Kommer ni ihåg den där kategorin som jag startade här för inte så länge sedan. Eller länge och länge sedan, det är ju relativt, tiden springer ju iväg så det har säkert gått ett tag.
Idag hände det ÄNNU en sak som fick mig att tänka på den där listan igen. Saker och händelser som poppar upp och som liksom får det att blixtra till inne i mig och reagera. Detta är jag inte van vid, kan jag tänka och så funderar jag på varför och om det är BRA eller DÅLIGT det jag varit med om.
Dagens händelse, eller det som mynnade ut i det vet jag inte om jag ska klassa som bra eller dåligt, jag vet bara att det känns ovant för mig och automatisk så hamnar det ju då på den negativa listan. För något konstigt, något annorlunda mot hur det går till i Sverige, kan väl aldrig vara bra ;)....eller?
Jag har ju berättat om hur Lillskatten, för en tid sedan, blivit väldigt lik sin bror och skulle hejja på alla på gatan. Det var Hej och God Dag på alla och mest hela tiden.
Ingen blygsamhet där inte.
Men så är det inte längre och jag har funderat SÅ på varför.
Vi möter ju mest samma folk ute på våra skollämningar och morgonrundor och det har ju blivit liksom väldigt naturligt att jag hälsar och småpratar lite även om jag inte känner människorna utanför Morgonrundorna.
Lillskatten har också hälsat och babblat med folket men så för ett tag sedan så lade jag märke till att hon inte gör det längre. Hon gömmer sig i vagnen och låtsas att sova när vi möter VISSA.
För det är inte alla som detta händer med. Några har hon fortfarande lust att hälsa på. Men speciellt EN papa utanför skolan VÄGRAR hon att prata med utan bara sitter som en stenstod och svarar varken bu eller bä på tilltal.
Men nu har jag det!
När jag tar upp henne på morgonen så är hon mer eller mindre sömnig och för att jag ska få gå min morgonrunda i fred utan skrik och gnäll så får hon ha sin napp med sig när vi går och skollämnar. När vi kommer hem så läggs den i sängen och så används den inte mer förens det ska sovas.
Men det verkar som att den där nappen sticker i ögonen på folk och eftersom vi är här där vi är, i Spanien, så håller folk inte tand för tunga utan ska kommentera det hela tiden.
De drar ut nappen för henne, säjer att det bara är bebisar som använder napp, eller bara fula flickor eller hånar henne i största allmänhet.
Vad nu DE har med det att göra.
Så Lillskatten har slutat hälsa på dem och försöker gömma sig i vagnen och det kan jag förstå. Jag vill inte heller prata med tokigt folk som inte kan uppföra sig.
Nappen, och hur och när den ska användas, är något som är mellan MIG & Lillskatten, som vi avhandlar i vår familj. Inget som någon annan behöver lägga sig i.
Och idag så rann det över för mig.
En dam som vi mötte gjorde sig lustig över att Iram tog bort nappen och gömde sig när hon såg henne komma och då sa jag rent ut att det är för att alla hånar henne när hon kommer med nappen i munnen. Och att hon slutat hälsa just på grund av det.
Damen tyckte att detta var jättebra och att nu skulle det bli så enkelt att få Irma att sluta med napp så.
Och DET är så himla typiskt för folk här. De tycker att de har all rätt att lägga sig i saker som de inte har med att göra, att kommentera och komma med åsikter. Samt att de har ett sånt konstigt sätt att se på saker. Det är väl för i hela friden inte ett bra sätt att få ett barn att sluta med napp genom att håna det och skrämma det till att sluta.
Bha!
Jag blir bara så himla trött ibland....för det mesta.
Det känns som att det är att stånga huvudet mot en vägg när man försöker förklara för folk.
LISTAN på för- och nackdelar med att flytta till Gran Canaria
Plus
1. Solen, värmen & vädret
>>>
Minus
2. Går inte att "fixa" saker enkelt
>>>3. Gâ med uteskor innomhus
>>>4. Det går inte att lita på någon
>>>5. Här lägger sig folk i hela tiden.
* * * * * * * * * * *
/Y
