Skrivet den: 2011-11-30 Klockan: 13:24:29
Host host host
Jag önskar SÅ att jag kunde sitta här och skriva att vi alla är friska och krya som nötkärnor, att julen klappar på dörren med första december i morgon och att alla förberedelser och stämning är under kontroll och förberett.
Japp det önskar jag. Men jag är så jäkla dålig på att ljuga. I går när vi var hos doktorn för efterkontroll av Alexanders öroninflammation som han hade förra veckan. Och doktorn frågade hur det hade gått med medicinen som JAG bestämde mig för att hoppa över >>>, ja då dog jag nästan av förlägenhet.
Men jag sa inget.
På liknande sätt går det visst till i Turkiet, där "Sand mellan tårna" har haft samma dust med sin läkare. >>>
HADE det varit vår vanliga barndoktor som jag har förtroende för, ja då hade jag KANSKE sagt något. Men nu, nej det stuntade jag i.
Jag var inte på stridshumör ;)
Men trumhinnorna var läkta och fina, UTAN antibiotika intag. Så då är det väl 1-0 till mig på den fronten.
Hos mig har flunsan gått vidare till nya höjder och jag hoppas verkligen att det är tillfrisknande och en positiv utveckling det här.
Jag bestämmer mig för att det är så.
Jag KÄNNER mig bättre i kroppen och behöver inte ta Alvedon var 6:e timme. Kanske är det därför som jag "känner" mig bättre men ändå mår dåligt. Fattar ni? Jag är ju utan Alvedon-ruset och då mår jag ju dåligt. Men ändå så känns det i alla fall som att det är på bättringsvägen.
Lite flummigt va?
Och det är väl så jag känner mig. Lite luddig i skallen. Såg här till exempel att jag skrivit i gårdagens inlägg att det var lördagskvist. På en tisdagskvist.
Ja jag har väl inte alla getter hemma, men det KÄNNDES faktisk som lördag igår.
Flunsans nya höjder här bestås av en otroligt retlig hosta. Killar i halsen mest hela tiden och så måste jag hosta. Fast det är bara sån där fjanthosta som inte river rent på något ställe alls utan bra står och slirar på stället.
Jag hostar så mycket att jag får träningsvärk i hela överkroppens framsida. Kan detta vara någonting som kan räknas istället för plankan.
Kan DETTA ge magrutor?
Jag hoppas innerligt på det.
Ett annat stort problem med hostan, om nu träningsvärk i uppbyggande magrutor kan klassas som problem, är ju att man blir ju ständigt påmind om att man fött två barn.
Hänger ni med?
Jag blir ju ganska så bryskt påminns varje gång som jag hostar, att jag nog inte gjort mina knipövningar så noggrannt som jag borde.
Jag trodde att jag låg ganska bra till på den fronten ändå och att jag haft gott läkekött. Nu i mitt slirhostande tillstånd så kan jag avslöja att jag är inte ens i närheten av att bli godkänd. Åtgärder måste tas och det i det skyndsammanste om inte detta hus bindförråd ska gå slut i ett naffs och husets hemmafru ska bli av med det sista av sin värdighet. >>>
Jobba jobba jobba....fast i skymundan så att säja ;)
Jag har sett att svenska apoteket har utrustning som enligt utsagor ska ge både snabb och god effekt.
(Bild lånad från: Healthstore)
Ska man våga sig på?
De finns i sexshoppar också har jag "hört". Fast då är de till för ett helt annat problem va?
Jag är ju inte så kunnig på detta va hö hö ;)
Ja det var denna dags bikt och pinsamheter.
En annan är väl att jag funderar på att ringa Älsklingen och be honom komma med hämtmat. Jag har ingen inspiration alls gällande matlagning. Efter en orolig natt med Irma som haft skyhög feber så borde jag passa på när hon sover nu och lägga mig på soffan.
DET har ni inte hört förut va?
Nej mammas flunsa OCH 4 hörntänder på G var ingen höjdarkombination, tror jag att Irma skriver under på.
Soffa, hämtmat, soffa, hämtmat...
Och så säjer de att den sjuke bara har en önskan ;)
/Y
PS Jag återkommer ikväll med sammanställningen av våra arbetsfördelningar i hemmen. Så passa på att berätta nu. Det är många timmar kvar. DS
Skrivet den: 2011-11-29 Klockan: 23:47:00
Las Canteras-stranden
Jag satt här och funderade på vad jag skulle skriva om så här på kvällskvisten. Jag var inte upplagd för något humoristiskt, ville inte skapa någon debatt och heller inte berätta något mer om hur sjuka vi är :(
Jag ville ha lite stämning.
Precis då så kom detta klipp från min väninna Y som jag försjönk i och njöt av.
Så till er alla GranCanaria-fans där ute. Här kommer en snutt om vår otroligt fina strand som vi har här i Las Palmas:
LAS CANTERAS
Få storstäder i världen kan stoltsera med en sådan strand mitt i stadens kärna. Från Konserhuset med den gröna kupolen, där surfarna på de höga vågorna håller till, i ena änden. Till de mjuka, gula, barnvänliga sanddynorna med fiskarna skyddshelgon i den andra änden.
Håll till godo så här på lördagskvisten och dröm er bort till min fjärran strand och mjuka ljumna vågor i solens land. Mer stämning än så här blir det inte...
God Afton!
/Y
Jag ville ha lite stämning.
Precis då så kom detta klipp från min väninna Y som jag försjönk i och njöt av.
Så till er alla GranCanaria-fans där ute. Här kommer en snutt om vår otroligt fina strand som vi har här i Las Palmas:
LAS CANTERAS
Få storstäder i världen kan stoltsera med en sådan strand mitt i stadens kärna. Från Konserhuset med den gröna kupolen, där surfarna på de höga vågorna håller till, i ena änden. Till de mjuka, gula, barnvänliga sanddynorna med fiskarna skyddshelgon i den andra änden.
Håll till godo så här på lördagskvisten och dröm er bort till min fjärran strand och mjuka ljumna vågor i solens land. Mer stämning än så här blir det inte...
God Afton!
/Y
Skrivet den: 2011-11-29 Klockan: 00:39:44
Real Life - Arbetsfördelning
Hej! Jag heter Yohanna och jag är hemmafru.
Och STOLT över det ;)
Något som över-huvud-taget INTE ingick i mina framtidsplaner.
När jag valde teknisk linje på gymnasiet så valde jag den med förvissningen om att jag skulle få ett bra jobb, kunna göra karriär och tjäna grova pengar. Detta med en tonårings stora självförtroende att den ska erövra världen och att inga hinder finns.
Livet kom emellan...
Nu bor jag här i icke jämnställt land, sköter hem och barn och tjänar INGA egna pengar :(
Men det är ingen liten skit-logistik som jag utövar här inte. Att sköta hem och barn är ingen dans på rosor, inget pralinätande i soffan och gud vete 17 om min karl skulle få det att gå ihopa.
Han som skriker rakt ut när bägge ungarna talar i munnen på varandra ;)
Jag tänker rätt ofta på det där, att jag är den som lagar ALL mat, som städar, som organiserar ungar, som beställer läkartid, som går på föräldramöten, som kommer ihåg födelsedagar (och glömmer bort dem lika ofta), som tvättar och viker, som bestämmer när det ska bytas rent i sängarna, när ungarna ska ha rena kläder, när tandborstarna ska bytas, vad vi ska handla, vad vi ska äta osv.
Att jag gör allt som är typiska kvinnosysslor i hemmet.
Och känner mig ganska så värdelös för det. För det genererar ingen lön till mig att sätta sprätt på, ingen pensionsförsäkring till äldre dagar, inga företagsfester osv.
Fast SAMTIDIGT så är jag mäkta stolt över att jag klarar av att dra detta tunga och komplicerade lass. Långt svårare än vad jag kunnat föreställa mig i min vildaste fantasi.
Och att inte tappa den lilla gnutta självförtroende och värdighet som mig kvarstår.
Älsklingen sköter allt som har med jobb och cash-flow att göra i denna familj. Han jobbar NÄSTAN 12 timmar om dygnet, även när han är sjuk. Och är den som måste inse att han förlorar stora delar av barnens uppväxter.
Han är den som har huvudansvaret för att denna familjen överlever och det måste kännas tungt.
Inte så att man ber chefen fara och flyga över en småsak då ;)
Därtill så fixar han ALLT som har med bilen, alias skokartongen, att göra. Köra den, tvätta den, tanka den, besiktiga den, reparera den osv.
Typiska manliga sysslor.
Jag har funderat mycket över om ungarna kommer att växa upp med typiska könsroller redan inrutade sedan modersmjölken.
Men så är jag inte riktigt SÅ orolig.
Jag frågade Guldklimpen om vad han trodde att Jultomten skulle komma med för leksaker åt Mamma och Pappa, och det var helt klart att mammas rum var köket och pappas rum var bilen. MEN som leksaker så var Guldklimpen ganska så säker på att Tomten skulle komma med en ny dator till mamma och en massa nya musikinstrument åt pappa.
För jag är inte bara mat och kök.
Och pappa är inte bara jobb och bil.
Jag gör andra typiska manliga saker som att ORGANISERA hela familjen och BESTÄMMA vad och hur vi ska göra. Jag lagar TEKNISKA prylar och "kan" DATOREN.
Älsklingen gör andra typiska feminina saker som att DANSA och SPELA med barnen och TVÄTTA fönster. Samt ta hand om DISKEN.
Så jag hoppas att barnen har lärt sig att JÄMSTÄLLDHET, det är när var och en gör det som de är duktiga på och som passar dem bäst. När man är nöjd över arbetsfödelningen i hemmet.
Att mammor KAN snickra och borra och pappor KAN diska och läsa godnatt-sagor. Bara man VILL ha det så.
Just nu fungerar det bra, eller hyffsat så som vi har det. Men jag har gjort bra klart för Älsklingen att DEN dagen som jag hittar ett jobb, då skall det tas en riktig titt på arbetsfördelningen här hemma.
Och det är han helt ok med.
Hur har ni det hemma hos er?
Hur känner du om arbetsfördelning och könsrelaterade arbetsuppgifter?
Hur uppnår man jämnlikhet?
Som vanligt så fota, berätta och länka till ditt inlägg här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll SENT och återkommer. Så vi alla får en glutt på RIKTIGA liv.
För nytillkomna läsare så är det bara att hänga på, alla är välkomna.
Bakgrund till Real Life var detta. >>>
Förra veckan så körde vi shopping >>> med sammanställningen >>>.
För äldre inlägg är det bara att klicka på kategorin Real Life.
Och glöm inte bort. ALLT är rätt. Det finns inger rätt eller fel sätt att göra detta på. Ja det skulle vara förståss om du ljög ;)
Men då är det ju inte REAL LIFE.
Men nu väntar jag med spänning på att få se vad ni hittar på.
/Y
Och STOLT över det ;)
Något som över-huvud-taget INTE ingick i mina framtidsplaner.
När jag valde teknisk linje på gymnasiet så valde jag den med förvissningen om att jag skulle få ett bra jobb, kunna göra karriär och tjäna grova pengar. Detta med en tonårings stora självförtroende att den ska erövra världen och att inga hinder finns.
Livet kom emellan...
Nu bor jag här i icke jämnställt land, sköter hem och barn och tjänar INGA egna pengar :(
Men det är ingen liten skit-logistik som jag utövar här inte. Att sköta hem och barn är ingen dans på rosor, inget pralinätande i soffan och gud vete 17 om min karl skulle få det att gå ihopa.
Han som skriker rakt ut när bägge ungarna talar i munnen på varandra ;)
Jag tänker rätt ofta på det där, att jag är den som lagar ALL mat, som städar, som organiserar ungar, som beställer läkartid, som går på föräldramöten, som kommer ihåg födelsedagar (och glömmer bort dem lika ofta), som tvättar och viker, som bestämmer när det ska bytas rent i sängarna, när ungarna ska ha rena kläder, när tandborstarna ska bytas, vad vi ska handla, vad vi ska äta osv.
Att jag gör allt som är typiska kvinnosysslor i hemmet.
Och känner mig ganska så värdelös för det. För det genererar ingen lön till mig att sätta sprätt på, ingen pensionsförsäkring till äldre dagar, inga företagsfester osv.
Fast SAMTIDIGT så är jag mäkta stolt över att jag klarar av att dra detta tunga och komplicerade lass. Långt svårare än vad jag kunnat föreställa mig i min vildaste fantasi.
Och att inte tappa den lilla gnutta självförtroende och värdighet som mig kvarstår.
Älsklingen sköter allt som har med jobb och cash-flow att göra i denna familj. Han jobbar NÄSTAN 12 timmar om dygnet, även när han är sjuk. Och är den som måste inse att han förlorar stora delar av barnens uppväxter.
Han är den som har huvudansvaret för att denna familjen överlever och det måste kännas tungt.
Inte så att man ber chefen fara och flyga över en småsak då ;)
Därtill så fixar han ALLT som har med bilen, alias skokartongen, att göra. Köra den, tvätta den, tanka den, besiktiga den, reparera den osv.
Typiska manliga sysslor.
Jag har funderat mycket över om ungarna kommer att växa upp med typiska könsroller redan inrutade sedan modersmjölken.
Men så är jag inte riktigt SÅ orolig.
Jag frågade Guldklimpen om vad han trodde att Jultomten skulle komma med för leksaker åt Mamma och Pappa, och det var helt klart att mammas rum var köket och pappas rum var bilen. MEN som leksaker så var Guldklimpen ganska så säker på att Tomten skulle komma med en ny dator till mamma och en massa nya musikinstrument åt pappa.
För jag är inte bara mat och kök.
Och pappa är inte bara jobb och bil.
Jag gör andra typiska manliga saker som att ORGANISERA hela familjen och BESTÄMMA vad och hur vi ska göra. Jag lagar TEKNISKA prylar och "kan" DATOREN.
Älsklingen gör andra typiska feminina saker som att DANSA och SPELA med barnen och TVÄTTA fönster. Samt ta hand om DISKEN.
Så jag hoppas att barnen har lärt sig att JÄMSTÄLLDHET, det är när var och en gör det som de är duktiga på och som passar dem bäst. När man är nöjd över arbetsfödelningen i hemmet.
Att mammor KAN snickra och borra och pappor KAN diska och läsa godnatt-sagor. Bara man VILL ha det så.
Just nu fungerar det bra, eller hyffsat så som vi har det. Men jag har gjort bra klart för Älsklingen att DEN dagen som jag hittar ett jobb, då skall det tas en riktig titt på arbetsfördelningen här hemma.
Och det är han helt ok med.
Hur har ni det hemma hos er?
Hur känner du om arbetsfördelning och könsrelaterade arbetsuppgifter?
Hur uppnår man jämnlikhet?
Som vanligt så fota, berätta och länka till ditt inlägg här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll SENT och återkommer. Så vi alla får en glutt på RIKTIGA liv.
För nytillkomna läsare så är det bara att hänga på, alla är välkomna.
Bakgrund till Real Life var detta. >>>
Förra veckan så körde vi shopping >>> med sammanställningen >>>.
För äldre inlägg är det bara att klicka på kategorin Real Life.
Och glöm inte bort. ALLT är rätt. Det finns inger rätt eller fel sätt att göra detta på. Ja det skulle vara förståss om du ljög ;)
Men då är det ju inte REAL LIFE.
Men nu väntar jag med spänning på att få se vad ni hittar på.
/Y
Skrivet den: 2011-11-28 Klockan: 20:09:54
Crazy Stupid Love
Japp jag är tillbaka från samtalet med Alexanders skolfröken. Det var bra.
Inget att oroa sig för.
Bara det att det är lite konstigt att Alexander som är så inteligent inte läser än...
Finns det ljuvare musik för mamma-öron?
Han är ju bara 4 år än så jag oroar mig inte något nämnvärt. Men att få höra förväntningarna på honom...
MEN förra veckan, när Älsklingen tog ungarna ut till parken och lämnade mig ensam här med en varm pläd och fjärrkontrollen, DÅ gjorde jag slag i saken och såg en film.
Ja det får inte gå för långt emellan tillfällena ;)
Man måste passa på medans man är sjuk och inte MÅSTE göra något annat...
Crazy Stupid Love
Denna gången hade jag sett trailern till filmen och hade många förväntningar på den.
Många väldigt låga.
Jag blev JÄTTEöveraskad.
Är det inte konstigt och brukar det nästan inte alltid vara så, att om man ser en film havandes förväntningar så blir man besviken. Om man däremot ser på den helt utan att veta vad det är man gör, ja då brukar den nästan förjämnan falla i god jord.
Har det något med psykologi igen att göra?
Först och främst så ÄR jag ju ett succer för löve. >>>
Att visa en kärlekskomedi för mig är att dra ett säkert kort. MEN det kan bli för mycket. De som gör en sådan film balanserar på en superskör tråd.
Ibland så skiter det sig.
Skämten blir bara FÖR dumma.
Som Bridesmaids >>> som INTE funkade för mig, men jag funderar fortfarande på att se om den på originalspråket. Kan jag vara SÅ annorlunda mot vad andra tycker?
Men nu till denna filmen. Jag trodde verkligen att det var en sån där överdriven amerikansk romantisk komedi där skämten bara blir FÖR mycket och storyn bara är FÖR töntig.
Jag var beredd på att bli road men inget mer.
Och nu kan jag inte sluta tänka på den...
Den handlar om en man vars fru är otrogen och vill skiljas. - ok
Mannen blir deppig och drinkar ner sig på en bar. - typisk
Mannen blir hjälpt med att styla till sig och återerövra sin manlighet av en gigolo. - typ lite pritty woman fast för män.
Och då blir den gamla frun lite intresserad av sin gamla man igen. - nähä det menar du inte ;)
Och gigolon blir kär på RIKTIGT. - ja men nu låter det riktigt lågt va...
Lite trassel på det, en överaskning och en gråtmild scen på slutet och så klappat och klart.
Tatcjan!
Men det är något mer med filmen. Det blir aldrig riktigt så där löjligt överdrivet.
Det är något med den där 13-årige sonen och hans relation till sin far.
Något med den där olyckliga första förälskelsen som gör att man kan göra så dumma saker som att ta nakenbilder på sig själv och hoppas att man inte ska vara osynlig för sitt hjärtas ömma låga.
Något lite sorgsamt över gigolon som gör att man tycker att han förtjänar i alla fall en andra chans. Och som gör att man blir ju bara helt förtrollad av hela hans perfekta uppenbarelse och vågar sig på att drömma om vad som skulle kunna hända om det kom fram en sån där och stötte på en på krogen.
Och så lite förnedrande kvinnoskildringar men hey, vi går på sånt där. Det är bara att erkänna.
Och så lite pritty woman, det går ju ALLTID hem, shopping och förvandling. Vem vill inte utsättas för sånt?
Överaskningen, det ska ju alltid finns med en sådan, en twist. Och jag hade faktiskt ingen aning, inget hade fått mig att misstänka att det skulle komma en sådan.
Men hey, nu blev allt kaos på slutet och så där härligt romantiskt komedi-igt.
Och ett extra + för vem är det inte som dyker upp som töntig pojkvän? Jo >>> min egen lille Josh. Stackas sate, ska han aldrig växa ifrån rollen som ung, töntig, pojkvän?
Och bara för att de gett en sån sliskig roll till Kevin Bacon så blir det ett extra + igen. För jag har ALDRIG gillat den killen ;)
SÅ?
Det blir helt klart 3*** av fem till en film som jag förväntade mig knappt 2** på.
Så kul att bli överaskad.
Har du sett den?
Vad tyckte du?
Nu vill jag höra både medhåll och mothåll ;)
/Y
Skrivet den: 2011-11-28 Klockan: 13:24:22
Slö(sjuk-)starta veckan
God Förmiddag Måndag och välkommen hem till Familjen Sjuk!
Ja idag tror jag att vi ALLA är sjuka här hemma, ja till och med damråttorna. Fast pappa har ju åkt i väg för att jobba. Det går inte ann att vara hemma och sjuk när det finns chips som ska levereras ;)
Fast ändå INTE.
Det känns annorlundare idag, bättre på något vis. Det känns verkligen i kroppen som att jag är på bättringsvägen.
Tredje veckan gillt kanske.
Jag ska faktiskt gå och ta mig en dusch nu, nu när Lillskatten sover och Guldklimpen sitter vid den bärbara och spelar Lego-spel. Jag ska tvätta av mig allt det sjuka och så ska jag bädda rent i sängen.
Bort med allt sjukt!
Önskar att jag hade någon sån där rökelse som renar luften att sätta sprutt på här. Bränna bort allt sjukt i lägenheten. Jag tycker nästan att det pyr sjuka ur allt här och när vi fick det så fint med pyntningen igår >>> så borde det övriga också få sig en omgång.
Men vi tar väl en måndagslista a´la jennyn för att komma igång med veckan:
- att det KÄNNS som om jag är på bättringsvägen.
- att vi har slöstart på veckan, dock för att Alexander är sjuk, men det är skönt.
- att vi hann att pynta igår, trotts att det inte känndes trovärdigt och vi fick lite käppar i hjulen. Fint blev det och mysigt. >>>
- att jag ska på "samtal" med Alexanders lärarinna idag. Alltid så kul att höra vad de har för sig i skolan och hur det går.
- att det är måndag och det "brukar" betyda att Älsklingen kommer lite tidigare från jobbet.
- att det blir REAL LIFE i morgon som vanligt och med inspiration från gårdagens fönstertvätt så tror jag att vi ska tala lite om arbetsfördelningen i hemmen.
Nej nu får jag ta och sätta fart här om det ska bli nån dusch. För jag hör att Irma har vaknat efter bara 10 minuters förmiddagslur och det bådar ALDRIG gott inför dagen.
Hej och hå!
Återkommer
/Y
Ja idag tror jag att vi ALLA är sjuka här hemma, ja till och med damråttorna. Fast pappa har ju åkt i väg för att jobba. Det går inte ann att vara hemma och sjuk när det finns chips som ska levereras ;)Fast ändå INTE.
Det känns annorlundare idag, bättre på något vis. Det känns verkligen i kroppen som att jag är på bättringsvägen.
Tredje veckan gillt kanske.
Jag ska faktiskt gå och ta mig en dusch nu, nu när Lillskatten sover och Guldklimpen sitter vid den bärbara och spelar Lego-spel. Jag ska tvätta av mig allt det sjuka och så ska jag bädda rent i sängen.
Bort med allt sjukt!
Önskar att jag hade någon sån där rökelse som renar luften att sätta sprutt på här. Bränna bort allt sjukt i lägenheten. Jag tycker nästan att det pyr sjuka ur allt här och när vi fick det så fint med pyntningen igår >>> så borde det övriga också få sig en omgång.
Men vi tar väl en måndagslista a´la jennyn för att komma igång med veckan:
- att det KÄNNS som om jag är på bättringsvägen.
- att vi har slöstart på veckan, dock för att Alexander är sjuk, men det är skönt.
- att vi hann att pynta igår, trotts att det inte känndes trovärdigt och vi fick lite käppar i hjulen. Fint blev det och mysigt. >>>
- att jag ska på "samtal" med Alexanders lärarinna idag. Alltid så kul att höra vad de har för sig i skolan och hur det går.
- att det är måndag och det "brukar" betyda att Älsklingen kommer lite tidigare från jobbet.
- att det blir REAL LIFE i morgon som vanligt och med inspiration från gårdagens fönstertvätt så tror jag att vi ska tala lite om arbetsfördelningen i hemmen.
Nej nu får jag ta och sätta fart här om det ska bli nån dusch. För jag hör att Irma har vaknat efter bara 10 minuters förmiddagslur och det bådar ALDRIG gott inför dagen.
Hej och hå!
Återkommer
/Y
Skrivet den: 2011-11-27 Klockan: 12:31:12
LIVE - Adventspyntning hos Familjen Ode Medina
Just nu pågår adventspyntning hemma hos oss.
Men det går inte fort.
Vi tar det pö om pö.
Ungarna vaknade 7 och då fick jag kliva upp för att se på TV och laga välling.
Efter frukost och undanplock så körde vi ingång med pynteriet. Detta kommer att ta HELA dagen.
1. Damsuga.
Är ett måste om man vill KÄNNA att det är i alla fall LITE rent i huset. Och när jag ändå var igång så fick soffan sig en omgång också. Det är ju helt otroligt vad man hittar om man lyfter på dynorna. Vad är det för grisar som bor här? ;)
I kungens stora slott, stora stora stora kök. Där finns två små små små små pigor.... ;)
Men nu förtog jag mig för nu måste jag gå och vila lite tilsammans med Irma. Punkt nummer två har jag lagt över på Älsklingen.
2. Tvätta köksfönstret.
Vi har haft fasadrenovering de sista månaderna, ja VÄLDIGT många sista månder. De är fortfarande inte klara. PÅ hederligt spanskt manér. Men ska man hänga upp stjärnor i fönstren så kan man inte göra det i ett sådant här skitfönster. Även om det tar mig emot att jobba för att de senare ska komma på att de inte är riktigt färdiga med denna sidan av huset.
Men men nu är det ju inte jag som jobbar ;)
Vad säjer ni om att vakna upp till detta två timmar senare? Min snubbe är en hejjare på att putsa fönster.
Hejja adventspyntning!
Nu ska jag laga lunch.
3. Sängkammaren & Alexanders rum
Medans jag lagade söndagens lunch. Som förresten inte alls följer mina rekommendationer från gårdagens inlägg. >>> Så tvättade Älsklingen både sängkammaren, där sängen är förberedd för eftermiddagens filmrace, om jag skulle råka bli färdig INNAN schemat, OCH Alexanders rum som bara har en liten glugg till fönster.
Nu ska vi äta lunch: fläskfilé i senapssås och med ris.
4. Förrådsinventering,
Lunchen är intagen och nu väntar det svåraste momentet i denna pyntning.
Att ta sig in i förrådet.
ALLT julpynt finns någonstans därinne i kaoset. Eller kaos och kaos, det råder inget kaos, även om det kan se ut som så ;) Älsklingen är en hejjare även på att få in mycket saker på litet utrymme och har organiserat detta förråd ända upp till taklisten.
Någonstans därinne så finns allt...
Det är bara att börja ta ut, låda för låda och se vart de som man behöver står. Och sedan sätta tillbaka allt, fast i sån ordning att man inte behöver göra om samma procedur när det är dags för Lucia, julpyntning eller granklädning.
5. Sortimentet
Allt är uttaget ur förrådet, uppackat på bordet för bättre överblick och organisering. Vad är nytt? Vad är gammal? Vart ska vad? osv.
Svärmor kommer på den söndagliga kaffet och barn-barns-mys och vi kommer ur ryttmen.
Ska vi hinna färdigt och hinna glögga något innan klockan slår 24?
Ångan lägger sig och jag tappar inspirationen.
Alvedon?
NEJ nu har jag klarat mig hela dagen utan Alvedon så nu ska här tillfrisknas om jag så ska tuppa av på kuppen ;)
6. Upphängning, sladdragning och lampkontroll
Svärmor gick hem och vi började äntligen med upphängningen och framställningen.
Jag har ett par stakar som säkert har en 30 år på nacken.
De är inte jämt så samarbetsvilliga. De måste stå på ett speciellt sätt och inte röras om de ska fungera. ÄNDÅ så kan de lägga av helt plötsligt för att sedan komma till sig igem.
Lite mystiskt.
Lite kusligt.
Men jag har inte hjärta att slänga dem. De har ju varit med om så mycket.
Nu har jag slängt ungarna i badet med pappa och ska fortsätta lite här. Så får vi se vart vi hamnar.
Men ska jag prova med en liten gissning så tror jag på att Älsklingen & Yohanna får dricka glögg och äta pepparkakorn när barnen har somnat.
Och det behöver inte vara helt fel.
De är ju så små än för att förstå detta med glögg ;)
Ingen rast ingen ro...
7. Klart
Alla stjärnor och stakar är uppe. Bara en liiiiiten en vet inte riktigt vart den ska ta vägen. Men nu orkar jag inte mera.
Kartonger och lådor överallt, men det tar vi i morgon.
Det blir ingen skola då har jag bestämt. Alexander hade feber nu på eftermiddagen. Ja det var väl ganska så uppenbart att ungarna skulle åka på NÅN form av flunsa nu när jag gått här och hostat på dem i två veckor :(
Nu ska jag ta och gå och värma på lite glögg så jag kan få somna i Älsklingens knä precis som igår.
Hoppas ni fått mysa också.
Utanför fönstret ser jag inte en endaste stjärna eller stake. Faktum är att jag ser inte något juleljus överhuvud taget.
Undrar vad grannarna tycker när de ser alla ljus i våra fönster?
De tror väl inte vi är riktigt kloka här ;)
Men det bjuder jag på.
Vi har det så mysigt så.
8. Glögg
Trevlig första advent!
/Y
Men det går inte fort.
Vi tar det pö om pö.
Ungarna vaknade 7 och då fick jag kliva upp för att se på TV och laga välling.
Efter frukost och undanplock så körde vi ingång med pynteriet. Detta kommer att ta HELA dagen.
1. Damsuga.
Är ett måste om man vill KÄNNA att det är i alla fall LITE rent i huset. Och när jag ändå var igång så fick soffan sig en omgång också. Det är ju helt otroligt vad man hittar om man lyfter på dynorna. Vad är det för grisar som bor här? ;)
I kungens stora slott, stora stora stora kök. Där finns två små små små små pigor.... ;)
Men nu förtog jag mig för nu måste jag gå och vila lite tilsammans med Irma. Punkt nummer två har jag lagt över på Älsklingen.
2. Tvätta köksfönstret.
Vi har haft fasadrenovering de sista månaderna, ja VÄLDIGT många sista månder. De är fortfarande inte klara. PÅ hederligt spanskt manér. Men ska man hänga upp stjärnor i fönstren så kan man inte göra det i ett sådant här skitfönster. Även om det tar mig emot att jobba för att de senare ska komma på att de inte är riktigt färdiga med denna sidan av huset.
Men men nu är det ju inte jag som jobbar ;)
Vad säjer ni om att vakna upp till detta två timmar senare? Min snubbe är en hejjare på att putsa fönster.
Hejja adventspyntning!
Nu ska jag laga lunch.
3. Sängkammaren & Alexanders rum
Medans jag lagade söndagens lunch. Som förresten inte alls följer mina rekommendationer från gårdagens inlägg. >>> Så tvättade Älsklingen både sängkammaren, där sängen är förberedd för eftermiddagens filmrace, om jag skulle råka bli färdig INNAN schemat, OCH Alexanders rum som bara har en liten glugg till fönster.
Nu ska vi äta lunch: fläskfilé i senapssås och med ris.
4. Förrådsinventering,
Lunchen är intagen och nu väntar det svåraste momentet i denna pyntning.
Att ta sig in i förrådet.
ALLT julpynt finns någonstans därinne i kaoset. Eller kaos och kaos, det råder inget kaos, även om det kan se ut som så ;) Älsklingen är en hejjare även på att få in mycket saker på litet utrymme och har organiserat detta förråd ända upp till taklisten.
Någonstans därinne så finns allt...
Det är bara att börja ta ut, låda för låda och se vart de som man behöver står. Och sedan sätta tillbaka allt, fast i sån ordning att man inte behöver göra om samma procedur när det är dags för Lucia, julpyntning eller granklädning.
5. Sortimentet
Allt är uttaget ur förrådet, uppackat på bordet för bättre överblick och organisering. Vad är nytt? Vad är gammal? Vart ska vad? osv.
Svärmor kommer på den söndagliga kaffet och barn-barns-mys och vi kommer ur ryttmen.
Ska vi hinna färdigt och hinna glögga något innan klockan slår 24?
Ångan lägger sig och jag tappar inspirationen.
Alvedon?
