en gnällig bebis som fick sitta i vagnen för att inte vara i solen eller bli blöt, pga tecken pâ annalkande smittad förkylning, sâ var jag trött och drog iväg med mina ungar upp till "stugan".
Det blev TV.
Fastän jag är emot att titta pâ TV i sommarstugan där det finns sâ mycket annat skoj som man kan pyssla med, som vi inte kan göra när vi är hemma.
Jag fick inse att det fâr bli sâ ibland om man själv ska överleva...
Men sâ kom Älsklingen hem frân jobbet och allt blev med ens mycket ljusare och jag började att mâ bättre.
Tänk vad lite kärlek kan göra.
OCH lite fredag.
Hoppas att ni haft ett UNDERBART fredagsmys.
VÄLKOMMEN lördag!
/Y
PS Visst är det konstigt detta med att äntligen fâ vad man gâtt och längtat efter. Jag tänkte att när jag fâr en bärbar sâ ska jag skriva SÂ mycket bra inlägg pâ bloggen.
Men vad är det som kommer nu när jag väl sitter här?
Förkylningshistorier.
Jag fâr skylla pâ för mycket snor i hjärnan. De riktigt intressanta inläggen kommer....ja?....DS
I förkylningens tecken.
Det var en riktig rackare denna att hâlla i sig.
Detta skulle ju vara vâr mys-pys-lâng-helg inför skolstarten, dâ vi skulle lapa sol och ha det skönt i dagarna 5.
Men ICKE.
Det är jobbigt at vara sjuk.Det är ännu jobbigare att vara sjuk och vara tvungen att underhâlla tvâ aktivitetssugan barn.
Det är asjobbigt att göra det i sol och värme och dessutom försöka att undvika att vara i solen och värmen.
När man är förkyld sâ ska det ju vara kallt. Man ska ta värmande bad, dricka rykande hett the och kura ihop sig under ett duntäcke och vänta pâ bättring.
Det blir inte riktigt samma sak när det är 30 grader ute.
Man riktigt känner hur baciluskerna förökar sig i värmen.
Men jag kunde faktiskt märka en förbättring i eftermiddags. Hoppas bara att det inte bara var all Alvedon som jag proppat i mig de senaste dygnen.
Irma vaknade vid 6 idag.
Varför?
Ja det kan man fundera pâ, men det är ingen idè att göra det för det kommer vi aldrig att fâ nâgot svar pâ.
Det blev att underhâlla henne i nâgra timmar och försöka undvika att hon väckte alla andra som snarkade och sov i godan ro.
Ja inte Älsklingen dâ. Han hade fâtt âka iväg och jobba klockan 4.
Efter frukost sâ begav vi oss till poolen. Jag tänkte i mitt stilla sinne att nu, eftersom Irma vaknat sâ tidigt, sâ skulle hon sova en riktig förmiddagslur, medans Alexander badade i poolen och jag slappade i skuggan, kurerandes min förkylning.
Men ICKE.
Varför?
Det kan man fundera pâ, men det är ingen idè....ja ni fattar.
Sâ efter att ha försökt att underhâlla en sprallig Alexander i poolen, utan att själv vara i solen och bli blöt. OCH försökt att underhâlla en gnällig bebis som fick sitta i vagnen för att inte vara i solen eller bli blöt, pga tecken pâ annalkande smittad förkylning, sâ var jag trött och drog iväg med mina ungar upp till "stugan".
Det blev TV.
Fastän jag är emot att titta pâ TV i sommarstugan där det finns sâ mycket annat skoj som man kan pyssla med, som vi inte kan göra när vi är hemma.
Jag fick inse att det fâr bli sâ ibland om man själv ska överleva...
Men sâ kom Älsklingen hem frân jobbet och allt blev med ens mycket ljusare och jag började att mâ bättre.
Tänk vad lite kärlek kan göra.
OCH lite fredag.
Hoppas att ni haft ett UNDERBART fredagsmys.
VÄLKOMMEN lördag!
/Y
PS Visst är det konstigt detta med att äntligen fâ vad man gâtt och längtat efter. Jag tänkte att när jag fâr en bärbar sâ ska jag skriva SÂ mycket bra inlägg pâ bloggen.
Men vad är det som kommer nu när jag väl sitter här?
Förkylningshistorier.
Jag fâr skylla pâ för mycket snor i hjärnan. De riktigt intressanta inläggen kommer....ja?....DS
Skrivet den: 2011-09-09 Klockan: 00:04:07
Barnkalas
Rätt vad det var, när vi satt vid poolen pâ eftermiddagen, sâ blev vi inbjudna pâ barnkalas i trädgârden vid poolen.Det var inget speciellt. Ett good-by-party till sommaren, eftersom ungarna börjar skolan nu.
Ett sâdant trevligt initiativ och sâ otroligt "utomlands" att helt plötsligt ställa till med kalas och bjuda in hela kvarterets ungar.
Vi hade en trevlig stund där innan det var dags att gâ och äta middag och duscha.
När vi var pâ väg
hem sâ sa Alexander:- Jag vill ha fest varenda dag. Och att pappa aldrig ska gâ och jobba.
Jo tack. Det vill jag ocksâ. Vi fâr se till att vinna pâ euromillionen bums.
Annars sâ har det varit en sjuk dag.
Jag gick och lade mig med Irma och sov i mer än TVÂ timmar, Irma ocksâ naturligtvis ;)
Men inte kände jag mig bättre för det.
Det är konstigt när man är vuxen och blir sjuk, man blir sâ mycket SJUKARE.
Konstigt...
Sâ jag ber om ursäkt om mina sista inlägg om den "kvinno-diskriminerande" sommarplâgan >>> har varit mer än lovligt förvirrande. Men jag har varit/är lite febersnurrig i huvet.
Det fâr banne mig ta och gâ över snart. För finns det nâgot värre än att vara förkyld när det är varmt?
Det har varit helgdag här idag, har jag nämt det?
Det är därför som vi är i sommarstugan en vanlig torsdag.
Det är Talljungfrun, Gran Canarias skyddshelgon som har sin dag idag.
Som vanligt har jag skrivit om det pâ resebloggen jag jobbade för. >>>
"Den 8e september så firas Gran Canarias skyddshelgon, La Virgen del pino, tall- eller pinjejungfrun.
Hon är hela öns skyddsmadonna men även staden/byn Terors helgon.
Detta är en av de största festerna på ön och som vanligt så firar man i byn i många veckor innan själva ”stora firandet."
Nu är det dags att gâ och knoppa, för i morgon är vanlig arbetsdag och sedan tar vi helg igen.
Men jag âterkommer.
Jag har ju BÄRBAR nu ;) >>>
Yiiiiihhhaa.
Svârt att vänja sig vid nâgot sâ lyxigt.
/Y
Skrivet den: 2011-09-08 Klockan: 12:08:00
Hej mitt vinterland - ATCHO!
När vi gick upp i morse sâ möttes vi av nâgot som liknade ett vinterland.
Surprise!
Men det var dimma.
Puerto Rico pâ Gran Canaria ligger i en dal och den hade under morgonen fyllts av dimma. Vi väntar värmebölja till helgen och när den varma luften som kom in frân havet mötte den kallare luften i dalen sâ bildades en dimma som svepten in hela byn i en drömsk stämning.
När jag gick för att köpa bröd till frukosten sâ sâg jag massa folk som stog och tog kort pâ dimman.
