Gårdagens äventyr
Hmmmmm.
Det känns på något sätt pinsamt, men det tänker jag strunta i. Jag har bestämt mig för att detta är INGENTING att skämmas för.
Det ÄR jättevanligt.
Och jag tänker stå upp och sticka ut huvudet och säja att NU, nu har jag också varit med om det.
Om jag visar denna bilden så kommer många att nicka på huvudet och säja mmmm, jag vet, stackars er, jag vet vad ni går igenom.
I går kväll när ungarna var nybadade och precis skulle sätta sig och äta middag så sa Alexander att det kliade så fruktansvärt i huvudet.
Ja, ni fattar ju vad det handlar om.
I flera omgångar så har vi fått hem informationsblad från skolan som varnar för att de har epidemier där med huvudlöss och hur man ska gå till väga för att bekämpa dem om man skulle upptäcka några.
Vi har hittills inte sett röken av några och jag har faktisk aldrig varit med om detta tidigare. Men jag tyckte väl att det var lite konstigt att, om de nu hade sådana problem med detta i skolan, så att vi inte hade blivit utsatta.
Men jag ska ärligt erkänna att jag trodde att det berodde på att Alexander har ju så kort och tunt hår, att de kanske inte skulle trivas så bra där det var luftigt och ljust.
Men si det gjorde de.
Jag ställde honom i fönstret, där det fanns rikligt med ljus fortfarande, och började rota i huvudet på honom. Först så såg jag ingenting. Precis som den vanliga ögonvillan när man letar efter saker. Och som sagt, jag visste inte riktigt VAD jag letade efter. Men ser man en så ser man alla sedan.
Och HJÄLP vilket ös det blev då.
Vi gungar våra pippor, hå hå ja ja. Ända tills de är döa, hå hå ja ja. Kommer ni ihåg?
Jag fick rusa iväg till närmsta apotek och inhandla kit för utrotning av huvudlöss. Kittet innehöll en kräm som skulle döda alla djur och ägg och som skulle verka en stund.
En kräm som skulle få äggen att släppa från hårstråna och som skulle verka en stund.
En kam att kamma igenom håret för att ta bort det som fanns kvar där och det tog mer än en stund, över halva natten.
Och en spray att ha i för att motverka att de små odjuren skulle vilja komma tillbaka dit.
Ungarna åt medans medlet verkade och jag bäddade rent i alla sängar och kastade alla handdukar i tvätten. Sedan satte "operation stora tvagningen rum" ;)
I dag har jag lugnat ner mig och läst på lite mer. Man behöver inte byta sängkläder. Man bör inte använda medel eftersom lössen blir resistenta. Man bör bara kamma med en BRA kam. Man får hålla på i många dagar och kamma för att vara på den säkra sidan. Och de kommer med stor sannolikhet tillbaka.
Osv osv.
Resten av familjen blev undersökt av utrotnings-Yohanna men det hittades inget mer. Men SJÄLVKLART började det att klia på mig också när jag skulle gå och lägga mig, så jag drog i en laddning på mig själv också.
För att vara på den säkra sidan ;)
/Y
Ja, hua! Jag kom ihåg när jag upptäckte det på min yngsta (1992 tror jag att det var) han hade också badat precis och jag skulle kamma håret på honom. Jag kan säga att jag i ilfart åkte in till stan, nästan så jag gjorde en bredsladd utanför apoteket och med andan i halsen åkte hem och då fick aLLa det medlet i håret. In med alla mjukdjur i frysen tvätta allt. Bläää!!! Vi fick som tur var inte tillbaka de äckliga små krypen. Gu som jag gnodde runt och kände mig äckligt smutsig som om jag inte var ren. Jag förstod ju senare att det var något som spred sig på dagis. Hoppas att ni blir kvitt de små krypen! Kram!
Skönt att höra att lössen finns på fler ställen än Göteborg i varje fall :P
Jodå, en omgång med löss hade vi i familjen för några år sen. Tack och lov kom de inte tillbaka, men jag var noga med att kamma igenom barnens hår, varje dag, ett bra tag efteråt. Även mitt eget för nog hade några lusar flyttat in även i mitt hår...
Mitt barnbarn blev också drabbat av detta på dagis.På grund av min hårväxt så löper jag inte denna risk :)
Oh fy, stackars er. Visst är det pinsamt men vad göra, vi har med haft det, fy så dåligt jag mådde *skrattar* Höggravid och känslig var jag då, satt och grät medans jag kammade *haha* Lycka till nu, snart är ni av med dom! Kramen
Ahhhhiiii giii...hade oxå när jag va liten, fii fan!
Hoppas det går bra för er, och du beskriver underbart :) Gäller å va lugn när man hittar dom va hahha, så inte ungen flyger i taket hahha :)
Puss på dig
Inte kul men ack så jättevanligt ! Kamma på och de kommer att ge sig så småningom! Däremot så minns jag att jag fick draaaa av äggen från hårstråna länge även om de var döda så satt de fast. Så lite löss vad är väl det när man tänker till ? En erfarenhet rikare och som sagt kunde vara värre.....ha en härlig helg så ska vi försöka stå ut i kyliga Örebro hälsar Lena
Det kliar i min hårbotten när jag läser detta ;)
Kommer ihåg Madicken och lössen. Det är ju nog rätt vanligt att de sprids i skolorna. Jag tror att det är just dendär obehagskänslan som är värst, när det börjar klia och man blir lite paranoid...vi har inte haft, men här är det problem med fästingar och dem avskyr jag så jag ryser. En av mina katter slapp och rymma en förmiddag och nästa dag hade den en fästing i pannan...då blev det stora tvagningen och kammande här...det kliar nu när jag tänker på det ;-)
Inget att skämmas för, har inget med hygien att göra!
önskar dig en fin fredag!
Usch ja! Mina barn hade också huvudlöss när dom var små, visst man får ju panik, det kliar på mig nu när jag läser...
Men jag tycker fästingar är äckligare! Men det finns ju medel för allt.
Lycka till, skönt att du lugnat ner dig, det är inte så farligt, det är bara kliigt!
Ha ha nu kliar det på mig mä=)
Ja varför e de så "fulstämplat" numera? Väldigt vanligt nu förtiden. Vi har inte råkat ut för det ÄN, Men ja detlär ju komma.
Hoppas ni e utan dom snart.
kram