NEJ nu har jag klarat mig hela dagen utan Alvedon så nu ska här tillfrisknas om jag så ska tuppa av på kuppen ;)
6. Upphängning, sladdragning och lampkontroll
Svärmor gick hem och vi började äntligen med upphängningen och framställningen.
Jag har ett par stakar som säkert har en 30 år på nacken.De är inte jämt så samarbetsvilliga. De måste stå på ett speciellt sätt och inte röras om de ska fungera. ÄNDÅ så kan de lägga av helt plötsligt för att sedan komma till sig igem.
Lite mystiskt.
Lite kusligt.
Men jag har inte hjärta att slänga dem. De har ju varit med om så mycket.
Nu har jag slängt ungarna i badet med pappa och ska fortsätta lite här. Så får vi se vart vi hamnar.
Men ska jag prova med en liten gissning så tror jag på att Älsklingen & Yohanna får dricka glögg och äta pepparkakorn när barnen har somnat.
Och det behöver inte vara helt fel.
De är ju så små än för att förstå detta med glögg ;)
Ingen rast ingen ro...
7. Klart
Alla stjärnor och stakar är uppe. Bara en liiiiiten en vet inte riktigt vart den ska ta vägen. Men nu orkar jag inte mera.
Kartonger och lådor överallt, men det tar vi i morgon.
Det blir ingen skola då har jag bestämt. Alexander hade feber nu på eftermiddagen. Ja det var väl ganska så uppenbart att ungarna skulle åka på NÅN form av flunsa nu när jag gått här och hostat på dem i två veckor :(
Nu ska jag ta och gå och värma på lite glögg så jag kan få somna i Älsklingens knä precis som igår.
Hoppas ni fått mysa också.
Utanför fönstret ser jag inte en endaste stjärna eller stake. Faktum är att jag ser inte något juleljus överhuvud taget.
Undrar vad grannarna tycker när de ser alla ljus i våra fönster?
De tror väl inte vi är riktigt kloka här ;)
Men det bjuder jag på.
Vi har det så mysigt så.
8. Glögg
Trevlig första advent!
/Y
Skrivet den: 2011-11-27 Klockan: 09:56:54
Fredagsvägning efter sjukvecka
Efter TVÅ veckors sjukdom och EN vecka med riktig klenhet, så där klen så att man inte gör ETT DUGG mer än nödvändigt. Bara det allra allra viktigaste och äter bara det allra allra godaste. Ja då var det ju inte speciellt spännande att kliva upp på vågen.Det fattar ju till och med jag, att om man bara äter mandariner och dricker jos så får man inga speciellt stora kaloriintag. Ligger man sedan bara i soffan och tittar på TV så är det ju inte speciellt troligt heller att man underhåller sina surt förvärvade muskler.
Nej 0,8 kg minus.
Men detta är ingen bra minskning, inget alls som jag rekommenderar.
Dock blev det så denna veckan och det fanns inget jag kunde göra åt det.
Klart som korvspad är ju i alla fall att detta kommer jag ju att gå upp på en gång, och mer där till, när jag börjar att äta normalt igen men fortfarande inte kan motionera fullt ut för att jag kanske inte är riktigt tipp topp än.
Så fungerar det.
Så fungerar kroppen
Detta brukar alltid hända.
Först så svälter man sig och kroppen ställer in sig på svält och att suga åt sig allt som den kan för att överleva.
Sedan när man inte orkar mer och börjar äta normalt, ja då blir det som ett vattenfall som sköljer över kroppen och den suger åt sig minsta lilla kallori.
Även om den i normala fall skulle ha låtit den lilla kallorien varit. Kroppen vet ju inte om det kommer en ny svält period staxt igen. Den tycker att det är bäst att passa på när det finns överföd och samla på sig inför kommande vintrar.
Det är bara att köpa detta och försöka att äta så nyttigt som det bara går (läs: som jag har lust och ork med ;) ) och så försöka att komma igång med motionen.
Men först måste jag se till att bli kry.
Ingen ljusning i sikte än.
I morgon ringer jag till vårdcentalen har jag bestämt. Det är väl inte meningen att en flunsa ska vara i två veckor?
Jag får frågor om vad jag äter för att gå ner i vikt och jag måste då ÄN en gång framhålla att det INTE bara är maten som gör detta. Det är en mix av daglig motion, smalare mat och INGET ;) småäteri i veckorna.
En livsstilsförändring helt enkelt.
Var och en måste titta på sitt liv och se vad det är för förändringar som måste göras.
Men lite har jag ju förändrat min kosthållning. För det första så prenumenerade min mor på MåBra-tidningen i flera år >>> och jag har samlat alla dessa recept i en pärm.
Jag tittar på ingredienserna på en vecka, gör en lista och så handlar jag efter den.
Sedan så lagas det mat efter den veckans meny.
Man kan gå in på deras sida på internet och ladda hem recepten alldeles gratis. Nya varje vecka. Jag skriver ut och stoppar in i min pärm.
Visst, många gånger så fungerar inte recepten av en eller två anledningar. För jag vet att det inte är gott, för jag vet att Irma inte kan äta det eller något annat.
Då gör jag inte det receptet. Då tar jag något annat eller hittar på något själv.
Men ett tips är att våga sig på att prova recepten. Jag har blivit förvånad många gånger, och Älsklinget också, över hur gott det har blivit. Och så får man ju sina favoriter som man gör om och om igen.
Annars, när jag hittar på
själv så kan det bli nån typ av kött/fisk, en skiva.Nån typ av kolhydrater, potatis, ris eller pasta. Typ en dl av detta.
Sedan någon form av grönsaker, ej sallad utan något som mättar. Det ska vara mycket grönsaker, halva tallriken.
Och så någon sås på detta.
Om jag kan så undviker jag att steka i fett eller att ha fett i såsen. Det finns så mycket annat att göra av. Ungarna får självklart en klick smör i sin mat ;)
Föra söndagens söndagsmiddag får bli ett typexempel på mat som vi äter. Inget avancerat alls: grillad kyckling, gömt potatismos, fast denna söndagen så blev det kokt ris som fått koka med rårivna morrötter, och till det en typ av vitlökssås.
Grillad kyckling
Ugn på 200 grader.
En kyckling i en ugnsfast form, inget annat.
Skjuss in i ugnen och vända på den var 30:e minut under ca 2-3 timmar.
Inget skinn till mamma ;) Men gärna ett ben.
Gömt potatismos
Koka potatis, morrötter och lite fryst broccoli. Släng i andra grönsaker om du vill typ palsternacka eller blomkål.
Kör med stavmixern och salta efter behov. Smörklick i till ungarna.
Vitlökkssås
Koka fryst broccoli
Mixa med stavmixern broccolin, en grön paprika, en vitlöksklyfta, en dl creme fraise, en dl kesella, färsk koriander och salt efter behag.
Färdigt!
Och inget svårt eller tidskrävande alls.
Nu kör vi igång med söndagen här.
Adventsljusstakar ska letas fram och kopplas ihopa.
/Y
Skrivet den: 2011-11-27 Klockan: 00:05:20
Somna i soffan
Jag hade tänkt att jag skulle ha berättat om min fredagsvägning nu ikväll. Men jag somnade i soffan med huvudet i Älsklingens knä, medans han satt och tittade på fotboll.
Så jag tar och lämnar detta tills i morgon.
God Natt!
/yohanna
Så jag tar och lämnar detta tills i morgon.
God Natt!
/yohanna
Skrivet den: 2011-11-26 Klockan: 11:59:20
Bloggkärlek
God Morgon Lördag!
ÄNTLIGEN är det helg och vi har INGA måsten här idag. Det går inte, arbetsledaren är oförmögen att ta ett enda vettigt beslut eller anstränga sig. Om hon tvingas, som vid frukosten tex så blir hon skitförbannad och skriker bara.
Det är bäst att vi tar det VÄLDIGT lugnt här ;)
Det är något speciellt med lediga dagar, mer än att de är lediga då.
När man var yngre så var de ju underbara bara för att man fick sova så länge man ville. Det får jag inte längre, men de är underbara ändå. Jag tror att det har med något annat att göra.
En känsla, av att helt enkelt vara ledig ;)
Hajjar ni?
Jag har tänkt på en sak.
En sån där pinsamsak som man måste erkänna nu igen.
Att jag är missunnsam.
Hur tänker jag?
När man läser allas svar från denna awarden >>> som gått runt som en löpeld på bloggarna, så är det vanligaste sättet att förhålla sig till frågan om vilka bloggar som man följer, att INTE svara på det, eller svara undanglidande.
Som om man inte skulle vilja dela med sig av de bra bloggar som man läser.
Över huvud taget så är det väldigt snålt med länkar till och från andra bloggar hit och dit.
Varför är det så?
De flesta vill ju ha många läsare på sin blogg och ett bra sätt att hitta nya bra bloggar är ju att hitta dem via andra bloggar.
Så varför vill folk inte dela med sig av sina favoriter till andra?
Jag får som vanligt gräva efter svaren hos mig själv i mitt innersta och ta fram de mindre charmiga sidorna hos mig själv.
Är jag missunnsam?
Är jag snål?
På något konstigt sätt så känns det lite som när man var liten och inte ville presentera nya kompisar för gamla. För om de blev kompisar så skulle de inte leka längre med mig.
Men det finns inget som säjer att bara för att jag tipsar om en annan bra blogg, som jag själv läser, och mina läsare börjar att läsa den andra bra bloggen, så skulle de börja läsa mig mindre?
Eller?
Så läste jag Emmas inlägg här >>> som egentligen är ett inlägg om en tävling, och jag tycker att hon uppmanar bra. En väldigt rolig blogg för övrigt ska jag tipsa om när jag ändå är i tipsartagen.
Nej fram med att tipsa andra om bra saker i bloggvärlden. Så att fler kan dra nytta av allt bra som finns här.
DET är bloggkärlek.
Så jag börjar mitt "nya" bloggtipsar-liv med att göra en ny ketegori här som jag kallar bloggtips. Och här ska jag försöka att tipsa så mycket jag bara orkar om alla de roliga, tänkvärda, nyttiga, prisvärda osv saker som jag springer på när jag bloggsurfar.
Nej jag ska inte vara snål med mina länkar längre.
Fram med bloggkärleken och dela med sig ;)
En annan rolig sak som jag sprang på här i går kväll när jag slösurfade var en novell-stafett. En historia som spinns fram mellan olika bloggare och kan ta form hur som helst.
Jag lästa alla 10 avsnitten i ett andetag och väntar nu med förväntan på nästa del.
Hur ska det gå?
I den spännande novellen: De 7 dödssynderna.
del – 1 av mysecretlifeonline
del – 2 av krönikören
del – 3 av Babs
del – 4 av Tootsie
del – 5 av Fialia
del – 6 av ansepanse
del – 7 av Elise
del – 8 av Ann-Mari
del – 9 av Freja
del 10 av Kort
ÄNTLIGEN är det helg och vi har INGA måsten här idag. Det går inte, arbetsledaren är oförmögen att ta ett enda vettigt beslut eller anstränga sig. Om hon tvingas, som vid frukosten tex så blir hon skitförbannad och skriker bara.Det är bäst att vi tar det VÄLDIGT lugnt här ;)
Det är något speciellt med lediga dagar, mer än att de är lediga då.
När man var yngre så var de ju underbara bara för att man fick sova så länge man ville. Det får jag inte längre, men de är underbara ändå. Jag tror att det har med något annat att göra.
En känsla, av att helt enkelt vara ledig ;)
Hajjar ni?
Jag har tänkt på en sak.
En sån där pinsamsak som man måste erkänna nu igen.
Att jag är missunnsam.
Hur tänker jag?
När man läser allas svar från denna awarden >>> som gått runt som en löpeld på bloggarna, så är det vanligaste sättet att förhålla sig till frågan om vilka bloggar som man följer, att INTE svara på det, eller svara undanglidande.
Som om man inte skulle vilja dela med sig av de bra bloggar som man läser.
Över huvud taget så är det väldigt snålt med länkar till och från andra bloggar hit och dit.
Varför är det så?
De flesta vill ju ha många läsare på sin blogg och ett bra sätt att hitta nya bra bloggar är ju att hitta dem via andra bloggar.
Så varför vill folk inte dela med sig av sina favoriter till andra?
Jag får som vanligt gräva efter svaren hos mig själv i mitt innersta och ta fram de mindre charmiga sidorna hos mig själv.
Är jag missunnsam?
Är jag snål?
På något konstigt sätt så känns det lite som när man var liten och inte ville presentera nya kompisar för gamla. För om de blev kompisar så skulle de inte leka längre med mig.
Men det finns inget som säjer att bara för att jag tipsar om en annan bra blogg, som jag själv läser, och mina läsare börjar att läsa den andra bra bloggen, så skulle de börja läsa mig mindre?
Eller?
Så läste jag Emmas inlägg här >>> som egentligen är ett inlägg om en tävling, och jag tycker att hon uppmanar bra. En väldigt rolig blogg för övrigt ska jag tipsa om när jag ändå är i tipsartagen.
Nej fram med att tipsa andra om bra saker i bloggvärlden. Så att fler kan dra nytta av allt bra som finns här.
DET är bloggkärlek.
Så jag börjar mitt "nya" bloggtipsar-liv med att göra en ny ketegori här som jag kallar bloggtips. Och här ska jag försöka att tipsa så mycket jag bara orkar om alla de roliga, tänkvärda, nyttiga, prisvärda osv saker som jag springer på när jag bloggsurfar.
Nej jag ska inte vara snål med mina länkar längre.
Fram med bloggkärleken och dela med sig ;)
En annan rolig sak som jag sprang på här i går kväll när jag slösurfade var en novell-stafett. En historia som spinns fram mellan olika bloggare och kan ta form hur som helst.
Jag lästa alla 10 avsnitten i ett andetag och väntar nu med förväntan på nästa del.
Hur ska det gå?
I den spännande novellen: De 7 dödssynderna.
Nu ska vi köra på med vår lugna lördag här. Bebissovning, svärmorsrapport, mammavilning med nån ny film kanske ;), hemläxor, lunchlagning, ja det vanliga när det är LUGNT.
Jo-visst-ja, adventspyntslådorna måste grävas fram ur gömmorna.
Jag återkommer.
Trevlig lördag.
/Y
Skrivet den: 2011-11-25 Klockan: 22:41:47
Yohanna i Las Palmas på Facebook
Jajjemen, nu har jag gjort det.
Jag har skaffat en sida på Facebook till bloggen. Har till och med lyckats att pilla in en Facebook-atteralj här till vänster som man kan klicka på om man vill följa bloggen på Fejjan.
Varför?
Ja det kan man ju fråga sig ;)
Ja, jag antar att först och främst är det väl för att generera fler läsare till bloggen och underlätta för dem som man redan har.
Fler anledningar kan vara:
- för att ALLA andra har det, lika logiskt och trovärdigt som vanligt ;)
- för att det kan generera ett mervärde till de som vill läsa.
- jag kanske kan komma ut mer några fåniga skämt lite då och då, alltid roar det någon....
- man kan skicka ut små påminnelser om tex Real Lifen osv som en del skriver att de missar.
- att de som vill det kan använda den som ett slags Blogglovin.
Ja ja jag kör väl på ett tag så får vi se om det är någon som har glädje av den. Man kan väl alltid ha den till något. Poesiläsning, skvaller, väderrapporter från Las Palmas....ja idépåsen är outtömlig ;)
Tips?
/Y
Jag har skaffat en sida på Facebook till bloggen. Har till och med lyckats att pilla in en Facebook-atteralj här till vänster som man kan klicka på om man vill följa bloggen på Fejjan.
Varför?
Ja det kan man ju fråga sig ;)
Ja, jag antar att först och främst är det väl för att generera fler läsare till bloggen och underlätta för dem som man redan har.
Fler anledningar kan vara:
- för att ALLA andra har det, lika logiskt och trovärdigt som vanligt ;)
- för att det kan generera ett mervärde till de som vill läsa.
- jag kanske kan komma ut mer några fåniga skämt lite då och då, alltid roar det någon....
- man kan skicka ut små påminnelser om tex Real Lifen osv som en del skriver att de missar.
- att de som vill det kan använda den som ett slags Blogglovin.
Ja ja jag kör väl på ett tag så får vi se om det är någon som har glädje av den. Man kan väl alltid ha den till något. Poesiläsning, skvaller, väderrapporter från Las Palmas....ja idépåsen är outtömlig ;)
Tips?
/Y
Skrivet den: 2011-11-25 Klockan: 12:30:39
En tjänst är inte alltid en tjänst
Idag när vi stog utanför skolan och väntade på att dörrarna skulle öppnas, så kom jag i lag med en mamma där som verkligen gillar att prata. Annars så brukar inte jag vara speciellt talför på mornarna utan nöjer mig med att nicka, le och att säja God Morgon till dem vi träffar.Men idag så kom denna mamman fram till mig och började berätta att hennes son, som är 24 år och bor hemma, höll på med att bygga in hennes innergård för att göra sig ett rum till sig och sin flickvän. De skulle bo där hade han tänkt sig.
Just detta ämne, om att ha barnen boende hemma länge, är som att tända en tändsticka framför näsan på mig, jag flammar till på en gång och nu började jag tala vitt och brett i ämnet.
Jag råkar ut för kulturkockar allt som oftast och jag märker väldiga skillnader mellan Spanien och Sverige i väldigt mycket. Och det upprör mig något så förskräckligt och jag förstår verkligen inte VARFÖR.
Dagligen så måste jag påminna mig själv om att bara för att det är annorlunda mot hur det är i Sverige så behöver det INTE vara sämre.
Det är bara på ett annat sätt.
Många gånger är de som jag och min väninna C suttit och talat om olikheterna mellan våra länder och kommit fram till att det hon tycker om och tycker är bäst är helt annorlunda mot vad jag anser vara den rätta vägen och hur man ska göra saker.
Och det är viktigt att komma ihåg det, att bara för att det är annorlundare så behöver det inte vara sämre.
Det är ju bara det att jag TYCKER det ;)
Känslan i mitt hjäta säjer att detta är FEL.
Men vem är jag att förändra världen? ;)
Som nu i denna diskussion som jag hade med denna mamman utanför skolan. 24 år, sa jag. Då hade jag flyttat hemifrån för LÄNGE sedan. Men det är annorlundare i Sverige, där flyttar barnen hemmifrån när de fyllt myndiga.
Men sa hon, det är så dyrt att flytta hemmifrån, han har inte råd.
Jaha sa jag. När jag flyttade hit så bodde min man fortfarande hemma hos sina föräldrar. Han var 33 år och jobbade. Han sa också att han inte hade råd att flytta hemifrån, att det var så dyrt. Det är bara det att nu, 8 år senare, så bor vi med SAMMA lön och två barn i en hyreslägenhet. Det är bara att lära sig att anpassa munnen efter matsäcken. För hur är det möjligt?
Jag tror inte alltid att det är en tjänst att låta barnen bo hemma länge. Inte bra för barnen och definitivt INTE nyttigt för mammorna. De släpper liksom ALDRIG taget om sönerna.
Men sa mamman till mig, vänta bara tills det är dags för dina barn att flytta hemmifrån. Då kommer du göra allt för att hålla dem hemma och för att hjälpa dem.
Och det är väl sant.
Jag kommer troligen ändra åsikt med barnens uppväxande.
Och du viker förståss hans strumpor också ;) sa jag till mamman.
Och det gjorde hon förståss.
Och så gick vi, jag och Irma hem till frukosten.
Nu är det FREDAG!
/Y
Skrivet den: 2011-11-25 Klockan: 00:03:01
Oväder på gång
Här sitter jag i ett tillfälligt Alvedon-rus. Svettas som en tok i min fleece-morgonrock. Jag som för en halvtimme sedan frös, hade frossa och en si-så-där 39 graders feber.Jag har ju sagt att Alvedonen är min BÄSTE vän just nu.
Men jag hade tänkt att skriva något klämkäckt här nu om att det ÄNTLIGEN är fredag i morgon och att jag faktiskt kännt mig lite bättre idag och inte tagit en endaste Alvedon på hela dagen.
Men jag kommer liksom inte i stämning.
Jag känner mig som en tryck-kokare som håller på att explodera. Som ett PMS-monster, fast det är helt fel tid i cykeln. Som om det bara kommer skäll och gnäll ut munnen/fingrarna på mig just nu.
Antingen så kan jag lägga av med att skriva nu och bara gå och lägga mig. Och hoppas på att humöret kommer att vara bättre i morgon.
Eller också så blajjar jag ur mig allt gnäll här och hoppas på att det känns bättre sedan jag satt ord på ilskan. Och att ni då förståss ska komma med en massa uppmuntrande kommentarer och tycka-synd-om-mig-hälsningar ;)
Jag har ju fördelen med att kunna skriva ganska så öppenhjärtligt här på bloggen. Jag bor inte i Sverige, där jag har merparten av mina läsare. Jag behöver aldrig stå ansikte mot ansikte med någon som läst vad jag skrivit här, ja förutom min svenska familj då.
Men de träffar jag inte SÅ ofta.
De personer som jag skriver om här kan inte svenska och läser inte min blogg. Därför kan jag skriva om dem utan att de blir sårade. Och jag behöver aldrig stå till svars för det jag skriver mot någon som kännt sig trampad på tårna.
Ganska så befriande.
Men ganska så otäckt när man tänker efter...
Som detta med svärmor >>>, för naturligtvis är det hon som fått mig att koka igen. Jag kan skriva vad som helst här och hon kommer aldrig att få reda på det. Jag kan ösa galla här och berätta allt dumt som händer. Jag kommer aldrig att behöva stå till svars för det.
Det hade aldrig gått om min svärmor kunnat svenska, om hon läst bloggar osv.
Läskigt?
Respektlöst?
Befriande?
Jag ska nog hålla mig i skinnet men en liten episod kan jag i alla fall ta som var det som utlöste och utlöser fortfarande den spänning som känns som att det kommer att bli oväder snart, jag kommer att få ett utbrott och koka över.
Min svärmor ringer VARENDA dag på förmiddagen för att höra hur det är med barnen, hur natten har gått osv.
Nu, den här veckan, har jag ju varit sjuk och legat och sovit på förmiddagarna tillsammans med Irma, eller i alla fall vilat.
Inte så roligt att bli väckt då för att bli förhörd.
I förgår förmiddag så utspelade sig följande konversation:
- Hej Yohanna, hur är det? Ligger du och sover?
- Ja.
- Ja jag tänkte just att eftersom du är sjuk så ligger du nog och sover och jag visst inte om jag skulle ringa och så.
Här var det väldigt nära att jag skrek åt henne att inte ringa då om hon tror att jag ligger och sover. När hon VET att jag är dålig och Irma skriker om nätterna.
Gha!
Men hade jag INTE svarat så hade svaret blivit att:
-Oh vad orolig jag blev när du inte svarade. Jag trodde att det hänt något och att du fått åka iväg med barnen till doktorn.
HALLÅ varför skulle barnen plötsligt bli akutsjuka? Det är ju JAG som är dålig.
Nej UJ vad upprörd jag blev nu.
Nu började jag svettas ÄNNU mer än av Alvedonen.
Bäst att inte fortsätta att berätta för det verkar som att har man väl öppnat locket på mig så går det inte att få stopp på det.
MEN kom ihåg att jag har den snällaste svärmodern i hela världen. Hon kan inte göra en fluga förnär. Det är bara det att hon är så jäkla omedveten om vilka klavertramp hon håller på med.
Och jag IRRITERAR mig något så otroligt på det just nu.
Ja ja det kan ha något att göra med flunsan, som inte lämnat mig med alltför stort tålamod ;)
Nu är det dags att gå och lägga sig i alla fall. Och hoppas på att känslorna som kom i svallning dämpar sig lite så jag kan somna.
Inte hettsa upp sig nu Yohanna, inte bra tidpunkt alls att göra det.
Såja lugn och fin...
God natt!
/Y
Skrivet den: 2011-11-24 Klockan: 11:54:51
I don´t know how she does it
Ja det är inget nytt under solen här.
Jag mår fortfarande skitdåligt och äter Alvedon var 6:e timme. Den som uppfann Alvedonen måste ha fått Nobelpriset va. Det måste vara den över lag bästa uppfinningen ever. Ja, kanske tillsammans med randig kaviar då ;)
Äter alltså Alvedon, får ett par timmar i svettigt rus, för att sedan falla tillbaka i flunsans träsk. Innan det blir dags för en ny dos och så vidare dygnet runt.
Börjar bli ganska så enformigt.
Men jag får i alla fall en massa film sedd och igår såg jag en som jag blev redigt överaskad av. Men det är inte den jag ska ta upp nu utan den som jag såg tidigare i veckan. Det ligger en bunt på lager nu och väntar på att få bli presenterade.
Ja jag vet, det blir mycket film nu. Men det var så länge sedan, det är det enda jag orkar med nu och det ÄR ju så roligt.
Den här såg jag en reklam för, fladdra förbi i internetvärlden och fastnade för, för att det är Sara Jessica Parker förståss och jag är ett SATC fan av stora mått.
Och så handlar den ju om att vara småbarnsmamma.
Jag tror att den är ganska så ny, har inte sett till den här i Spanien. Kanske går den fortfarande på bio hemma i Sverige?
I Don´t Know How She Does It
Det här är en sån där amerikansk romantisk kommedi, en feel good-film, inget komplicerat bgara sätta sig ner och titta.
Det handlar om en småbarnsmamma som jobbar mycket och har dåligt samvete för det. Hon får ännu mer jobb, får ännu mer dåligt samvete och så strular allting ihop sig och så blir allt bra på slutet.
Inget konstigare än så.
Det är ju något speciellt med filmer som man kan känna igen sig i och denna är väl perfekt för småbarnsmammor då. Ja inte för att jag jobbar då, men jag skulle vilja. Eller kanske inte efter att ha sett denna då ;)
Hur små pettitesser som ett barns första hårklippning kan bli något så hjärteskärande när man själv har glömt bort det och missat den. Eller när barnen straffar en och säjer elaka saker till en för något som man inte kunnat hjälpa. Barn kan vara SÅ elaka, men de vet ju inte bättre. De vet inte hur mammor går in på toaletter världen över och gråter för elaka saker som barn sagt i sin omedvetenhet.
Jag tyckte om denna filmen för jag kände igen mig i mycket som tex när de ska ha in alla grejjer i bilen för att åka bort och den nästan exploderar.
Det är VI.
Varenda gång som vi ska åka till sommarstugan över sommaren.
Och jag tyckte om den för att de inte har gjort Sara JP till någon övernaturlig. Här får man se henne med fett hår och påsar under ögonen, precis som jag. Dock med höga klackar, men hon jobbar ju ;)
Visserligen så bor de i ett stort fint hus, som ALLTID i amerikanska filmer. Men deras matsalsbord är helt täckt av leksaker och annat skräp. Precis som hemma hos oss.
Och alla dessa saker som man går omkring med i handväskan...say no more.
Dock tycker jag nog att den sista scenen kunde ha skippats. Vykortet från de nyförälskade kompisarna. Det blev lite FÖR mycket. Som att ALLA måste vara lyckliga när filmen slutar, annars så är det inte rätt.
Men jag gillade denna.
Ingen storstilad film. Inga tekniska under. Men skön känsla och så slutar allt lyckligt ;)
Tre ***, nästan 4, av 5 möjliga.
Hälsningar
Yohanna som ska gå och lägga sig en sväng nu för Irma fick för sig att hon skulle gallskrika under två timmar i natt och INGENTING hjälpte som vi försökte med.
Hon ville helt enkelt inte sova.
Hon ville skrika.
Stackars Älsklingen som jobbar...
Jag mår fortfarande skitdåligt och äter Alvedon var 6:e timme. Den som uppfann Alvedonen måste ha fått Nobelpriset va. Det måste vara den över lag bästa uppfinningen ever. Ja, kanske tillsammans med randig kaviar då ;)
Äter alltså Alvedon, får ett par timmar i svettigt rus, för att sedan falla tillbaka i flunsans träsk. Innan det blir dags för en ny dos och så vidare dygnet runt.
Börjar bli ganska så enformigt.
Men jag får i alla fall en massa film sedd och igår såg jag en som jag blev redigt överaskad av. Men det är inte den jag ska ta upp nu utan den som jag såg tidigare i veckan. Det ligger en bunt på lager nu och väntar på att få bli presenterade.
Ja jag vet, det blir mycket film nu. Men det var så länge sedan, det är det enda jag orkar med nu och det ÄR ju så roligt.
Den här såg jag en reklam för, fladdra förbi i internetvärlden och fastnade för, för att det är Sara Jessica Parker förståss och jag är ett SATC fan av stora mått.
Och så handlar den ju om att vara småbarnsmamma.
Jag tror att den är ganska så ny, har inte sett till den här i Spanien. Kanske går den fortfarande på bio hemma i Sverige?
I Don´t Know How She Does It
Det här är en sån där amerikansk romantisk kommedi, en feel good-film, inget komplicerat bgara sätta sig ner och titta.
Det handlar om en småbarnsmamma som jobbar mycket och har dåligt samvete för det. Hon får ännu mer jobb, får ännu mer dåligt samvete och så strular allting ihop sig och så blir allt bra på slutet.
Inget konstigare än så.
Det är ju något speciellt med filmer som man kan känna igen sig i och denna är väl perfekt för småbarnsmammor då. Ja inte för att jag jobbar då, men jag skulle vilja. Eller kanske inte efter att ha sett denna då ;)
Hur små pettitesser som ett barns första hårklippning kan bli något så hjärteskärande när man själv har glömt bort det och missat den. Eller när barnen straffar en och säjer elaka saker till en för något som man inte kunnat hjälpa. Barn kan vara SÅ elaka, men de vet ju inte bättre. De vet inte hur mammor går in på toaletter världen över och gråter för elaka saker som barn sagt i sin omedvetenhet.
Jag tyckte om denna filmen för jag kände igen mig i mycket som tex när de ska ha in alla grejjer i bilen för att åka bort och den nästan exploderar.
Det är VI.
Varenda gång som vi ska åka till sommarstugan över sommaren.
Och jag tyckte om den för att de inte har gjort Sara JP till någon övernaturlig. Här får man se henne med fett hår och påsar under ögonen, precis som jag. Dock med höga klackar, men hon jobbar ju ;)
Visserligen så bor de i ett stort fint hus, som ALLTID i amerikanska filmer. Men deras matsalsbord är helt täckt av leksaker och annat skräp. Precis som hemma hos oss.
Och alla dessa saker som man går omkring med i handväskan...say no more.
Dock tycker jag nog att den sista scenen kunde ha skippats. Vykortet från de nyförälskade kompisarna. Det blev lite FÖR mycket. Som att ALLA måste vara lyckliga när filmen slutar, annars så är det inte rätt.
Men jag gillade denna.
Ingen storstilad film. Inga tekniska under. Men skön känsla och så slutar allt lyckligt ;)
Tre ***, nästan 4, av 5 möjliga.
Hälsningar
Yohanna som ska gå och lägga sig en sväng nu för Irma fick för sig att hon skulle gallskrika under två timmar i natt och INGENTING hjälpte som vi försökte med.
Hon ville helt enkelt inte sova.
Hon ville skrika.
Stackars Älsklingen som jobbar...
Skrivet den: 2011-11-23 Klockan: 23:26:05
Sammanställning av Real Life - Shopping
Ja det här med shopping ja.
Vi verkar vara RIKTIGT många som tycker om att handla. Faktiskt alla som kommenterat här tycker om att handla. Inte alla tycker om att göra det i affärer dock. Väldigt många gör det på nätet.
Harkel harkel, nu vill ju inte jag låta som nån lastgammal dammråtta utan en susning om dagens tekniska utveckling. MEN när jag flyttade ifrån Sverige, för 8 år sedan, DÅ var det ingen som handlade på internet. Ja inte i alla fall så man hörde talas om det.
Min mor handlade på postorder. Man fyllde i en lapp som man SKICKADE in på posten eller ringde in med telefonen.
