En liten ängel kom . . .
Det är den finaste och hemskaste vers som jag vet. Det gör riktigt ont i mig och jag börjar ofelbart att gråta och ögonen fylls med tårar.
Det hemskaste...
I söndags morse, efter frukosten, möttes jag av detta meddelande från Helena, en bekant från min tid i Göteborg. Och jag har inte kunnat sluta att tänka på det sedan dess.
Jag fick en klump i magen och en kall hand kramade mitt hjärta, jag vet ju vad hon sysslar med...
Helena är fotograf och med i ett projekt som heter Essende Vitae "det viktigaste i livet".
På projektets hemsida >>> beskriver de projektet:
"Essence Vitae är ett projekt, startat av fotografer, för familjer med små barn där en av familjemedlemmarna drabbats av en livshotande sjukdom."
Fotografer över hela landet, erbjuder sina tjänster till dessa familjer och åker hem till dem för att föreviga den kärlek som finns där.
Som ett positivt minne för livet OM det hemskaste skulle hända eller i kampen mot det.
Fotograferna ställer upp med sin tid och helt gratis.
Därför, när jag såg denna staus på Facebook så visste jag att det HEMSKASTE hade hänt. Någon hade förlorat sitt barn, en familjemedlem, en del av sitt liv.
Vad ska man säja?
Jag ville säja något, ge mitt stöd till familjen, till alla familjer som råkar ut för detta hemska som jag själv bär som en rädsla för i mitt bröst, ALLTID.
För detta händer.
Det kan hända mig.
Tänk om...
Hur överlever man?
Så detta får bli mitt stöd, mitt sätt att visa att jag känner och sörjer. Visa att detta UNDERBARA projekt finns till. Och för att försöka nå ut till fler som kanske är i behov av hjälp från Essence Vitae.
Och för att hylla alla dessa fotografer som ställer upp så helhjärtat.
Gå in på deras sida >>> och läs, gråt och njut av alla fina livsöden, bilder och minnen för livet.
Jag hyllar er, alla ni starka där ute som kämpar ♥.
/Y
Johanna Tack!!!! Du anar inte vad det betyder för oss att vänenr som du vill sprida detta. När man väl en gång mött en essencefamilj så är man fast i hjärta i själ. Man vill aldrig vända om utan bara göra mer. Jag tittar på min dotter varje dag och tackar högre makter för att hon får lov att vara frisk, jag är så tacksam och tar aldrig något för givet!!! Just nu har vi en familj som behöver allt stöd om kan få läs mer på www.elisemooi.com Tack Johanna störst av allt är kärleken
Ja man vill bara gråta!! För som sagt var, det kan hända oss alla.
När min en fin vän förlorade sin dotter i cancer blev jag själv nästans manisk.. jag var LIVRÄDD att förlora mina barn..
När vi sen satt på Astrid Lindgrens barnsjukhus för att de misstänkte att vår Alice hade hjärtumör.. då höll jag på att själv dö av panik. Det var de värsta dygnen i mitt liv... Så fruktansvärd.. Nu gick vi hem med ett barn som tack och lov fick fortsätta vara friskt.. men de dygnen på Q80 förändrade allt!!!
Stor kram
Att förlora ett barn är en så hemsk tanke att den inte ens vågar tänkas, för tänk om ödet märker tanken och märker just vår familj att drabbas... Att förlora ett barn är det tyngsta en människa någonsin kan råka ut för, jag är så tacksam att jag inte utsatts för det och jag sänder varma tankar till alla de som gjort det.
Att Essence Vitae finns är så värdefullt.
Att förlora sitt barn/barnbarn är nog bland det värsta som skulle kunna hända, orkar inte ens tänka tanken klar......
Varma tankar till alla som drabbats....
Ja, det är en tanke som skrämmer otroligt mycket. Att man ska överleva sina barn. Det skulle vara fruktansvärt. Nästan så man inte orkar tänka...
Vad fint att du skrev om detta. Jag visste inte om ett sådant här projekt. Vilka finstämda bilder i den svåraste av alla situationer: när ett barn är sjukt! Tårarna bara rinner.
Jag tror att man när man läser dessa bloggar, och ser familjernas kamp och kärlek, kanske får en liten insikt i hur man kan bemöta någon i ens bekantskapskrets som är i en liknande situation...för det är ju så svårt...
kramar till dig Yohanna
Detta är det hemskaste man kan råka ut för som förälder, att mista ett barn. Tror aldrig jag skulle läka om ett av mina försvann......
Må så jättegott!
Kram Kram!
Fruktansvärt sorgligt!
Jag visste inte att det fanns ett sådant projekt.
Men vilket arbete de gör! Det hemskaste som kan hända en är ju om det händer ens barn något.
Ja nu har jag läst några av familjernas öden och man gråter och önskar att man kunde göra något för dem att lindra deras smärta. Jag hoppas att de aldrig mera ska behöva gå igenom något sådant hemskt som de har gått igenom.
Förra året hade jag en i min bekantskapskrets som gick igenom nästan en sådan här hemsk sak, deras lilla son fick cancer och hon var väldigt öppen med hur och vad de gick igenom. På det sättet kunde man också stötta henne enormt och i dag är hennes lilla pojke frisk, men de har fortfarande många år av kontroller och en väldigt stor rädsla att det ska komma tillbaka.
Det är inte alltid så lätt för de runt omkring att veta hur man hjälpa eller hur man ska vara.
Men fy fasiken så hemskt. Vilka underbara människor det finns som ställer upp så här. Mina ögon tåras när jag läser det.
KRAM
Usch... Finns egentligen inte ord, beundransvärt att det finns människor som kan ställa upp i den svåraste av stunder då andra vänder ryggen till. Jag sitter här med en klump i halsen, att förlora ett barn... Jag vill inte ens tänka tanken. Kram
http://frurosmer.wordpress.com/2012/01/24/njut-av-livet-och-dina-nara-och-kara/
Hej gumman! Jag har nu gjort ett inlägg om detta FANTASTISKA projekt. Jag har länkat till dem och även till dem. Jag lånade även lite text ifrån din blogg, jag hoppas det var ok!
Massor av kramar!
Hemskt! Min tvillingsyter förlorade tvillingpojkar i v 28.Den ena pojken dog i magen och den andre levde i maskiner i 16 dagar innan han fick sluta. Det är 8 år sedan men det var en mardröm. Man glömmer aldrig.
Beundrandsvärt!! Att ens klara av detta hedersfulla uppdrag är ju värt sin vikt i guld!! En stjärna i himmelen ska dom ha! <3