Ja vi âkte söderöver trots allt.
Trots dunderförkylning och skolstart. Alexander fâr skolka pâ fredag och mândag. Sâ gâr det när man lägger skolstarten précis i samband med en lânghelg.
Och jag fâr kurera min dunderförkylning här i värmen.
Men det blir INGEN strand för oss idag, det kan jag lova.
Efter en h-vetes-natt med Irma, dâ hon vaknade varje halvtimme och grät för nâgonting som vi inte förstod, sâ är jag bra mör och tanker gâ och lägga mig tillsammans med henne nu när hon, FÖRHOPPNINGSVIST ska sova en sväng.
Pappa och Alexander skickar vi till poolen.
Temperaturen stiger och är pâ väg over de 26 graderna, trots att vi bara precis avslutat frukost.
Vi fâr höras senare, för nu ska här kureras förkylning.
Ni tjejer snackar om att föda barn, ni ska bara veta….(ja ni fattar).
/Y
Skrivet den: 2011-09-07 Klockan: 14:22:11
Jag funderar på detta om att LIGGA
Jag blev lite nyfiken på att forska vidare om den där låten som jag skrev om igår. >>>Snubblade över ett inlägg från en tjej som skriver:
"Eric Amarillos låt fastnar lätt. Jag tänkte inte först att det var en låt av en bitter man som aldrig får ligga, utan mer en ironisk låt om spelet på krogen. Efter att ha läst en intervju med Amarillo i dagens DN är jag av annan åsikt. Där säger Amarillo att det alltid är män som inte får ligga och kvinnor som kan välja och vraka."
Som länkade till en intervjuv med låtskrivaren.
I den kan man läsa:
"Vi konkurrerar med snubbarna i ”Grey’s anatomy”. Eller Mr Big i ”Sex and the city” som köper 200 kvadratmeter lägenhet till sin tjej på Manhattan. ”Sex and the city” har gett en generation kvinnor en helt ”fucked up” bild av hur en man ska vara.
Förvirringen blir inte mindre av att det moderna familjelivet ställer krav på att mannen ska byta blöjor och vara snäll med barnen.
Att vi killar måste leva upp till så mycket är delvis nytt. Dagens man måste ha en bra balans mellan det mjuka och det hårda för att tillfredsställa en modern kvinna, säger Eric."
HALLÅ DÄR!
Måste bara reflektera lite.
Hela serien SATC är ju överdriven. Men i grunden så handlar det om sanna saker, fast ÖVERDRIVET.
Kvinnor drömmer om drömprinsen. Så är det.
Men när BIG köper en lyxlägenhet så betyder inte det att alla kvinnor vill det. Den representerar något annat. Som någonting som mannen anstränner sig för att få tag på för att han vet att kvinnan önskar sig det.
Vad som helst...
Just att en karl ska anstränga sig för att först få veta vad kvinnan önskar sig det. Och sedan se till att fixa det. Utan att kvinnan behöver tjata om det.
Det är många kvinnors dröm.
Och hej, kräver det moderna familjelivet att pappan ska hjälpa till med barnen?
OCH vara snäll mot dem?
Vad är detta?
Nu blir jag riktigt rädd.
Hittade en till blogg som snackade mer om detta >>>
Men det roligaste med den var egentligen alla kommentarer.
Marlena Ivarsson har tydligen också uttalat sig:
"Den som tycker om sig själv utstrålar ett välbefinnande som är attraktivt. Den som inte trivs med sig själv har svårt att få någon annan att trivas med en, menar Malena. Inte minst handlar det om att vara bekväm med sin kropp. Då är förutsättningen större att få kvinnan att vara bekväm i sin."
Jag tror att jag avslutar detta kapitel med detta och spelar låten i min musikmackapär. För att jag tycker om den och för att INGEN här hemma fattar svenska. För det är ju musiken som är bra och man blir glad av den.
Att lyssna på texten går väl an.
Men då får jag tänka på att den är IRONISK och att den passar LIKA bra in på killar som tjejer på KROGEN.
Själv har jag hittat min drömprins som lyssnar när jag talar. Som talar lite för mycket om sitt jobb ibland. Men det gör ingenting för det gör jag också, om min önskan om ett jobb :)
Som tog mig med storm just för att han var så MACHO men som leker UNDERBART med sina barn OCH är snäll mot dem.
Som INTE kan köpa mig en lyxvåning men kommer hem med 100-kronors-rosor om jag ber om det.
Som skrattar åt mig för att jag är roligt, speciellt efter ett glas vin.
Och som får ligga.
För att han är han och inte spelar något spel om hur han tror att jag vill att han ska vara.
Förutom ibland när han tror att jag vill....
Fast då får han ligga också, bara för att han anstränger sig lite över det som krävs.
Viva kärleken!
/Y
Skrivet den: 2011-09-06 Klockan: 21:48:36
Vill du ligga med mig då? - NOT!
Atcho!
Värsta förkylningen på gång tror jag.
Jag ska straxt gå och lägga mig, väntar bara på att ungarna ska somna först.
Det blev ingen kvällpromenad för mig idag och naturligtvis har jag ångest för det. Men är man dålig så är man.
Ja, idag har inte varit nån bra dag. Vill bara gå och lägga mig och dra ett tjockt svart streck över den.
Bråk HELA dagen.
Hur är det möjligt?
Men först ville jag ta upp en sak.
Denna låten fastnade jag för när jag var i Sverige i sommras. Den är glad och trallvänlig. Jag laddade hem den till musikmackapären på en gång och igår var jag ute och gick med den.
Har ni lyssnat på den?
Jag hoppas VERKLIGEN att den är ett skämt.
Att han är ironisk över det manliga könet när han har hittat på den.
Hoppas verkligen att han har en bra förklaring bakom detta.
Fast i videon så ser man bara "fjortisar" som festar loss och sjunger med, så jag UNDRAR verkligen.
"Om jag lyssnar när du pratar,
inte talar om mig själv.
Om jag säjer du är vacker,
fast det spelar ingen roll.
För skönhet finns inom oss,
om jag ljuger om sånt där.
Om jag säjer det går bra nu,
men inte talar om mitt jobb.
Om jag ger dig mina tårar,
fast är stark när du är svag.
Spelar sweet home alebama,
på en lägereldsguitarr.
Om jag är säker på mig själv,
men aldrig är för självgod.
Om jag är alfaman i sängen,
men aldrig bråkar.
Vill du ligga med mig då?
Om jag inte är så svartsjuk,
Inte håller dig för hårt.
Om jag inte är så macho,
men försvarar dig ändå.
Om jag ljuger om min barndom,
säjer att den varit svår.
Väcker modern i ditt hjärta,
leker mamma pappa.
Vill du ligga med mig då?
Om jag alltid håller med dig,
fast jag tycker du har fel.
Om jag låtsas att jag bryr mig,
när du köper nya skor.
Om jag skrattar på rätt ställe,
fast du inte är så kul.
Om du tror att jag är farlig,
kanske tänder du på det.
Vill du ligga med mig då?"
Nej tack, säjer jag bara.
Jag är så jäkla trött på killar som håller på så där.
Har jag missat något nu?
Har han gått ut och förklarat sig om detta?
Detta är ju en riktig parodi på hur män tror att vi kvinnor är.
Hur de tror att man ska göra för att få ligga med oss.
Man behöver inte ljuga eller fejka. Det finns faktiskt män som är så där av sig själva. Det är dem som vi VILL ligga med.