Idag är det HELT annorlunda. Man sitter och klickar vid datorn. Och jag kan slå vad om att den däringa iPhonen kan göra sånt här också ;)
Men nu tar vi och kikar på vad ni är för shopping-gummor där ute. Fortfarande ingen gubbe som vill vara med och leka...
- Ewa ÄLSKAR shopping ;) Kul och precis som mig så är hon galen i skor. Vad är det egentligen med skor?
Hon var TIDIGARE ett Odd Molly freak och hade många sådana plagg. Sedan kom hon "ur" den perioden och sålde av allt. Det var liksom över för henne. Nu kör hon bland annat internet och second hand.
Fast sista paketet som kom hem, fick åka tillbaka igen. Internethandlingens största problem som jag ser det. Man kan liksom inte PROVA kläderna på skärmen.
- Everlasting är ÄNNU en skofantast och visar här upp sina nya vinterskor. Ja visst är det KONSTIGT att man behöver nya skor VARENDA vinter ;)
Hon berättar, och det känns skönt för mig, att hon också blir glad över nya saker men samtidigt skäms för att hon njuter så av onödig konsumtion. Bra då är vi TVÅ ;)
Som extra krydda berättar hon om försäljarnas nya taktik i Oxford, nämligen att aldrig rekommendera det dyra alternativet. Varför?
- Anna är ytterligare en som ÄLSKAR shopping och hon har banne mig inte dåligt samvete för det. Livet skulle vara bra tråkigt utan shopping.
Härligt att höra tjejen!
Och visst, jobbar man och tycker om att shoppa, varför ska man inte kunna få göra det då med sina egna pengar? Ingen tittar snett på en för att man går till gymmet. Jo kanske att JAG tittar lite snett på sånt folk ;)
Anna listar upp vad hon shoppat denna månad och säjer:
"Och jag lovar inget av dessa inköp har gett mig dåligt samvete, snarare tvärt om så har det gett mig en underbar känsla!"
Dessutom så ser hon fram emot helgen då det blir ännu mer av den varan.
Får jag följa med? ;)
- Jenny berättar att innan hon gick ner alla sina KILON så var det inte speciellt roligt att shoppa, och under sin viktresa så sålde hon av allt och köpte nytt och sålde av igen, allt eftersom på Tradera.
Här visar hon upp sitt senaste kap, en KRITVIT vinterjacka som ser ut att sitta som gjuten. Denna är dock INTE från Tradera ;)
Dessutom så delar hon med sig av en lite shoppinghistoria som är så söt. Och vet du Jenny, jag gjorde samma sak första gången jag skulle ut och handla nya kläder.
Alla kläder som jag hade med mig in i provhytten var för stora.
Vilken härlig känsla det var ;)
- Hanna tar upp en sak som jag faktiskt glömt i mitt inlägg, REA-shoppingen.
SJÄLVKLART!
Hanna är en REA-shoppare och älskar att fynda. Här visar hon upp senaste fyndet från nätet.
Och det är ju SÅ sant. När man får göra riktiga klipp, ja då spritter min kropp av glädje. Ja då kan jag nästan tycka att det blev gratis. Och gratis, DET kan man ju inte ha dåligt samvete över ;)
- Vuxenmamman har precis varit i Kina och fyndat glasögon till hela familjen. Hon höll på att inte komma därifrån, från Kina alltså, för väskorna var så fulla av fynd från alla billighetsmarknader där. Och jag hade velat att hon skulle ha berättat om hur det KÄNNDES att komma in där och se allt billigt.
Blev hon köpgalen ;)
Det hade JAG blivit. Jag vet ju hur jag blir när jag går in på kinesen här hemma ;)
Nu valde hon att ta upp en annan verkligt viktig sak. Och det är detta att om man handlar dyrt så kan man ju inte handla många. Och hon, precis som jag, vill ha lite variation i garderoben. Man tröttnar snart på en väska och vill byta med en annan. Men om man bara har råd att köpa en...
Nej jag håller med. Hellre flera billiga från kinesen än en dyr från märke.
- Ansibecki visar upp sina fynd från sin senaste second-hand-runda. Hon berättar att hon också får dåligt samvete av att shoppa MEN inte i second hand affärer. Därför gillar hon att shoppa just där.
Hon tar upp en annan viktig sak med shoppingen, FIKAT. Hon tycker egentligen inte om att gå i affärer. Mer om att gå på stan och att fika.
Och man kan ju inte shoppa utan att fika, både en och två gånger. Rättare sagt, om man har en heldag med shopping så måste man ju shoppa, fika, shoppa, lunch, fika, shopping, fika osv. Man undrar ju ibland vart det är man spenderar mest pengar...
Det var veckans glutt hemma hos andras REAL LIFE. Hoppas att ni har haft det trevligt.
Ett jättetack till alla medverkade som så frikostigt delat med sig av sina liv. Jag blir så glad varenda vecka :)
Nu är det dags att gå och knoppa och snart är det helg så SHOPPA LUGNT!
;)
/Y
Vi verkar vara RIKTIGT många som tycker om att handla. Faktiskt alla som kommenterat här tycker om att handla. Inte alla tycker om att göra det i affärer dock. Väldigt många gör det på nätet.
Harkel harkel, nu vill ju inte jag låta som nån lastgammal dammråtta utan en susning om dagens tekniska utveckling. MEN när jag flyttade ifrån Sverige, för 8 år sedan, DÅ var det ingen som handlade på internet. Ja inte i alla fall så man hörde talas om det.Min mor handlade på postorder. Man fyllde i en lapp som man SKICKADE in på posten eller ringde in med telefonen.
Idag är det HELT annorlunda. Man sitter och klickar vid datorn. Och jag kan slå vad om att den däringa iPhonen kan göra sånt här också ;)
Men nu tar vi och kikar på vad ni är för shopping-gummor där ute. Fortfarande ingen gubbe som vill vara med och leka...
- Ewa ÄLSKAR shopping ;) Kul och precis som mig så är hon galen i skor. Vad är det egentligen med skor?
Hon var TIDIGARE ett Odd Molly freak och hade många sådana plagg. Sedan kom hon "ur" den perioden och sålde av allt. Det var liksom över för henne. Nu kör hon bland annat internet och second hand.
Fast sista paketet som kom hem, fick åka tillbaka igen. Internethandlingens största problem som jag ser det. Man kan liksom inte PROVA kläderna på skärmen.
- Everlasting är ÄNNU en skofantast och visar här upp sina nya vinterskor. Ja visst är det KONSTIGT att man behöver nya skor VARENDA vinter ;)
Hon berättar, och det känns skönt för mig, att hon också blir glad över nya saker men samtidigt skäms för att hon njuter så av onödig konsumtion. Bra då är vi TVÅ ;)
Som extra krydda berättar hon om försäljarnas nya taktik i Oxford, nämligen att aldrig rekommendera det dyra alternativet. Varför?
- Anna är ytterligare en som ÄLSKAR shopping och hon har banne mig inte dåligt samvete för det. Livet skulle vara bra tråkigt utan shopping.
Härligt att höra tjejen!
Och visst, jobbar man och tycker om att shoppa, varför ska man inte kunna få göra det då med sina egna pengar? Ingen tittar snett på en för att man går till gymmet. Jo kanske att JAG tittar lite snett på sånt folk ;)
Anna listar upp vad hon shoppat denna månad och säjer:
"Och jag lovar inget av dessa inköp har gett mig dåligt samvete, snarare tvärt om så har det gett mig en underbar känsla!"
Dessutom så ser hon fram emot helgen då det blir ännu mer av den varan.
Får jag följa med? ;)
- Jenny berättar att innan hon gick ner alla sina KILON så var det inte speciellt roligt att shoppa, och under sin viktresa så sålde hon av allt och köpte nytt och sålde av igen, allt eftersom på Tradera.
Här visar hon upp sitt senaste kap, en KRITVIT vinterjacka som ser ut att sitta som gjuten. Denna är dock INTE från Tradera ;)
Dessutom så delar hon med sig av en lite shoppinghistoria som är så söt. Och vet du Jenny, jag gjorde samma sak första gången jag skulle ut och handla nya kläder.
Alla kläder som jag hade med mig in i provhytten var för stora.
Vilken härlig känsla det var ;)
- Hanna tar upp en sak som jag faktiskt glömt i mitt inlägg, REA-shoppingen.
SJÄLVKLART!
Hanna är en REA-shoppare och älskar att fynda. Här visar hon upp senaste fyndet från nätet.
Och det är ju SÅ sant. När man får göra riktiga klipp, ja då spritter min kropp av glädje. Ja då kan jag nästan tycka att det blev gratis. Och gratis, DET kan man ju inte ha dåligt samvete över ;)
- Vuxenmamman har precis varit i Kina och fyndat glasögon till hela familjen. Hon höll på att inte komma därifrån, från Kina alltså, för väskorna var så fulla av fynd från alla billighetsmarknader där. Och jag hade velat att hon skulle ha berättat om hur det KÄNNDES att komma in där och se allt billigt.
Blev hon köpgalen ;)
Det hade JAG blivit. Jag vet ju hur jag blir när jag går in på kinesen här hemma ;)
Nu valde hon att ta upp en annan verkligt viktig sak. Och det är detta att om man handlar dyrt så kan man ju inte handla många. Och hon, precis som jag, vill ha lite variation i garderoben. Man tröttnar snart på en väska och vill byta med en annan. Men om man bara har råd att köpa en...
Nej jag håller med. Hellre flera billiga från kinesen än en dyr från märke.
- Ansibecki visar upp sina fynd från sin senaste second-hand-runda. Hon berättar att hon också får dåligt samvete av att shoppa MEN inte i second hand affärer. Därför gillar hon att shoppa just där.
Hon tar upp en annan viktig sak med shoppingen, FIKAT. Hon tycker egentligen inte om att gå i affärer. Mer om att gå på stan och att fika.
Och man kan ju inte shoppa utan att fika, både en och två gånger. Rättare sagt, om man har en heldag med shopping så måste man ju shoppa, fika, shoppa, lunch, fika, shopping, fika osv. Man undrar ju ibland vart det är man spenderar mest pengar...
Det var veckans glutt hemma hos andras REAL LIFE. Hoppas att ni har haft det trevligt.
Ett jättetack till alla medverkade som så frikostigt delat med sig av sina liv. Jag blir så glad varenda vecka :)
Nu är det dags att gå och knoppa och snart är det helg så SHOPPA LUGNT!
;)
/Y
Skrivet den: 2011-11-23 Klockan: 12:17:33
The Notebook
I söndags, när jag låg i sängen med min bärbara >>>, så tog jag och tittade på en film.
Älsklingen fick ta hand om svärmor och hennes söndagliga besök med kaffe och barn-barns-mys.
Jag var ju SJUK ;)
En film som många rekommenderat mig att se och som jag haft nedladdad i datorn SÅ länge, men inte kommit mig för att se:
The Notebook.
Jag vet inte varför jag inte tagit mig för och sett denna film. Jag hade nog fått handlingen om bakfoten och trodde nog att den skulle handla om något helt annat än den verkligen handlar om.
Den handlar om, fast trailern visar det bättre än jag berättar ;), en man som läser en historia för en kvinna på ett ålderdomshem.
En kärlekshistoria och om två liv.
Hur dåtid och nutid är förknippade med varandra förstår man ganska så snart, men varför och hur är det som håller spänningen uppe. Och den sorgliga tonen i filmen gör att man känner på sig att något kommer att hända.
Detta är INGEN spännande film, ingen nervkittlare och ingen otrolig historia. Det är den gamla vanliga kärlekshistorian som alltid. Rik flicka möter fattig kille, de blir kära och föräldrarna förbjuder dem att träffas. Bla bla bla.
Men något är annorlunda.
Här är det något mer.
Vad händer sen?
Hur kunde det bli så här?
Osv...
Och bilderna är så fina, och musiken och STÄMNINGEN i filmen.
Jag ÄLSKAR den.
Älsklingen hade troligtvis HATAT den, det är ju kärlek, blä ;)
Det är lite som Broarna i Madison county, fast ändå inte. Den filmen som krossade så många mäns, däribland min egen fars, idoldyrkan i Clintan.
Och lite Stekta gröna tomater tycker jag också.
Det är helt vanliga historier, om liv, inget ovanligt, MEN så fint berättat. Man blir helt förälskad.
Och slutet.
Jag tänkte:
-Hur ska detta sluta? Det MÅSTE ju sluta lyckligt, för det är ju en amerikansk kärleksfilm, så då måste den ju bara sluta lyckligt. Men på den vägen som detta går så verkar det inte så.
Men slutet var bra. Det blev bra till slut. Ändå fast jag stortjöt.
Fast det ska man ju göra till riktigt bra kärleksfilmer.
Fast kanske inte när man är sjuk.
Då mår man bara sämre.
Denna får i alla fall 4 **** av 5 från mig. Inte riktigt i Titanic-klass. Men inte långt.
Rekommenderas. Men att se själv ;)
/Y
Älsklingen fick ta hand om svärmor och hennes söndagliga besök med kaffe och barn-barns-mys.
Jag var ju SJUK ;)
En film som många rekommenderat mig att se och som jag haft nedladdad i datorn SÅ länge, men inte kommit mig för att se:
The Notebook.
Jag vet inte varför jag inte tagit mig för och sett denna film. Jag hade nog fått handlingen om bakfoten och trodde nog att den skulle handla om något helt annat än den verkligen handlar om.
Den handlar om, fast trailern visar det bättre än jag berättar ;), en man som läser en historia för en kvinna på ett ålderdomshem.
En kärlekshistoria och om två liv.
Hur dåtid och nutid är förknippade med varandra förstår man ganska så snart, men varför och hur är det som håller spänningen uppe. Och den sorgliga tonen i filmen gör att man känner på sig att något kommer att hända.
Detta är INGEN spännande film, ingen nervkittlare och ingen otrolig historia. Det är den gamla vanliga kärlekshistorian som alltid. Rik flicka möter fattig kille, de blir kära och föräldrarna förbjuder dem att träffas. Bla bla bla.
Men något är annorlunda.
Här är det något mer.
Vad händer sen?
Hur kunde det bli så här?
Osv...
Och bilderna är så fina, och musiken och STÄMNINGEN i filmen.
Jag ÄLSKAR den.
Älsklingen hade troligtvis HATAT den, det är ju kärlek, blä ;)
Det är lite som Broarna i Madison county, fast ändå inte. Den filmen som krossade så många mäns, däribland min egen fars, idoldyrkan i Clintan.
Och lite Stekta gröna tomater tycker jag också.
Det är helt vanliga historier, om liv, inget ovanligt, MEN så fint berättat. Man blir helt förälskad.
Och slutet.
Jag tänkte:
-Hur ska detta sluta? Det MÅSTE ju sluta lyckligt, för det är ju en amerikansk kärleksfilm, så då måste den ju bara sluta lyckligt. Men på den vägen som detta går så verkar det inte så.
Men slutet var bra. Det blev bra till slut. Ändå fast jag stortjöt.
Fast det ska man ju göra till riktigt bra kärleksfilmer.
Fast kanske inte när man är sjuk.
Då mår man bara sämre.
Denna får i alla fall 4 **** av 5 från mig. Inte riktigt i Titanic-klass. Men inte långt.
Rekommenderas. Men att se själv ;)
/Y
Skrivet den: 2011-11-23 Klockan: 00:22:36
Chokladtävling - röda läppar
När jag gick i småskolan så hade vi klass-kamrats-böcker som man skulle skriva i. Ibland kunde det låta något så här:
Nu är jag en riktig tok,
som skriver i min egen bok.
Och lite så känns det väl nu när jag gör ett inlägg i min egna tävling...
Men faktum är att stilråden inte direkt strömmar in, så antingen så vill ingen bli vacker av chokladen eller också så har man inga stiltips.
Det KAN också vara så här att man inte vill tävla i denna tävlingen för man känner sig som att man skulle VETA något om stil och man skrev något. Och så var det ABSOLUT inte jag menade. Man kan bara skriva om något som man läst eller hört.
Det betyder inte att man är en stilicon eller besserwisser.
Så jag kör ett inlägg jag också här för att bryta isen lite.
Typ:
Jag har läst, och jag tror många med mig, svårt att ha undgått den massiva sattsningen som MaxF gjort i bloggvärlden på sistonde, om ett kit med smink som några bloggare fått testa på under en period. Och sedan har de fått äran att lotta ut ett kit till sina läsare på bloggen.
Jag ansökte men fick inte testa sminken :(
Jag tävlade men har inte vunnit nått smink :(
Det var väl på själva f-n.
Hur-som-helst.
I detta kit så ingick det ett superrött läppstift som visst är högsta mode nu i vinter.
Har jag fattat det rätt nu och det är RÖTT läppa som gäller till jul?
Ja ja, ser jättefint ut på försökspersonerna.
Titta här: >>>, och här >>> och >>>. Ja hur som helst de var 20 stycken och det går ju inte att hålla reda på dem alla ;)
Jag fick ett rött läppa av svärmor här för ett tag sedan. Hon hade fått det i sin tur av nån sminkmadam som varit på besök.
Jag hade tänkt att skicka detta stift åt skogen för jag passar BANNE mig inte i detta. Men det är ju så fint. På ANDRA.
Och nu ska det visst vara på modet.
Uj uj.
Jag var ju tvungen att måla på.
Och resultatet?
Ja det ser ju inte så bra ut.
Men det kanske inte ska kombineras med influensa-ansikte med ruffs-ruffs-hår och myskläder. Kanske ser bättre ut om man kör HELA kittet så att säja med full make-upp och fest-stassen.
Fast då, och nu till mitt tips alltså, så har jag hört, att om man kör fullt ös på läpparna, som orangerött läppstift måste räknas som. Så ska man gärna köra lite mindre ös på ögonen.
Och ett BIG no no, är att fläcka tänderna. För detta läppat satt i alla fall som berg, EFTER att jag tagit bort det.
Det kanske finns nån creme som man smörjer på tänderna så de inte färgas, typ sådan som man får i pannan när man färgar håret.
Hmmm. Läppat får väl stanna lite i skåpet i alla fall. Så får jag prova hela kittet nån gång. Kanske till jul. Då är ju allt annat så rött så man kanske kommer bort lite mitt ibland allt.
God natt! och glöm inte att tävla ni också i chokladtävlingen.
/Y
Nu är jag en riktig tok,
som skriver i min egen bok.
Och lite så känns det väl nu när jag gör ett inlägg i min egna tävling...
Men faktum är att stilråden inte direkt strömmar in, så antingen så vill ingen bli vacker av chokladen eller också så har man inga stiltips.
Det KAN också vara så här att man inte vill tävla i denna tävlingen för man känner sig som att man skulle VETA något om stil och man skrev något. Och så var det ABSOLUT inte jag menade. Man kan bara skriva om något som man läst eller hört.
Det betyder inte att man är en stilicon eller besserwisser.
Så jag kör ett inlägg jag också här för att bryta isen lite.
Typ:
Jag har läst, och jag tror många med mig, svårt att ha undgått den massiva sattsningen som MaxF gjort i bloggvärlden på sistonde, om ett kit med smink som några bloggare fått testa på under en period. Och sedan har de fått äran att lotta ut ett kit till sina läsare på bloggen.
Jag ansökte men fick inte testa sminken :(
Jag tävlade men har inte vunnit nått smink :(
Det var väl på själva f-n.
Hur-som-helst.
I detta kit så ingick det ett superrött läppstift som visst är högsta mode nu i vinter.
Har jag fattat det rätt nu och det är RÖTT läppa som gäller till jul?
Ja ja, ser jättefint ut på försökspersonerna.
Titta här: >>>, och här >>> och >>>. Ja hur som helst de var 20 stycken och det går ju inte att hålla reda på dem alla ;)
Jag fick ett rött läppa av svärmor här för ett tag sedan. Hon hade fått det i sin tur av nån sminkmadam som varit på besök.
Jag hade tänkt att skicka detta stift åt skogen för jag passar BANNE mig inte i detta. Men det är ju så fint. På ANDRA.
Och nu ska det visst vara på modet.
Uj uj.
Jag var ju tvungen att måla på.
Och resultatet?
Ja det ser ju inte så bra ut.
Men det kanske inte ska kombineras med influensa-ansikte med ruffs-ruffs-hår och myskläder. Kanske ser bättre ut om man kör HELA kittet så att säja med full make-upp och fest-stassen.
Fast då, och nu till mitt tips alltså, så har jag hört, att om man kör fullt ös på läpparna, som orangerött läppstift måste räknas som. Så ska man gärna köra lite mindre ös på ögonen.
Och ett BIG no no, är att fläcka tänderna. För detta läppat satt i alla fall som berg, EFTER att jag tagit bort det.
Det kanske finns nån creme som man smörjer på tänderna så de inte färgas, typ sådan som man får i pannan när man färgar håret.
Hmmm. Läppat får väl stanna lite i skåpet i alla fall. Så får jag prova hela kittet nån gång. Kanske till jul. Då är ju allt annat så rött så man kanske kommer bort lite mitt ibland allt.
God natt! och glöm inte att tävla ni också i chokladtävlingen.
/Y
Skrivet den: 2011-11-21 Klockan: 23:21:54
Real Life - Shopping
Jag måste ju visa upp mitt senaste shoppingfynd.Ja, eller för att vara ärlig så är det inte MITT fynd. Det är Älsklingens, som han ska ge mig i julklapp i år. Men jag har sett ut dem och provat ut dem. Och de är till mig ;)
Och för det andra så var det inget FYND. Jag brukar inte köpa så dyra skor, skor över 300 kr. Men med tillgodokvitto så kändes det som ett fynd.
För att göra en lång historia kort så hade vi ett tillgodokvitto. Jag var tvungen att köpa något i denna affären inom 9 dagar. Jag hade tittat ut ett par knähöga snörkängor.
De ville jag ha.
Och så kunde jag skylla på att de var perfekta att ge till mig till jul.
Men som alltid så ser ju saker
och ting, och speciellt skor då, inte ut som de ska PÅ mig. Och framför allt så KÄNNS de inte som de ska.Så kängorna gick bort.
Men jag var ju TVUNGEN att köpa något, annars så skulle vi förlora pengarna.
Så jag provade dessa, ett par lårhöga musketör-stövlar som VERKLIGEN inte är min stil.
De satt som gjutna.
Så det blev de som fick följa med hem.
De vita papperstussarna som sitter på dem är silkespapper som skyddar spännena från att rispa lädret. Jag kan ju inte ta bort skyddspappret för jag har ju inte fått dem än. Inte ens för att fota dem ;)
Nu kan jag inte sluta tänka på dem.
Hur kan det komma sig att en sån lite skitsak, som köppts för surt förvärvade pengar, som jag definitivt INTE behöver, som jag med största sannolikhet inte kommer att använda speciellt mycket och som definitivt inte är min stil, hur kan det komma sig att de kan glädja mig så?
Jag har ett hat- kärleks-förhållande till shopping.
Jag ÄLSKAR att shoppa.
Jag HATAR att shoppa.
Jag älskar att shoppa för jag får en adrenalinkick av att gå i affärer och hitta saker som jag får ett ha-begär till. Älskar det när jag KAN köpa det och få gå hem med det i en påse, hem till mig.
Älskar att sitta med det hemma, stryka på det, prova det, spegla mig i det, drömma om hur jag ska använda det.
Men jag hatar shopping för det ger mig dåligt samvete för att jag älskar det.
Jag känner mig billig och ytlig som finner en njutning i att spendera pengar.
Får dåligt samvete över att jag spenderat pengar som borde ha gått till annat. Tänk så mycket svältande barn och riktigt behövande som det finns där ute i världen. DE skulle ha haft nytta av mina shopping-pengar.
Och då shoppar jag inte mycket, nästan aldrig.
Fick svara på en enkät idag om hur mycket pengar som jag lägger på olika saker varje månad.Kläder 0 kronor.
Smink 0 kronor.
Teknik 0 kronor.
Hudvård 10 kronor?
Bostad 1/3 av lönen.
Mat 1/3 av lönen.
Räkningar & Bil 1/3 av lönen.
Varje MÅNAD!?!
Fråga mig vad jag lägger per ÅR så kanske vi kan komma upp i litegrann. För sanningen är att jag inte köper så mycket. Det blir mest presenter som man kanske får byta till det som man egentligen ville ha ;)
Hårsalongbesök kanske var 3:e månad.
Ansiktcreme en gång om året. Men det brukar jag önska mig i present.
Ändå så har jag dåligt samvete.
Jag ser ju reklam överallt om dessa kläder som är på modet och som kostar skjortan typ ODD MOLLY eller CHILLNORWAY och jag tycker det är jättefint.
Men vem är det som köper ett klädesplagg, typ nattskjorta för 16-hundra kronor?
Eller en halsduk för 4-hundra kronor?
Jag säjer inte att det är fel.
Det skulle jag också göra om jag kunde.
Men har dessa personer lika dåligt samvete som jag?
Nog svammlat idag om shopping.
Vad har du för förhållande till shopping?
Vad är ditt senaste köp/fynd?
Vad lägger du på shopping i månaden?
Som vanligt så fota, berätta och länka till ditt inlägg här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll SENT och återkommer. Så vi alla får en glutt på RIKTIGA liv.
För nytillkomna läsare så är det bara att hänga på, alla är välkomna.
Bakgrund till Real Life var detta. >>>
Förra veckan så körde vi TV-fronten >>> med sammanställningen >>>.
För äldre inlägg är det bara att klicka på kategorin Real Life.
Och glöm inte bort. ALLT är rätt. Det finns inger rätt eller fel sätt att göra detta på. Ja det skulle vara förståss om du ljög ;)
Men då är det ju inte REAL LIFE.
Men nu väntar jag med spänning på att få se vad ni hittar på.
/Y
Skrivet den: 2011-11-21 Klockan: 18:46:02
Mitt badrum
När vi kom hem ifrån vår romantiska hotellnatt >>> så deklarerade min mor stolt att hon hade städat mina badrum.
Helt otroligt!
Det är ju nästan den bästa presenten man kan få. Och det skall naturligtvis till en mamma för att veta det ;)
Min pappa hade heller inte legat på latsidan. Det var ju han som hade underhållit ungarna så att städningen hade kunnat genomföras.
Det är ju liksom det som sätter krokben jämt.
Att ungarna hänger en i hälarna och gapar ock skriker efter uppmärksamhet, mandariner eller kanalbyte på TV:n. Jag KAN inte få något gjort under sådana förutsättningar.
Men det var två veckor sedan och badrum håller sig ju inte rena av sig själva någon längre tid.
Därför var det ju bra att jag sprang på denna utmaning som berättar att här-om-dagen så var det minsann internationella badrumsdagen och man ombades lägga ut en bild på sitt badrum. Och DET kan man ju inte göra med badrummet ostädat.
Fast sanningen å säga så städade jag inte så energiskt. Jag bloggstylade mest.
Fast det kanske inte märks så mycket på bilderna så märker JAG det. Och det är ju huvudsaken...
Fast det går inte så bra att blogga heller under sådana förutsättningar, så jag går och lägger mig en sväng i sängen igen. Med min nya bästa kompis, Alvedonen ;)
Hej hopp!
/Y
Helt otroligt!
Det är ju nästan den bästa presenten man kan få. Och det skall naturligtvis till en mamma för att veta det ;)
Min pappa hade heller inte legat på latsidan. Det var ju han som hade underhållit ungarna så att städningen hade kunnat genomföras.
Det är ju liksom det som sätter krokben jämt.
Att ungarna hänger en i hälarna och gapar ock skriker efter uppmärksamhet, mandariner eller kanalbyte på TV:n. Jag KAN inte få något gjort under sådana förutsättningar.
Men det var två veckor sedan och badrum håller sig ju inte rena av sig själva någon längre tid.
Därför var det ju bra att jag sprang på denna utmaning som berättar att här-om-dagen så var det minsann internationella badrumsdagen och man ombades lägga ut en bild på sitt badrum. Och DET kan man ju inte göra med badrummet ostädat.
Fast sanningen å säga så städade jag inte så energiskt. Jag bloggstylade mest.
Fast det kanske inte märks så mycket på bilderna så märker JAG det. Och det är ju huvudsaken...
Fast det går inte så bra att blogga heller under sådana förutsättningar, så jag går och lägger mig en sväng i sängen igen. Med min nya bästa kompis, Alvedonen ;)
Hej hopp!
/Y
Skrivet den: 2011-11-21 Klockan: 12:36:17
Du-klarar-det & Måndagslista
Efter en HEMSK natt, som bara JAG hade skulden till, så grydde dagen och mobillarmet ringde.Det var dags för skola.
Och även om jag mådde precis som igår och hellre hade stannat kvar i sängen så pallrade jag mig upp, gjorde frukost, väckte Guld-klimpen, packade skolryggsäcken, vek tvätt, väckte Lillskatten, lagade välling, gjorde i ordning och klädde ungar.
Ja ni vet en helt VANLIG morgon.
Men idag ska det inte handla om att vara sjuk, det blir så tråkigt att läsa om i längden, utan ett helt annat men ändå så närbesläktat ämne.
Jävlaranamma, eller vad man ska kalla det.
Även om jag i morse var lika sjuk som igår, så gick kroppen upp, fixande ungarna, stegade i väg till skolan, lite saktare än vanligt kanske, log och sa GodMorgon till alla och pussade Guldklimpen Adjö.
Det var tvunget.
Ingen annan skulle fixa det åt mig.
Men så fort som skoldörrarna stängts och Gulklimpen var i säkert förvar så började det att värka i kroppen. Febern steg och ögonen tårades av utmattning.
Jag släpade mig hem till hemmets trygga vrå.
Men visst är det helt OTROLIGT vad man klarar.
Kroppen klarar av så mycket mer än man tror när den blir tvungen.
Man kan flytta berg om man bara så VILL.
Jag tror på tankens kraft.
Vill man inte så är det lika bra att lägga av, då fungerar det inte.
Och blir man tvungen, riktigt så där så att man verkligen inte har något val. Ja då kan man går till skolan med Guldklimpar och både le och se trevlig ut.
Bara man får komma hem och lägga sig en stund på soffan sen ;)
Så nu väntar jag på att Lillskatten ska somna så att jag själv får stoppa mig i säng eller lägga mig på soffan. För det finns en gräns för hur mycket man orkar också.
Men jag måste ju börja med en måndagslista a´la jennyn. Kanske att den är ÄNNU viktigare idag än andra dagar.
- att jag i alla fall INTE är död får jag väl börja listan med ;)
- att det kanske kommer hända något UNDERBART inom kort. Något som vi trodde var HELT omöjligt kanske har blivit möjligt och jag kanske har börjat att tro på ÄNGLAR. Vill inte avslöja något innan det är klart, det är FÖR otroligt för att vara sant. Men en lite ledtråd kan jag bjuda på. >>>
- att det första mailet som jag öppnade i morse innehöll ett blogginlägg om någon som blivit inspirerad av MIG. Tänk! >>>
Bli inspirerad av min krokiga kamp för beach 2012. Jag blev så varm i hjärtat att jag nästan började storböla mitt på morgonkvisten. Man tackar och bockar för de fina orden.
- att vi i morgon ska köra Real Life om något som ligger mig varmt om hjärtat, shopping. Men det ger mig också mycket ångest. Så dags att ta tag i den biten och visa hur det VERKLIGEN är.
- att jag har en chokladtävling här på bloggen. Visserligen är det ingen som har tävlat i den än, så den kanske inte var så kul som jag trodde. Men jag tror banne mig att folk är lite blyga. Så jag får nog snickra ihop en liten isbrytare för att visa att det inte var så allvarligt menat.
- att jag ska gå och lägga mig en sväng nu ;)
Och ställa mobillarmet, får inte glömma det. För är det nån gång som Irma sover som en stock, så är det när hon inte borde det ;)
Vi får höras sen.
