Här kommer vår perfekta KAOS-lördag

...för det var precis så jag kände när jag satt hemma i soffans lugna vrå, ungarna sov, jag var helt slut och jag & Älsklingen satt och talade om dagen.

 

 

Lördagen som var på instagram - yohannailaspalmas

 

 

Vi hade i alla fall tur med vädret...

 

... var det enda som kom upp i huvudet på mig när tänkte tillbaka på lördagen som gått. En helt perfekt dag med en massa roliga aktiviteter och skoj. ÄNDÅ så var det en aura av kaos runt allt, saker som sket sig, folk som var osams, dåliga humör och så bara GÅR ALLT ÅT SKOGEN.

Precis som i filmen >>>

Uff! Jag blir skitstressad när jag ser filmklippet, ändå är det ju så likt oss. Undrar om mina föräldrar känner samma sak ha ha ha :D

 

 

 

 

Dagen började bra, ungarna var uppe och hoppade vid 7-snåret :/

Men det gjorde ingenting för vi skulle upp tidigt för att göra picnic-frukost och åka söderöver, hämta upp föräldrarna på vägen och besöka loppisen i Arguineguin som går av stapeln på lördagsmornar.

Så det blev alltså INGEN morgonrunda. Ve och förbannelse, det dåliga samvetet började gnaga redan där....fast bara en liten stund.

Tills jag fick annat att tänka på ;)

 

Jag vaknade FEM.

Ungarna gick upp SJU.

Och vi kom iväg vid HALV TIO.

Det är ju inte klokt.

Och inte gick jag och drog benen efter mig inte.

Det tar sin tid att göra picnic-frukost, packa badkläder, solkläder, fika, koka kaffe, packa nattningskläder och INTE glömma något.

 

Halvägs ut på motorvägen kom det:

- JÄKLAR! Jag glömde kameran.

Det fick bli mobilbilder från denna turen...

 

Redan när vi kom halvvägs och hämtade upp mina föräldrar var det världskrig i bilen för Lillskatten inte fick lyssna på samma låt 100 gånger om. Och för att Guldklimpen blivit förbannad för att vi redan lyssnat på låten runt 50 gånger tills vi tröttnat och nu kallade sin lillsyster för saker som gjorde att hon skulle bli mer förbannad än hon redan var.

Så det var härlig stämning i bilen redan då ;)

 

 

 

Så blev det picnic-frukost på en parkbänk där det var hundpiss runt bänkbenen så det osade härligt i det begynnande solgasset. Och skitungarna fick syn på den medhavda, men antaget gömda, mut-godis-påsen och höll på att starta myteri och frukostvägran om de inte fick sluka den på en gång.

 

Så blev det fynd-letning, shopping-glädje, riv-och-slit-i-så-mycket-som-möjligt och en Guldklimp som blev störtförbannad för att han BARA fick köpa EN leksak. Som hämd valde han den STÖRSTA han kunde hitta ;)

Lillskatten däremot var lyrisk över alla docker som fanns där och gick bara tvärtyst fram och tillbaka och tittade med stora ögon. Och var supernöjd över de två som hon fick med sig hem.

 

Älsklingen ville bara ha min uppmärksamhet hela tiden och visa "fynd" som han hittat men varken frågat pris på eller andra viktiga saker, så liksom själva FYND-betydelsen försvann där tycker i alla fall jag. Men jag blev så himla stressad över att ha honom hängandes i hälsenorna att när min far också började blänga på oss för att vi rev och slet så mycket och, i hans mening, inte avancerade framåt i tillräcklig hastighet, så skickade jag hela högen till bilen för fika och godismoffa så jag och min mor fick gå i lugn och ro resten av tiden.

 

Suck!

 

 

 

 

Så skulle vi åka till vårt gamla favvoställe >>> & >>> betongfabriken för att intaga lunch men upptäkte, när vi väl kom dit, att det var byfest i byn och restaurangen hade stängt för semester.

Det lade ju lite sordi på stämningen...

 

Det blev att raskt rota fram ett annat alternativ som skulle passa de kräsna turisterna ;)

Det blev en chansning.

Vi tog dem till samma restaurang som vi var på med Älsklingens arbetskamrater i julas >>>.