Och en annan sak:
Om din tjej INTE vill ligga med dig, om hon föredrar att sova eller se på sex and the city.
Så är det inte något fel på henne.
Det är något som är fel på dig.
Något som gör att sova och se på TV är mycket mer intressant.
För ligga är trevligt, tjejer vill ligga.
Om de inte vill det, då är något fel....med karln.
Hade en gång en pojkvän som till och med hotade med att göra slut om jag inte ville ligga.
Ja, vi är ju INTE ihop i dagsläget kan man säja.
Hur skulle jag förklara att sängen var mycket skönare än han ;)
God natt!
/Y
Värsta förkylningen på gång tror jag.
Jag ska straxt gå och lägga mig, väntar bara på att ungarna ska somna först.
Det blev ingen kvällpromenad för mig idag och naturligtvis har jag ångest för det. Men är man dålig så är man.
Ja, idag har inte varit nån bra dag. Vill bara gå och lägga mig och dra ett tjockt svart streck över den.
Bråk HELA dagen.
Hur är det möjligt?
Men först ville jag ta upp en sak.
Denna låten fastnade jag för när jag var i Sverige i sommras. Den är glad och trallvänlig. Jag laddade hem den till musikmackapären på en gång och igår var jag ute och gick med den.
Har ni lyssnat på den?
Jag hoppas VERKLIGEN att den är ett skämt.
Att han är ironisk över det manliga könet när han har hittat på den.
Hoppas verkligen att han har en bra förklaring bakom detta.
Fast i videon så ser man bara "fjortisar" som festar loss och sjunger med, så jag UNDRAR verkligen.
"Om jag lyssnar när du pratar,
inte talar om mig själv.
Om jag säjer du är vacker,
fast det spelar ingen roll.
För skönhet finns inom oss,
om jag ljuger om sånt där.
Om jag säjer det går bra nu,
men inte talar om mitt jobb.
Om jag ger dig mina tårar,
fast är stark när du är svag.
Spelar sweet home alebama,
på en lägereldsguitarr.
Om jag är säker på mig själv,
men aldrig är för självgod.
Om jag är alfaman i sängen,
men aldrig bråkar.
Vill du ligga med mig då?
Om jag inte är så svartsjuk,
Inte håller dig för hårt.
Om jag inte är så macho,
men försvarar dig ändå.
Om jag ljuger om min barndom,
säjer att den varit svår.
Väcker modern i ditt hjärta,
leker mamma pappa.
Vill du ligga med mig då?
Om jag alltid håller med dig,
fast jag tycker du har fel.
Om jag låtsas att jag bryr mig,
när du köper nya skor.
Om jag skrattar på rätt ställe,
fast du inte är så kul.
Om du tror att jag är farlig,
kanske tänder du på det.
Vill du ligga med mig då?"
Nej tack, säjer jag bara.
Jag är så jäkla trött på killar som håller på så där.
Har jag missat något nu?
Har han gått ut och förklarat sig om detta?
Detta är ju en riktig parodi på hur män tror att vi kvinnor är.
Hur de tror att man ska göra för att få ligga med oss.
Man behöver inte ljuga eller fejka. Det finns faktiskt män som är så där av sig själva. Det är dem som vi VILL ligga med.
Och en annan sak:
Om din tjej INTE vill ligga med dig, om hon föredrar att sova eller se på sex and the city.
Så är det inte något fel på henne.
Det är något som är fel på dig.
Något som gör att sova och se på TV är mycket mer intressant.
För ligga är trevligt, tjejer vill ligga.
Om de inte vill det, då är något fel....med karln.
Hade en gång en pojkvän som till och med hotade med att göra slut om jag inte ville ligga.
Ja, vi är ju INTE ihop i dagsläget kan man säja.
Hur skulle jag förklara att sängen var mycket skönare än han ;)
God natt!
/Y
Skrivet den: 2011-09-06 Klockan: 12:30:17
Äntligen börjar skolan!
I dag är INGEN bra dag.
Jag vaknade på fel sida eller gick upp med vänsterbenet först som man säjer här.
Eller vaknade och vaknade, blev väckt är väl närmre sanningen.
Även idag vaknade Alexander ovanligt tidigt, kom in till mig och väckte mig OCH Irma som började storvråla i sin spjälsäng.
Irriterad.
Inget bra sätt att vakna på.
Sedan vid frukosten så var det det vanliga ifrågasättandet av varför Alexander var tvungen att äta frukost. Med tålamodet nere på NOLL så orkade jag inte förklara EN GÅNG TILL utan sa att han bara kunde gå därifrån om det inte passade.
Fast det blir ju ingen TV så, tillade jag som lovat att ALDRIG hota.
Alexanders svar blev att spotta efter mig när han gick mot sitt rum, och så tog det hus i h-vete. Sånt tolererar jag bara inte.
I går så räckte han ut tungan åt mig och stoppade fingarna i öronen när jag försökte förklara en sak för honom.
Vart får de allt ifrån?
Sånt där har vi inte gjort här hemma.
Ja nu är det kört här hemma och jag mår dåligt.
Inte bara i själen utan nu också i halsen och det kliar i näsan.
Vad ÄR detta?
Ska vi bli sjuka redan INNAN skolan har börjat.
Hur ska det bli då när den börjar?
Skolan ska visst börja i morgon.
Det fick jag reda på när jag ringde dit.
Ska man inte få ett meddelande om skolstart?
Måste alla föräldrar ringa till skolan för att få reda på sånt?
Eller har jag missat något nu igen?
Det är visst presentation i morgon. Alla föräldrar ska dit på morgonen, UTAN barn.
Och var i 70-singen ska jag göra av dem?
Octavio jobbar, svärföräldrarna är i sommarstugan och mina kompisar har sina barn att gå med till skolan.
?
Sedan börjar visst skolan på fredag.
Lustig dag att börja på. För det är helgdag här på torsdag så de flesta åker på långhelg över den sista helgen innan skolstarten, torsdag, fredag, lördag & söndag.
Det hade vi tänkt att gjort också.
Så varför börjar skolan på fredag?
Lustig logik.
Nu fortsätter dagen här, fast jag tvivlar på att det blir något gjort med min kropp idag.
Den vill inte.
Fast det ska bli skönt att skolan börjar. Alexander håller på att klättra på väggarna här. Igår började han kasta leksaker i vardagsrummet hej vilt. Så jag blev tvungen att gå ut med dem till parken så de fick springa av sig.
Med Irma är det tvärtom. Hon rör sig nu så mycket, kryper, ställer sig upp och tar några steg så hon blir alldeles slut.
Men vet inte hur man gör för att sitta still eller vila.
Då blir det gnälligt.
Suck!
Jobbigt här idag...
/Y
Jag vaknade på fel sida eller gick upp med vänsterbenet först som man säjer här.
Eller vaknade och vaknade, blev väckt är väl närmre sanningen.
Även idag vaknade Alexander ovanligt tidigt, kom in till mig och väckte mig OCH Irma som började storvråla i sin spjälsäng.
Irriterad.
Inget bra sätt att vakna på.
Sedan vid frukosten så var det det vanliga ifrågasättandet av varför Alexander var tvungen att äta frukost. Med tålamodet nere på NOLL så orkade jag inte förklara EN GÅNG TILL utan sa att han bara kunde gå därifrån om det inte passade.