/Y
Skrivet den: 2011-11-20 Klockan: 17:26:34
Söndag i sängen
Här ligger jag i sängen och bloggar för första gangen i mitt liv.
Första men forhoppningsvist inte den sista.
I sangen ar namligen dar jag far min basta ideèr, nar jag ska sova forstas, och datorn ar avstangd. Har funderat pa det dar med ett block brevid sangen. Men det kanns ju sa, typ 19-hundratal ;)
Har varit rejalt klen idag och passar da pa att gora nagot somoverhuvudtaget inte finns pa min karta sedan jag blev foralder.
Ligga i sangen hela dagen.
Jag vaknade i morse och kande mig dalig, gick upp och fixade morgonbestyren. Nar det var dags for Irmas middagslur sa passade jag pa ocksa, och darifran gick det bara utfor.
Nar hon vaknade sa madde jag bara FOR risigt och gick bara upp for att laga lunch och satta resten av familjen i atning.
Sjalv gick jag och lade mig igen.
Kroppen ville inte mer.
Ont i kroppen, iskalla hander och fotter och allmant klen. Nu ligger jag har och passar pa, for i morgon ar det vanlig dag och ingen mamma far ligga i sangen, hur sjuka de an ar ;)
Har videochattat med foraldrarna och nu tankte jag titta lite pa film. Om tiden racker till. Det borjar skymma redan och sondagsangesten gor sig paminnd.
Fran sangkanten, en ursakt for punkisfrillan men idag orkas det inte med att bloggstyla.
/Y
Skrivet den: 2011-11-19 Klockan: 23:48:01
Fredagsvägning med viktkurva
Som vanligt så fredagsvägde jag mig i fredags.Vad annars.
Sånt kan man inte hoppa över.
Inte ens om man har varit sjuk och har en förestående ångestatack inför veckans invägning.
Man kan ju aldrig sluta hoppas på ett under ;)
Och visst det hade skett ett under.
Vågen visade på minus 0,6 kilo.
Det är ju inte klokt.
Denna veckan har jag förvisso tagit tag i mathållningen och småätandet, efter att mina föräldrar åkte hem förra fredagen. >>>
Men vi har ju varit sjuka största delen av veckan och varit hemma och inte gått vare sig morgon- eller kvällsrundor. >>>
Visserligen var det skollämning och hämtning på både måndagen och fredagen. En tur till bendoktorn på onsdagen och lite småturer hit och dit. >>>
Men INGET ansträngande.
Kanske räcker det med det.
Uppenbarligen.
Eller också så är det mina surt förvärvade benmuskler som tvinat bort under konvalecensen och därför har jag lättat.
Förbryllad blir jag ju i alla fall och satte mig ner och gjorde ett litet diagram över min viktnedgång under dessa 9 månader som jag hållit på med denna livsstilsförändring.
Jag kommer ju ihåg hur jag kämpade i början, med fett brännarturer och kostomläggning, utan att att se några resultat. Precis som jag har levat nu. Och därför känns det så konstigt att jag går ner i vikt NU och INTE då.
Jag har inga förklaringar och inget att skylla på och det känns lite...
Ja jag vet inte hur jag ska förklara känslan.
Läskigt.
Jag är ju GLAD, det är jag.
Men jag kan inte låta bli att känna mig lite orolig också, för jag har ju inte riktigt förtjänat denna framgång.
Det känns som om det kommer att komma en VÄLDIGT otrevlig överaskning som förklaring på detta.
Det är mycket lugnare när saker och ting går som man förstår att de ska gå. Om ni hänger med på vad jag menar.
Det är svårt att njuta av stulen frukt, av något som man inte förtjänat.
Men jag är i alla fall själaglad över att jag kommer i mammajeansen >>> och dem har jag haft på mig de senaste två dagarna.
Svettats i 22 gradig värme. Men jag har haft dem på mig.
Som jag har väntat ;)
Nu hoppas jag bara på att vi ALLA kommer att känna oss friskare tills på måndag så att rutinerna kan återgå till som vi hade det innan föräldrabesöket.
Jag tyckte ju att det fungerade så bra. >>>
Jag kände mig ju mirakulös mycket bättre i fredags morse. >>> Men dagens rush till postkontoret >>>, som blev resultatlöst, blev kanske lite för mycket för min kropp. Och nu känner jag mig lite klen igen.
Hoppas verkligen att det är en tillfällig svacka och att det känns helt annorlunda i morgon.
Jag är fit-for-fight i huvudet, men kroppen är liksom inte riktigt med på noterna.
Man kanske skulle ta sig lite glögg ;)
/Y
Skrivet den: 2011-11-19 Klockan: 15:01:00
Så typiskt Spanien
Vi stressade ju iväg för att posta ett paket till Sverige, innan posten stängde klockan ett.Det gick åt fanders.
Fast det kanske jag skulle ha förväntat mig. Som jag berättat tidigare här så löste man inte någonting på bara ett besök här.
Nej ALLTID så strular det så man får åka och göra tilläggsärenden och fler återbesök-
Idag var det postens tur.
Vi kom fram.
Det var öppet.
Det var INGA köer.
Killen vägde, klistrade klistermärken och skulle ta betalt.
Tyvär vi tar inte kort här, sa han.
Det är ju så att man går åt.
Hur kan det vara möjligt att man, på ett statligt företag som säljer en tjänst, nu-för-tiden på 2000-talet, fortfarande inte accepterar kreditkort?
Helt otroligt.
Men sant.
Det är som jag har sagt tidigare, Spanien ligger en HEL generation efter resten av världen i teknisk utveckling....och andra saker också för den delen. Sjukvård tex. >>>
Så nu fick jag gå hem och stoppa Lillskatten i säng som var död av försenad middagslur. Och Älsklingen fick stoppa in paket och Guldklimp i bilen och dra iväg till närmaste varuhus där han kunde betala med kort.
Lördagsstämningen fick sig en törn om man så säger...
/Y
Skrivet den: 2011-11-19 Klockan: 12:43:42
Äntligen lördag!
God förmiddag lördag!
Här är lördagen i full gång och jag fick precis telefonsamtal från föräldrahemmet där även julen kört igång med Lussebulle-bak och O Helga natt.
Nej nån måtta får det vara på härligheten. Jag håller mig till nästa helg...tror jag.
Men då ska det minsann både glöggas, advetspyntas och pepparkakas för fulla muggar.
Jag ska sticka iväg till posten nu och få iväg ett paket till Sverige med kvarglömda prylar, ett glasögonfynd och lite till fynd från kinesen.
Måste skynda mig på för de stänger klockan ett.
Annars så funderar jag på om man skulle ta och snickra till en Facebook-sida till bloggen. Det sr jag ju att folk har.
Är det så att den nya Facebook-sidan har ersatt den gamla Blogglovin-sidan?
Själv använder jag inte Blogglovin, även om en sådan knapp naturligtvis finns på bloggen.
Annars så skulle man ju inte ha en "riktig" blogg ;)
Men själv använder jag mig ju alltså inte av den.
Men kanske att folk vill ha en Facebook-sida där de ser uppdateringarna på bloggen och få lite andra roliga tips och kommentarer.
Ja, jag får fundera på saken.
Vad tycker ni?
Får återkomma, för nu väntar plikterna.
/Y
Här är lördagen i full gång och jag fick precis telefonsamtal från föräldrahemmet där även julen kört igång med Lussebulle-bak och O Helga natt.
Nej nån måtta får det vara på härligheten. Jag håller mig till nästa helg...tror jag.
Men då ska det minsann både glöggas, advetspyntas och pepparkakas för fulla muggar.
Jag ska sticka iväg till posten nu och få iväg ett paket till Sverige med kvarglömda prylar, ett glasögonfynd och lite till fynd från kinesen.
Måste skynda mig på för de stänger klockan ett.
Annars så funderar jag på om man skulle ta och snickra till en Facebook-sida till bloggen. Det sr jag ju att folk har.
Är det så att den nya Facebook-sidan har ersatt den gamla Blogglovin-sidan?
Själv använder jag inte Blogglovin, även om en sådan knapp naturligtvis finns på bloggen.
Annars så skulle man ju inte ha en "riktig" blogg ;)
Men själv använder jag mig ju alltså inte av den.
Men kanske att folk vill ha en Facebook-sida där de ser uppdateringarna på bloggen och få lite andra roliga tips och kommentarer.
Ja, jag får fundera på saken.
Vad tycker ni?
Får återkomma, för nu väntar plikterna.
/Y
Skrivet den: 2011-11-18 Klockan: 22:46:08
Choklad-tävling
Jag är INGET fan av mörk choklad, om jag vore det så hade denna ask inte existerat i dagsläget. Det är jag SÄKER på.Men ska jag väl äta choklad, och det SKA jag fastän jag nästan kommit över det >>>, så vill jag njuta ordentligt. Då är denna bortslösad på mig.
Då finns det andra som kan njuta på riktigt ;)
Därför tänker jag tävla ut denna ask som innehåller inte mer än FYRA olika chokladkakor av mörk choklad med olika smaksättning.
Varje blogg av rang ska ju ha lite skönhets- och mode-inlägg har jag sett.
Det är dagens outfit, smiktips eller vinterns trender med till hörande inköpsfynd.
Nu är VERKLIGEN inte jag rätt person att komma med några sådana tips, för är det nån som är bakom flötet när det gäller stil så är det jag.
Stil kan man inte köpa har jag hört, det föds man med. Och jag är benägen att hålla med. För jag har satt på mig outfitter som min lillasyster sett jättepiffig ut i, till och med tillhörande glasögon. Men på mig har det liksom sett lite smaklöst, tråkigt ut.
FAST jag vill gärna tro att man kan lära sig lite stil och det är här ni kommer in. Jag har ju hört om en massa stilregler hit och dit, typ att man ska inte bära guld- och silversmycken tillsammans, man ska inte ha samma färg på ögonskuggan som färgen på sina ögon och om man inte har någon midja så ska man gärna markera med ett skärp där den borde ha suttit.
Typ.
Jag har ju ingen aning och kan mycket väl ha fått det hela om bakfoten.
CHOKLAD gör en vacker tycker jag. Lite som vin. Dricker man vin så känner man sig vacker.
Fast det kan JAG ha fått om bakfoten det också ;)
Hänger ni med i resonemanget?
Så nu till tävlingen.
För att vara med och tävla om denna läckerask med choklad som gör en vacker så ska ni alltså berätta om nån sån där stilregel. Så att folk, som jag, som inte har en susning, kan i alla fall låta bli att göra dessa klavertramp som gör att man ser ut som om man fötts UTAN stil.
SÅ skriv ett inlägg om en sån däringa stilregel, tipsa om tävlingen och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg.
Bilderna här uppe får man använda om man vill.
Har man ingen blogg och vill vara med ändå så får man väll höra av sig så får vi lösa detta.
Alla kan vara med, stil eller ingen stil, medfödd eller självlärd.
Vi kör väl nästan en månad, till den 15 december, så hinner asken fram till jul.
Ingen begränsning i antal inlägg.
Kör hårt!
Hjälp en stillös ;)
/Yohanna
De tävlande bidragen är:
- Anna om ögonskuggor >>>
- Yohanna om röda läppar >>>
- Gunsan om att bli glad av choklad >>>
- Madredetres om att klä sig i sin stil. >>>
- Yohanna om att blanda guld och silver. >>>
- Anna om ärmlängdet. >>>
- Anna med ett boktips om stil. >>>
Skrivet den: 2011-11-18 Klockan: 12:53:36
Jag ÄLSKAR mina barn :)
Idag är det FREDAG.
Ifall någon har missat det ;)
Idag är en RIKTIGT bra dag.
Ja, jag har sådana också ;)
Idag är en så bra dag att jag till och med hade lust med att vara lite "riktig" mamma. Ni vet en sådan som inte bryr sig utan låter ungarna utforska livet.
Låter dem utvecklas och lära sig av att försöka själva.
I dag hade jag tålamod med att låta Irma öva sig i att äta själv.
Jo, för jag är väl INTE så för det mesta.
För det mesta är jag uppstressad, hungrig och utan tålamod. Då skedar JAG på, då knäpper JAG kläder, då knyter JAG skor, då plockar JAG undan.
Jag VET man ska inte göra så.
Man ska,låta barnen göra det och lära sig, vänja sig vid att sköta sig själva, hjälpa till.
Men för det mesta har jag inte tid med att vänta.
Det går ju mycket fortare om jag gör det.
Och jag kommer att få lida för det i framtiden, jag VET.
Men ändå så kör jag på.
Och jag HAR dåligt samvete för det.
Men inte idag.
Idag har jag varit roliga mamman som låter barnet kladda med maten.
Idag skiner solen och jag är på bättringsvägen. Jag kan känna det i kroppen. På måndag kör vi fullt ut med återupptagande av "operation fettsanering".
Jag måste ta upp en sak här.
Måste framhålla och förklara en sak som jag gått och tänkt på.
Ni vet väl att jag ÄLSKAR mina barn?
De är de bästa som hänt mig.
Och jag lider inte. Ja, jo, kanske lite ibland då. När jag tycker synd om mig själv.
Men jag har det bra.
Ni vet väl det?
Bara för att jag skriver om en torsdag from hell. >>>
Om matvägran. >>>
Om att aldrig mer få barn. >>>
Om att inte få sova. >>>
Om att ha sot i själen. >>>
Om uteblivet fredagsmys. >>>
Om att ungarna tar kål på mig. >>>
Och mycket mer som jag gnäller om här på bloggen.
Så älskar jag mina barn och skulle ALDRIG sälja dem på Blocket.
Ja kanske då när Alexander igår körde sin jeep över min högt älskade och sur förtjänade bärbara, då kanske.
Eller när Irma vägrar äta den mat som jag slavat timmar med i köket, speciellt för henne. Och dessutom spottar den på min nytvättade matta som jag skurat för hand.
Ja då var det nära också ;)
Men jag skulle ju aldrig göra det...
Jag tycker bara om att skriva om allt det här som händer i REAL LIFE. För när jag skriver om det så lättar trycket i själen på mig och jag inser hur ganska dråpligt det är, mitt liv.
Och då, när jag skriver om det, så brukar alltid ni komma med en massa andra dråpliga episoder som gör att jag känner att jag är i-alla-fall inte ensam om att råka ut för detta.
Dessutom så tycker jag att det är viktigt att berätta att livet som förälder är inte en dans på rosor. Något som jag trodde INNAN jag fick barn.
Detta skulle jag klara med en klackspark.
Jag kunde inte ha haft mer fel.
Det är ju knappt så att jag lyckas hålla näsan ovanför vattenytan här hemma.
Och det tycker jag är viktigt att berätta om. Hur annorlunda det verkligen blev mot hur jag trodde att det skulle vara.
För det slås jag av dagligen, hur mycket som händer och sker som man verkligen inte har förväntat sig.
Kroppen, känslorna, humöret, tålamodet, oron och KÄRLEKEN :)
När det blir FÖR jobbigt då tar jag fram min lilla skattkammare i hjärtat.
Då försöker jag komma ihåg alla de där ögonblicken som är helt perfekta. Vars minne jag sparar och gömmer i en liten ask i mitt innersta.
De är mina juveler som jag tar fram och gläder mig åt dess glittring och suger åt mig den lycka som de utstrålar.
Den där dagen då alla var nöjda och glada på väg hem från skolan och allt var bara så himla bra. >>>
Den där morgonen då jag var hemma själv med Irma och kom på att jag var mamma. >>>
Den där andra morgonen då jag försökte att så på knytbanden på spjälsängen och Irma bara skulle vara på mig och krama och pussa med små svettiga händer och söt andedräkt.
Den där tredje morgonen (mornar verkar vara min bästa tid ;) ), morgonen i sommarstugan då vi låg allihopa i sängen, utsövda och glada och bara busade och skrattade åt varandra.
Det är mina små juveler.
De sparar jag i min lilla ask.
Och den blir bara större och större ;)
Trevlig fredag!
/Y
Ifall någon har missat det ;)
Idag är en RIKTIGT bra dag.
Ja, jag har sådana också ;)
Idag är en så bra dag att jag till och med hade lust med att vara lite "riktig" mamma. Ni vet en sådan som inte bryr sig utan låter ungarna utforska livet.Låter dem utvecklas och lära sig av att försöka själva.
I dag hade jag tålamod med att låta Irma öva sig i att äta själv.
Jo, för jag är väl INTE så för det mesta.
För det mesta är jag uppstressad, hungrig och utan tålamod. Då skedar JAG på, då knäpper JAG kläder, då knyter JAG skor, då plockar JAG undan.
Jag VET man ska inte göra så.
Man ska,låta barnen göra det och lära sig, vänja sig vid att sköta sig själva, hjälpa till.
Men för det mesta har jag inte tid med att vänta.
Det går ju mycket fortare om jag gör det.
Och jag kommer att få lida för det i framtiden, jag VET.
Men ändå så kör jag på.
Och jag HAR dåligt samvete för det.
Men inte idag.Idag har jag varit roliga mamman som låter barnet kladda med maten.
Idag skiner solen och jag är på bättringsvägen. Jag kan känna det i kroppen. På måndag kör vi fullt ut med återupptagande av "operation fettsanering".
Jag måste ta upp en sak här.
Måste framhålla och förklara en sak som jag gått och tänkt på.
Ni vet väl att jag ÄLSKAR mina barn?
De är de bästa som hänt mig.
Och jag lider inte. Ja, jo, kanske lite ibland då. När jag tycker synd om mig själv.
Men jag har det bra.
Ni vet väl det?
Bara för att jag skriver om en torsdag from hell. >>>
Om matvägran. >>>
Om att aldrig mer få barn. >>>
Om att inte få sova. >>>
Om att ha sot i själen. >>>
Om uteblivet fredagsmys. >>>
Om att ungarna tar kål på mig. >>>
Och mycket mer som jag gnäller om här på bloggen.
Så älskar jag mina barn och skulle ALDRIG sälja dem på Blocket.
Ja kanske då när Alexander igår körde sin jeep över min högt älskade och sur förtjänade bärbara, då kanske.Eller när Irma vägrar äta den mat som jag slavat timmar med i köket, speciellt för henne. Och dessutom spottar den på min nytvättade matta som jag skurat för hand.
Ja då var det nära också ;)
Men jag skulle ju aldrig göra det...
Jag tycker bara om att skriva om allt det här som händer i REAL LIFE. För när jag skriver om det så lättar trycket i själen på mig och jag inser hur ganska dråpligt det är, mitt liv.
Och då, när jag skriver om det, så brukar alltid ni komma med en massa andra dråpliga episoder som gör att jag känner att jag är i-alla-fall inte ensam om att råka ut för detta.
Dessutom så tycker jag att det är viktigt att berätta att livet som förälder är inte en dans på rosor. Något som jag trodde INNAN jag fick barn.
Detta skulle jag klara med en klackspark.
Jag kunde inte ha haft mer fel.
Det är ju knappt så att jag lyckas hålla näsan ovanför vattenytan här hemma.
Och det tycker jag är viktigt att berätta om. Hur annorlunda det verkligen blev mot hur jag trodde att det skulle vara.
För det slås jag av dagligen, hur mycket som händer och sker som man verkligen inte har förväntat sig.
Kroppen, känslorna, humöret, tålamodet, oron och KÄRLEKEN :)
När det blir FÖR jobbigt då tar jag fram min lilla skattkammare i hjärtat.
Då försöker jag komma ihåg alla de där ögonblicken som är helt perfekta. Vars minne jag sparar och gömmer i en liten ask i mitt innersta.
De är mina juveler som jag tar fram och gläder mig åt dess glittring och suger åt mig den lycka som de utstrålar.
Den där dagen då alla var nöjda och glada på väg hem från skolan och allt var bara så himla bra. >>>Den där morgonen då jag var hemma själv med Irma och kom på att jag var mamma. >>>
Den där andra morgonen då jag försökte att så på knytbanden på spjälsängen och Irma bara skulle vara på mig och krama och pussa med små svettiga händer och söt andedräkt.
Den där tredje morgonen (mornar verkar vara min bästa tid ;) ), morgonen i sommarstugan då vi låg allihopa i sängen, utsövda och glada och bara busade och skrattade åt varandra.
Det är mina små juveler.
De sparar jag i min lilla ask.
Och den blir bara större och större ;)
Trevlig fredag!
/Y
Skrivet den: 2011-11-17 Klockan: 22:52:13
Förtjänat förtroende
Torsdag och jag är hemma med sjuka barn FORTFARANDE.
Hösten är kommen och det märks. Barnen blir sjuka på en gång och förra året höll det i sin HELA vintern på Alexander.
Har en misstanke om att det har någonting med husen att göra. Det blir kallare ute och genast så blir det fuktigare innomhus. Och eftersom man inte har någon uppvärmning här så blir man liksom aldrig riktigt varm när man är inne. Man går och är småfrusen hela tiden, i fuktiga hem...
Nu har det gått två veckor och Alexander är visserligen host- och snor-fri men fick ju öronhinneinflammation diagnostiserad i tisdags.
Irma är så där dunderförkyld att man förstår hur det känns bara av att titta på henne. Ni vet när man har så mycket snor att hela huvudet känns som det är fyllt med bommul. Man kan bara flås-andas genom munnen och tårarna rinner för det är så jobbigt.
Men hon är så tapper och klagar inte så mycket.
Hon hittar på bus istället ;)
Och jag, ja jag och Octavio har nån konstig flunsa. Jag är inte riktigt sjuk, men heller inte riktigt frisk. Jag och Älsklingen hostar och hostar, men inget annat. Känner oss klena i kroppen men har ingen feber.
OM jag jobbade skulle jag nog inte sjukskriva mig. MEN jag ger mig heller inte ut i joggingspåret och anstränger mig om ni fattar vad jag menar.
Jag är KLEN.
Och det går inte över.
I morgon är det fredagsvägning och ni kan ju förstår att jag har ångest efter två veckor utan motion. Jag fattar ju att jag kommer att ha gått upp i morgon och har ångest för hur jag kommer att tackla nyheten.
Men det var inte sjukdomar som jag skulle snöa in på nu, även om det inte finns något roligare att tala om när man själv är sjuk ;), utan spansk sjukvård.
Det säjs ju att respekt får man inte, det förtjänar man. Men jag måste nog säja att detta ordspråk passar bättre in på ordet; FÖRTROENDE.
Förtroende är något som man förtjänar och många saker här, jag säjer inte alla, men många sköts så himla dåligt i detta land, att jag har svårt för att lita på dem.
Som detta med sjukvården här.
Jag har ju sett hur det går till i Sverige och då att komma hit och se saker och ting skötas på andra sätt, sätt som jag tycker är sämre gör att jag får en känsla av att de riktigt inte är up-to-date med vad som händer och sker i världen, att de inte vet vad som är hälsa i dagsläget, att de inte riktigt vet vad de håller på med.
DOCK vill jag bara påpeka att bara för att man gör en sak på ett annat sätt än i Sverige så BEHÖVER det naturligtvis inte vara SÄMRE.
Men när jag ser att det är på ett sämre sätt, DÅ får jag svårt att ha förtoende för dem.
Som detta bara med att vaccinera barn. I Sverige så fick jag sitta med Guldklimpen i knät och hålla i honom = tryggt barn = lättare spruttagning.
Här ska barnet ligga på en brits och så får man hålla fast det medans de ger vaccinet.
Samma sak när Alexander var bara 2 år och skulle läggas in på sjukhus. En massa prover skulle tas och jag fick inte vara med. De bara gick iväg med en vilt skrikande och livrädd unge och skulle sticka i honom. Mamman fick sitta kvar och ha ångest.
Vad händer när någon skriker och är rädd?
Jo blodådrorna drar i hop sig och det blir omöjligt att sticka bra.
Tror ni att de fick något?
Nej! En helt sönderstucken unge till ingen nytta.
Suck!
Så förlossningarna ska vi bara inte gå in på, men de använder INTE lustgas här...
Say no more.
Och att man BADAR nyfödda med tvål OCH parfym, när hela världen utanför vet om att sånt ger allergier på lång sikt.
Sista gången var jag förberedd och sa ifrån.
Nehe här blir det ingen badning av unge sa jag.
Jaha, ja ska gå i väg och fråga sa den förbryllade sjuksköterskan.
Fråga!?! Här är det jag som bestämmer tänkte jag.
Jag har en massa exempel men det skulle bli ett jätteinlägg detta då. Men det jag vill komma fram till att nu när Alexander fick ont i örat IGEN och doktorn konstaterade öroninflammation IGEN så skrev hon ut antibiotika på en gång.
Det var inte länge sedan som han åt det sist, efter operationen. >>>
Men så har jag hört att i Sverige så ger de inte penicillin nu vid öroninflammation utan de väntar och ser om det går hål på trumhinnan.
Men icke här då.
Här ÄLSKAR man medicin.
Så jag SKET faktiskt i att ge honom medicin denna gången.
Tycker ni jag var dum?
Men jag tänkte faktiskt att jag väntar lite och ser vad som händer. Blir det värre så får jag naturligtvis krypa till korset. Om inte, ja då har vi sparat in en antibiotika-kur på Alexanders hälsa.
Och vet ni.
Han har haft lite ont i örat, men inte klagat. Han har haft några tiondelars feber men inget mer.
I morgon så skickar jag honom till skolan.
Jag har satt mig över barnläkaren och det känns inte riktigt bekvämt. De ska ju veta bäst. Men nu visste jag mest och så ska det ju INTE vara.
Sånt ger INTE förtroende.
Men folket här är verkligen doktor- och medicin-tokiga. Om de går till doktorn med en sjuka och inte får medicin, då blir de sketförbannade på doktorn.
Jag blir glad.
Det betyder att min kropp är stark nog att ta hand om detta själv.
Och att gå till doktorn, de ÄLSKAR det.
Så fort som nån av ungarna nyser så säjer svärmor att nu måste jag gå till doktorn.
Suck!
En gång höll hon på att tjata så jobbigt om att jag var tvungen att gå dit med en FÖRKYLNING som Alex hade att jag bara gick dit för att tysta henne.
När jag kom akut med en förkyld bebis så tittade doktorn, som förövrigt var en tyska och van vid "våra" metoder, på mig och började nästan skälla ut mig.
Kommer du här med en FÖRKYLD bebis och tar upp värdefull akuttid. Du vet väl att detta är inget akut. Förkylningar får barn och det finns bara en sak som hjälper, vila.
Ja, det visste ju JAG. Och nu försöker jag att förklara det för svärmor.
Barn blir förkylda.
Mot förkylning finns inga botemedel, bara medicin som gör det lättare.
Förkylning botar sig själv under bevakning av föräldrarna.
Och detta med baciller och virus.
Nu är ju jag ingen expert men som jag fattat det hela så orsakas förkylningar och influensor av virus. Och mot detta finns det ingen bot, bara hjälp.
Sjukdomar som halsfluss, öroninflammation osv orsakas av bacterier, typ streptokocker (halsfluss) och mot detta måste man ge penicillin eller antibiotika.
Det hjälper inte att man tar antibiotika mot förkylning för den gör ingen nytta där. Den gör mer skada på kroppen än den dödar förkylningen. Och man ska vara JÄKLIGT försiktig med antibiotika.
Därför blev jag mer än mörkrädd när Älsklingens farbror en gång berättade att när han får lite ont i halsen så tar han sig ett par tabletter antibiotika och så blir han bra.
VA!
Tills för ett tag sedan så var nämligen all antibiotika fri här och man kunde handla det som vilken medicin som helst på apoteket.
Men det fick de ju sluta med.
Folk höll på att äta ihjäl sig på antibiotika och en stor reklamkampanj fick sättas in för att informera om effekterna av att använda medicin på egen hand.
Priset tog i alla fall min svärfar när han deklarerade att man kan inte äta melon på kvällarna, för då får man halsfluss.
Hmmm.
Något är fel här va.
Melon är en frukt.
Halsfluss orsakas av en bakterie.
Det kan inte vara så att en del meloner är så starka att de ger en känsla av att ha ont i halsen efteråt?
Ja jag har svårt med förtroendet här.
Sånt förtjänar man tycker jag.
/Y
Hösten är kommen och det märks. Barnen blir sjuka på en gång och förra året höll det i sin HELA vintern på Alexander.
Har en misstanke om att det har någonting med husen att göra. Det blir kallare ute och genast så blir det fuktigare innomhus. Och eftersom man inte har någon uppvärmning här så blir man liksom aldrig riktigt varm när man är inne. Man går och är småfrusen hela tiden, i fuktiga hem...Nu har det gått två veckor och Alexander är visserligen host- och snor-fri men fick ju öronhinneinflammation diagnostiserad i tisdags.
Irma är så där dunderförkyld att man förstår hur det känns bara av att titta på henne. Ni vet när man har så mycket snor att hela huvudet känns som det är fyllt med bommul. Man kan bara flås-andas genom munnen och tårarna rinner för det är så jobbigt.
Men hon är så tapper och klagar inte så mycket.
Hon hittar på bus istället ;)
Och jag, ja jag och Octavio har nån konstig flunsa. Jag är inte riktigt sjuk, men heller inte riktigt frisk. Jag och Älsklingen hostar och hostar, men inget annat. Känner oss klena i kroppen men har ingen feber.
OM jag jobbade skulle jag nog inte sjukskriva mig. MEN jag ger mig heller inte ut i joggingspåret och anstränger mig om ni fattar vad jag menar.
Jag är KLEN.
Och det går inte över.
I morgon är det fredagsvägning och ni kan ju förstår att jag har ångest efter två veckor utan motion. Jag fattar ju att jag kommer att ha gått upp i morgon och har ångest för hur jag kommer att tackla nyheten.
Men det var inte sjukdomar som jag skulle snöa in på nu, även om det inte finns något roligare att tala om när man själv är sjuk ;), utan spansk sjukvård.
Det säjs ju att respekt får man inte, det förtjänar man. Men jag måste nog säja att detta ordspråk passar bättre in på ordet; FÖRTROENDE.
Förtroende är något som man förtjänar och många saker här, jag säjer inte alla, men många sköts så himla dåligt i detta land, att jag har svårt för att lita på dem.
Som detta med sjukvården här.
Jag har ju sett hur det går till i Sverige och då att komma hit och se saker och ting skötas på andra sätt, sätt som jag tycker är sämre gör att jag får en känsla av att de riktigt inte är up-to-date med vad som händer och sker i världen, att de inte vet vad som är hälsa i dagsläget, att de inte riktigt vet vad de håller på med.
DOCK vill jag bara påpeka att bara för att man gör en sak på ett annat sätt än i Sverige så BEHÖVER det naturligtvis inte vara SÄMRE.
Men när jag ser att det är på ett sämre sätt, DÅ får jag svårt att ha förtoende för dem.
Som detta bara med att vaccinera barn. I Sverige så fick jag sitta med Guldklimpen i knät och hålla i honom = tryggt barn = lättare spruttagning.
Här ska barnet ligga på en brits och så får man hålla fast det medans de ger vaccinet.
Samma sak när Alexander var bara 2 år och skulle läggas in på sjukhus. En massa prover skulle tas och jag fick inte vara med. De bara gick iväg med en vilt skrikande och livrädd unge och skulle sticka i honom. Mamman fick sitta kvar och ha ångest.
Vad händer när någon skriker och är rädd?
Jo blodådrorna drar i hop sig och det blir omöjligt att sticka bra.
Tror ni att de fick något?
Nej! En helt sönderstucken unge till ingen nytta.
Suck!
Så förlossningarna ska vi bara inte gå in på, men de använder INTE lustgas här...
Say no more.
Och att man BADAR nyfödda med tvål OCH parfym, när hela världen utanför vet om att sånt ger allergier på lång sikt.
Sista gången var jag förberedd och sa ifrån.
Nehe här blir det ingen badning av unge sa jag.
Jaha, ja ska gå i väg och fråga sa den förbryllade sjuksköterskan.
Fråga!?! Här är det jag som bestämmer tänkte jag.