 

Det blev kalasbra.

Genuint, bra mat, jord för ungarna att gräva i och en massa lokala invånare att glo på ;)

Bra tills pommesarna kom in för tredje gången och var STENhårda. Älsklingens värld rasade samman lite. Man KAN inte äta mat utan pommesar ;)

Eller tills Lillskatten kom på att hon inte sovit middag och blev SUPER-deprimerad över det.

 

Men vi åt, njöt och tyckte om.

På samma gång.

Inte illa för att vara Familjen Kaos...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det räknas inte förens man har lagt ut det på Facebook ;)

 

 

 

 

 

 

Så åkte vi och kikade på ett nytt shoppingcentrum i El Tablero som blev en besvikelse.

Tomt.

Tvärtomt.

 

Man får nog vänta tills några affärer flyttat in där innan det blir nån komérs.

 

 

 

 

 

 

Så åkte vi tillbaka till föräldrarnas hotell för lite poolfika. Ungarna skrämde slag på ett par turistbarn med sina hulliganfasoner och så var familjebråket ett faktum.

Ingen njöt av fikat skulle jag tro.

Ja det skulle vara skitungarna då som tyckte att det var skitroligt att tuffa sig mot sina föräldrar.

 

Så ett par bulor i skallen när storebror jagade lillasyster på svinhalt poolgolv och så ytterligare lite familjebråk så har ni mitt liv i en ask ;)

 

 

 

 

Men man ska inte tro att det var nog med detta.

Helt plötsligt började min mor må dåligt och vi trodde att hon kanske fått lite solsting. Så hon gick tillbaka till rummet för att dricka lite vatten. Men när vi kom dit med en gallskrikande trotts-tre-åring som fått världens raseriutbrått för att hon inte fått släpa handduken på golvet tillbaka till rummet, så var mardrömmen ett faktum:

- en dålig mussla

eller

- världens solsting.

Min mor låg som en räka över toastolen och det var den lördagskvällen.

 

Vi badade skitungar snabbt och hivade in oss i bilen. Hoppandes på att detta INTE skulle vara nån magsjuka utan BARA en dålig mussla.

 

 

 

 

Det var våran jättehärliga lördag.

Men jag var ganska så nöjd för jag fyndade ett quiltat överkast med lila blommor till Lillskattens säng i framtiden. När hon flyttat ur spjälsängen.

FEMTIO kronor.

Skitbilligt!

 

/Y

 

PS Dagen efter var min mor på benen igen, om än lite vinglig, och vi åkte på ytterligare en utflykt. Så det blir inga fler muslingar för min mor i framtiden har vi bestämt. TVÅ musslor, TVÅ gånger i rad, på OLIKA ställen, på SAMMA person är lite för mycket sammanträffande för att vi ska våga lite på detta i framtiden. Och om söndagens utflykt får jag berätta en annan dag. DS

Oj!!!
Jag kan ana mig till din känsla men också att du kommer att skratta gott åt det här senare. Vissa kaosdagar när barnen var små, såna där helt galna dagar när allt osannolikt inträffade, kan jag numera skratta hysteriskt åt. Obs! ca 20 år senare...
Bilden på dig och din mamma är så otroligt fin! Jag blir alldeles tårögd av den.
Kram!

Nej ät inte musslor. Jag är superallergisk själv och kräks som besatt om jag så bara tittar på en. Sedan behöver man ju inte vara allergisk dem kan vara dåliga. :( Din mor får äta annan god mat istället. Tur hon snabbt blev bättre.

ja du utflykter kan bli lite lätt kaotiska när det är många viljor inblandade ;) Men det såg ganska mysigt ut iaf, på bilderna.
Vad skönt att din mamma mådde bättre så snabbt. Kram

Haha! Igenkänningsfaktorn är skyhög just nu. Undrar om vi är släkt :-)

Kära nån, fast efter sådana dagar sover säkert alla gott :-)
När du ser tillbaka skall du bara titta på bilderna, för de berättar om en händelserik dag med familjen nära :-)
kram!

Ha ha, har du lite höga krav på dej och din familj?? Stackars mamma, skönt det gick fort över...

Jag skrev ett inlägg tidigare idag?

"bara" haha...