Fast det blir ju ingen TV så, tillade jag som lovat att ALDRIG hota.
Alexanders svar blev att spotta efter mig när han gick mot sitt rum, och så tog det hus i h-vete. Sånt tolererar jag bara inte.
I går så räckte han ut tungan åt mig och stoppade fingarna i öronen när jag försökte förklara en sak för honom.
Vart får de allt ifrån?
Sånt där har vi inte gjort här hemma.
Ja nu är det kört här hemma och jag mår dåligt.
Inte bara i själen utan nu också i halsen och det kliar i näsan.
Vad ÄR detta?
Ska vi bli sjuka redan INNAN skolan har börjat.
Hur ska det bli då när den börjar?
Skolan ska visst börja i morgon.
Det fick jag reda på när jag ringde dit.
Ska man inte få ett meddelande om skolstart?
Måste alla föräldrar ringa till skolan för att få reda på sånt?
Eller har jag missat något nu igen?
Det är visst presentation i morgon. Alla föräldrar ska dit på morgonen, UTAN barn.
Och var i 70-singen ska jag göra av dem?
Octavio jobbar, svärföräldrarna är i sommarstugan och mina kompisar har sina barn att gå med till skolan.
?
Sedan börjar visst skolan på fredag.
Lustig dag att börja på. För det är helgdag här på torsdag så de flesta åker på långhelg över den sista helgen innan skolstarten, torsdag, fredag, lördag & söndag.
Det hade vi tänkt att gjort också.
Så varför börjar skolan på fredag?
Lustig logik.
Nu fortsätter dagen här, fast jag tvivlar på att det blir något gjort med min kropp idag.
Den vill inte.
Fast det ska bli skönt att skolan börjar. Alexander håller på att klättra på väggarna här. Igår började han kasta leksaker i vardagsrummet hej vilt. Så jag blev tvungen att gå ut med dem till parken så de fick springa av sig.
Med Irma är det tvärtom. Hon rör sig nu så mycket, kryper, ställer sig upp och tar några steg så hon blir alldeles slut.
Men vet inte hur man gör för att sitta still eller vila.
Då blir det gnälligt.
Suck!
Jobbigt här idag...
/Y
Skrivet den: 2011-09-05 Klockan: 23:40:16
Möhippan
Om det tar lång tid för mig att skriva om en sak, så är det antagligen för att jag går och grunnar på HUR jag ska skriva det.
Jag har en massa tankar i huvudet som jag vill skriva. Problemet är att jag inte vet HUR jag ska formulera dem för att de ska LÅTA bra skrivna också.
Som detta med möhippan jag var på i lördags. >>>
Det var en flopp :(
Vi hade ju varit i sommarstugan under dagen, och jag kom farande upp på kvällen med ungarna somnandes i bilen.
I säng med ungar, svida om och så i taxi till stället vi skulle träffas.
Jag kom en timme försent. Men ingen fara. De andra hade utnyttjat tiden till att mingla med varandra.
Så långt, allting gott.
Som vanligt så är förfesten det roligaste.
När man sitter ner, äter, pratar och tramsar.
Sedan ska man iväg till ett annat ställe.
Smockfullt, omöjligt att prata och en massa folk som letar ragg.
Men jag ska ta det ifrån början.
Sandra min vän ska gifta sig på torsdag. Ingen stor tillställning, jag är inte bjuden. Det är bara familj och de närmsta.
Ingen fara med det. Sånt förstår jag.
Men hon ringde här om dagen och sa att de skulle träffas och ha lite möhippa. Ja ingen hippa direkt för det skulle bara bli lite mat och några drinkar ihop för att slappa lite och snacka.
De träffades på en italiensk restaurang "Porto" i "sportiga hamnen" som det heter, ett köpcentrum/småbåtshamn, El Muelle deportivo.
Jag kom alltså dit i taxi och stressade in till gänget som höll på att dö av hunger.
Så fick vi äta och dricka o ha det gôtt.
Jag åt en ravioli med räkor och kaviar.
Gott men inte UNDERBART.
Tråkigt nog var jag fortfarande lite bakis från i torsdags >>>, jo men visst sörrni. Jag kan konsten att vara bakis.
Så jag var inte SÅ pigg på att börja dricka igen.
Men man får ju inte vara den som spottar i glaset.
Framför allt inte på en hippa.
Så jag tog ett glas vitt med 7up och livet blev med ens ljusare.
Men så blev det ingen mer ljusning. Fler drinkar blev det, men de hade liksom inte någon effekt på bakisYohanna.
Vidare på det andra stället, disco, nattclub eller vad man ska säja så kände jag mig helt vilsen.
Ett hippt ställe där man tydligen reserverar soffor och sitter och partajjar i. Men för att få en sån soffa för sällskapet så måste man köpa en flaska för 700 spänn.
Jag antar att det INTE är en flska vin då.
Det måste ju vara något starkare, eller?
De som inte betalar dyra pengar för soffor får stå på golvet och knuffas och det har jag ju gjort förrut, i min ungdom.
Nu var det inte lika skôj.
Massor med ungt folk.
Massor med folk med ragg i blicken som sökte och sökte.
Massor med unga flickor i baren (bartendrar)som ska vara lockbete men bara står och fnissar och ser dumma ut (förlåt men sant).
En grupp unga flickor, alias go go girls som står och kränger på pelare.
Ja ni fattar konceptet?
Ja, jag har varit där förr men det krävs en hel del alkohol för att roa sig och det hade jag ju inte.
Trött, bara så trött blev jag. På hela köret.
Men jag ville ju inte åka hem. Det var ju Sandras möhippa och hon verkade ha kul. Men så hade hon ju bra många fler glas innanför västen än vad jag hade. Eftersom hon suttit och väntat på mig när jag kom för sent.
I alla fall. Jag var kvar till 04:30 då alla åkte hem.
Och jag var glad för det. För att vi åkte hem.
Fy 70-singen vad bortkommen och malplacerad jag kände mig OCH säkert såg ut som också.
Det var det...
På söndagen var jag som sagt trött >>> men INTE bakis.
Tackar för det ;)
Jag har en massa tankar i huvudet som jag vill skriva. Problemet är att jag inte vet HUR jag ska formulera dem för att de ska LÅTA bra skrivna också.
Som detta med möhippan jag var på i lördags. >>>
Det var en flopp :(
Vi hade ju varit i sommarstugan under dagen, och jag kom farande upp på kvällen med ungarna somnandes i bilen.
I säng med ungar, svida om och så i taxi till stället vi skulle träffas.
Jag kom en timme försent. Men ingen fara. De andra hade utnyttjat tiden till att mingla med varandra.
Så långt, allting gott.
Som vanligt så är förfesten det roligaste.När man sitter ner, äter, pratar och tramsar.
Sedan ska man iväg till ett annat ställe.
Smockfullt, omöjligt att prata och en massa folk som letar ragg.
Men jag ska ta det ifrån början.
Sandra min vän ska gifta sig på torsdag. Ingen stor tillställning, jag är inte bjuden. Det är bara familj och de närmsta.
Ingen fara med det. Sånt förstår jag.
Men hon ringde här om dagen och sa att de skulle träffas och ha lite möhippa. Ja ingen hippa direkt för det skulle bara bli lite mat och några drinkar ihop för att slappa lite och snacka.
De träffades på en italiensk restaurang "Porto" i "sportiga hamnen" som det heter, ett köpcentrum/småbåtshamn, El Muelle deportivo.