Jag har en massa exempel men det skulle bli ett jätteinlägg detta då. Men det jag vill komma fram till att nu när Alexander fick ont i örat IGEN och doktorn konstaterade öroninflammation IGEN så skrev hon ut antibiotika på en gång.
Det var inte länge sedan som han åt det sist, efter operationen. >>>
Men så har jag hört att i Sverige så ger de inte penicillin nu vid öroninflammation utan de väntar och ser om det går hål på trumhinnan.
Men icke här då.
Här ÄLSKAR man medicin.
Så jag SKET faktiskt i att ge honom medicin denna gången.
Tycker ni jag var dum?
Men jag tänkte faktiskt att jag väntar lite och ser vad som händer. Blir det värre så får jag naturligtvis krypa till korset. Om inte, ja då har vi sparat in en antibiotika-kur på Alexanders hälsa.
Och vet ni.
Han har haft lite ont i örat, men inte klagat. Han har haft några tiondelars feber men inget mer.
I morgon så skickar jag honom till skolan.
Jag har satt mig över barnläkaren och det känns inte riktigt bekvämt. De ska ju veta bäst. Men nu visste jag mest och så ska det ju INTE vara.
Sånt ger INTE förtroende.
Men folket här är verkligen doktor- och medicin-tokiga. Om de går till doktorn med en sjuka och inte får medicin, då blir de sketförbannade på doktorn.
Jag blir glad.
Det betyder att min kropp är stark nog att ta hand om detta själv.
Och att gå till doktorn, de ÄLSKAR det.
Så fort som nån av ungarna nyser så säjer svärmor att nu måste jag gå till doktorn.
Suck!
En gång höll hon på att tjata så jobbigt om att jag var tvungen att gå dit med en FÖRKYLNING som Alex hade att jag bara gick dit för att tysta henne.
När jag kom akut med en förkyld bebis så tittade doktorn, som förövrigt var en tyska och van vid "våra" metoder, på mig och började nästan skälla ut mig.
Kommer du här med en FÖRKYLD bebis och tar upp värdefull akuttid. Du vet väl att detta är inget akut. Förkylningar får barn och det finns bara en sak som hjälper, vila.
Ja, det visste ju JAG. Och nu försöker jag att förklara det för svärmor.
Barn blir förkylda.
Mot förkylning finns inga botemedel, bara medicin som gör det lättare.
Förkylning botar sig själv under bevakning av föräldrarna.
Och detta med baciller och virus.
Nu är ju jag ingen expert men som jag fattat det hela så orsakas förkylningar och influensor av virus. Och mot detta finns det ingen bot, bara hjälp.
Sjukdomar som halsfluss, öroninflammation osv orsakas av bacterier, typ streptokocker (halsfluss) och mot detta måste man ge penicillin eller antibiotika.
Det hjälper inte att man tar antibiotika mot förkylning för den gör ingen nytta där. Den gör mer skada på kroppen än den dödar förkylningen. Och man ska vara JÄKLIGT försiktig med antibiotika.
Därför blev jag mer än mörkrädd när Älsklingens farbror en gång berättade att när han får lite ont i halsen så tar han sig ett par tabletter antibiotika och så blir han bra.
VA!
Tills för ett tag sedan så var nämligen all antibiotika fri här och man kunde handla det som vilken medicin som helst på apoteket.
Men det fick de ju sluta med.
Folk höll på att äta ihjäl sig på antibiotika och en stor reklamkampanj fick sättas in för att informera om effekterna av att använda medicin på egen hand.
Priset tog i alla fall min svärfar när han deklarerade att man kan inte äta melon på kvällarna, för då får man halsfluss.
Hmmm.
Något är fel här va.
Melon är en frukt.
Halsfluss orsakas av en bakterie.
Det kan inte vara så att en del meloner är så starka att de ger en känsla av att ha ont i halsen efteråt?
Ja jag har svårt med förtroendet här.
Sånt förtjänar man tycker jag.
/Y
Skrivet den: 2011-11-17 Klockan: 14:47:40
Torsdag from hell
Vad är det för dag idag?Nej det är ingen vanlig dag.
För det är faktiskt torsdag...
Torsdag from hell...
Det HAR gått troll i detta med våra torsdagar. >>>
Halva dagen har gått och jag har inte hunnit någonting.
Lunchen är inte förberedd.
Ingenting är gjort.
Jag är sönderstressad.
MEN:
- Irma lyckades få tag på toaborsten när jag borstade tänderna på Alexander.
- Alexander lyckades få tag på toapapperspinnen och tappa den i bajsig toalett när jag bytte på Irma.
-Irma har lyckas lära sig att klättra upp i soffan enligt instruktioner från storebror. Dock har hon inte fattat galoppen med att gå ner med rumpan först utan tycker att det är smidigare att gå ner med näsan först.
- Alexander har lyckats knuffa omkull Irma FLERA gånger så hon trillar på öronen och slår sig, mening eller inte mening, vem vet? Stengolv är i alla fall hårt.
- Jag lämnar diskmaskinen obevakad och öppen i typ 2 sekunder medans jag springer iväg för att hjälpa Alexander med något AKUT. Då kommer Irma spatserande med två vassa knivar i handen. Ahhhhh!
- Snoret bara rinner och rinner och pappersnäsdukarna börjar ta slut. Jag kör med snorsugen men då gråts det så mycket att dubbel ranson ny snor bildas.
- Jag har hittat en stycket Batman i toapapperskorgen och ett stycket napp i plaståtervinningen. Vart har mina strumpor tagit vägen?
- Yohanna, yohanna låter det var 5:e sekund, Kommmmmm!
- Time out när jag lagar
lunch. Alexander på sitt rum och Irma i spjälsängen med alla sina leksaker. Nu rann bägaren över.- Nu tog saltet slut också
:( Har köket lagt sig i torsdagsstriden nu?
- Jag fick 30 minuters ostörd matlagning till Spotify ute i köket. Sedan började ungarna gallskrika och var uttråkade på sina ställen. Fick släppa ut dem.
- Irma var glödhet och jag tog tempern, dock ingen feber. Men Irma gallskrek som om jag stuckit henne med kniv. Termometern hatat hon. Alexander dock säjer inget när den tas fram.
- Under de tre minutrar som jag varit iväg och tagit upp ungar och tagit tempen så har tomatsåsen brännit fast i kastrullen. Men vad i hela fri.....
- Lunchen försenad och det kanske gav upphov till sockerfall. Men nu är den i alla fall intagen och BÄGGE ungarna smackade och åt spagetti med grönsakssås med tonfisk, så det stog härliga till. Kanske borde bli försenad med lunchen oftare ;)
Nej det är INTE värt det...
- 16.00 och Pappa har INTE kommit hem från jobbet än. Han började jobba klockan 05:30 i morse :S
- Jag satte mig ner i typ, jag LOVAR, bara tre sekunder. Och då ska Alexander göra sig rolig för Irma och ska hopp upp i soffan. Missbedömer avståndet och kör ansiket med näsan först rakt in i soffkanten. Gråt och tandagnisslan.
- Alexander och jag tar Irma på bar gärning, kastandes sin vattenflaska i kontorspapperskorgen. Det kanske är dags att byta syndabock här hemma och börja leta efter försvunna saker i papperskorgarna.
- SMS från Pappa som säjer att han ÄNTLIGEN är på väg hem: kl. 17.00. Då är han hemma om en timme. För sent för att åka och veckohandla. Det blir badet på en gång. Handlingen får vi ta i morgon tillsammans med alla andra veckohandlings-sugna mataffärs-besökare.
- 17:30 kom svärmor för dagens sjukrapport om ungarna.
- 18:00 Pappa kommer hem och ordningen är återställd. Skjuss med ungarna ner i badet och så middag och nattning. Nu kanske jag kan avsluta blogginlägget som jag påbörjade i morse ;)
Återkommer
/Y
Skrivet den: 2011-11-17 Klockan: 00:15:00
Sammanställning av Real Life - TV-fronten
TV ja.
Jag tittar egentligen inte så mycket på TV. Kan ju i och för sig bero på att TV:n inte uppför sig som den borde.>>>
Jag sitter vid datorn i stället. Dock tittar jag inte på TV här. Inte sedan "En unge i minuten" slutades sändas. För då satt jag som klistrad, varje tisdagsmorgon.
Med näsdukarna i högsta hugg.
Men snart är det ju dags för Mellodifestivalen och en sådan tradition får man ju inte missa. Hoppas bara att ungar och gubbe har förståelse för detta. Och SvT också som något år hade avstängd tillgänglighet för folk utanför Sveriges gränser. Vad är det för nåt?
Men jag trodde att jag skulle vara ensammast i världen om att ha en tjockTV. Men si det var jag inte. Här har det minsann dykt upp tjockTV:sar.
Och nu ska vi ta och kicka in hos var och en av de som var med denna veckan.
- Ewa visar upp sin smalTV och berättar den lyckliga historien om hur hennes dotter, som fick epilepsi-anfall av tjockTV:N och att den därför fick gå till sällare jaktmarker, är mycket bättre nu. Tack vare smalTV:ns intåg i deras hus.
Detta var något som jag inte hade en susning om. Och det ska jag nog vara väldigt tacksam över.
Jag gläds med Ewa och hennes familj och över det faktum att teknologins framgång många gånger hjälper utsatta familjer.
Hejja!
- Carina som har en trollkarl till Mr, Joe Labero släng dig i väggen ;), visar upp sin TV-vägg som ser så ren och fin ut efter att hennes trollkarl trollat bort allt till rummet bredvid. Kvar finns bara en TV.
Hur går detta till?
Hur fungerar TV:n utan sladdar?
Och vem går in i rummet bredvid och fixar det tråkiga som att prgrammera eller byta skiva?
- Ansibecki visar upp sin tjockTV och framhåller att hon är väldigt nöjd med den. För bilden är bra på den och DET är ju det allra viktigaste med en TV eller?
JAG håller med. Därför borde våran få gå i graven. För där kan man verkligen inte påstå att det är bra bild.
Märket?
Thomson, så fy skäms på er. För den är bara 8 år gammal. Ingen ålder för en TV.
Ansibecki tänker minsann inte byta ut nån TV för att den är omodern. För hur modernt är hennes övriga hem?
Bra logik där!
- Anna tänkte skippa Real Lifen denna veckan, på grund av LATHET. Men hon kom till sig igen och knåpade ihop ett inlägg.
Bra!
För så får det verkligen INTE gå till.
För då hade vi ju missat detta.
Hon och hennes man har ett helt gäng med biofåtöljer som står och väntar tills de kommer till skott och fixar ett BIORUM.
What!
Kan det bli mer lyxigt ;)
- Jenny erkänner rakt av utan krusiduller:
"Hej, jag heter Jenny Anne, och jag ÄR en tv-nörd!"
Finns det något TV-program som hon inte följer så vet jag inte vad det skulle kunna vara. Hon nämner bland annat "Hem till gården, alias Emmerdale Farm" och barndomsminnena bara rasar över mig. Tror mina föräldrar följde det om jag inte minns fel.
Jag har aldrig sett ett endaste avsnitt MEN jag kommer så väl ihåg titelmelodin. Är den samma än?
Måste youtuba lite....
- Jenny i Wales berättar att enda anledningen till att de har en smalTV högt uppe på väggen, var att när deras son var liten så var det ett barn som dog i Wales av att få en tjockTV över sig. Därför har de sin högt där uppe, långt borta från klåfingriga barn.
Något som jag också borde tänka på med tanke på Irmas pillerfingrar som är överallt......hmmm
Annars så berättar Jenny att hon är totalt ointresserad av TV:n och kunde lika gärna vara utan. Hon kör svensk TV på datorn istället.
Ja vad är det som jag sagt?
Vi svenskar kan det här....om det mesta faktiskt. Så även med att göra TV ;)
- Therese skrev ju det där inlägget om sin tjockTV som fick mig att börja tänka på detta om att ha eller inte ha tjockTV. Hennes fick ju lila fläckar i bilden och betedde sig lika lynnigt som våran gör just nu. Dock har hennes kastat in handduken och en fin smalTV pryder väggen nu.
Dock tycker Therese att det var en smula orättvist att inte hennes mage blev smal också nu när TV:n blev det.
Ja du Therese, om det bara var SÅ lätt.
Det var denna veckas kik på vardagslivet och ställningen blev 6-2 till smalTV:arna. Ja ja det kanske är dags att vinna den där miljonen nu så vi får en smalTV som fungerar VI också.
Men den som väntar....BLÄ!
Tack så jättemycket för denna veckas insats och vi syns väl nästa vecka igen.
Tror vi ska ta en liten kik på shoppingen då minsann. Men jag får suga lite på den karamellen. Återkommer som vanligt på måndag kväll men en liten hint inför veckan som kommer.
Nu en god natt!
/Y
- Frida hänger på här i sista minuten och berättar om deras smalTV from hell. En riktigt läskig historia som i alla fall ger mig, gåshud på armarna. Tänk! Jag visste väl det att TV:sar har sina egna liv och inte alltid är så SNÄLLA.
Men tänk Frida OM det ar ett spöööööke?
Buuuhhuuuuu
Jag tittar egentligen inte så mycket på TV. Kan ju i och för sig bero på att TV:n inte uppför sig som den borde.>>>
Jag sitter vid datorn i stället. Dock tittar jag inte på TV här. Inte sedan "En unge i minuten" slutades sändas. För då satt jag som klistrad, varje tisdagsmorgon.
Med näsdukarna i högsta hugg.
Men snart är det ju dags för Mellodifestivalen och en sådan tradition får man ju inte missa. Hoppas bara att ungar och gubbe har förståelse för detta. Och SvT också som något år hade avstängd tillgänglighet för folk utanför Sveriges gränser. Vad är det för nåt?
Men jag trodde att jag skulle vara ensammast i världen om att ha en tjockTV. Men si det var jag inte. Här har det minsann dykt upp tjockTV:sar.
Och nu ska vi ta och kicka in hos var och en av de som var med denna veckan.
- Ewa visar upp sin smalTV och berättar den lyckliga historien om hur hennes dotter, som fick epilepsi-anfall av tjockTV:N och att den därför fick gå till sällare jaktmarker, är mycket bättre nu. Tack vare smalTV:ns intåg i deras hus.
Detta var något som jag inte hade en susning om. Och det ska jag nog vara väldigt tacksam över.
Jag gläds med Ewa och hennes familj och över det faktum att teknologins framgång många gånger hjälper utsatta familjer.
Hejja!
- Carina som har en trollkarl till Mr, Joe Labero släng dig i väggen ;), visar upp sin TV-vägg som ser så ren och fin ut efter att hennes trollkarl trollat bort allt till rummet bredvid. Kvar finns bara en TV.
Hur går detta till?
Hur fungerar TV:n utan sladdar?
Och vem går in i rummet bredvid och fixar det tråkiga som att prgrammera eller byta skiva?
- Ansibecki visar upp sin tjockTV och framhåller att hon är väldigt nöjd med den. För bilden är bra på den och DET är ju det allra viktigaste med en TV eller?
JAG håller med. Därför borde våran få gå i graven. För där kan man verkligen inte påstå att det är bra bild.
Märket?
Thomson, så fy skäms på er. För den är bara 8 år gammal. Ingen ålder för en TV.
Ansibecki tänker minsann inte byta ut nån TV för att den är omodern. För hur modernt är hennes övriga hem?
Bra logik där!
- Anna tänkte skippa Real Lifen denna veckan, på grund av LATHET. Men hon kom till sig igen och knåpade ihop ett inlägg.
Bra!
För så får det verkligen INTE gå till.
För då hade vi ju missat detta.
Hon och hennes man har ett helt gäng med biofåtöljer som står och väntar tills de kommer till skott och fixar ett BIORUM.
What!
Kan det bli mer lyxigt ;)
- Jenny erkänner rakt av utan krusiduller:
"Hej, jag heter Jenny Anne, och jag ÄR en tv-nörd!"
Finns det något TV-program som hon inte följer så vet jag inte vad det skulle kunna vara. Hon nämner bland annat "Hem till gården, alias Emmerdale Farm" och barndomsminnena bara rasar över mig. Tror mina föräldrar följde det om jag inte minns fel.
Jag har aldrig sett ett endaste avsnitt MEN jag kommer så väl ihåg titelmelodin. Är den samma än?
Måste youtuba lite....
- Jenny i Wales berättar att enda anledningen till att de har en smalTV högt uppe på väggen, var att när deras son var liten så var det ett barn som dog i Wales av att få en tjockTV över sig. Därför har de sin högt där uppe, långt borta från klåfingriga barn.
Något som jag också borde tänka på med tanke på Irmas pillerfingrar som är överallt......hmmm
Annars så berättar Jenny att hon är totalt ointresserad av TV:n och kunde lika gärna vara utan. Hon kör svensk TV på datorn istället.
Ja vad är det som jag sagt?
Vi svenskar kan det här....om det mesta faktiskt. Så även med att göra TV ;)
- Therese skrev ju det där inlägget om sin tjockTV som fick mig att börja tänka på detta om att ha eller inte ha tjockTV. Hennes fick ju lila fläckar i bilden och betedde sig lika lynnigt som våran gör just nu. Dock har hennes kastat in handduken och en fin smalTV pryder väggen nu.
Dock tycker Therese att det var en smula orättvist att inte hennes mage blev smal också nu när TV:n blev det.
Ja du Therese, om det bara var SÅ lätt.
Det var denna veckas kik på vardagslivet och ställningen blev 6-2 till smalTV:arna. Ja ja det kanske är dags att vinna den där miljonen nu så vi får en smalTV som fungerar VI också.
Men den som väntar....BLÄ!
Tack så jättemycket för denna veckas insats och vi syns väl nästa vecka igen.
Tror vi ska ta en liten kik på shoppingen då minsann. Men jag får suga lite på den karamellen. Återkommer som vanligt på måndag kväll men en liten hint inför veckan som kommer.
Nu en god natt!
/Y
- Frida hänger på här i sista minuten och berättar om deras smalTV from hell. En riktigt läskig historia som i alla fall ger mig, gåshud på armarna. Tänk! Jag visste väl det att TV:sar har sina egna liv och inte alltid är så SNÄLLA.
Men tänk Frida OM det ar ett spöööööke?
Buuuhhuuuuu
Skrivet den: 2011-11-16 Klockan: 14:30:18
Brevbäraren har kommit :D
Vi var i väg till doktorn nu på morgonen. Därav det försenade morgon-inlägget.
Inte örondoktorn dock, utan bendoktorn.
Många doktorer här att hålla ordning på.
Men det är ett annat inlägg...
När vi precis kommit hem så ringde det på dörren, det var BREVBÄRAREN.
Som kom med paket till lilla mig ;)
Kommer ni ihåg detta? >>>
Jag lyckades ju gå och vinna Mats-utmaningen inne i själva stegtävlingen som avslutades i måndags. Trots sladdriga trosor och en ÉJ samarbetsvillig och ibland strejkande stegräknare.
Grattis till mig! För jag har ALDRIG vunnit nån tävling än i bloggvärlden.
Jag ska skicka dig en liten överaskning, skrev allraste Petra Wilvin.
En LITEN överaskning, jo jag tackar ja. En hel skötväska kom det.
Skitsnygg och passar super till både Duffy-kängerna och bling-bling-stövletterna från förra året.
För man måste väl inte använda den som skötväska?
Man får väl ha den som snygg-väska också? Precis som Madredetres. >>>
Jag menar, den bärbara passar ju perfekt däri. Så OM jag lyckas komma iväg på sån däringa egen-tid till nått wifi-cafe så passar ju väskan perfekt att strutta dit i.
Jag skickar VARMASTE och TACKSAMMASTE hälsningar till Petra för denna "lilla" överaskning. Och så ser jag fram emot sammanställningen av de övriga resltaten i stegtävlingen.
Där var ju målet inte att gå flest steg utan att kämpa väl.
Vi får se hur jag lyckats i de övriga kategorierna.
/Y
Inte örondoktorn dock, utan bendoktorn.
Många doktorer här att hålla ordning på.
Men det är ett annat inlägg...
När vi precis kommit hem så ringde det på dörren, det var BREVBÄRAREN.
Som kom med paket till lilla mig ;)
Kommer ni ihåg detta? >>>
Jag lyckades ju gå och vinna Mats-utmaningen inne i själva stegtävlingen som avslutades i måndags. Trots sladdriga trosor och en ÉJ samarbetsvillig och ibland strejkande stegräknare.
Grattis till mig! För jag har ALDRIG vunnit nån tävling än i bloggvärlden.
Jag ska skicka dig en liten överaskning, skrev allraste Petra Wilvin.
En LITEN överaskning, jo jag tackar ja. En hel skötväska kom det.
Skitsnygg och passar super till både Duffy-kängerna och bling-bling-stövletterna från förra året.
För man måste väl inte använda den som skötväska?
Man får väl ha den som snygg-väska också? Precis som Madredetres. >>>
Jag menar, den bärbara passar ju perfekt däri. Så OM jag lyckas komma iväg på sån däringa egen-tid till nått wifi-cafe så passar ju väskan perfekt att strutta dit i.
Jag skickar VARMASTE och TACKSAMMASTE hälsningar till Petra för denna "lilla" överaskning. Och så ser jag fram emot sammanställningen av de övriga resltaten i stegtävlingen.
Där var ju målet inte att gå flest steg utan att kämpa väl.
Vi får se hur jag lyckats i de övriga kategorierna.
/Y
Skrivet den: 2011-11-15 Klockan: 23:05:20
Bli sig själv....igen
Jag har varit hemma själv med BÄGGE ungarna i dag.Alexander började klaga över öronvärk igår kväll, fick lite smärtstillande och sov hela natten. Men så idag på morgonen så klagade han igen.
Då blir det INGEN skola idag, bestämde jag på en gång.
Jag kan det här med öroninflammationer nu.
Först förkylning och så öronvärk på det.
Och det var tur, för på eftermiddagen så kom febern och doktorn konstaterade öroninflammation med antibiotikabehandling IGEN :(
Suck!
Men efter en hel sån här dag, med två gnälliga och sjuka ungar, instängd i en lägenhet med tålamodet på topp, så har en tanke börjat att gnaga i mitt huvud:
"Kommer jag någonsin att bli mig själv igen?"
Jag kan inte låta bli att tänka på detta, och ursäkta nu alla mammor därute som tycker att detta med barn är en dans på rosor, jag tycker inte det.
JAG tycker att detta med barn är rejält jobbigt.
Jag blir tvingad till att göra en massa saker och säja en massa saker som inte är jag.
Tvingad av vem?
Av mig själv förståss och av min egna syn på hur jag tycker att en förälder ska vara.
Och av omständigheterna naturligtvis.
Allt detta med barn tar upp så mycket av min tid, så mycket av min ork och så mycket av mitt huvud, att det blir liksom inte mycket kvar till resten, MITT LIV.
Som här-om-dagen så kom jag på mig själv med att tänka:
- Har jag berättat det här för Älsklingen?
Och då visste jag inte svaret. Jag var tvungen att fråga honom.
Tragiskt va?
Men det är så mycket runt omkring, hit och dit, stress och upptagenhet att jag liksom glömmer bort att sköta min relation också.
Kommer vi att hitta tillbaka till oss, till hur vi var förr, när ungarna blivit stora?
Min svärmor berättade att hon förlorat sin nattsömn sedan hon fick barn. Först så var det skrikeriet på bebistiden, så ställa klockan för kisseriet under småbarnstiden och så oroeriet på natten när ungarna är ute och festar under tonårstiden.
Så nu säjer hon att hon inte behöver sova.
Kommer JAG, när jag väl får, kunna hitta tillbaka till det där att sova en HEL natt utan att gå upp en endaste gång?
Och kommer jag någonsin att kunna sova länge om mornarna igen, när jag väl får?
Och det här med hur jag är.
Jag är INGEN skrikig person som blir arg titt som tätt och delar ut bestraffningar hit och dit.
Ändå så är det så som jag uppför mig nu-för-tiden. För det är ungar som vägrar att äta, eller ens smaka på maten och som därför inte får gå och titta på TV istället.
För det tycker jag är bra uppfostran.
Eller ungar som vägrar gå på toan och kissa innan vi ska ut och måste tvingas dit under gallskrik för att vi inte ska behöva stanna på motorvägen och bli påkörda.
Det tycker jag bara är logiskt.
Eller att jag börjar skrika av raseri då ungarna när de måste borsta tänderna ständigt gnäller, två gånger om dagen, 7 dagar i veckan, VARJE GÅNG.
Även jag tappar tålamodet, men borsta tänderna är något man måste.
Kommer jag någonsin att hitta tillbaka till den lugna harmoniska Yohanna som jag var?
Och det här med att göra saker,
saker för sig själv, som man vill göra. Ingenting här hemma blir ju färdigt. Allt blir bara påbörjat. För sedan är det någon som avbryter, någon som vaknar, någon som måste ha mat, någon som måste ha hjälp osv.Kommer jag att få ro i kroppen och kunna sätta mig ner och pyssla med en sak i lugn och ro, timme ut och timme in. Tills jag blir helt färdig eller tröttnar på att göra det?
Och kommer jag någon gång i framtiden behöva att känna mig så där OTROLIGT ensam som jag gjorde när jag bodde själv i en storstad, var singel och inte hade något att göra en fredagskväll?
Förhoppningsvis INTE!
Men frågan kvarstår.
Tror jag att jag kommer att bli mig själv igen, när allt detta med ungarna stabiliserat sig?
Eller har jag blivit en helt annan person då?
Ja nu blev jag filosofisk.
Fattas bara en balja med rödvin så är bilden komplett ;)
God natt!
/Y
PS Glöm inte att berätta om er TV-situation eller nån rolig TV-historia ur det förflutna till veckans REAL LIFE. DS
Skrivet den: 2011-11-15 Klockan: 05:51:00
Real Life - TV-fronten
Jag anser mig vara en rätt så rationell person med logiskt tänkande.
Jag är ingengör och kan det där med att läsa ritningar och instruktioner.
Jag VET att elektriska apparater är döda ting utan själ.
Men det finns en mackapär som jag inte blir klok på. Som jag är övertygad om har en egen själ, och inte alltid en så snäll en.
TV:n
Den följer på inga villkor de naturlagar som vi andra dödliga måste rätta oss efter.
Den har sin egna vilja och är svår att tämja.
Vadan detta kan man fråga sig...
Jo vi har en så kallad tjockisTV just nu.
Den fungerar, men ganska så ofta INTE så som vi vill.
Drömmen är en sån däringa smalTV som man ser ÖVERALLT.
Men just nu så tillåter inte ekonomin att vi gör ett sånt köp som det måste bli om vi ska köpa en ny TV. Älsklingen har snöat in på en speciell TV, ett speciellt märke och en speciell storlek.
Den eller INGEN.
Och det är ingen billig vi snackar om nu.
Så då blir det ingen tills vidare.
TjockTV:n fungerar ju fortfarande.
MEN man får vara vääääldigt försiktig med TV:n hemma hos oss. Tittar man på TV så tittar man på TV. Byter man till DVD så tappar TV:n bilden och måste stå och vila ett par 10 minutrar.
Tittar man på DVD:n så tappar TV:n färgen efter ett tag.
Och "råkar" Irma knäppa av TV:n, det roligaste som finns just nu, ja då tar det hus i h-vete. För då blir vi utan TV ett lååååångt tag.
Tills den lugnat ner sig.
Därav det hemma-knåpade knappskyddet på on-knappen. En kapsyl. Som Irma för LÄNGE sedan kommit på hur man pillar bort. Så nu hänger den bara där till allmänt beskådande.
Ingen vet vad felet på vår TV är eller hur man åtgärdar det.
Det går ju inte att göra några omfattande undersökningar heller eftersom den tappar bilden så fort som man pillar med den.
Och detta verkar vara ett genomgående tema hos TV-apparater. Att för att få dem att fungera så måste man ibland ta till drastiska och helt o-logiska metoder.
Min barndoms TV var man tvungen att, när den gick på sin sluttamp, knäppa på och av en si så där 20 gånger för att den skulle komma i gång. Detta var innan fjärrkontrollens intåg så knappen på TV-framsidan gick het.
Känns detta logiskt?
Hur har ni det på TV-fronten?
Vad har ni för TV hemma hos er?
Har du någon erfarenhet av bångstyriga TV-apparater?
Någon annan TV-anekdot?
Som vanligt så fota, berätta och länka till ditt inlägg här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll SENT och återkommer. Så vi alla får en glutt på RIKTIGA liv.
För nytillkomna läsare så är det bara att hänga på, alla är välkomna.
Bakgrund till Real Life var detta. >>>
Förra veckan så körde vi pyssel >>> med sammanställningen >>>.
För äldre inlägg är det bara att klicka på kategorin Real Life.
Och glöm inte bort. ALLT är rätt. Det finns inger rätt eller fel sätt att göra detta på. Ja det skulle vara förståss om du ljög ;)
Men då är det ju inte REAL LIFE.
Men nu väntar jag med spänning på att få se vad ni hittar på.
/Y
Jag är ingengör och kan det där med att läsa ritningar och instruktioner.
Jag VET att elektriska apparater är döda ting utan själ.
Men det finns en mackapär som jag inte blir klok på. Som jag är övertygad om har en egen själ, och inte alltid en så snäll en.
TV:n
Den följer på inga villkor de naturlagar som vi andra dödliga måste rätta oss efter.
Den har sin egna vilja och är svår att tämja.
Vadan detta kan man fråga sig...
Jo vi har en så kallad tjockisTV just nu.
Den fungerar, men ganska så ofta INTE så som vi vill.
Drömmen är en sån däringa smalTV som man ser ÖVERALLT.
Men just nu så tillåter inte ekonomin att vi gör ett sånt köp som det måste bli om vi ska köpa en ny TV. Älsklingen har snöat in på en speciell TV, ett speciellt märke och en speciell storlek.
Den eller INGEN.
Och det är ingen billig vi snackar om nu.
Så då blir det ingen tills vidare.
TjockTV:n fungerar ju fortfarande.
MEN man får vara vääääldigt försiktig med TV:n hemma hos oss. Tittar man på TV så tittar man på TV. Byter man till DVD så tappar TV:n bilden och måste stå och vila ett par 10 minutrar.
Tittar man på DVD:n så tappar TV:n färgen efter ett tag.
Och "råkar" Irma knäppa av TV:n, det roligaste som finns just nu, ja då tar det hus i h-vete. För då blir vi utan TV ett lååååångt tag.
Tills den lugnat ner sig.
Därav det hemma-knåpade knappskyddet på on-knappen. En kapsyl. Som Irma för LÄNGE sedan kommit på hur man pillar bort. Så nu hänger den bara där till allmänt beskådande.
Ingen vet vad felet på vår TV är eller hur man åtgärdar det.
Det går ju inte att göra några omfattande undersökningar heller eftersom den tappar bilden så fort som man pillar med den.
Och detta verkar vara ett genomgående tema hos TV-apparater. Att för att få dem att fungera så måste man ibland ta till drastiska och helt o-logiska metoder.
Min barndoms TV var man tvungen att, när den gick på sin sluttamp, knäppa på och av en si så där 20 gånger för att den skulle komma i gång. Detta var innan fjärrkontrollens intåg så knappen på TV-framsidan gick het.
Känns detta logiskt?
Hur har ni det på TV-fronten?
Vad har ni för TV hemma hos er?
Har du någon erfarenhet av bångstyriga TV-apparater?
Någon annan TV-anekdot?
Som vanligt så fota, berätta och länka till ditt inlägg här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll SENT och återkommer. Så vi alla får en glutt på RIKTIGA liv.
För nytillkomna läsare så är det bara att hänga på, alla är välkomna.
Bakgrund till Real Life var detta. >>>
Förra veckan så körde vi pyssel >>> med sammanställningen >>>.
För äldre inlägg är det bara att klicka på kategorin Real Life.
