Fredagsvägning med viktkurva

Som vanligt så fredagsvägde jag mig i fredags.
Vad annars.
Sånt kan man inte hoppa över.
Inte ens om man har varit sjuk och har en förestående ångestatack inför veckans invägning.
Man kan ju aldrig sluta hoppas på ett under ;)

Och visst det hade skett ett under.
Vågen visade på minus 0,6 kilo.
Det är ju inte klokt.

Denna veckan har jag förvisso tagit tag i mathållningen och småätandet, efter att mina föräldrar åkte hem förra fredagen. >>> 
Men vi har ju varit sjuka största delen av veckan och varit hemma och inte gått vare sig morgon- eller kvällsrundor. >>>

Visserligen var det skollämning och hämtning på både måndagen och fredagen. En tur till bendoktorn på onsdagen och lite småturer hit och dit. >>>
Men INGET ansträngande.
Kanske räcker det med det.
Uppenbarligen.
Eller också så är det mina surt förvärvade benmuskler som tvinat bort under konvalecensen och därför har jag lättat.

Förbryllad blir jag ju i alla fall och satte mig ner och gjorde ett litet diagram över min viktnedgång under dessa 9 månader som jag hållit på med denna livsstilsförändring.

Jag kommer ju ihåg hur jag kämpade i början, med fett brännarturer och kostomläggning, utan att att se några resultat. Precis som jag har levat nu. Och därför känns det så konstigt att jag går ner i vikt NU och INTE då.



Jag har inga förklaringar och inget att skylla på och det känns lite...
Ja jag vet inte hur jag ska förklara känslan.
Läskigt.
Jag är ju GLAD, det är jag.
Men jag kan inte låta bli att känna mig lite orolig också, för jag har ju inte riktigt förtjänat denna framgång.
Det känns som om det kommer att komma en VÄLDIGT otrevlig överaskning som förklaring på detta.

Det är mycket lugnare när saker och ting går som man förstår att de ska gå. Om ni hänger med på vad jag menar.
Det är svårt att njuta av stulen frukt, av något som man inte förtjänat.

Men jag är i alla fall själaglad över att jag kommer i mammajeansen >>> och dem har jag haft på mig de senaste två dagarna.
Svettats i 22 gradig värme. Men jag har haft dem på mig.
Som jag har väntat ;)

Nu hoppas jag bara på att vi ALLA kommer att känna oss friskare tills på måndag så att rutinerna kan återgå till som vi hade det innan föräldrabesöket.
Jag tyckte ju att det fungerade så bra. >>>

Jag kände mig ju mirakulös mycket bättre i fredags morse. >>> Men dagens rush till postkontoret >>>, som blev resultatlöst, blev kanske lite för mycket för min kropp. Och nu känner jag mig lite klen igen.

Hoppas verkligen att det är en tillfällig svacka och att det känns helt annorlunda i morgon.
Jag är fit-for-fight i huvudet, men kroppen är liksom inte riktigt med på noterna.
Man kanske skulle ta sig lite glögg ;)

/Y

Inget vidare att inte känna sig på topp, det gör inte jag heller. Vet inte om man ska skylla på mörkret eller vad man ska hitta på, men glögg som du skrev kanske man blir piggare av ;)

Får åtminstone mer julkänsla och kanske får sig för att fixa inför advent i veckan.



Ha en fin söndag!

Om vikten varierar kraftigt från en dag till en annan så är det oftast vätskebalansen som är rubbad. Mycket salt medför att man binder mer vätska dagen efter (kan röra sig om 1-2 kg ibland).

Vatten utgör c:a 60% av kroppsvikten plus/minus 15% beroende på ålder o kroppsfett.

SVAR:Du känner dina barn bäst- glöm aldrig det. Det räcker långt.

Kram

Stort GRATTIS till din prestation!!!

Hoppas du/ni får en härlig söndag och att du är tillbaka på banan med friska tag i morgon :)

P.s( jag har lagt undan min våg för att det är ett stressande moment. Jag väger mig kanske 1 ggr/kvartal)

Oj vad duktigt du har gått ner i vikt! Grattis!



Jag har en våg, men vågar inte ställa mig på den så ofta. Speciellt inte nu under tapas marathon :-)

Ja jag vart impad att han plockade iordning efter sig. Väluppfostrad eller en slump? ;)



Jag stressar aldrig i veckorna.. så antagligen var det dålig sömn och gravhormoner som sänkte mig.



Vad härigt att det går neråt :) Gör du något särskilt för att nå ditt mål?



Ha en bra dag! Veronica

Bra jobbat! Du är så duktig, jag önskar att jag orkade vara lika duktig. Igår hamnade jag i soffan med chips istället för att ge mig ut på en promenad :( inte helt okej... Kram fina

Tycker att du är så duktig som kämpar o kämpar;))



Jag fick ett tips för några år sedan, göm vågen o ta ett par jeans som sitter perfekt o ha de som mått-stock o faktum är att det funkar;))



Ha det bra o lycka till med ditt kämpande;))



Kramizzzzzzz

Men vad roligt! Och vilken kurva! Det syns ju tydligt åt vilket håll det har gått. Jag väger mig på torsdagar och jag har också haft en liten, liten nedgång det senaste. Har bara tre kilo kvar eller egentligen tre cm, för jag tänker mer på midjemått än vikt. Men det är väl det sista som är det svåraste. Hoppas du nu får känna dig riktigt frisk med! :)

Där sköt du startskottet! Det är ju glögg man behöver! Att jag inte fattat det! Ikväll drar jag upp årets första flaska, så löser sig säkert resten! Kram på dig!

Det är nog så att det krävs en startsträcka innan kroppen fattar vad som är på gång. Såg ett avsnitt "Du är vad du äter" där de pratade en hel del om detta, vissa behöver en längre startsträcka än andra av olika skäl. Det viktigaste är ju att det går på rätt håll nu och att du inte behöver anstränga dig allt för mycket för det!



Bra kämpat!

Hej vännen. Jag omnämner dig i min blogg idag :) hoppas det är okej. Kram fina