Jag kom alltså dit i taxi och stressade in till gänget som höll på att dö av hunger.
Så fick vi äta och dricka o ha det gôtt.
Jag åt en ravioli med räkor och kaviar.
Gott men inte UNDERBART.
Tråkigt nog var jag fortfarande lite bakis från i torsdags >>>, jo men visst sörrni. Jag kan konsten att vara bakis.
Så jag var inte SÅ pigg på att börja dricka igen.
Men man får ju inte vara den som spottar i glaset.
Framför allt inte på en hippa.
Så jag tog ett glas vitt med 7up och livet blev med ens ljusare.
Men så blev det ingen mer ljusning. Fler drinkar blev det, men de hade liksom inte någon effekt på bakisYohanna.
Vidare på det andra stället, disco, nattclub eller vad man ska säja så kände jag mig helt vilsen.
Ett hippt ställe där man tydligen reserverar soffor och sitter och partajjar i. Men för att få en sån soffa för sällskapet så måste man köpa en flaska för 700 spänn.
Jag antar att det INTE är en flska vin då.
Det måste ju vara något starkare, eller?
De som inte betalar dyra pengar för soffor får stå på golvet och knuffas och det har jag ju gjort förrut, i min ungdom.
Nu var det inte lika skôj.
Massor med ungt folk.
Massor med folk med ragg i blicken som sökte och sökte.
Massor med unga flickor i baren (bartendrar)som ska vara lockbete men bara står och fnissar och ser dumma ut (förlåt men sant).
En grupp unga flickor, alias go go girls som står och kränger på pelare.
Ja ni fattar konceptet?
Ja, jag har varit där förr men det krävs en hel del alkohol för att roa sig och det hade jag ju inte.
Trött, bara så trött blev jag. På hela köret.
Men jag ville ju inte åka hem. Det var ju Sandras möhippa och hon verkade ha kul. Men så hade hon ju bra många fler glas innanför västen än vad jag hade. Eftersom hon suttit och väntat på mig när jag kom för sent.
I alla fall. Jag var kvar till 04:30 då alla åkte hem.
Och jag var glad för det. För att vi åkte hem.
Fy 70-singen vad bortkommen och malplacerad jag kände mig OCH säkert såg ut som också.
Det var det...
På söndagen var jag som sagt trött >>> men INTE bakis.
Tackar för det ;)
Skrivet den: 2011-09-05 Klockan: 09:35:00
Musiktips?
God Morgon!Här vaknades det tidigt i dag.
1½ timme tidigare än normalt. Helt utan anledning. Vad i 70-singen gör man uppe så tidigt?
Jag har i alla fall hunnit att ta bort nagellacket >>> och klippa naglarna på ungarna.
Nu får jag väl sätta igång med frukosten.
Men jag ser att Irma redan har börjat att gäspa.
Jag fattar helt enkelt INTE detta med ungar och sömn. Varför vaknar de så tidigt om de inte är utsövda?
Det blir ju bara gråt och tandagnisslan sen, resten av dagen.
Jag ska sätta mig med fotona från möhippan. >>>
Men det får bli senare.
Tills vidare så vill jag bara fråga er om tips på bra stegmusik.
Vad har varit din bästa låt i sommar?
Vad har du hört på radion och gått och gnolat till?
Vilken låt får dig på bra humör?
Det är så himla svårt att hitta musik om man inte har den blekaste om vad som finns. Och jag är så förgrymmat trött på den musiken som jag har i musikmackapären just nu.
Lillasyster tipsade om Duffys Mercey igår och den laddades hem på en gång (nej sånt gör ju inte jag heller ;)...).
Men det är en riktigt bra låt som man blir peppad av.
Tack på förhand!
/Y
Skrivet den: 2011-09-04 Klockan: 15:21:33
Slut på lacktest
Söndag...
Jag är INTE bakis idag, som tur är.
Bara trött.
Så väldigt trött.
Men så kom jag hem klockan 04:30 i morse.
Fast jag har tur. Jag fick sova till 11:30. Octavio tog ungarna och åt frukost och lekte tills jag kände mig något så när.
Jag berättar mer sedan och visar kort.
Först så ska vi bara äta lite överbliven pizza från förra bakisdagen >>>. Detta med utgångar >>>, >>> tär på en gammal tant som jag.
Men för att avsluta kapitlet om utvärdering av överlacket Seche Vite från Kicks >>>, så kan jag väl säja att det är mycket väl dags att ta bort det nu. Redan i går så såg det för täskigt ut, men tiden fanns inte för att sätta sig ner och pilla med detta.
Sedan i måndags har jag haft det och 5 dagar får man väl säja är godkännt.
Vanligtvis så brukar lacket flagna redan ett par timmar efter normalt småbarns- och hemmafru-liv. Med potatisskalning, gräva i väskor efter saker och blaska med vatten.
Efter 3 dagar >>> fick jag ju reparera lite men det var det väl värt.
Den stora fördelen med detta lack är INTE hållbarheten tycker jag. Utan att man målar på och så torkar det snabbt.
Jag behöver INTE sitta med naglarna i vädret resten av kvällen och ÄNDÅ få märken i lacket när jag går och lägger mig.
Nej det torkar på 10 minuter. Blir stenhårt och sitter kanske som ett vanligt lack.
Kanske kommer jag att måla oftare nu när jag har detta.
Jag ska i alla fall FÖRSÖKA.
Det är ju så trevligt att vara fin...;)
Men är det bara jag som sliter fortare ut lacket på högerhandsnaglar än på den vänstra?
Är det normalt?
Är det för att man/jag är högerhänt?
(Viktiga saker det här)
Nu ska vi äta pizza och lördagsgodisa här på söndagen.
Vi får se vad som dagen bjuder på.
Höres!
/Y
Jag är INTE bakis idag, som tur är.
Bara trött.
Så väldigt trött.
Men så kom jag hem klockan 04:30 i morse.
Fast jag har tur. Jag fick sova till 11:30. Octavio tog ungarna och åt frukost och lekte tills jag kände mig något så när.
Jag berättar mer sedan och visar kort.
Först så ska vi bara äta lite överbliven pizza från förra bakisdagen >>>. Detta med utgångar >>>, >>> tär på en gammal tant som jag.
Men för att avsluta kapitlet om utvärdering av överlacket Seche Vite från Kicks >>>, så kan jag väl säja att det är mycket väl dags att ta bort det nu. Redan i går så såg det för täskigt ut, men tiden fanns inte för att sätta sig ner och pilla med detta.
Sedan i måndags har jag haft det och 5 dagar får man väl säja är godkännt.
Vanligtvis så brukar lacket flagna redan ett par timmar efter normalt småbarns- och hemmafru-liv. Med potatisskalning, gräva i väskor efter saker och blaska med vatten.
Efter 3 dagar >>> fick jag ju reparera lite men det var det väl värt.
Den stora fördelen med detta lack är INTE hållbarheten tycker jag. Utan att man målar på och så torkar det snabbt.
Jag behöver INTE sitta med naglarna i vädret resten av kvällen och ÄNDÅ få märken i lacket när jag går och lägger mig.
Nej det torkar på 10 minuter. Blir stenhårt och sitter kanske som ett vanligt lack.
Kanske kommer jag att måla oftare nu när jag har detta.
Jag ska i alla fall FÖRSÖKA.