Och glöm inte bort. ALLT är rätt. Det finns inger rätt eller fel sätt att göra detta på. Ja det skulle vara förståss om du ljög ;)
Men då är det ju inte REAL LIFE.
Men nu väntar jag med spänning på att få se vad ni hittar på.
/Y
Skrivet den: 2011-11-15 Klockan: 00:29:32
Årets första klappar
Jag kan faktiskt knappt tro att det är sant. Vi har faktiskt varit i väg och rekognoserat julklappsterängen OCH även kommit hem med ett betydande antal klappar.
Guldklimpen fick vara hos farmor, Lillskatten fick följa med oss, och så drog vi iväg i två timmar.
Till shoppingcentrumet 7 Palmas, alias sju palmer. >>>
Och jag kan konstatera att julhandeln är i FULL gång.
Annars är vi den typen av folk som brukar flåsa omkring som ett par stressade nötter i slutet av decembet med panik i blicken.
Ja inte dan före dan som min svärmor. Inte riktigt så illa.
Men illa nog.
I år verkar vi ha bättrat oss.
Nu fattas bara att göra en lista på vad som har handlats och vad som SKA handlas.
PLANERING, A och O i välorganiserade familjer ;)
Jag kommer fortfarande i håg förra årets organisering som började så bra för att sedan gå åt skogen. >>> Något måste jag ju ha lärt mig.
Stora julavdelningen hade inte öppnat än men väl den lilla. Varje år så går vi där och strosar och insuper allt fint. Och jag blir SÅ sugen på att ta kort och visa upp. Men andra gånger har jag varit så dum att jag frågat vakten om man FÅR ta kort och det får man naturligtvis INTE.
Därför i år så gjorde jag en ICKE-Yohanna och smög upp kameran och shootade så där lite i smyg.
Bara för er skull ;)
Därför får ni hålla till godo med lite ful-kort tagna under största möjliga press.
Fint va?
Jag får lust att köpa NÄSTAN allt ;)
Nu ska jag gå och drömma om julklappar...
God natt!
/Y
PS JISSES jag glömde ju att rapportera de sista stegen i tävlingen som slutar i dag. DS
Stegrapport 7
LÖRDAG:
Ut för att köpa bröd på morgonen och sedan INGET mer den dagen. MYS!
SÖNDAG:
Inte ett smack. Jag gick inte utanför dörren på hela dagen...
MÅNDAG:
Vanlig dag med sjuka, skollämning skolhämtning och shopping på eftermiddagen. DOCK satt steg-f-skapet fel under morgonen och räknade inte ett steg....suck!
Vet inte om jag ska slänga trosorna eller mackapären.
Andra stegrapporter:
Stegrapport 1, 17-22 oktober >>>
Stegrapport 2, 23-27 oktober >>>
Stegrapport 3, 28 okt.-1 november >>>
Stegrapport 4, 2-4 november >>>
Stegrapport 5, 5-6 november >>>
Stegrapport 6, 7-11 november >>>
NU en god natt....
Guldklimpen fick vara hos farmor, Lillskatten fick följa med oss, och så drog vi iväg i två timmar.
Till shoppingcentrumet 7 Palmas, alias sju palmer. >>>
Och jag kan konstatera att julhandeln är i FULL gång.
Annars är vi den typen av folk som brukar flåsa omkring som ett par stressade nötter i slutet av decembet med panik i blicken.
Ja inte dan före dan som min svärmor. Inte riktigt så illa.
Men illa nog.
I år verkar vi ha bättrat oss.
Nu fattas bara att göra en lista på vad som har handlats och vad som SKA handlas.
PLANERING, A och O i välorganiserade familjer ;)
Jag kommer fortfarande i håg förra årets organisering som började så bra för att sedan gå åt skogen. >>> Något måste jag ju ha lärt mig.
Stora julavdelningen hade inte öppnat än men väl den lilla. Varje år så går vi där och strosar och insuper allt fint. Och jag blir SÅ sugen på att ta kort och visa upp. Men andra gånger har jag varit så dum att jag frågat vakten om man FÅR ta kort och det får man naturligtvis INTE.
Därför i år så gjorde jag en ICKE-Yohanna och smög upp kameran och shootade så där lite i smyg.
Bara för er skull ;)
Därför får ni hålla till godo med lite ful-kort tagna under största möjliga press.
Fint va?
Jag får lust att köpa NÄSTAN allt ;)
Nu ska jag gå och drömma om julklappar...
God natt!
/Y
PS JISSES jag glömde ju att rapportera de sista stegen i tävlingen som slutar i dag. DS
Stegrapport 7
LÖRDAG:
Ut för att köpa bröd på morgonen och sedan INGET mer den dagen. MYS!
SÖNDAG:
Inte ett smack. Jag gick inte utanför dörren på hela dagen...
MÅNDAG:
Vanlig dag med sjuka, skollämning skolhämtning och shopping på eftermiddagen. DOCK satt steg-f-skapet fel under morgonen och räknade inte ett steg....suck!
Vet inte om jag ska slänga trosorna eller mackapären.
Andra stegrapporter:
Stegrapport 1, 17-22 oktober >>>
Stegrapport 2, 23-27 oktober >>>
Stegrapport 3, 28 okt.-1 november >>>
Stegrapport 4, 2-4 november >>>
Stegrapport 5, 5-6 november >>>
Stegrapport 6, 7-11 november >>>
NU en god natt....
Skrivet den: 2011-11-14 Klockan: 13:05:33
Måndag med lista, sjuka och örhängen
Efter en HEL helg med vila och lugn, utan att göra en enda jobbig sak, ja förutom att vakna på mornarna LÅNGT innan kroppen är beredd för det, så tycker man ju att man borde känna sig LITE bättre.Men ICKE.
Jag känner mig precis som i fredags. >>>
Och precis som förra måndagen. >>>
Förkyld, hostig och deppig...
Stackars Irma har varit riktigt klen nu på morgonen och snuttat nappflaska och gnällit. Hon kom dock till ro nu så här sitter jag och ska försöka att fokusera på det positiva i livet.
Hmmmm
Harkel harkel.
Tror att jag måste köra lite gnäll först så jag kommer i form ;)
I morse när vi var på väg hem
från skollämningen så stannade vi för att torka lite snor.Jajjemen en mammas glamorösa vardag.
Då kom det förbi en tant och stannade och berömde Irma:
-Men titta vilken söt liten pöjk.
Nu är det INGET ovanligt att folk stannar, varken för att berömma Irma eller att de misstar sig på att hon är en kille.
Hon har ju inga ÖRHÄNGEN!
Vanligtvis så brukar jag bara påpeka att Irma är en flicka och så är det bra med det. Men idag så ilsknade jag till och sa snäsigt:
- Men SNÄLLA ni, hon är ju klädd helt i rosa.
För det var hon, rosa fleece-set och lila glittermössa >>>. Kunde det BLI med flickaktigt?
- Åh förlåt sa damen, men nu för tiden så använder ju pojkar också rosa.
Och det ÄR sant. Nu för tiden så använder pojkar också rosa, och jag sätter på Irma Alexanders gamla avlagda kläder, även om de är lite killiga. Saker ska användas.
Men det jag blir så IRRITERAD på är att uppenbarligen så tycker folk här nere att det är vanligare att pojkar går omkring i flickkläder än att flickbebisar INTE har hål i öronen.
HALLÅ! De är bebisar...
Alltså antar de alltid att Irma är en kille för hon har inte hål i öronen, även om hon så skulle vara klädd i volanger och rosetter.
Uteblivna smycken i öronen slår högre än rosa flickkläder.
Ja, jag vet att det är kulturkrockar igen. Men jag tycker faktiskt inte att smycken har någonting på bebisar att göra.
För att vara lite brysk så kan jag nog säja att jag tycker att det ser lite "slampigt" ut (får man använda ett sådant ord?) att hänga på sina små bebisar en massa smycken.
Och så tycker jag grymt synd om de små bebisarna som just utsatts för en hemsk förlossning och att de kort därefter ska få sina små öron skjutna med en örhängespistol.
För de gör det på BB, direkt efter att de små kommit ut.
För att inte tala om vad det måste skava på de små. Jag själv vaknar ju ibland på nätterna och har ont i öronen av skavande örhängen.
Och då är jag van.
Äh det känns ingenting på dem när de är små, skyller man på här nere.
Alla gör så.
Det gör mycket ondare på en när man är stor.
Äh!
Har du tagit hål i öronen?
Jag tog ett par extrahål här-om-året och gud vad jag var nervös för att det skulle göra ont.
Det small bara till och så var det över. Kändes ingenting. Öronen blev bara varma efteråt.
Och jag VISSTE ju vad som skedde.
Jag var ingen liten oskyldig bebis.
Mina första hål tog jag när jag var runt 6. Kommer i håg det, var inte rädd och det gjorde inte SÅ ont.
Fick följa med mamma till guldsmedsaffären och välja ut örhängena och gick mäkta stolt därifrån.
SÅ ska det vara.
Nej smycken har inget med bebisar att göra, enligt MIG.
Jag ska vänta med att ta hål i öronen på Irma tills hon blir lite större och själv kan bestämma och fatta vad som händer.
Eventuellt gör vi det som en liten cermoni till sin första nattvard (cermoni innan konfirmationen som man gör vid ca 8 års ålder).
Vi får se hur det blir.
Och Älsklingen har INGENTING att säja till om i den frågan ;)
Men svärmor är utom sig av förtvivlan. Vad ska det bli av det stackars flickebarnet...
Nej nu får jag ta och klämma dit en måndagslista a´la jennyn om det ska bli nåt idag.
- att vi haft en UNDERBAR helg >>>, dock alldeles för kort som ALLTID. Nej fram med fem-dagars-helger och två-dagars arbetsvecka ;)
- att vi inte är sjukare än vi är...
- att jag i-alla-fall har en stegräknare, även om den inte gör som den ska. Idag när jag kom hem från skollämningen så hade den inte räknat den svängen utan stog på futtiga 200 steg. Detta blir ingen bra avslutning på stegräknartävlingen som avslutas ikväll.
- att jag ska få ett par kängor i julklapp av Älsklingen. Jag VET för jag har bestämt det själv och vi ska åka och köpa dem idag tror jag. Jag får bara glömma bort det sen.
Och JA jag vet att jag har ett par andra känger, men so what, jag är skoGALEN ;)
- att veckans REAL LIFE ska bli en gammal goding som legat och väntat ett tag på att få komma fram, TV-fronten. Hur har ni det på den? Jag läste detta inlägg för LÄNGE sedan >>> och nu så får det bli den alltså, TV:n.
Nej nu får jag gaska upp mig.
Trevlig måndag :D
/Y
Skrivet den: 2011-11-14 Klockan: 00:12:40
Våran lugna helg
Jag skrev ju i lördags morse att planerna för helgen var att ta der riktigt lugnt och bara vara. >>>Det har vi lyckats med tycker jag, över förväntan.
Jag har inte varit ur mysdräkten på hela helgen. Ja för att sova då, eller när jag provade smaljeansen. Annars så mys, mys, mys.
Men nu ligger de i tvättkorgen i alla fall ;)
Jag var bara ute en sväng i lördagsmorse och köpte färskt bröd, INGET annat.....i mysdräkt naturligtvis.
Så var vi och veckohandlade, i mysdräkt....naturligtvis. Men det var ungefär vad jag klarade. När vi kom hem så var jag slut och det behövdes lite mer mys OCH tacos till LUNCH för att komma på fötter igen.
Så har det varit mycke lek med pappa förståss. När han är hemma
så är det han som är poppis. Inte för att jag är så poppis annars heller, om det inte steks pannkaka, DÅ blir jag världens bästa mamma helt plötsligt ;)Hmmmm kanske borde steka pannkaka lite oftare...
Pappa är rolig han. Han sätter på salsamusik och dansar så ungarna ryker.
Är man gift med en latino, då behöver man inte vänta på att han ska bli onykter för att få se honom dansa.
Släng dig i väggen där M.Uggla ;)
Ett annat mysprojekt har varit att försöka få till en bild på ungarna att ge ut till släkten.
Det näst intill omöjliga är att få BÄGGE ungarna att se fina ut på SAMMA gång.
Och INTE trilla ner från stolen.
Att INTE göra roliga grimaser.Att INTE råka i luven på varandra.
Att INTE driva sina föräldrar till osämja.
Hmmm får titta RIKTIGT noga på bilderna för att se om det blev någon som går att använda.
Annars så får jag klippa och klistra i Photoshop.
Vi har alla fyra varit lite halvkrassliga och Irma är väl den som varit värst med både snor och hosta under hela helgen.
Vi har försökt att ta det lugnt och sova så mycket som möjligt.
Något som inte går så bra när man har småbarn ;)
Rätt vad det var, idag på förmiddagen, så blev det alldeles knäpptyst i huset. Alexander
satt och såg på TV och jag knappade på datorn.När jag tittade till så låg BÅDE Irma och Älsklingen och snusade och sov i sina sängar.
Så söta...
Helgens höjdpunkt var förståss när jag kom i jeansen som jag inte trodde att jag skulle komma i.
Nu längtar jag bara till att temperaturen ska sjunka lite till så jag kan börja använda dem till de nya snygga Duffy-kängerna som mina föräldrar kom hit med. >>>
Känns lite konstigt att längta efter lite kyla. Men så är det ;)
Helgen avslutades med lite multitasking från min sida.
Medans de andra sov så spelade jag och Guldklimpen dataspel på nätet. Eller det var ju han som spelade, jag övervakade det hela bara. Och kom med lite råd och moves som behövdes ibland.
Allt detta medans jag fick lite ego-tid till att bläddra lite i novembernumret av mama som föräldrarna även hade med sig. >>>
Ja så kom svärmor som vanligt på eftermiddagen och ville ha kaffe och mys med barnbarnen. >>> Och jag smög iväg till "dressingroomet" för att styra upp lite bland kläd-arkiverings-kaoset som rått där en tid.
Jag hann lite grann i alla fall.
Det var det, och nu är det dags att gå och knoppa ;)
/Y
Skrivet den: 2011-11-13 Klockan: 12:55:09
Svenska Pappans dag
Svenska Pappans dag idag, det har ni väl inte glömt?I sånt fall så bara på telefonen och ring direkt. Eller webbkameran, som jag ska försöka med fram på eftermiddagen.
Det går bra hur som haver. Bara Pappa får en puss på sin dag.
Här så firar vi INTE idag.
Det får vara nån måtta på firningar av Pappor, speciellt om man är kanarisk. Då får man tålmodigt vänta på sin tur som kommer....låt se, den 19 mars på Josef-dagen. Eller San José som han heter här, ni vet, han, Marias man, Jesus pappa ;)
Men jag firar min svenska Pappa, Pappa Görgen, som precis lämnat oss och åkt hem med en MASSA väskor.
Hem till kalla Sverige.
Vi saknar dig i massor här, barnnarnen och jag. Ja,
Älsklingen saknar dig lite han också ;)Vad ska man säja om Pappa Görgen?
Han är en klippa.
Han är lugn som en filbunke i alla livets stormar.
Han kan man lita på om det skulle blåsa om öronen på en.
Om jag kunde så skulle jag köpa all världena Anthon Berg-marsipan åt dig och en hel hög med Trav- och Galoppronden. Så att du kunde sitta på toa och läsa och smaska godsaker.
Fast JAG skulle ju förståss välja en annan plats att göra det på ;)
Fast nu kan jag INTE det, men jag hoppas SÅ att du vet vad du betyder för oss och att ett par värmande kalsongen från kinesen kan ersätta den uteblivna marsipanen.
Men OM jag skulle lyckas med bedriften att vinna på Euromiljonen, och nu hoppas jag att du verkligen håller tummarna, som kommer jag personligen att överräcka den bästaste av de bästa AB-marsipanen VARENDA fars dag i resten av mitt liv.Jag kommer speciellt ihåg en jul då min far lovat sin chef att han skulle komma och tomta för honom och hans släkt. Och vi systrar blev så inspirerade att vi klädde ut oss också och följde med.
Vi pulsade genom meterhög snö, den var ALLTID meterhög på mina barndomars jular, utklädda till Tomten, Tomtemor och Lillnisse.
In i stugan kom inte mer än TRE tomtar, till priset av en, och ni må tro att det blev liv i ungarna när de fick se oss.
Och jag kan lova att vi var SKITBRA.
Dock gick vårt tomte-karriär inte vidare efter detta.
Synd på så fina tomtar ;)
Det är MIN far det, allvar och bus i samma person.
Puss på dig Görgen och många kramar i från ett grått men uppsprickande Las Palmas.
/Din Yohanna
Skrivet den: 2011-11-12 Klockan: 23:45:24
Fredagsvägning med smaljeans
När jag nu klev upp på vågen i fredags morse så ska jag vara helt ärlig och erkänna att jag inte brydde mig ett skvatt.Jag var helt klart beredd på att ta ett kilo plus.
Det var ju självklart.
En hel vecka med en massa njutning, gofika, missade promenixer, sjuka och till råga på allt en dundermiddag kvällen innan som INTE hade kommit ut än, om ni förstår vad jag menar...
Det var faktiskt så att jag var beredd på att ta ett kilo plus för njutningen och faktiskt ett helt för gårdagens grekiska middag.
MEN när jag klev upp och vågen visade på 0,3 MINUS ja då trodde jag banne mig inte att jag var riktigt vaken.
Hur i hela sjutton gick detta ihop?
Jag blir bara mer och mer övertygad om att detta med livsstilsförändring och våg INTE går ihopa.
Kan NÅGON vara snäll och förklara för mig, tack!
Men jag bara tog beskedet, lade det i arkivet och satte fart på dagen.
Det var ju bara FÖR bra för att vara sant.
Jag får nog tillbaka det nästa vecka.
DET kan jag hoppa upp och sätta mig på.
Så förra lördagen, när vi skulle upp i bergen och titta på fruktodling med mina föräldrar och vi skulle byta Las Palmas +22 grader på bergens 11, då var jag tvungen att riva fram mina gamla jeans. Tog bara ett par ur högen.
Har faktiskt en hög i garderoben med jeans från förr. Jeans som jag hoppas på kunna använda innom en snart framtid.
Vissa är väldigt FÖR små, det är MÅL-jeansen. Några är mitt-emellan-jeans. Och ETT par har blivit för stora. Jag tog ett par i mitten och korsade fingrarna.
Visst, de satt lite taight, men jag kom i dem OCH kunde knäppa dem ;)
Dagen var gjort.
Så idag när jag skulle skriva detta inlägg så kom jag på att jag lovat att visa smal-jeansen alias MÅL-jeansen, och visa HUR långt jag har kvar dit.
Men mitt i fipplandet i jeanshögen så trillade mina mamma-jeans ut på golvet.
Jieses. Jag visste inte ens att de låg DÄR.
När jag blev gravid sista gången så framhärdade jag i mitt beslut att jag minsan var värd ett par mamma-jeans. Början av graviditeten var under vintern och jag vet ju att jeansen är de första som jag växer ur som gravid.
De börjar att skava i linningen och
trycker obehagligt på den växande livmodern. Och även om gravidmagen inte syns på långa vägar så blir de vanliga jeansen, för mig, väldigt snabbt, väldigt obekväma.
Hur som helst, jag använde de väldigt flitigt. Men eftersom de var taighta redan från början så hängde de inte med ända riktigt fram. Och vem vill ha jeans när det är 35 grader ute, som det var på sluttampen där under sommaren?
Men så blev de ju liggandes.
Jag fluffade till mig alldeles för mycket där som nyförlöst och kom på INGA villkor i dem.
Men nu, nu sitter de som en smäck igen.
Och visst kan man ha gravid-jeans även som ICKE-gravid.
En något längre tröja utanpå och så märks det ju inte.
Synd på så fina pärer att ligga i garderoben...
Och så till smal-jeansen, mina mål-jeans, dit som jag ska komma.
Ja det är ju en bit kvar. Det ser ni ju själva.
Fast inte SÅ långt som man skulle kunna tro.
Jag fick faktiskt upp dem längre än förväntat.
Fast man skulle nästan kunna tro att jag lätt var i 5 månaden igen, med den magen. Gu vad den putar. Måste leta reda på instruktionerna till denna "planka" som alla talar så lyriskt om.
Det är visst inte sit-ups man ska göra längre utan planka.
Jaha, man lär så länge man lever.
Nu kör vi lördagsmys här. Hoppas ni myser också ;)
/Y
Skrivet den: 2011-11-12 Klockan: 19:01:52
Filmtajm: Bridesmaids
För ett tag sedan så såg jag och Älsklingen denna film:
Bridesmaids
Jag hade HÖGA förväntningar eftersom jag hört mycket talas om den och hört många som skrattat gott åt den.
Den verkade vara en film i min smak, lite kärlek, lite bröllop och mycket tjejtrams.
Sånt gillar jag.
Därför blev jag REDIGT besviken när jag inte fnissade knappt en endaste gång till den.
Jag tyckte bara att den kändes överdriven och löjlig.
Konstigt!?!
MEN ska jag väl tillägga, jag fick ner den på sydamerikanska. Alltså spanska med sydamerikansk brytning och det låter verkligen löjligt.
Anledningen att jag laddade ner den, en sak som jag NATURLIGTVIS inte gör, på spanska var att Älsklingen och jag skulle se den tillsammans. Och min spanska är bättre än hans engelska. Så när jag inte hittade filmen i originalutförande med spansk textning så fick det bli spansk dubbning istället.
DÅ, när vi såg den, så gav jag den två av fem stjärnor. Men nu när jag sitter och tittar på trailarna om filmen, på originalspråk, så slås jag av hur rolig den verkar och att jag nog får lite lust att se den på engelska.
Kan språk verkligen ha så stor betydelse?
Ja det tror jag.
För det första så lät alla rösterna verkligen löjliga.
För det andra så ger en mexicanskt brytning på spanskan ett förlöjligande skimmer över personen som talar, det är ju alltid mexicanerna som är lite små-dumma i amerikanska filmer ;)
Och för det tredje så när skämten översattes på spanska så försvann mycket av det roliga i dem.
Så jag ska nog ge denna filmen en andra chans, för den verkar rolig, kanske bara INTE på spanska.
Har du sett den?
Vad tyckte du?
/Y
Bridesmaids
Jag hade HÖGA förväntningar eftersom jag hört mycket talas om den och hört många som skrattat gott åt den.
Den verkade vara en film i min smak, lite kärlek, lite bröllop och mycket tjejtrams.
Sånt gillar jag.
Därför blev jag REDIGT besviken när jag inte fnissade knappt en endaste gång till den.
Jag tyckte bara att den kändes överdriven och löjlig.
Konstigt!?!
MEN ska jag väl tillägga, jag fick ner den på sydamerikanska. Alltså spanska med sydamerikansk brytning och det låter verkligen löjligt.
Anledningen att jag laddade ner den, en sak som jag NATURLIGTVIS inte gör, på spanska var att Älsklingen och jag skulle se den tillsammans. Och min spanska är bättre än hans engelska. Så när jag inte hittade filmen i originalutförande med spansk textning så fick det bli spansk dubbning istället.
DÅ, när vi såg den, så gav jag den två av fem stjärnor. Men nu när jag sitter och tittar på trailarna om filmen, på originalspråk, så slås jag av hur rolig den verkar och att jag nog får lite lust att se den på engelska.
Kan språk verkligen ha så stor betydelse?
Ja det tror jag.
För det första så lät alla rösterna verkligen löjliga.
För det andra så ger en mexicanskt brytning på spanskan ett förlöjligande skimmer över personen som talar, det är ju alltid mexicanerna som är lite små-dumma i amerikanska filmer ;)
Och för det tredje så när skämten översattes på spanska så försvann mycket av det roliga i dem.
Så jag ska nog ge denna filmen en andra chans, för den verkar rolig, kanske bara INTE på spanska.
Har du sett den?
Vad tyckte du?
/Y
Skrivet den: 2011-11-12 Klockan: 13:22:36
Lördagsmorgonmys
God Morgon Lördag!
Här tar vi det VÄLDIGT lugnt idag. Efter två veckor med högt tempo så tycker jag att vi förtjänar det.
Dessutom har vi sorg ;) >>>
Dessutom, nr 2, så är hela familjen lite halvkrassliga och efter en natt med hostningar på alla 4 ställen så är vi rejält möra idag.
Älsklingen har sovit på soffan HELA veckan för att inte väcka Lillskatten med sina host-utbrott om nätterna.
Inte hjälper the, inte honungsvatten, inte glögg, inte flourtabletter och inte... Idag är det jag som går till apoteket och botaniserar.
Vi har INGA som helst planer för helgen, förutom att åka och veckohandla, sen när Irma vaknar efter morgonluren.
Jag vill gå hemma i mysdräkt och bara pula med saker. Plocka här och där och inte göra någonting.
Inga fettbrännarturer.
Inga måsten.
Inga planer.
Inga utflykter.
Ja ja jag vet ju hur det brukar gå när rastlösheten sätter in. Men planen är i alla fall så.
Krassligheten måste botas för en rejäl omstart på måndag. Nu är det slutfrossat fram till jul. Nu fram med en tid av motion och sund mat.
Titta här vad jag såg när jag surfade runt på Fejjan igår:
Och på WLOGGEN såg det ut så här:
Ni kommer väl ihåg stegräknartävlingen? >>>
Inne i själva tävlingen fanns en speciell utmaning mot nån kändisMats som jag inte har någon aning om vem det är, men han ser väldigt läskig och gå-ig ut, tycker ni inte det?
Och den lyckades jag vinna.
Kul va?
Jag som ALDRIG vinner något.
Jag har ju så mycket tur i KÄRLEK ;)
Men aproppå det så var det länge sedan jag rapporterade några steg.
Så då kör vi.
STEGRAPPORT 6
MÅNDAG:
En vanlig dag med skollämning, morgonrunda och skolhämtning. Fast vi åkte söderöver på eftermiddagen och promenixade lite med föräldrarna på stranden. Jag kände mig ju lite konstig på morgonen och på eftermiddagen så blev jag dålig och gick INTE ut på kvällen. >>>
TISDAG:
Jag tog mig ledigt efter gårdagens sjuka och gick INGEN morgonprommenix. Men dagen blev flängig ändå med rajder till kinesen och skollämning och hämtning.
ONSDAG:
Hade dåligt samvete över gårdagens överhoppade morgon- och kvällrunda så jag gick en kortis på morgonen i sakta mak. Men jag var nog lite klen i alla fall, för jag svettades som en gnu och kroppen ville inte riktigt.
På eftermiddagen gick vi till närmsta shoppingcentrat och kikade runt och på kvällen fick jag lida för dagens motionerande.
TORSDAG:
Jag bestämde mig för att INTE gå eller anstänga mig någonting. Ingen morgon- eller kvällsrunda. Bara skollämning och hämtning. Sedan bilåkning och en stilla spatsering till kvällsresturangen.
FREDAG:
Ingen motion av något slag. Stilla prommenix för att lämna i skolan och för att hämta. Sedan soffsittning och kurering av hosta.
Det var denna veckans stegrapportering och jag tvivlar på att jag kommer att komma upp i några skyhöga siffror denna helgen. Det kommer att vara lugnt.
Och Yohanna, det GÖR ingenting ;)
Andra stegrapporter:
Stegrapport 1, 17-22 oktober >>>
Stegrapport 2, 23-27 oktober >>>
Stegrapport 3, 28 okt.-1 november >>>
Stegrapport 4, 2-4 november >>>
Stegrapport 5, 5-6 november >>>
Vi får höras senare för VISST var det fredagsvägning igår :S
Vad tror ni efter en veckas tid av njutning och lite frosseri. Samt uteblivna rundor.
Upp eller ner?
/Y
Här tar vi det VÄLDIGT lugnt idag. Efter två veckor med högt tempo så tycker jag att vi förtjänar det.Dessutom har vi sorg ;) >>>
Dessutom, nr 2, så är hela familjen lite halvkrassliga och efter en natt med hostningar på alla 4 ställen så är vi rejält möra idag.
Älsklingen har sovit på soffan HELA veckan för att inte väcka Lillskatten med sina host-utbrott om nätterna.
Inte hjälper the, inte honungsvatten, inte glögg, inte flourtabletter och inte... Idag är det jag som går till apoteket och botaniserar.
Vi har INGA som helst planer för helgen, förutom att åka och veckohandla, sen när Irma vaknar efter morgonluren.
Jag vill gå hemma i mysdräkt och bara pula med saker. Plocka här och där och inte göra någonting.
Inga fettbrännarturer.
Inga måsten.
Inga planer.
Inga utflykter.
Ja ja jag vet ju hur det brukar gå när rastlösheten sätter in. Men planen är i alla fall så.
Krassligheten måste botas för en rejäl omstart på måndag. Nu är det slutfrossat fram till jul. Nu fram med en tid av motion och sund mat.
Titta här vad jag såg när jag surfade runt på Fejjan igår:
Och på WLOGGEN såg det ut så här:
Ni kommer väl ihåg stegräknartävlingen? >>>
Inne i själva tävlingen fanns en speciell utmaning mot nån kändisMats som jag inte har någon aning om vem det är, men han ser väldigt läskig och gå-ig ut, tycker ni inte det?
Och den lyckades jag vinna.
Kul va?
Jag som ALDRIG vinner något.
Jag har ju så mycket tur i KÄRLEK ;)
Men aproppå det så var det länge sedan jag rapporterade några steg.
Så då kör vi.
STEGRAPPORT 6
MÅNDAG:
En vanlig dag med skollämning, morgonrunda och skolhämtning. Fast vi åkte söderöver på eftermiddagen och promenixade lite med föräldrarna på stranden. Jag kände mig ju lite konstig på morgonen och på eftermiddagen så blev jag dålig och gick INTE ut på kvällen. >>>
TISDAG:
Jag tog mig ledigt efter gårdagens sjuka och gick INGEN morgonprommenix. Men dagen blev flängig ändå med rajder till kinesen och skollämning och hämtning.
ONSDAG:
Hade dåligt samvete över gårdagens överhoppade morgon- och kvällrunda så jag gick en kortis på morgonen i sakta mak. Men jag var nog lite klen i alla fall, för jag svettades som en gnu och kroppen ville inte riktigt.
På eftermiddagen gick vi till närmsta shoppingcentrat och kikade runt och på kvällen fick jag lida för dagens motionerande.
TORSDAG:
Jag bestämde mig för att INTE gå eller anstänga mig någonting. Ingen morgon- eller kvällsrunda. Bara skollämning och hämtning. Sedan bilåkning och en stilla spatsering till kvällsresturangen.
FREDAG:
Ingen motion av något slag. Stilla prommenix för att lämna i skolan och för att hämta. Sedan soffsittning och kurering av hosta.
Det var denna veckans stegrapportering och jag tvivlar på att jag kommer att komma upp i några skyhöga siffror denna helgen. Det kommer att vara lugnt.
Och Yohanna, det GÖR ingenting ;)
Andra stegrapporter:
Stegrapport 1, 17-22 oktober >>>
Stegrapport 2, 23-27 oktober >>>
Stegrapport 3, 28 okt.-1 november >>>
Stegrapport 4, 2-4 november >>>
Stegrapport 5, 5-6 november >>>
Vi får höras senare för VISST var det fredagsvägning igår :S
Vad tror ni efter en veckas tid av njutning och lite frosseri. Samt uteblivna rundor.
Upp eller ner?
/Y
Skrivet den: 2011-11-11 Klockan: 23:19:35
Sista dagen
Torsdag och den sista dagen på mina föräldrars två-veckors-semester här.
Jag packade in mig och Lillskatten i bilen, hämtade Gulklimpen i skolan och så drog vi söderöver. Älsklingen hade fått ta taxi till jobbet och skulle komma efter i lastbilen när han slutat.
Vädret var kanon som alltid och naturligtvis ville ungarna bada i den svinkalla poolen. Mormor fick offra sig och agera poolvärdinna.
