Här har det gråtits

...igen fast jag VET att jag inte ska läsa sånt här >>> & >>>.

Hela förmiddagen har gått åt till att läsa en blogg om en mamma som fått stänga av maskinerna i natt och låta sin lilla ängel somna in >>>.

Jag klarar bara inte av det.

 

Det är så viktigt att veta och att hjälpa till, men det blir för mycket sorg för mig. Ändå kan det ju inte vara ens en piss i Oceanen mot vad denna familj känner just nu.

Nu har jag ont i huvudet, det bränner i halsen och själen är alldeles svart.

Hjälper det dem?

Nej!

 

Tankar av......vad kan vara rätt ord för detta?

Medlidande? Det låter ju så fel men jag lider ju.

Omtanke? Ja men det är något mer.

Medkänsla? Låter för svagt.

 

....något större, något starkare, något hoppfullare och fyllt med kärlek och en massa massa sorg, sänder jag här genom cyberrymden.

 

 

Morgonrundan idag - det är varmt idag.

 

 

Nu får jag ta tag i mig, steka lite hamburgare, överleva den här "torsdagen from hell" och fundera på det där jag har tänkt att skriva om men som bara fladdrar iväg när jag vill sätta ord på det.

Tänk att det ska vara så förbenat svårt att hitta de RÄTTA orden när man vill beskriva något. En hel drös med andra ord kommer, men de rätta, de vill inte ge sig tillkänna.

 

/Y

Medkänsla är ett stort ord tycker jag. Men förstår vad du menar, hjärtat brister nästan, trots att man inte känner de berörda personligen. Men har man bara en lite gnutta fantasi och medkänsla, så är det inte svårt att känna sorgen, rädslan, paniken de måste känna.
Det är ju det hemskaste man kan tänka sig, att barnen inte mår bra.. :(

Kramar om

Det är bara ett bevis på att du är en människa, med känslor och förmåga att släppa fram känslorna <3
kramar om

Känslan är allt det du skriver om, men jag tror att det väcker en djup fruktan, att man själv skulle kunna befinna sej i dessa föräldrars situation.
Det är därför det gör så ont.
Du är en känslig själ, Yohanna, och ibland är DET svårt. - Gläd dej åt dina barn. Dina goda vibes
har säkert kommit fram till de sörjande.