Det är ju så trevligt att vara fin...;)
Men är det bara jag som sliter fortare ut lacket på högerhandsnaglar än på den vänstra?
Är det normalt?
Är det för att man/jag är högerhänt?
(Viktiga saker det här)
Nu ska vi äta pizza och lördagsgodisa här på söndagen.
Vi får se vad som dagen bjuder på.
Höres!
/Y
Skrivet den: 2011-09-03 Klockan: 19:24:22
Poolhäng inför möhippa
Sitter vid poolen just nu.Lâter sâ lyxigt sâ jag nästan inte tror det själv.
Sol, pool, bärbar och lekande lugna barn.
Lite för lyxigt för mig.
Lilla vanliga Yohanna ;)
Men jag njuter.
Fortfarande LITE bakis >>>, men vad 70-singen. Jag har inte druckit pâ TVÂ âr. Klart att man är ovan...
Vi är i södra delen just nu, i sommarstugan.Men vi ska starxt âka tillbaka till Las Palmas. Jag ska nämligen gâ ut igen ikväll.
JAVISST!
Inte klokt. Tvâ utgângar pâ samma vecka. Jag som inte varit ute pâ evigheter. Men nu buntar de ihop sig, tillställningarna.
En kompis till mig ska gifta sig.
Jag är inte bjuden pâ bröllopet. Det ska bara vara familjen. Men hon vill ha en möhippa och det ska de göra i kväll.
Det ska visst bara bli lite middag och lite snack. Men det är lyx för oss smâbarnsmammor ändâ.
Jag ska komma ihâg kameran.
Nu är det dags att plocka ihop och göra i ordning sig.
Trevlig lördagskväll!
/Y
Skrivet den: 2011-09-03 Klockan: 19:02:44
Fredagsvägningen
Visst var jag bakis igâr, bakis som en 14-tis.
Ja kanske inte SÂ mycket. Men jag led hela dagen och var bara glad när det var dags att hoppa i säng igen pâ kvällen ;)
Men för den skullen sâ glömde jag inte att fredagsväga mig.
Sânt fâr man inte glömma när man har kämpat hela veckan.
Och jag fick min belöning även denna veckan. Nästan ett kilo till ner, fastän det var mensvecka och allt. Jag bara tackar och bockar och är helt förbluffad.
Jag har inte gjort nâgot speciellt.
Inte gjort nâgra förändringar.
Bara kört pâ sâ som förrut.
Men jag har en teori.
En Yohannateori.
För jag är ju varken kostrâdgivare eller personlig tränare. Sâ jag har ju ingen utbildning i detta. Jag provar ju bara mig fram och ser vad som fungerar för mig.
Men min teori är i alla fall att kroppen har en slags reserv, en slags fettdepâ som det spar pâ ifall det skulle komma tuffa tider med svält.
När man börjar att dra ner pâ fettintaget sâ tar kroppen av reserven istället för att ta av bilringarna som man sâ ivrigt önskar.
Därför tar det tid innan kroppen börjar att släppa ifrân sig det där fettet som man gâr och grämer sig över.
Och drar man ner för mycket FÖR snabbt, ja dâ gâr kroppen in i försvarsläge och ställer in sig pâ svältnivâ, i krig med sin svältare. Och släpper inte ifrân sig ett endaste gram innan reserven är helt slut.
Hänger ni med?
Ungefär som ni vet när man ska ut och gâ.
Kroppen börjar inte bränna fett förens den gjort av med den energireserv som den har. Det man har ätigt under dagen.
Det brukar talas om att varje gâng som man ger sig ut och tränar sâ ska man hâlla pâ i mer än 30 minuter om man vill bränna nâgonting av det som man gâr och förgrymmar sig över.
Men detta är bara jag hört lite svagt om, läst lite löst om och funderat lite själv pâ.
Att, eftersom jag dragit ner pâ fettintaget lite i taget, och inte storbantat. Dessutom dragit upp pâ motionerandet lite i taget. Sâ har kroppen tagit av sin reserv hittills och inte av mina överviktskilon. Det gick sakta, 3 kilo pâ 7 mândader.
NU verkar det som att kroppen börjar att förbränna av det jag vill ha bort. Och sista tvâ veckorna sâ har jag tappat 3 kilo. Lite FÖR mycket igentligen. För 0.5 kg i veckan är lagom, tycker jag.
Men jag vet att det kommer att stabilisera sig sâ smâningom.
Jag är tacksam för alla förluster.
Nu gäller det bara att fortsätta som innan och inte börja bli stöddig och "unna" sig saker.
Jag tackar och bockar och tar tag i mig själv.
/Y
PS Skulle ha tagit en beachwalk-bild idag. Men naturligtvis sâ glömde jag kameran hemma. Sâ det fâr bli en nästa vecka istället. Ni fâr hâlla er tills dess. ;) DS
Ja kanske inte SÂ mycket. Men jag led hela dagen och var bara glad när det var dags att hoppa i säng igen pâ kvällen ;)
Men för den skullen sâ glömde jag inte att fredagsväga mig.
Sânt fâr man inte glömma när man har kämpat hela veckan.
Och jag fick min belöning även denna veckan. Nästan ett kilo till ner, fastän det var mensvecka och allt. Jag bara tackar och bockar och är helt förbluffad.Jag har inte gjort nâgot speciellt.
Inte gjort nâgra förändringar.
Bara kört pâ sâ som förrut.
Men jag har en teori.
En Yohannateori.
För jag är ju varken kostrâdgivare eller personlig tränare. Sâ jag har ju ingen utbildning i detta. Jag provar ju bara mig fram och ser vad som fungerar för mig.
Men min teori är i alla fall att kroppen har en slags reserv, en slags fettdepâ som det spar pâ ifall det skulle komma tuffa tider med svält.
När man börjar att dra ner pâ fettintaget sâ tar kroppen av reserven istället för att ta av bilringarna som man sâ ivrigt önskar.
Därför tar det tid innan kroppen börjar att släppa ifrân sig det där fettet som man gâr och grämer sig över.
Och drar man ner för mycket FÖR snabbt, ja dâ gâr kroppen in i försvarsläge och ställer in sig pâ svältnivâ, i krig med sin svältare. Och släpper inte ifrân sig ett endaste gram innan reserven är helt slut.
Hänger ni med?
Ungefär som ni vet när man ska ut och gâ.
Kroppen börjar inte bränna fett förens den gjort av med den energireserv som den har. Det man har ätigt under dagen.
Det brukar talas om att varje gâng som man ger sig ut och tränar sâ ska man hâlla pâ i mer än 30 minuter om man vill bränna nâgonting av det som man gâr och förgrymmar sig över.
Men detta är bara jag hört lite svagt om, läst lite löst om och funderat lite själv pâ.
Att, eftersom jag dragit ner pâ fettintaget lite i taget, och inte storbantat. Dessutom dragit upp pâ motionerandet lite i taget. Sâ har kroppen tagit av sin reserv hittills och inte av mina överviktskilon. Det gick sakta, 3 kilo pâ 7 mândader.
NU verkar det som att kroppen börjar att förbränna av det jag vill ha bort. Och sista tvâ veckorna sâ har jag tappat 3 kilo. Lite FÖR mycket igentligen. För 0.5 kg i veckan är lagom, tycker jag.
Men jag vet att det kommer att stabilisera sig sâ smâningom.
Jag är tacksam för alla förluster.
Nu gäller det bara att fortsätta som innan och inte börja bli stöddig och "unna" sig saker.