Jag agerade fotograf för att ha något att skylla på ;)
Jag är en RIKTIG badkruka.
När vi fått upp ungarna ur poolen fått dem torra och Älsklingen hunnit ifatt oss efter jobbet, så begav vi oss ner till shoppingcentret för en sen lunch alt. tidig middag.
Avskedsmiddag :(
Vi hade gått och spanat på detta ställe ett par gånger. En grekisk resturang som vi spanat in menyn på och imponerats av dess läckerheter. I det enda shoppingcentret i San Augustin så ligger denna grek i ett av hörnen på våningsplanen. Inte svårt att hitta alls.
Visst är det tokigt att det kommer svenskar till Gran Canaria för att äta grekisk mat. Men hela San Augustin är ett svensk-till-håll och proppat med svenska resturanger med svensk mat.
Och DET är sorgligt när man åker på semester till främmande land och bara går och äter sin egna mat.
Nu provade vi i alla fall på något nytt.
Och VI blev verkligen inte besvikna.
Jag kan verkligen rekommendera detta ställe. MEN man ska vara medveten om att det var ganska så dyrt.
Notan slutade på drygt 1000 spänn för oss 4 vuxna och två barn. Fast då åt vi förrätt, varmrätt OCH efterrätt.
Förrätter
Grekiskt salladsfat
Tzatziki med bröd
Huvudrätter
Grekiskt lamspett, suvilaki.
Grekiskt kryddat fläskkött, typ kebab.
Olivfyllt kycklinbröst med parmesansås.
Grekiskt kryddat fläskkött i nån conjacsås.
Ungarna åt varsin barnmeny.
Efterrätt
Äpplepaj
Chokladtårta
Crepes
Glassmix
och så kaffe FÖRSTÅSS.
Det var JÄTTEGOD mat.
Det var JÄTTEFINT upplagt.
Det var RIKLIGA mängder.
Vi åt så vi sprack och gick mätta och belåtna därifrån.
Så var den dagen och semestern slut.
Resten är ju historia... >>>
/Y
Jag packade in mig och Lillskatten i bilen, hämtade Gulklimpen i skolan och så drog vi söderöver. Älsklingen hade fått ta taxi till jobbet och skulle komma efter i lastbilen när han slutat.
Vädret var kanon som alltid och naturligtvis ville ungarna bada i den svinkalla poolen. Mormor fick offra sig och agera poolvärdinna.
Jag agerade fotograf för att ha något att skylla på ;)
Jag är en RIKTIG badkruka.
När vi fått upp ungarna ur poolen fått dem torra och Älsklingen hunnit ifatt oss efter jobbet, så begav vi oss ner till shoppingcentret för en sen lunch alt. tidig middag.
Avskedsmiddag :(
Vi hade gått och spanat på detta ställe ett par gånger. En grekisk resturang som vi spanat in menyn på och imponerats av dess läckerheter. I det enda shoppingcentret i San Augustin så ligger denna grek i ett av hörnen på våningsplanen. Inte svårt att hitta alls.
Visst är det tokigt att det kommer svenskar till Gran Canaria för att äta grekisk mat. Men hela San Augustin är ett svensk-till-håll och proppat med svenska resturanger med svensk mat.
Och DET är sorgligt när man åker på semester till främmande land och bara går och äter sin egna mat.
Nu provade vi i alla fall på något nytt.
Och VI blev verkligen inte besvikna.Jag kan verkligen rekommendera detta ställe. MEN man ska vara medveten om att det var ganska så dyrt.
Notan slutade på drygt 1000 spänn för oss 4 vuxna och två barn. Fast då åt vi förrätt, varmrätt OCH efterrätt.
Förrätter
Grekiskt salladsfat
Tzatziki med bröd
HuvudrätterGrekiskt lamspett, suvilaki.
Grekiskt kryddat fläskkött, typ kebab.
Olivfyllt kycklinbröst med parmesansås.
Grekiskt kryddat fläskkött i nån conjacsås.
Ungarna åt varsin barnmeny.
Efterrätt
Äpplepaj
Chokladtårta
Crepes
Glassmix
och så kaffe FÖRSTÅSS.
Det var JÄTTEGOD mat.
Det var JÄTTEFINT upplagt.
Det var RIKLIGA mängder.
Vi åt så vi sprack och gick mätta och belåtna därifrån.
Så var den dagen och semestern slut.
Resten är ju historia... >>>
/Y
Skrivet den: 2011-11-11 Klockan: 12:27:25
Fredagskänsla med törn
Min mor ringde precis och sa att allt gått bra....hittills.
De hade gått upp, gått morgonpromenix, ätit frukost och packat väskorna.
Alla fynd >>> hade fått plats i de TRE som de hade med sig. Men tur var väl att de köpt på sig 20 extrakilon för att kunna forsla hit hela min önskelista. >>>
För nu när de åker tillbaka så kan jag slå mig i backen på att de kommer att utnyttja dessa 20 extra för alla "fynd" som de har med sig.
Det ska bli intressant att höra vad incheckningsvågen, den hemskaste av dem alla, säjer om deras väskor.
Men denna fredag har fått sig en liten sorglig tuch, en törn som gnager, den har blivit lite kantstött och fredagsfeelingen vill inte riktigt infinna sig.
Jag har tagit fram köttfärs ur frysen. Jag ska göra tacos med familjen i kväll. Det känns lite EXTRA viktigt idag att mysa med dem som man älskar, nu när hälften av dem lämnat oss.
Jag HATAR verkligen att säja farväl, det är det absolut värsta jag vet. Ja till och med värre än kaffe. Jag skulle gladeligen svepa en kanna kaffe om jag sluppi ta farväl av någon igen.
För jag HATAR verkligen kaffe också.
Så det säjer mycket om hur illa jag tycker om adjön.
Förr i tiden så älskade jag flygplatser.
Det var dit man kom när det var spännande saker på gång.
Flygplatser betydde äventyr och roligheter.
Sedan jag flyttat hit så hatar jag dem. Om jag slipper så åker jag inte dit. Det har blivit mycket fler sorgliga ögonblick där än glädjefyllda upplevda där.
Nu mera så får jag en klump i magen bara av att åka förbi flygplatsen här i Las Palmas.
Som nu när mina föräldrar ska åka hem. De åker ju egentligen idag. Men vi sa adjö igår hemma hos dem. Jag åker inte tillflygplatsen idag. Även om jag skulle kunna.
Tiden där, när alla sitter och stirrar ut i luften och väntar på att det ska bli dags. När alla har en klump i halsen och ingen kan säja någonting. Fastän alla sitter och tänker på hur mycket man skulle vilja säja i dessa skälvande sista minutrar.
DEN tiden, den kan jag vara utan.
Den får jag ångest av.
Den är jag rädd för.
Någon borde trolla lite så att man aldrig måste uppleva den "sista" dagen. Så att man går direkt från semesterroligt till att packa upp väskorna hemma. För den sista dagen är ju bara värdelös. Den borde vara förbjuden. Är ju bara ett slöseri med tid.
Nu hade vi det UNDERBART igår. Badade, njöt av solen och avslutade med
himelsk mat och jag kommer att skriva mer om just den dagen. Men hela tiden hade jag en klump i magen, så där som när man vet att det har hänt något hemskt, men man försöker att tänka på något annat för att inte behöva tänka på det hemska som har hänt.
Men vetskapen om det där hemska ligger ju som en slöja över allt och hindrar en från att vara så där riktigt glad eller njuta så där riktigt mycket.
Då där, det var mina tankar om farväl. Och här sitter jag och bölar som om jag skulle ha tittat på Törnfåglarna eller Titanic. Och så har jag avslutat en gammal chipspåse som jag hittade i köket.
Jag?
På blanka förmiddagen?
Mitt i beach 2012-kampen?
Ja, jag är inte riktigt mig själv idag ;)
/Y
De hade gått upp, gått morgonpromenix, ätit frukost och packat väskorna.
Alla fynd >>> hade fått plats i de TRE som de hade med sig. Men tur var väl att de köpt på sig 20 extrakilon för att kunna forsla hit hela min önskelista. >>>För nu när de åker tillbaka så kan jag slå mig i backen på att de kommer att utnyttja dessa 20 extra för alla "fynd" som de har med sig.
Det ska bli intressant att höra vad incheckningsvågen, den hemskaste av dem alla, säjer om deras väskor.
Men denna fredag har fått sig en liten sorglig tuch, en törn som gnager, den har blivit lite kantstött och fredagsfeelingen vill inte riktigt infinna sig.
Jag har tagit fram köttfärs ur frysen. Jag ska göra tacos med familjen i kväll. Det känns lite EXTRA viktigt idag att mysa med dem som man älskar, nu när hälften av dem lämnat oss.
Jag HATAR verkligen att säja farväl, det är det absolut värsta jag vet. Ja till och med värre än kaffe. Jag skulle gladeligen svepa en kanna kaffe om jag sluppi ta farväl av någon igen.
För jag HATAR verkligen kaffe också.
Så det säjer mycket om hur illa jag tycker om adjön.
Förr i tiden så älskade jag flygplatser.
Det var dit man kom när det var spännande saker på gång.
Flygplatser betydde äventyr och roligheter.
Sedan jag flyttat hit så hatar jag dem. Om jag slipper så åker jag inte dit. Det har blivit mycket fler sorgliga ögonblick där än glädjefyllda upplevda där.
Nu mera så får jag en klump i magen bara av att åka förbi flygplatsen här i Las Palmas.
Som nu när mina föräldrar ska åka hem. De åker ju egentligen idag. Men vi sa adjö igår hemma hos dem. Jag åker inte tillflygplatsen idag. Även om jag skulle kunna.
Tiden där, när alla sitter och stirrar ut i luften och väntar på att det ska bli dags. När alla har en klump i halsen och ingen kan säja någonting. Fastän alla sitter och tänker på hur mycket man skulle vilja säja i dessa skälvande sista minutrar.
DEN tiden, den kan jag vara utan.
Den får jag ångest av.
Den är jag rädd för.
Någon borde trolla lite så att man aldrig måste uppleva den "sista" dagen. Så att man går direkt från semesterroligt till att packa upp väskorna hemma. För den sista dagen är ju bara värdelös. Den borde vara förbjuden. Är ju bara ett slöseri med tid.
Nu hade vi det UNDERBART igår. Badade, njöt av solen och avslutade med
himelsk mat och jag kommer att skriva mer om just den dagen. Men hela tiden hade jag en klump i magen, så där som när man vet att det har hänt något hemskt, men man försöker att tänka på något annat för att inte behöva tänka på det hemska som har hänt.Men vetskapen om det där hemska ligger ju som en slöja över allt och hindrar en från att vara så där riktigt glad eller njuta så där riktigt mycket.
Då där, det var mina tankar om farväl. Och här sitter jag och bölar som om jag skulle ha tittat på Törnfåglarna eller Titanic. Och så har jag avslutat en gammal chipspåse som jag hittade i köket.
Jag?
På blanka förmiddagen?
Mitt i beach 2012-kampen?
Ja, jag är inte riktigt mig själv idag ;)
/Y
Skrivet den: 2011-11-11 Klockan: 00:13:57
Att ta farväl...
Nu har vi varit och tagit farväl av mina föräldrar som åker hem i morgon.
Tänk att TVÅ veckor kan gå så fort.
Det är inte klokt...
Jag har en stor klump i magen och är INTE upplagd för några klämkäcka inlägg just nu.
Går och lägger mig nu och återkommer i morgon och berättar om den UNDERBARA men dyra grekiska resturangen som vi åt avskedsmiddag på.
Nu en god natt och VÄLKOMMEN fredag!
/Y
Tänk att TVÅ veckor kan gå så fort.
Det är inte klokt...
Jag har en stor klump i magen och är INTE upplagd för några klämkäcka inlägg just nu.
Går och lägger mig nu och återkommer i morgon och berättar om den UNDERBARA men dyra grekiska resturangen som vi åt avskedsmiddag på.
Nu en god natt och VÄLKOMMEN fredag!
/Y
Skrivet den: 2011-11-10 Klockan: 12:59:53
Sammanställning av Real Life - Pyssel
I morse när jag lämnade Guldklimpen i skolan så var det blockflöjts-dax igen. >>>
I dag så övade de dock på Feliz Navidad, den heter så på utländska också va? Det är liksom en internationell jullåt som alla känner till under det spanska namnet ;)
Och julstämningen lade sig som en mjuk filt över mina förkylningströtta axlar.....(poetiskt va?)
Och på TV har de redan börjat med julprogramm och julreklam. Guldklimpen är helt i extas och frågar minst 100 gånger om dagen om det är jul i morgon eller hur långt det är kvar till jul.
Suck!
Vi har dock lyckas att komma överens om att det är ca 6 veckor kvar till jul och att dessa 6 veckor INTE är i morgon. Det är ju så svårt att föklara detta med tid när de inte har något som helst begrepp om den.
Men visst har Guldklimpen en almanacka i sitt rum där han kan följa månad för månad, dag för dag. Han har bara inte riktigt hajjat det där med tid än.
Men nu var det ju inte detta jag skulle snöa in på utan komma över på pyssel via en smidig övergång via julen. För om det är något som jag förknippar med jul så är det pyssel.
Hoppas bara att jag lyckas att komma till skott och pyssla med ungarna i år. Har ju splitter nya pepparkaksformar att använda. Problemet är bara att det inte fanns någon deg.
Jo jag vet att man kan göra egen deg.
Men har ni sett ingredienslistan till den?
Men nu över till veckans sammanställning av de modiga som vågat berätta om sitt pysslande eller ICKE pysslande.
- Alfva har redan börjat med julpysslet, pepparkaksbak. Det var att vara RIKTIGT ute i god tid. Fast det kanske behövs. För med det resultatet så behövs det nog övas lite om det ska bli några pepparkakor. FAST man kan använda dessa till att göra cake-popps eller vad de nu heter, eller strö över på filen eller annat gott.
För Alfva berättar att hemma hos dem, där är det mannen som får stå för pysslet, om det ska bli något av.
Det låter bra det. Män ska också odla sin kreativa ådra.
- Anna är en RIKTIG pysslare när det gäller scrapbooking och gör UNDERBARA kort som hon ger bort. Jag blir SÅ avundsjuk på detta för jag är också en klipp- och klistrare. Fast jag kommer liksom aldrig till skott. Har en hel låda full med fina papper och klistermärken som jag ska göra fina album av......en dag.
Så har hon börjat med cup-cakes också.
Läskigt frestande.
Bäst att JAG håller mig borta från sådant pysslande. Annars så kan vi säja adjö till beach 2012 på momangen ;)
- Marie-Louise kunde inte komma på något pyssligt hemma hos sig och det är ju INGET fel i det. Inte alla pysslar och det måste man inte göra. Det går SÅ bra att njuta av andras pysslande här på bloggarna.
MEN rätt vad det var så hittade hon en 12 år gammal låda med något som ska bli ett minne.....någon dag.
Det är rätt, man ska inte ha för bråttom och hasta på i viktiga beslut. Nej tänk igenom hur man verkligen vill ha det ;)
Fast denna lådan låg under en stor klädhög och ett SÅDANT pyssel har jag också hemma hos mig. En klädhög med saker som ska strykas, sys om eller lagas. Ungarna hinner växa ur dem innan jag kommer till skott med detta.
- Carina tror jag har det största pysslet i denna lista, en trädgårdsbänk som hon pysslat ihop alldeles själv.
Vart får människan allt ifrån?
Och så finns det folk som JAG som knappt kan pyssla ihop en ikea-möbel MED beskrivning.
UNDERBAR!
Och så gör hon lingonkransar på bänken. Sådana är ju bara så fina. Jag har ett speciellt öga till dem för min mor brukade alltid göra sådana åt oss systrar till Luciatåget när vi var små.
- Jenny är en riktig pysselmadam och jag vet inte vad det skulle kunna vara som hon INTE pysslar med.
Hon fick en kommentar en dag om hur roligt hennes barn skulle komma att få det tillsammans med en mamma som är så pysslig. Men saken är den att så blir det INTE. Jenny föredrad att pyssla själv.
Och vet du vad, det gör jag också. Problemet är ju bara att ungarna aldrig lämnar mig i FRED. Och så tar de mina saker och gömmer dem.
Suck ;)
- Jenny i Wales tänkte också hoppa över veckans utmaning för hon ansåg sig INTE vare en pysslig person. Men när hon nu visar upp sitt bakskåp så förundras jag över hur mycket pyssel det finns nu-för-tiden till baket. Fina formar, fint strössel, fina figurer, ja massor.
Har Panduro öppnat en speciell avdelning för bakning kanske?
Dessutom så har hon en låda full med saker för att slå in presenter och DET är väl att pyssla. OM man nu använder sina saker till att pyssel-slå-in presenterna med.
Men man kan ha dem att titta och njuta av också, det har jag också. Fast då blir det ju inte så mycket pyssel förståss ;)
- Hanna är ÄNNU en person som INTE såg sig själv som pysslig. Men när hon börjar att lista upp alla saker som hon gör, ja då vet jag inte varifrån hon fått det ifrån. För här är det minsamm både pärlplattor med ungarna och piffa till gamla möbler.
Ja om inte detta är att pyssla, ja då vet inte jag...
Ja det var en MASSA pyssel här men jag slås av hur många det är som inte anser sig pyssla. Men nästan allt är ju att pyssla; matlagning, bloggen, fixa sig i håret ;)
You name it!
Men kanske att man har lite FÖR höga förväntningar på sig själv och sitt pysslande. Det behöver INTE vara ett loppisfynd som man snajsar till och visar upp i en heminredningstiding.
Nej fram för mer pyssel.
Och jag ska BANNE mig pyssla ihopa det däringa pepparkakshuset med ungarna i år.
Jag skriver in det i almanackan på en gång....
Tack så JÄTTEmycket för allt deltageri. Jag blir SÅ glad när ni är med och berättar.
Håll utkik, på måndag kommer en ny ledtråd.
/Y
I dag så övade de dock på Feliz Navidad, den heter så på utländska också va? Det är liksom en internationell jullåt som alla känner till under det spanska namnet ;)
Och julstämningen lade sig som en mjuk filt över mina förkylningströtta axlar.....(poetiskt va?)
Och på TV har de redan börjat med julprogramm och julreklam. Guldklimpen är helt i extas och frågar minst 100 gånger om dagen om det är jul i morgon eller hur långt det är kvar till jul.
Suck!
Vi har dock lyckas att komma överens om att det är ca 6 veckor kvar till jul och att dessa 6 veckor INTE är i morgon. Det är ju så svårt att föklara detta med tid när de inte har något som helst begrepp om den.
Men visst har Guldklimpen en almanacka i sitt rum där han kan följa månad för månad, dag för dag. Han har bara inte riktigt hajjat det där med tid än.
Men nu var det ju inte detta jag skulle snöa in på utan komma över på pyssel via en smidig övergång via julen. För om det är något som jag förknippar med jul så är det pyssel.
Hoppas bara att jag lyckas att komma till skott och pyssla med ungarna i år. Har ju splitter nya pepparkaksformar att använda. Problemet är bara att det inte fanns någon deg.
Jo jag vet att man kan göra egen deg.
Men har ni sett ingredienslistan till den?
Men nu över till veckans sammanställning av de modiga som vågat berätta om sitt pysslande eller ICKE pysslande.
- Alfva har redan börjat med julpysslet, pepparkaksbak. Det var att vara RIKTIGT ute i god tid. Fast det kanske behövs. För med det resultatet så behövs det nog övas lite om det ska bli några pepparkakor. FAST man kan använda dessa till att göra cake-popps eller vad de nu heter, eller strö över på filen eller annat gott.
För Alfva berättar att hemma hos dem, där är det mannen som får stå för pysslet, om det ska bli något av.
Det låter bra det. Män ska också odla sin kreativa ådra.
- Anna är en RIKTIG pysslare när det gäller scrapbooking och gör UNDERBARA kort som hon ger bort. Jag blir SÅ avundsjuk på detta för jag är också en klipp- och klistrare. Fast jag kommer liksom aldrig till skott. Har en hel låda full med fina papper och klistermärken som jag ska göra fina album av......en dag.
Så har hon börjat med cup-cakes också.
Läskigt frestande.
Bäst att JAG håller mig borta från sådant pysslande. Annars så kan vi säja adjö till beach 2012 på momangen ;)
- Marie-Louise kunde inte komma på något pyssligt hemma hos sig och det är ju INGET fel i det. Inte alla pysslar och det måste man inte göra. Det går SÅ bra att njuta av andras pysslande här på bloggarna.
MEN rätt vad det var så hittade hon en 12 år gammal låda med något som ska bli ett minne.....någon dag.
Det är rätt, man ska inte ha för bråttom och hasta på i viktiga beslut. Nej tänk igenom hur man verkligen vill ha det ;)
Fast denna lådan låg under en stor klädhög och ett SÅDANT pyssel har jag också hemma hos mig. En klädhög med saker som ska strykas, sys om eller lagas. Ungarna hinner växa ur dem innan jag kommer till skott med detta.
- Carina tror jag har det största pysslet i denna lista, en trädgårdsbänk som hon pysslat ihop alldeles själv.
Vart får människan allt ifrån?
Och så finns det folk som JAG som knappt kan pyssla ihop en ikea-möbel MED beskrivning.
UNDERBAR!
Och så gör hon lingonkransar på bänken. Sådana är ju bara så fina. Jag har ett speciellt öga till dem för min mor brukade alltid göra sådana åt oss systrar till Luciatåget när vi var små.
- Jenny är en riktig pysselmadam och jag vet inte vad det skulle kunna vara som hon INTE pysslar med.
Hon fick en kommentar en dag om hur roligt hennes barn skulle komma att få det tillsammans med en mamma som är så pysslig. Men saken är den att så blir det INTE. Jenny föredrad att pyssla själv.
Och vet du vad, det gör jag också. Problemet är ju bara att ungarna aldrig lämnar mig i FRED. Och så tar de mina saker och gömmer dem.
Suck ;)
- Jenny i Wales tänkte också hoppa över veckans utmaning för hon ansåg sig INTE vare en pysslig person. Men när hon nu visar upp sitt bakskåp så förundras jag över hur mycket pyssel det finns nu-för-tiden till baket. Fina formar, fint strössel, fina figurer, ja massor.
Har Panduro öppnat en speciell avdelning för bakning kanske?
Dessutom så har hon en låda full med saker för att slå in presenter och DET är väl att pyssla. OM man nu använder sina saker till att pyssel-slå-in presenterna med.
Men man kan ha dem att titta och njuta av också, det har jag också. Fast då blir det ju inte så mycket pyssel förståss ;)
- Hanna är ÄNNU en person som INTE såg sig själv som pysslig. Men när hon börjar att lista upp alla saker som hon gör, ja då vet jag inte varifrån hon fått det ifrån. För här är det minsamm både pärlplattor med ungarna och piffa till gamla möbler.
Ja om inte detta är att pyssla, ja då vet inte jag...
Ja det var en MASSA pyssel här men jag slås av hur många det är som inte anser sig pyssla. Men nästan allt är ju att pyssla; matlagning, bloggen, fixa sig i håret ;)
You name it!
Men kanske att man har lite FÖR höga förväntningar på sig själv och sitt pysslande. Det behöver INTE vara ett loppisfynd som man snajsar till och visar upp i en heminredningstiding.
Nej fram för mer pyssel.
Och jag ska BANNE mig pyssla ihopa det däringa pepparkakshuset med ungarna i år.
Jag skriver in det i almanackan på en gång....
Tack så JÄTTEmycket för allt deltageri. Jag blir SÅ glad när ni är med och berättar.
Håll utkik, på måndag kommer en ny ledtråd.
/Y
Skrivet den: 2011-11-10 Klockan: 00:30:04
Sammanställningen försenad ;)
Hav tålamod men jag blev försenad idag.
Jag sätter mig så fort som Irma somnar i morgon bitti och skriver sammanställningen.
För klockan är över elva och jag måste i säng. Det var INTE en sån bra idé att motionera i morse. NU vet jag bättre och håller mig lugn i morgon.
Men jisses vad vi har shoppat idag.
Så mycket att jag var tvungen att köra hem föräldrarna i bilen. De kunde omöjligt ta bussen med alla dessa påsar som de hade för avsikt. Nej bättre då att skjutsa dem direkt hem med påsarna.
Därför är jag så försenad och kikar bara in här som snabbast innan jag stänger av datorn.
Ja jag är förvånad över att de överhuvud taget finns något kvar i affärerna efter vår rajd idag ;)
Kinesen var nöjd kan jag lova och knuggade händerna så han nästan gjorde upp en scouteld där på stället.
Men vad kul det är att shoppa!
Jag får riktigt dåligt samvete över att jag tycker att det är så kul.
Det får bli en framtida real lifare, shoppingen och dess för och nackdelar.
Men men, en vecka i taget.
Nu håller vi på med pysslet.
Så är ni i skrivartagen så kan ni fortsätta att skicka in bidrag om pysslingen tills i morgon förmiddag. Det är bara att berätta om hur ni pysslar eller INTE pysslar.
Det är inte så noga ;)
Och angående en fråga om BJ-trosorna, så köpte vi upp hela lagret, då för länge sedan. Men nu hade det kommit annorlundare, bra de också verkade det som. Så vi köpte upp hela det lagret också ;)
Annars så finns kineserna lite var stans i Las Palmas. En del stora, en del små. Alla har olika utbud, fast liknande sortiment. Man får botanisera och se vad man hittar.
Nu måste jag gå och lägga mig.
Vi får höras i morgon.
God natt!
/Y
Skrivet den: 2011-11-09 Klockan: 12:54:35
Fynda hos kinesen
Halloj och god morgon!
Känner mig lite bättre idag, tackar som frågar, och höll på hela morgonen med att vela hit och dit om jag skulle gå fettbrännarturen nu på morgonen eller ej.
Jag gick ju inte något alls igår och börjar naturligtvis få dåligt samvete.
JAG dåligt samvete, jag som är det värsta av soffpotatisar ;)
Men det fick jag i alla fall, så jag tog mig en runda. Fastän en kort sådan, så som jag gick den FÖRR i tiden.
Men jag är allt lite klen.
Klen är ordet för jag är varken sjuk eller frisk. Något mitt emellan. Något så där jäkligt irriterande.
För sjuk för att anstänga mig riktigt ordentligt.
Och för frisk för att sitta hemma och vila.
Så det blev något mitt emellan.
Det blev bra det också ;)
Men nu måste jag sticka iväg, för mina föräldrar är här och jag och min mor ska till kinesen och fynda.
Hon ska ha med sig saker hem så att även de där hemma få känna att de kan ha lite kanariskt fyndmaní ;)
Kinesen?
Kommer ni inte ihåg? >>>
Där kan man fynda ordentligt. >>>
Vi höres senare.
/Y
Känner mig lite bättre idag, tackar som frågar, och höll på hela morgonen med att vela hit och dit om jag skulle gå fettbrännarturen nu på morgonen eller ej.
Jag gick ju inte något alls igår och börjar naturligtvis få dåligt samvete.
JAG dåligt samvete, jag som är det värsta av soffpotatisar ;)
Men det fick jag i alla fall, så jag tog mig en runda. Fastän en kort sådan, så som jag gick den FÖRR i tiden.
Men jag är allt lite klen.
Klen är ordet för jag är varken sjuk eller frisk. Något mitt emellan. Något så där jäkligt irriterande.
För sjuk för att anstänga mig riktigt ordentligt.
Och för frisk för att sitta hemma och vila.
Så det blev något mitt emellan.
Det blev bra det också ;)
Men nu måste jag sticka iväg, för mina föräldrar är här och jag och min mor ska till kinesen och fynda.
Hon ska ha med sig saker hem så att även de där hemma få känna att de kan ha lite kanariskt fyndmaní ;)
Kinesen?
Kommer ni inte ihåg? >>>
Där kan man fynda ordentligt. >>>
Vi höres senare.
/Y
Skrivet den: 2011-11-08 Klockan: 23:35:28
Måndagsblues var sjuka
Javisst!
Jag tyckte väl att det var lite konstigt att jag var SÅ deppig en måndagsmorgon. >>>
Visst är det deppigt om mornarna med SÅ.
Jag kände inte igen mig.
Och visst, på eftermiddagen började halsontet och febern steg. Men då hade jag redan packat ner picnic-lunch och familjen i bilen och åkt ner till föräldrarna i San Augustin för att umgås lite och komma på bättre humör.
Måste ju passa på och umgås nu det sista, innan de åker :(
Så vi mös ordentligt. Picnic på balkongen och strandpromenad i solnedgången.
Jag fick så HIMLA mycket fina bilder så det går inte an att visa alla här.
Dessutom måste jag gå och tycka synd om mig lite i soffan och kurera mig med en stor kopp the. Det är visst ett mirakelmedel mot halsont.
Jag önskar att jag kunde somna med en mugg the i halsen......utan att kvävas förståss ;)
Så tyck nu RIKTIGT synd om mig som blivit lite småsjuk och kom med riktigt många trix för att bli bättre.
Men FRAMFÖR allt;
Var med i REAL LIFEN och visa vad du är för sorts hemma-pysslare, proffs eller klåpare ;)
Aaaaatchooooo!
/Y
Jag tyckte väl att det var lite konstigt att jag var SÅ deppig en måndagsmorgon. >>>
Visst är det deppigt om mornarna med SÅ.
Jag kände inte igen mig.
Och visst, på eftermiddagen började halsontet och febern steg. Men då hade jag redan packat ner picnic-lunch och familjen i bilen och åkt ner till föräldrarna i San Augustin för att umgås lite och komma på bättre humör.
Måste ju passa på och umgås nu det sista, innan de åker :(
Så vi mös ordentligt. Picnic på balkongen och strandpromenad i solnedgången.
Jag fick så HIMLA mycket fina bilder så det går inte an att visa alla här.
Dessutom måste jag gå och tycka synd om mig lite i soffan och kurera mig med en stor kopp the. Det är visst ett mirakelmedel mot halsont.
Jag önskar att jag kunde somna med en mugg the i halsen......utan att kvävas förståss ;)
Så tyck nu RIKTIGT synd om mig som blivit lite småsjuk och kom med riktigt många trix för att bli bättre.
Men FRAMFÖR allt;
Var med i REAL LIFEN och visa vad du är för sorts hemma-pysslare, proffs eller klåpare ;)
Aaaaatchooooo!
/Y
Skrivet den: 2011-11-08 Klockan: 00:44:53
Real Life - Pyssel
Tisdag och dags för denna veckans omgång av Real Life. Jag har funderat och funderat på vad vi skulle ta denna veckan och med den just avslutade Halloweenen med dess pumpa-tillverkning, färskt i minnet så tänkte jag ta upp allt detta hemma-pyssel som folk håller på med.
Först vill jag bara ta upp en sak som jag tycker att det är viktigt att få belysa.
Detta med Real Life är, på inget sätt, meningen att göra sig rolig över folk eller driva med dem som verkligen lyckas att verkligen ha ett välstädat hem, styla sig varje morgon och använder sina finkläder. På INGET sätt ser jag ner på folk som har spännande jobb och tjänar grova pengar. Som har väluppfostrade barn och äter cholkadpraliner till frukost.
Nej det är INTE meningen med detta.
Meningen är att driva med folk som vill få det att verka som så fastän deras liv är helt annorlunda.
DET tycker jag är komiskt.
Att det finns folk som lyckas med att ha det så bra som det verkar, det är inget att driva med, det är jag fruktansvärt avundsjuk på.
Jag vill bara försöka att visa att vi alla har olika liv, med olika förutsättningar och alla har det inte så rosenskimmrande som det ibland ser ut på en del bloggar, eller Facebook för den delen.
Men det kan vara bra ändå. Och för det mesta mycket vackrare eller intressantare än den som försöker att få det att se perfekt ut hela tiden.
