Javisst!
Det har redan gått en månad.
Irma fyller ett och ett halvt år.
Jag skriver inget om hur tiden går, för det där vet ni ju redan ;)
Sista jag skrev fyllde hon ju 17 månader. >>>

TÄNDER
Irma har fått två nya tänder under denna månaden och det var lite kämpigt ett tag där i början på januari då det var svullet på en massa ställen i munnen. Men nu har alla tittat fram och det fattas bara de fyra hörntänderna. Ser lite roligt ut, men Irmas tänder har ju kommit lite hipp som happ och inte i ordning.

Nu är det alltså framtänder med tillhörande sidotänder. Sedan blir det ett glapp och så kommer de fyra kindtänderna. Men vilken skillnad det blir med äteriet när de får tänder.
Och vilken skillnad i utseéndet. Stackaren såg ju ut som en bebis ända fram till långt efter ett-årsdagen när hon inte hade några tänder.

Men jag är förvånad. Så mycket tänder på en gång, svullnad och söndrigt tandkött och så har hon inte klagat SÅ mycket. En vecka med hög feber, men det kan lika gärna ha varit en förkylning. Ingen klagan eller händer i munnen.
Tålig flicka.

ÄTA
Irma är en humör-tjej. För det mesta äter hon jättebra och kommer springandes till bordet när jag säjer att det är dags att äta. Men råkar det bli fel på något sätt så skiter sig hela ät-rutinen och hon går i baklås.
Då vill hon INTE äta.

Många är de gånger som jag måste sätta på TV:n, ta fram leksaker, spela pajas eller sjunga ätar-sången, som just nu är "litet hus i skogens bryn".

Jag vill inte göra så. Jag tycker att man kan ha det lugnt och skönt vid matbordet utan att ha underhållning. Men det går inte att förklara för en 1½-åring eller övertala. Det enda som fungerar är en avledningsmanöver för att få lugn o ro vid matbordet.

Hon kan äta sin yoghurt själv och saker som smetar sig fast på skeden. Men inget som rullar. Hon vänder fortfarande på skeden när den ska in i munnen.

Frukten har hon börjat äta själv i bitar. Man kan ge henne en banan eller en äpplebit och så sitter hon och smackar för sig själv ett tag. Hejja tänder!

HUMÖR
Irma vet vad hon vill nu och blir skitförbannad om det inte går som hon vill. Då slåss hon och slänger sig på golvet och skriker. Det är klart hon blir ju ofta arg, eftersom hon har en storebror som tar allt ifrån henne och därför har hon fått lära sig att försvara sig. Men vad jag vet så är det ingen som har slagit henne, så jag vet inte vart det kommer ifrån.

Hon kan till och med vakna på nätterna och vara arg. När jag inte tar upp henne så blir hon rasande och kastar sig i sin spjälsäng och skriker i raseri. Det låter som om jag höll på att göra henne illa.

Ibland så vaknar hon, tror jag, av att hon drömt att något inte gått som hon velat och är superarg för det.

Men för det mesta så är hon glad och sprallig. Tycker om att springa runt, runt, dansa och bli jagad. Sista är nu att hon vill snurra snurra och naturligtvis så blir hon ju yr och trillar. Vilket kan få väldigt allvarliga följder om hon står nära ett hörn eller annat hårt.

Ja detta har varit en tid av många vurpor, smällar och blåmärken. Irma går in i allt, har ingen koll på vad hon håller på med, slår sig här och där, ramlar och gör sig illa.
Men inte blir hon mer försiktig för det ;)
Jo föresten. Hon är, efter att ha klämt sig en massa gånger, mer försiktig med lådor och har lärt sig att stänga dem försiktigt.

SOVA
Jag törs knappt skriva det men soveriet verkar hålla på och ordna upp sig. Visst vaknar hon ibland på nätterna. Ibland så räcker det med att få lite vatten, ibland så skriker hon av ilska och ibland så räcker det med att vi hyshar lugnande till henne.

Få gånger så har jag varit tvungen att ta upp henne och lägga henne i vår säng. Och ytterst få gånger sover hon lugnt där. De flesta gångerna har jag fått lägga tillbaka henne i sin säng för att hon inte somnar i vår utan bara snurrar omkring mellan oss.

Generellt så kan man nog säja att hon sover hela nätter utan störningsmoment var tredje natt. Två tredjedelar så vaknar hon någon gång under natten men somnar om. Och NÅN gång ibland, kanske en gång på två veckor så blir det en sån där jobbig natt som vi hade VARJE natt tidigare.
Jag är nöjd och har hopp inför framtiden :D

LEKA
Irma är inne i den där jobbiga tiden nu när hon pillar på ALLT. ALLT vill hon leka med och titta på och då menar jag verkligen ALLT.
Hon går som en orkan fram över huser och drar fram än den ena saken efter den andra, som hon lämnar som ett slagfällt efter sig.

Hon är inne på Alexanders rum och drar fram alla leksakena, drar ner allt från skrivbordet, öppnar lådor och tar fram kläder ur garderoben.

Sedan till köker där hon tar fram alla plasbunkar i skåpet, kikar i tvättmaskinen, ska leka med platsåtervinningen, rullar ut soppåserullen och öppnar man diskmaskinen för att ta ur eller ställa in, ja då hör hon det på mils avstånd och kommer sättande.
Man kan inte lämna den öppen och obevakad ett ögonblick. Ett par gånger har hon kommit gåendes med en kniv från diskmaskinen när den stått på glänt för att torka.
Nu har vi lärt oss.