Jag tackar och bockar och tar tag i mig själv.
/Y
PS Skulle ha tagit en beachwalk-bild idag. Men naturligtvis sâ glömde jag kameran hemma. Sâ det fâr bli en nästa vecka istället. Ni fâr hâlla er tills dess. ;) DS
Skrivet den: 2011-09-02 Klockan: 13:02:39
Bakis :(
I dag är jag dålig.
I dag märks det verkligen att jag INTE är van att gå ut.
I dag är jag riktigt bakis.
Jag har ringt till Älsklingen som får köpa med sig pizza till lunch, på hemvägen. Jag struntar i att det är 24.000 steg för en pizza. När man mår så här så behöver kroppen pizza.
Egentligen pizza och coca cola. Men sedan jag var gravid med Irma så kan jag inte dricka CC. Smaken byttes där och har inte kommit tillbaka. Det får bli Fanta istället.
Vi hade kul i går.
Riktigt kul.
Det var massor med folk i gamla stan.
Folk i våran ålder. Så man slapp att känna sig bortkommen.
Det kändes litegrann som svensk after work.
Sånt kan jag ;)
Ett glas, öl eller vin + en brucheta (en skiva baguette med olika topping), 2 euro.
Jättebra!
Men jag blev ganska trött på bröd efter ett par sådana där.
Men bra koncept. Det gick hem hos folket.
Tyvärr så blev jag inte uppraggad.
En massa karlar stötte på väninnan och som vanligt ingen på mig. Men man får vara glad ändå ;) 
En snubbe frågade om färgen på mitt nagelack och det kan kanske räknas som ett halvt raggförsök.
Och en frågade vad jag pysslade med om dagarna. Men han drog som en avlöning när jag sa att jag var hemmafru med två barn. Annars så hade kanske det kunnat räknas som ett raggförsök.
En lyckad kväll som inte alls slutade klockan 22 som beräknat. Utan jag var inte hemma förens 02:30. Inte klokt på en torsdag.
Stackars väninnan som måste jobba i dag.
Jag tror jag måste vila lite på soffan nu.
Passa på när Irma sover.
Återkommer.
/Y
Skrivet den: 2011-09-01 Klockan: 20:07:46
Utgång, jajjemen!
Kommer precis hem från fett-brännar-turen, som jag idag tog EFTER veckohandlingen istället för att vänta tills ikväll tills ungarna somnat.Och det var tur. För mitt under rundan så ringde en kompis och frågade om jag ville hänga med ut ikväll.
De har visst nåt sommar-koncept nu i Gamla stan.
Tapas och drink 2 euro.
Som hittat!
Man får alltså något att äta och något att dricka för bara 20 spänn.
Hänger jag på?
Jajjemen.
Fastän jag frågade faktiskt Älsklingen först om det var ok.
Och jag ska faktiskt lägga ungarna först.
För det är bara mellan 20-22. Så jag kommer lite sent, efter att ungarna knoppat in. Och så kommer jag ju inte tillbaka så sent att det är risk att jag kommer vara bakis i morgon.
Nej det är ju vanlig jobbardag i morgon.
Både för konstorsråttor, lastbilschaffisar och hemmafruar.
Jiiiiii!
Jag ska gå ut.
Vad ska jag ha på mig.....
/Y
Skrivet den: 2011-09-01 Klockan: 14:58:41
Husmorstips
Herre gud!
Här står jag och lagar mat i bara nattlinnet. Men det FÅR jag göra, för det är MITT hem och det kommer inte komma in någon arg mamma och titta på mig och sucka:
-Men Yohanna då, har du inte klätt på dig än.
Jomenvisstsåärdetserru.
Det har jag INTE.
Men det är varmt här idag. Termometern visar på 28 grader och gråmulet. Till och med Alexander har tagit av sig tröjan och sitter i soffan i bara kallingarna.
Men här kommer ännu ett husmorstips från Yohanna som är en RIKTIG husmorstyp ;)
LÖK
Jag tycker mycket om färsk hackad lök.
Men ibland tycker jag att den är lite för stark.
Jag tycker om när den är så där mild och söt som när man får den i MacceD-hamburgaren och nu har jag kommit på trixet.
Man lägger den i vatten en liten stund.
Jag vet inte vart jag såg det, om det var på TV eller. Men de gör så visst på McD för att hålla grönsakerna fräsha. De har den hackade och klara i vatten.
Och min svärmor gör så också. Hon stoppar grönsakerna i vatten ett par timmar innan hon gör salladen.
De får ligga där och skölja sig. Och löken är alltid så god.
Idag blir det Biff a´la Lindström och eftersom jag har på känn att varken karln eller ungen kommer att äta biffar med något i så är liksom hacket vid sidan av.
Det blir bra så.
Ungen får potatis med smör på och vi andra bara vanlig plugg till.
Nu fortsätter jag.
/Y
Här står jag och lagar mat i bara nattlinnet. Men det FÅR jag göra, för det är MITT hem och det kommer inte komma in någon arg mamma och titta på mig och sucka:
-Men Yohanna då, har du inte klätt på dig än.
Jomenvisstsåärdetserru.Det har jag INTE.
Men det är varmt här idag. Termometern visar på 28 grader och gråmulet. Till och med Alexander har tagit av sig tröjan och sitter i soffan i bara kallingarna.
Men här kommer ännu ett husmorstips från Yohanna som är en RIKTIG husmorstyp ;)
LÖK
Jag tycker mycket om färsk hackad lök.
Men ibland tycker jag att den är lite för stark.
Jag tycker om när den är så där mild och söt som när man får den i MacceD-hamburgaren och nu har jag kommit på trixet.
Man lägger den i vatten en liten stund.
Jag vet inte vart jag såg det, om det var på TV eller. Men de gör så visst på McD för att hålla grönsakerna fräsha. De har den hackade och klara i vatten.
Och min svärmor gör så också. Hon stoppar grönsakerna i vatten ett par timmar innan hon gör salladen.
De får ligga där och skölja sig. Och löken är alltid så god.
Idag blir det Biff a´la Lindström och eftersom jag har på känn att varken karln eller ungen kommer att äta biffar med något i så är liksom hacket vid sidan av.
Det blir bra så.
Ungen får potatis med smör på och vi andra bara vanlig plugg till.
Nu fortsätter jag.
/Y
Skrivet den: 2011-09-01 Klockan: 12:56:54
Halvtid i lack-testet
I dag blev en väldigt konstig dag, eller morgon.
Eller vänta nu. Klockan är redan halv 12.
Förmiddag alltså ;)
Alexander sov till halv nio. Sedan kom han in och var lugn hos mig i sängen.
Irma sov till klockan nio tror jag.
Jag är inte säker.
För ungarna var så lugna och lekte med sitt. Så när jag halvslumrandes märkte att NU var det dags att vakna. Nu höll ungarna på att tappa tålamodet.
DÅ var klockan 9:20.
Nästan HALV TIO.
Det händer ju bara inte när man har småbarn.
Men jag känner mig lite konstig idag, som om jag skulle vara på väg att bli sjuk.
Lite svag i kroppen och ont i ett öra.
Jag som ALDRIG har ont i örona.
Vi får nog ta det lite lugnt i dag.
Eller det har vi ju redan gjort.
Dagen är nästan halv och vi har knappt avslutat frukosten.
Oj vad konstigt det blev idag...
För att halvtidsrapportera om nagellacket så kan jag berätta att nästan alla naglarna ser ut som de gjorde för tre dagar sedan. >>>
Bara en nagen har flagat lite i ett hörn. Men det tänkte jag måla på lite om jag kommer till skott.
EN nagel däremot har tappat nästan allt lack.
Men det hände när jag grävde efter nycklarna i skötväskan. Underst ska de ju alltid ligga av någon konstig anledning. FASTÄN de är de sista man lägger ner när man stänger och låser dörren.
OM man kommer ihåg att ta med sig nycklarna INNAN man stänger dörren naturligtvis. >>>
Det verkar nästan så att om lacket får sig en smäll och börjar att flagna lite. Då faller hela skiten av.
Men jag ska prova att försöka att ta bort målningen på denna nageln och måla om den.
Fast jag vet ju hur omöjligt det är att ta bort lack på en nagel utan att förstöra lacket på de andra naglarna.
Vi får se hur det går.
OM jag kommer till skott vill säja.
Resten av naglarna är ju bra så det känns ju lite trist att gå omkring med en som förstör hela intrycket så att säja.
Fastän jag träffar ju ingen som kan få fel intryck av naglarna. Det skulle vara om Irma eller Alexander helt plötsligt började döma mig efter nagellacket.
Eller brevbäraren om jag har tur att springa på honom ;)
Eller OM jag har sån tur att lacket håller sig tills på lördag då jag troligtvis ska få komma på möhippa.
Kan det vara så?
Jag återkommer i frågan.
Nu ska vi väl ta och borta tänderna antar jag.
/Y
Eller vänta nu. Klockan är redan halv 12.
Förmiddag alltså ;)
Alexander sov till halv nio. Sedan kom han in och var lugn hos mig i sängen.
Irma sov till klockan nio tror jag.
Jag är inte säker.
För ungarna var så lugna och lekte med sitt. Så när jag halvslumrandes märkte att NU var det dags att vakna. Nu höll ungarna på att tappa tålamodet.
DÅ var klockan 9:20.
Nästan HALV TIO.
Det händer ju bara inte när man har småbarn.
Men jag känner mig lite konstig idag, som om jag skulle vara på väg att bli sjuk.
Lite svag i kroppen och ont i ett öra.
Jag som ALDRIG har ont i örona.
Vi får nog ta det lite lugnt i dag.
Eller det har vi ju redan gjort.
Dagen är nästan halv och vi har knappt avslutat frukosten.
Oj vad konstigt det blev idag...
För att halvtidsrapportera om nagellacket så kan jag berätta att nästan alla naglarna ser ut som de gjorde för tre dagar sedan. >>>
Bara en nagen har flagat lite i ett hörn. Men det tänkte jag måla på lite om jag kommer till skott.
EN nagel däremot har tappat nästan allt lack.
Men det hände när jag grävde efter nycklarna i skötväskan. Underst ska de ju alltid ligga av någon konstig anledning. FASTÄN de är de sista man lägger ner när man stänger och låser dörren.
OM man kommer ihåg att ta med sig nycklarna INNAN man stänger dörren naturligtvis. >>>
Det verkar nästan så att om lacket får sig en smäll och börjar att flagna lite. Då faller hela skiten av.
Men jag ska prova att försöka att ta bort målningen på denna nageln och måla om den.
Fast jag vet ju hur omöjligt det är att ta bort lack på en nagel utan att förstöra lacket på de andra naglarna.
Vi får se hur det går.
OM jag kommer till skott vill säja.
Resten av naglarna är ju bra så det känns ju lite trist att gå omkring med en som förstör hela intrycket så att säja.
Fastän jag träffar ju ingen som kan få fel intryck av naglarna. Det skulle vara om Irma eller Alexander helt plötsligt började döma mig efter nagellacket.
Eller brevbäraren om jag har tur att springa på honom ;)
Eller OM jag har sån tur att lacket håller sig tills på lördag då jag troligtvis ska få komma på möhippa.
Kan det vara så?
Jag återkommer i frågan.
Nu ska vi väl ta och borta tänderna antar jag.
/Y
Skrivet den: 2011-09-01 Klockan: 00:34:13
Mamma-latte-fika?
Ja det där med att sälja diskstället....det gick åt pipsvängen.Jag förstår verkligen INTE folk som ringer på annonser och stämmer träff, för att sedan INTE dyka upp.
Har de inget vettigare för sig?
Jag blev SÅ förbannad och tyvärr så gick det ut över ungarna.
Förlåt.
Här hade jag skyndat mig, småspringande med barnvagn lastad med TVÅ ungar, hem från födelsedags-presents-inhandlingen. Skyndat ge mellanmål. Och så skyndat iväg igen med ungar OCH otympligt diskställ till den förbestämda mötesplatsen.
Där hade jag väntat i gassande sol med en övertrött bebis som ville hem och sova och en bångstyring unge som promt skulle leka med smutsigt fontänvatten och blöta ner hela sig trots 100 tillsägelser från mamma.
I 45 MINUTER!
Och så dök det INTE upp en enda själ som ville köpa diskställ.
Jag hade gladeligen sålt det till vem som helst som erbjudit mig 5 kronor där på plats.
Nu blev det inga business.
Skitförbannat blev det istället.
Så hem med ungar och ställ, och laga mat, det blev det :(
Men gårdagens gymnasieträff skulle jag ju berätta om >>>.
Det blev bra.
Det blev jättebra till slut.
All min nervositet var helt bortkastad.
Vi var precis som förr i tiden, tyckte jag. Det är möjligt att hon tyckte något annat ;) Men hon såg precis likadan ut som för 20 år sedan och var lika rolig och lätt att prata med.
Skönt!
Vi pratade om ditt och datt, om livet, jobbet, vad som hänt, gemensamma bekanta och naturligtvis en massa gamla minnen.
Eller talade och talade.
Det går ju som det går när man har två ungar med sig. Man blir STÄNDIGT avbruten av någon som lägger sig i med en helt meningslös kommentar.
Det var INGEN bra taktik att låta Alexander titta på TV hela morgonen innan vi skulle ut och fika. Han hade VÄLDIGT mycket spring i benen när vi skulle sitta ner. Och inte ens Nintendot som jag tagit med som triumkort, som ALLTID brukar fungerar, fungerade. Man ser visst inte vad man spelar när man sitter i solgass.
Nybörjarmisstag från min sida.
Men jag lär mig.
Och det var INGEN bra taktik att väcka Irma i förtid från middagsluren för att komma i tid till träffen. Då får man en övertrött bebis som bara vill klänga på armen istället för att sitta snäll och tyst i sin vagn. Som hon vanligtvis brukar vilja om bara hon får se på en massa spännande folk runt omkring.
Så Alex, jag ber verkligen om ursäkt för mina avbrytande barn. Men för mig var detta ett kul inslag i min annars så inrutade vardag.
Om det är detta som mammorna gör i Sverige när de går och Caffe-Lattar sig på cafeér när de är mammalediga, då har jag missat något väldigt viktigt.
För även om jag INTE dricker kaffe så är det VÄLDIGT roligt att komma ut och prata med en vuxen person.
Även om man blir avbruten hela tiden.
Jag får återkomma i ämnet, för detta med att träffa en gymnasiekompis fick mig att tänka en massa på om hur det är att bli vuxen.
Blir vi verkligen så annorluna?
Men nu måste jag gå och lägga mig.
God natt!
/Y