TV:n knäppte hon på och av till förbannelse. Tills vi fick en ny och hittills så har hon inte lärt sig den knappen än. Men det är väl bara en tidsfråga.

Vi har fått ställa ett bord framför TV-skåpet och en fåtölj framför CD-hyllan. Annars så drar hon fram allt där i och leker med.

Hon älskar att ta fram min mobil som ligger i barnvagns-väskan och dra ut alla våtservetter ur paketet i samma väska. Nu har jag fått börja med att ta bort väskan från barnvagnen. Det gick inte längre.

Jag antar att detta är ett stadium som de måste igenom för att lära sig något viktigt. Men det är så jobbigt och man kan inte lämna henne själv i många sekunder innan hon hittar på något bus.
Inte kommer jag ihåg att Alexander var sån här.

Men jag tror att hon behöver ett eget rum med egna leksaker att pilla på. Som det är nu så har hon en korg i hallen med leksaker och det är ju inte intressant längre. Korgen har vi för övrigt fått ställa framför spegeln då hon var där hela tiden och slet och drog i den så att det knakade betänkligt i spegelglaset.

Annars så har Irma och storebror börjat att leka otroligt bra på sista tiden. Nog för att Alexander sliter sakerna ur händerna på henne och hon blir arg som ett bi hela tiden. Och JA jag har sagt till honom 100 gånger eller mer, men han glömmer det. Dessutom är det ju bara de saker som Irma leker med som är de intressanta ;)

Irma ska göra PRECIS som sin storebror. Dricker han mjölk så ska hon dricka, kastar han sig på golve så ska hon göra det också. Nu har hon lärt sig att hoppa fram bakom hörn, skrika och försöka att skrämmas.
Buuuuu!

PRATA
Nu vet ju inte jag hur "vanliga" ett-språkiga barn beter sig eller när de börjar att tala. Bägge mina barn har varit sena på att tala. Irma säjer Mamma, pappa, nej, guapa (vacker) och kakka (bajs). Men alla dessa orden använder hon lite hur som helst och det är inte säkert att hon menar det hon säjer. Hon bara använder dem. Alla folk är antingen mamma eller pappa. Kakka kan vara när man slagit sig osv.

Men hon gör sig förstådd i alla fall. Pekar på blöjan när hon bajsat. Kommer och hämtar en och ropar på en när hon vill visa något. Grymtar som en arg björn när hon är arg.

Andra ord kan jag utskillja ibland, men jag vet aldrig om det var ett ord eller bara en lyckosam grymtning från hennes sida.

Men man kan se att hon är frustrerad över att inte göra sig förstådd och den där jobbiga tiden när de ska gå från bebisgråtandet till att aktivt säja till om vad de vill har börjat.

Av gammal vana så gråter hon ju när hon vill något. Som en beis. När jag sedan säjer till henne att inte gråta utan visa vad hon vill, ja då kan hon ju visa vad det är för något.
Men steget från att gråta först och få allt fixat av föräldrarna, som när man var nyfödd, det steget är svårt att gå ifrån.

Hon har i alla fall börjat att ropa mamma på nätterna när hon vaknar istället för att gråta, IBLAND ;)

Och när folk runt omkring henne står och pratar, ja då ska ju hon också vara med och tjattra. Det kan bli ett väldans liv ibland när alla ska tala i munnen på varandra och det är inte ofta som jag och Älsklingen får tala med VARANDRA.

ÖVRIGT
Annars så är Irma en väldigt gosig person. Hon ska vara med och pussas när hon ser att jag och Älsklingen pussas. Hon ska också ha puss när pappa kommer hem från jobbet och hänger pappa i hälarna när han ska försöka byta om från jobbet.

När vi lägger Alexander om kvällarna så sjunger vi vaggsång och hon sjunger med. Sedan får Alexander godnattpuss så det smackar om det och så spetar hon vidare.

Irma tycker inte om strumpor och jag ser verkligen fram emot våren och värmen då jag inte kommer att vara tvungen att kämpa med att få henne att ha på sig strumpor. Så fort som hon ska somna själv i sin säng så sliter hon av sig strumporna. Men nu för tiden så vaknar hon inte av att man petar på henne utan jag kan försiktigt försöka pilla på henne strumporna igen när hon har somnat.

Om man har tappat saker på golvet så kommer hon alltid med det och visar. Smulor, papper, ja allt som ska slängas kommer hon med mellan de små fingararna.
Uhmm, tittad vad jag hittat. Ska vi slänga det.
Det är ju positivt i alla fall.

Bada är fortfarande jätteroligt och hon kommer springandes så fort som man ropar att nu är det bad. Fast hon springer iväg lika fort igen när man fått av henne kläderna. Nakenfis är visst underbart att springa runt som.

Pappa, som förut badade MED ungarna, har fått flytta ut ur karet. Han fick inte plats för allt lekande där i som var. Irma har varit väldigt intresserad av Alexanders snopp och velat klämma ordentligt på den. Så små och redan så märker de skillnader.

Men stå upp i badet är bäst. Det spelar ingen roll hur många gånger man säjer till henne, stå är bäst. Så hon har gjort en del rejäla vurpor. Men hon lär sig väl. Vi har inget hårt badkar utan ett av plast.

Det var det.
Det finns säkert en massa mer som jag glömt bort att dokumentera. Så är det med minnet ;)

En månad till har gått.

/Y