Om detta med pumpatillverkningen så fick jag mycket beröm för våran och någon skrev till och med att tack vare vår pumpa-styling så hade jag inspirerat och pushat för att även de kommit till skott och fixat en.
Och jag är VERKLIGEN inte rätt person att ge inspiration om sånt.
Jag tittar på bloggar där folk sitter hemma och förvandlar en hög med, för mig värdelösa saker, till ett konstverk.
Som kan få ett helt rum att se ut som det vore med i ett heminredningsmagasin.
Som pysslar och står i med sina barn och ser till att de odlar den konstnärliga ådran i sin barndom.
SÅN vill jag också vara.
Men jag är mera en sån persom som hittar saker som jag TÄNKER att detta skulle bli fint om man...
Eller ser en idé någonstans och tänker att det där skulle jag också...
Någon gång kan det hända att jag får en snilleblixt och kommer på något väldigt bra som man skulle kunna göra av...
Men det blir aldrig något av.
När jag bodde själv så samlade jag på en massa sådana saker. Saker som någon dag kunde bli något fint som jag sett någonstans.
Projekt.
Tror till och med att jag hade en stor bräda, drivved, som jag hittat på nån strand och som skulle bli något fint i mitt designhem.
När jag flyttade fick jag slänga eller ge bort allt detta.
Nu-för-tiden har jag en LITEN låda i förrådet där jag kan samla på mig lite pysselsaker att pyssla med. Det mest nödvändiga, glitterklister, snöspray, spindelväv, presentkartonger osv.
Men i kaos-rummet har jag en del fynd som jag hittat i soporna. Som någon dag ska bli något fint...är det tänkt.
Men visst, jag lyckas också att pyssla ibland, det ska jag inte sticka under stolen med. Det måste jag få skryta lite om.
Ibland så tar jag mig i kragen och verkligen sätter igång med det jag har tänkt att göra.
För MITT problem är att jag har alla dessa ideér, men det blir aldrig något av dem.
För jag väntar på det perfekta tillfället. Då jag ska ha en massa tid, ha en massa inspiration och ha ALLA ingredienser hemma.
DET tillfäller kommer ALDRIG.
Och så blir projektet liggandes på hyllan.
Som pepparkakshuset jag köpte förra året och som vi skulle skapa ett slott av. Jag såg att datumet går ut i år. Hinner vi med att göra något i år?
Som småkottarna som vi hittade förra veckan och tog med hem. De skall silversprayas och fästar silvertråd i. Blir det något av det.
Eller takrosetten som jag hittade i soporna. Den skall huggas ren från cement och hängas upp i taket.
Och den lilla byrån. Den behöver slipas, målas och få nya knoppar. Skulle passa perfekt att ha acesoarer i i nya dressingroomet.
Men saker jag verkligen HAR lyckats att pyssla med ;)
- Pumpatillverkningen. >>>
- Semmelbaket. >>>
- Alexanders julpyssel förra året. >>>
- Baka lussebullar med Alexander. >>>
- Sängkammarlampor. >>>
Och så håller jag ju på med denna bloggen. Är inte det en sorts pyssel så säj.
Hurdana pysslare är ni?
Pysslar ni hemma?
Njuter ni bara av andras pyssel?
Avundas ni folk som lyckas pyssla?
Kan du förvandla sop-fynd till designobjekt?
Som vanligt så fota, berätta och länka till ditt inlägg här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll SENT och återkommer. Så vi alla får en glutt på RIKTIGA liv.
För nytillkomna läsare så är det bara att hänga på, alla är välkomna.
Bakgrund till Real Life var detta. >>>
Förra veckan så körde vi REAL LIFE >>> med sammanställningen >>>.
För äldre inlägg är det bara att klicka på kategorin Real Life.
Och glöm inte bort. ALLT är rätt. Det finns inger rätt eller fel sätt att göra detta på. Ja det skulle vara förståss om du ljög ;)
Men då är det ju inte REAL LIFE.
Men nu väntar jag med spänning på att få se vad ni hittar på.
/Y
Först vill jag bara ta upp en sak som jag tycker att det är viktigt att få belysa.
Detta med Real Life är, på inget sätt, meningen att göra sig rolig över folk eller driva med dem som verkligen lyckas att verkligen ha ett välstädat hem, styla sig varje morgon och använder sina finkläder. På INGET sätt ser jag ner på folk som har spännande jobb och tjänar grova pengar. Som har väluppfostrade barn och äter cholkadpraliner till frukost.
Nej det är INTE meningen med detta.
Meningen är att driva med folk som vill få det att verka som så fastän deras liv är helt annorlunda.
DET tycker jag är komiskt.
Att det finns folk som lyckas med att ha det så bra som det verkar, det är inget att driva med, det är jag fruktansvärt avundsjuk på.
Jag vill bara försöka att visa att vi alla har olika liv, med olika förutsättningar och alla har det inte så rosenskimmrande som det ibland ser ut på en del bloggar, eller Facebook för den delen.
Men det kan vara bra ändå. Och för det mesta mycket vackrare eller intressantare än den som försöker att få det att se perfekt ut hela tiden.
Om detta med pumpatillverkningen så fick jag mycket beröm för våran och någon skrev till och med att tack vare vår pumpa-styling så hade jag inspirerat och pushat för att även de kommit till skott och fixat en.
Och jag är VERKLIGEN inte rätt person att ge inspiration om sånt.
Jag tittar på bloggar där folk sitter hemma och förvandlar en hög med, för mig värdelösa saker, till ett konstverk.
Som kan få ett helt rum att se ut som det vore med i ett heminredningsmagasin.
Som pysslar och står i med sina barn och ser till att de odlar den konstnärliga ådran i sin barndom.
SÅN vill jag också vara.
Men jag är mera en sån persom som hittar saker som jag TÄNKER att detta skulle bli fint om man...
Eller ser en idé någonstans och tänker att det där skulle jag också...
Någon gång kan det hända att jag får en snilleblixt och kommer på något väldigt bra som man skulle kunna göra av...
Men det blir aldrig något av.
När jag bodde själv så samlade jag på en massa sådana saker. Saker som någon dag kunde bli något fint som jag sett någonstans.
Projekt.
Tror till och med att jag hade en stor bräda, drivved, som jag hittat på nån strand och som skulle bli något fint i mitt designhem.
När jag flyttade fick jag slänga eller ge bort allt detta.
Nu-för-tiden har jag en LITEN låda i förrådet där jag kan samla på mig lite pysselsaker att pyssla med. Det mest nödvändiga, glitterklister, snöspray, spindelväv, presentkartonger osv.
Men i kaos-rummet har jag en del fynd som jag hittat i soporna. Som någon dag ska bli något fint...är det tänkt.
Men visst, jag lyckas också att pyssla ibland, det ska jag inte sticka under stolen med. Det måste jag få skryta lite om.
Ibland så tar jag mig i kragen och verkligen sätter igång med det jag har tänkt att göra.
För MITT problem är att jag har alla dessa ideér, men det blir aldrig något av dem.
För jag väntar på det perfekta tillfället. Då jag ska ha en massa tid, ha en massa inspiration och ha ALLA ingredienser hemma.
DET tillfäller kommer ALDRIG.
Och så blir projektet liggandes på hyllan.
Som pepparkakshuset jag köpte förra året och som vi skulle skapa ett slott av. Jag såg att datumet går ut i år. Hinner vi med att göra något i år?
Som småkottarna som vi hittade förra veckan och tog med hem. De skall silversprayas och fästar silvertråd i. Blir det något av det.
Eller takrosetten som jag hittade i soporna. Den skall huggas ren från cement och hängas upp i taket.
Och den lilla byrån. Den behöver slipas, målas och få nya knoppar. Skulle passa perfekt att ha acesoarer i i nya dressingroomet.
Men saker jag verkligen HAR lyckats att pyssla med ;)
- Pumpatillverkningen. >>>
- Semmelbaket. >>>
- Alexanders julpyssel förra året. >>>
- Baka lussebullar med Alexander. >>>
- Sängkammarlampor. >>>
Och så håller jag ju på med denna bloggen. Är inte det en sorts pyssel så säj.
Hurdana pysslare är ni?
Pysslar ni hemma?
Njuter ni bara av andras pyssel?
Avundas ni folk som lyckas pyssla?
Kan du förvandla sop-fynd till designobjekt?
Som vanligt så fota, berätta och länka till ditt inlägg här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll SENT och återkommer. Så vi alla får en glutt på RIKTIGA liv.
För nytillkomna läsare så är det bara att hänga på, alla är välkomna.
Bakgrund till Real Life var detta. >>>
Förra veckan så körde vi REAL LIFE >>> med sammanställningen >>>.
För äldre inlägg är det bara att klicka på kategorin Real Life.
Och glöm inte bort. ALLT är rätt. Det finns inger rätt eller fel sätt att göra detta på. Ja det skulle vara förståss om du ljög ;)
Men då är det ju inte REAL LIFE.
Men nu väntar jag med spänning på att få se vad ni hittar på.
/Y
Skrivet den: 2011-11-07 Klockan: 12:34:52
Måndagsblues med lista & finne
God Morgon Måndag :( !
Måndagsmornar är de värsta, ja mornar överhuvudtaget är värst. Speciellt om de infaller efter en riktigt trevlig helg som passerat i raketfart.
Då blir det ingen rolig morgon.
Precis när mobilalarmet ringer så kastar jag mig upp ur sängen för att jag inte ska "råka" somna om och ställa till med kaos.
Fast det skulle nog vara ganska svårt att "råka" göra det en morgon som denna då Guldklimpen legat i min säng den senaste halvtimmen och varit sprickfärdig av energi för att få börja dagen.
Men just precis efter att jag kastat mig upp ur sängen, då rasar hela världens olyckor över mig och jag blir deppig som den värsta rödvinstrubadur.
Senare, när jag vaknat och fått upp värmen, ja då är det inga problem. Men just då, de första självande minutrarna i uppvaknandets ögonblick, ja då är jag RIKTIGT deppig.
-Åh vad hemskt med måndag.
-Åh vad helgen gick fort.
-Åh vad långt det är till nästa helg.
-Åh mina föräldrar ska snart åka hem.
-Åh vad vi inte hann allt som vi ville på den romantiska hotellnatten.
-Åh vad Irma sov dåligt i natt.
-Åh jag är nog lite rödvins-bakis fortfarande idag.
-ÅH, ÅH, ÅH hela världen är emot mig idag...
och
ÅH!!!!! jag har en GIGANTISK finne i pannan a´la tonåring som hela världen kommer se, peka och hånflina åt. Tar detta med finnar aldrig slut?
Varför kallas det tonårsfinnar när de inte slutar efter tonåren?
Jag får nog ta och skriva en måndagslista a´la jennyn igen så jag kommer på humör:
- att måndagsmorgonen är avklarad :)
- att vi kom iväg på den där romantiska hotellnatten som vi tänkt så länge på. Trots att Älsklingen var sjuk och att det blev bestämt i sista sekunden. >>>
- att jag fick riva runt lite ifred här hemma igår när morföräldrarna tog barnen till parken en sväng på eftermiddagen.
- att mina föräldrar är här och vi har det så trevligt. Dock bara 4 dagar till.
- att jag fått en massa fina nya saker. >>>
- att vi hade en UNDERBAR lördag uppe i bergen hos Älsklingens morbror med fru. Mina föräldrar var helt lyriska efteråt. Bilder kommer.
- att jag inte hade gått upp någonting i vikt i fredags. >>> Trots att vi njutit av god mat och fika hela veckan.
- att det är dags för REAL LIFE igen i morgon. Har funderat och funderat och tycker vi ska ta en kik på alla pysselhörnor som finns eller inte finns runt om i stugorna. Är du en pysselmajja?
Skit också, jag är fortfarande deppig. Och kliar det inte lite i halsen. Och är jag inte lite kall om händer och fötter.
Detta luktar förkylning.
Bäst att jag går och tar mig en mandarin nu då, och skrämmer baciluskerna på flykten.
/Y
PS Stegningen från i helgen blev inga supersiffror, speciellt inte söndagen då jag varken var ute och gick på morgonen eller på kvällen. Här har ni dem i alla fall. DS
LÖRDAG:
Glömde nollställa mätaren och fick skyhögasiffror som jag blev överlycklig över. TILLS jag kom på att det var nog troligare att jag glömt att nollställa än att jag gått en hel dags steg på en timme.
Men det var morgonrunda och sedan kalas uppe i bergen med trädgårdsinspektion och bilkörning. Dock promenerade vi lite på kvällen när vi skulle ut och äta romanisk middag jag och Älsklingen.
SÖNDAG:
En riktig innesittardag.
Vi gick och köpte färdigmat. Det var det enda som jag gjorde denna söndag. Annars så var jag bara hemma och plockade.
Måndagsmornar är de värsta, ja mornar överhuvudtaget är värst. Speciellt om de infaller efter en riktigt trevlig helg som passerat i raketfart.Då blir det ingen rolig morgon.
Precis när mobilalarmet ringer så kastar jag mig upp ur sängen för att jag inte ska "råka" somna om och ställa till med kaos.
Fast det skulle nog vara ganska svårt att "råka" göra det en morgon som denna då Guldklimpen legat i min säng den senaste halvtimmen och varit sprickfärdig av energi för att få börja dagen.
Men just precis efter att jag kastat mig upp ur sängen, då rasar hela världens olyckor över mig och jag blir deppig som den värsta rödvinstrubadur.
Senare, när jag vaknat och fått upp värmen, ja då är det inga problem. Men just då, de första självande minutrarna i uppvaknandets ögonblick, ja då är jag RIKTIGT deppig.
-Åh vad hemskt med måndag.-Åh vad helgen gick fort.
-Åh vad långt det är till nästa helg.
-Åh mina föräldrar ska snart åka hem.
-Åh vad vi inte hann allt som vi ville på den romantiska hotellnatten.
-Åh vad Irma sov dåligt i natt.
-Åh jag är nog lite rödvins-bakis fortfarande idag.
-ÅH, ÅH, ÅH hela världen är emot mig idag...
och
ÅH!!!!! jag har en GIGANTISK finne i pannan a´la tonåring som hela världen kommer se, peka och hånflina åt. Tar detta med finnar aldrig slut?
Varför kallas det tonårsfinnar när de inte slutar efter tonåren?
Jag får nog ta och skriva en måndagslista a´la jennyn igen så jag kommer på humör:
- att måndagsmorgonen är avklarad :)
- att vi kom iväg på den där romantiska hotellnatten som vi tänkt så länge på. Trots att Älsklingen var sjuk och att det blev bestämt i sista sekunden. >>>
- att jag fick riva runt lite ifred här hemma igår när morföräldrarna tog barnen till parken en sväng på eftermiddagen.
- att mina föräldrar är här och vi har det så trevligt. Dock bara 4 dagar till.
- att jag fått en massa fina nya saker. >>>
- att vi hade en UNDERBAR lördag uppe i bergen hos Älsklingens morbror med fru. Mina föräldrar var helt lyriska efteråt. Bilder kommer.
- att jag inte hade gått upp någonting i vikt i fredags. >>> Trots att vi njutit av god mat och fika hela veckan.
- att det är dags för REAL LIFE igen i morgon. Har funderat och funderat och tycker vi ska ta en kik på alla pysselhörnor som finns eller inte finns runt om i stugorna. Är du en pysselmajja?
Skit också, jag är fortfarande deppig. Och kliar det inte lite i halsen. Och är jag inte lite kall om händer och fötter.
Detta luktar förkylning.
Bäst att jag går och tar mig en mandarin nu då, och skrämmer baciluskerna på flykten.
/Y
PS Stegningen från i helgen blev inga supersiffror, speciellt inte söndagen då jag varken var ute och gick på morgonen eller på kvällen. Här har ni dem i alla fall. DS
LÖRDAG:
Glömde nollställa mätaren och fick skyhögasiffror som jag blev överlycklig över. TILLS jag kom på att det var nog troligare att jag glömt att nollställa än att jag gått en hel dags steg på en timme.
Men det var morgonrunda och sedan kalas uppe i bergen med trädgårdsinspektion och bilkörning. Dock promenerade vi lite på kvällen när vi skulle ut och äta romanisk middag jag och Älsklingen.
SÖNDAG:
En riktig innesittardag.
Vi gick och köpte färdigmat. Det var det enda som jag gjorde denna söndag. Annars så var jag bara hemma och plockade.
Skrivet den: 2011-11-06 Klockan: 23:57:56
Tisdags-shoppingen
I tisdags, när det var helgdag här, alla helgons dag, så åkte vi ju med mina föräldrar till mitt favorit shoppingcentrum Las Arenas.
Det finns flera olika shoppingcentrum i Las Palmas, men detta är det jag tycker bäst om. Eller tyckte kanske jag ska skriva. För nu på senare tiden så har man börjat med att ta betalt för parkeringen.
Tre timmars gratis parkering. Och resten tar de hutlöst betalt för.
Det tycker jag är dumt.
Vill du ha köpare till ditt centrum, ja då kan du väl i alla fall ha gratis parkering.
Det har ju de andra shoppingcentrumena. Så varför ska jag åka hit då?
Dessutom så blir det kö inne i parkeringshuset när alla ska ta lapp och sedan sticka in samma lapp i automaten för att komma ut, sticka in den rätt och vänta på att bomen ska gå upp.
I jul kommer det att vara lagom roliga köer där inne.
Andra jular har det varit icke roliga köer, och nu med detta lappsystem så kommer det att bli superköer. Det kan jag hoppa upp och sätta mig på.
Men nu var vi i alla fall här den där tisdagen, en riktig Halloweentisdag, det märktes. Många av resturangerna på överplanet hade roliga upptåg och dekoration som gick i skräckens tecken.
Men UJ vad folk det var.
Här märks det minsann inte att det är kris.
Nej folk är ute och shoppar och äter så det står härliga till. Det var TVÅ timmars väntetid till den populäraste resturangen. Och på MacceD så nådde köerna ända fram till dörrarna.
Vi provade ett nytt ställe för att de såg ut att ha smaskiga revbensspjäll och det var vi sugna på.
Dunder tabbe nr 1.
Vi väntade för länge med att gå och äta. Ungarna var redan på smärtgränsen. Gå ALLTID och ät i tid INNAN ungarna börjar att gråta av hunger. Alt. ha någon nödproviant i väskan för akutfall.
Dundertabbe nr 2.
Vi blev hungriga precis när ALLA andra blev det och det bildades jätteköer till alla matställen. Samt kyparna blev så stressade av all anstormning att det blev kaos på, i alla fall vår, resturangen.
Dundertabbe nr 3.
Håll ögonen på ungarna HELA tiden.
Men det har jag ju berättat om :( >>>
Dundertabbe nr 4, men den gjordes
INTE av oss utan stället vi åt på.
Att INTE ta in så mycket mat att det räcker till en vanlig shoppingsöndag i Las Palmas när man vet att det är som det är.
Det fanns INGA revbensspjäll av någon sort att få tag på, när det var vår tur att beställa mat.
STOR besvikelse lade sig i lägret.
Den ölen som vi ville ha var också slut, samt mjölken.
Lite för mycket som är slut va?
Sedan fick det vara nog med dundertabbar och vi åt och njöt av maten. MEN det var lite FÖR många tabbar från resturangens sida för att vi ska komma tillbaka, när det finns så många andra att välja på.
Ingen nota blev sparad så jag kan INTE visa upp den. Bättring på den fronten ;)
Så shoppade vi loss i sann turist-stil och njöt och fyndade på REAn. Och det var därför som jag kom på att jag inte skrivit detta inlägg. För jag höll på, tidigare i dag, att stoppa undan alla fynd som legat på matsalsbordet (vart annars >>>) och provade då mina fynd och kom på att jag inte visat upp dem.
Ja visst ja, vi sprang på en liten mini-marknad i köpcentrumet. Ett antal kanariska handlare visade upp sina varor och man fick provsmaka och blev förevisad de lokala delikatesserna.
Turisterna handlade förståss som galningar.
Finns det något roligare att ge bort än mat från landet man precis besökt?
Så avslutades dagen med en glass framför den nyss uppsatta julgranden. Och vi åkte hem för att fika. Alla nöjda och glada.... Ja ni vet ju hur det är med det, trötta och griniga barn, irriterad mamma, tomhänt Älskling som inte köpt något osv.
Men det lät så bra med att avsluta så ;)
Dagen fynd blev:
God natt!
Yohanna
Det finns flera olika shoppingcentrum i Las Palmas, men detta är det jag tycker bäst om. Eller tyckte kanske jag ska skriva. För nu på senare tiden så har man börjat med att ta betalt för parkeringen.
Tre timmars gratis parkering. Och resten tar de hutlöst betalt för.
Det tycker jag är dumt.
Vill du ha köpare till ditt centrum, ja då kan du väl i alla fall ha gratis parkering.
Det har ju de andra shoppingcentrumena. Så varför ska jag åka hit då?
Dessutom så blir det kö inne i parkeringshuset när alla ska ta lapp och sedan sticka in samma lapp i automaten för att komma ut, sticka in den rätt och vänta på att bomen ska gå upp.
I jul kommer det att vara lagom roliga köer där inne.
Andra jular har det varit icke roliga köer, och nu med detta lappsystem så kommer det att bli superköer. Det kan jag hoppa upp och sätta mig på.
Men nu var vi i alla fall här den där tisdagen, en riktig Halloweentisdag, det märktes. Många av resturangerna på överplanet hade roliga upptåg och dekoration som gick i skräckens tecken.
Men UJ vad folk det var.
Här märks det minsann inte att det är kris.
Nej folk är ute och shoppar och äter så det står härliga till. Det var TVÅ timmars väntetid till den populäraste resturangen. Och på MacceD så nådde köerna ända fram till dörrarna.
Vi provade ett nytt ställe för att de såg ut att ha smaskiga revbensspjäll och det var vi sugna på.
Dunder tabbe nr 1.Vi väntade för länge med att gå och äta. Ungarna var redan på smärtgränsen. Gå ALLTID och ät i tid INNAN ungarna börjar att gråta av hunger. Alt. ha någon nödproviant i väskan för akutfall.
Dundertabbe nr 2.
Vi blev hungriga precis när ALLA andra blev det och det bildades jätteköer till alla matställen. Samt kyparna blev så stressade av all anstormning att det blev kaos på, i alla fall vår, resturangen.
Dundertabbe nr 3.
Håll ögonen på ungarna HELA tiden.
Men det har jag ju berättat om :( >>>
Dundertabbe nr 4, men den gjordes
INTE av oss utan stället vi åt på.Att INTE ta in så mycket mat att det räcker till en vanlig shoppingsöndag i Las Palmas när man vet att det är som det är.
Det fanns INGA revbensspjäll av någon sort att få tag på, när det var vår tur att beställa mat.
STOR besvikelse lade sig i lägret.
Den ölen som vi ville ha var också slut, samt mjölken.
Lite för mycket som är slut va?
Sedan fick det vara nog med dundertabbar och vi åt och njöt av maten. MEN det var lite FÖR många tabbar från resturangens sida för att vi ska komma tillbaka, när det finns så många andra att välja på.
Ingen nota blev sparad så jag kan INTE visa upp den. Bättring på den fronten ;)
Så shoppade vi loss i sann turist-stil och njöt och fyndade på REAn. Och det var därför som jag kom på att jag inte skrivit detta inlägg. För jag höll på, tidigare i dag, att stoppa undan alla fynd som legat på matsalsbordet (vart annars >>>) och provade då mina fynd och kom på att jag inte visat upp dem.
Ja visst ja, vi sprang på en liten mini-marknad i köpcentrumet. Ett antal kanariska handlare visade upp sina varor och man fick provsmaka och blev förevisad de lokala delikatesserna.
Turisterna handlade förståss som galningar.
Finns det något roligare att ge bort än mat från landet man precis besökt?
Så avslutades dagen med en glass framför den nyss uppsatta julgranden. Och vi åkte hem för att fika. Alla nöjda och glada.... Ja ni vet ju hur det är med det, trötta och griniga barn, irriterad mamma, tomhänt Älskling som inte köpt något osv.
Men det lät så bra med att avsluta så ;)
Dagen fynd blev:
God natt!
Yohanna
Skrivet den: 2011-11-05 Klockan: 22:32:57
LIVE fran romantisk hotellnatt
21:30
Halloj och god afton nattugglor ;)
Nu har vi kommit till hotellet och checkat in, wifat upp oss och inspekterat alla utrymmen i rummet. Som vanligt kanner man sig lite lurad for det ser absolut INTE ut som pa bilderna i reklamen. MEN vi har en stor terras till rummet som inte fanns med i beskrivninge.
Surprise surprise.
Jag lamnade ungarna i sina sangar och forhoppningsvist sovande. Mina foraldrar korde ut oss nar jag forsokte att stanna langre, sa nu ar vi har.
Och jag ska erkanna att det kanns faktiskt lite lojligt att gora detta.
Aka pa hotell for att sova.
Men vi ska vall gora lite mera antar jag ;)
Nu ska vi inspektera ytterligare och ga ut och ta oss en bit och ett glas.
Jag aterkommer.
/Y
00:11
Tillbaka fran middag pa samma stalle dar jag var med tjejerna sist. >>>
Vi at ett par tapas och drack ett par glas vin och ol.
Dagen till ara sa har Alsklingen blivit dunderforkyld och satt med nasduken fastklistrad vid nasan hela middagen.
Men vi gick darifran gôr matta och nojda.
Nu ar vi ater pa rummet och jag maste ju visa den lyxiga presenthyllan som finns i badrummet. En massa kramer, lotion, tandborste, kam och till och med ett skoputsarkit.
Yah!
Nu vanter Alsklingen pa var TERRAS ;)
00:48
Efter middagen ville vi ga hem men samtidigt ha en drink. Hade vi varit forutseende hade vi tagit med en flaska skumpa till hotellet. Men som vanligt sa hander och sker allting med bradska och stress sa skumpan blev kvar hemma.
Da ville vi handla med nagot drickbart till terassen, men problemet ar att alla kiosker slutar salja alkohol klockan 22 har i Las Palmas.
Som tur var sa kunde Alsklingen snacka lite med killen i baren mitt emot hotellet och vi kom hem med en pase med tva ol och en Smirnoff att avnjuta pa terasen.
Sa nu har vi avhandlat:
- tank om vi skulle vinna pa lotto.
- kommer du ihag nar vi var...
- dodat en jattekackerlacka
- och undersokt sangen som verkar ok
/Y
01:30
Jag vet ju att ni ar nyfikna pa notan sa har kommer den:
tapas:
laxtatar 6 euro
friterad ost 6 euro
appelkroketter 5 euro
fiskomelett 6 eoro
varm brownie 3 euro
3 ol 4.5 euro
3 glas vin 6 euro
TOTALT: 36:50 euro
01:48
Efter en skon varm dusch sa sajer vi god natt harifran och aterkommer i morgon...
/Y
Sondag 9:15
God Morgon!
Klockan ar straxt efter nio och det ar ANTLIGEN dags for hotellfrukost, som vi har langtat.
Natten var lugn forutom att Alsklingen slitit med sina pappersnasdukar. Typiskt att bli sjuk nar man ska fa aka pa spa ;)
Tur att vi satte mobilen pa 9 for annars hade vi kunnat sova tills staderska kom.
Konstigt va?
Jag trodde att jag inte skulle kunna sova nu nar jag fick chansen. Eller annu varre. Vakna vid 6 och inte kunna somna om. Men si det gick. Och bra ocksa.
Men nu har mobilen ringt och frukosten vantar.
/Y
10:38
Frukosten intagen, bra men inte mer. Av 4 **** sa hade jag vantat mig mer.
Nu vantar upploppet pa denna romantiska hotellnatt, och det basta. En lur efter frukosten.
Lange sedan ar de tider da vi fick ga och lagga oss efter en ordentlig frukost och sova tills vi vaknade.
Visserligen far vi inte sova tills vi vaknar, for klockan 12 ar det utcheckning. Men en LITEN lur ska vi val hinna med.
Brattom brattom. Alsklingen ligger redan och snarkar i sanghalmen.
ZZZzzzzzzz....
/Y
12:00
Mobilalarmet har annu en gang ringt och det ar dags att bege oss av hemmat mot skrikande ungar, stressig vardag och oroliga natter.
Jag hade kunnat sova i ett par dygn till har :)
Utvilad?
Just nu kanns det som INTE det. Men det kanske ar en kanselvilla.
Vi sajer hej da och forhoppningsvist pa aterseènde.
Aterkommer senare fran vardagen ;)
/Y
Skrivet den: 2011-11-05 Klockan: 20:24:48
Stegrapport 4
Nej men, nu blir jag riktigt rörd.
Trodde ni verkligen att jag hade gått så mycket steg på morgonen?
Tror ni VERKLIGEN att jag är SÅ duktig.
Nej men visst vat det så att det bara var ett skämt.
Jag glömde att nollställa räknaren på morgonen innan jag gick ut och stegade på i godan ro utan att veta om missen.
När jag kom hem och tittade på räknaren så blev jag fundersam.
Kunde detta vara möjligt?
Men det kunde det ju inte.
Det verkar troligare att jag glömt att nollställa den innan jag gick ut.
Men det var INGEN som reagerade på det. Ingen elak kommentar om att detta kunde minsann inte vara möjligt.
Ni måste tro bara gott om mig ;)
Den VERKLIGA stegrapporten är så som följer.
ONSDAG:
Helt vanlig dag med skollämning, morgonrunda, skolhämtning och kvällsrunda.
Som vanligt.
TORSDAG:
Skollämning, morgonrunda, skolhämtning och sedan gång till närmsta shoppingcentrum där vi shoppade hela eftermiddagen. Efter även hemgång från centrumen så var jag så trött att jag hoppade kvällsrundan. Jag var ju redan uppe i 23.000 steg.
FREDAG:
Vanlig dag + veckohandling på eftermiddagen. Jag går till matvaruaffären för att handla och så kör Älsklingen hem varorna i bilen medans jag stegar vidare på en prommenix. Allt för att INTE behöva gå ut igen på kvällen. Nån måtta får det vara, det är ju faktiskt fredag.
LÖRDAG:
Idag alltså och det är INTE färdigstegat än. Men man måste alltså dra bort gårdagens steg; minus 20.171 steg.
Morgonrunda och sedan bil upp i begen för en grillfest. Inte många steg i det. Men nu ska Älsklingen och jag åka på hotell och gå ut och äta middag. Det kanske blir några steg på stan.
Om jag kommer ihåg att ta på mig räknaren ;)
Nu drar vi iväg.
Men jag tar med mig den bärbara. Det finns wifi på rummet så då kanske vi kan köra LIVE från romantisk hotellnatt.
Vem vet.
Håll utkik ;)
/Y
Stegrapport 1, 17-22 oktober >>>
Stegrapport 2, 23-27 oktober >>>
Stegrapport 3, 28 okt.-1 november >>>
Skrivet den: 2011-11-05 Klockan: 11:44:02
Lördagskaos
Nej det går INTE!
Jag hade tänkt att sätta mig här och skriva en kortis innan vi åker upp i bergen för att grilla med Älsklingens morbros, svärisarna och mina föräldrar.
Men ungarna skriker, Irma börjar blir trött, mina föräldrar har kommit och ska underhållar och klockan tickar på.
Det går inte nu för jag får ingen ro i skallen.
Jag drar iväg och återkommer förhoppningsvist senare.
Älsklingen och jag ska på hotell i natt och sova. Allt är bokat och planerat.
Vi får se hur det går.
Efter morgonrundan i morse så stog stegräknaren på detta.
Nu tycker jag att jag kan vara rejält nöjd och äta med gott samveta av grillningen idag.
Eller vad tycker ni?
/Y
Jag hade tänkt att sätta mig här och skriva en kortis innan vi åker upp i bergen för att grilla med Älsklingens morbros, svärisarna och mina föräldrar.
Men ungarna skriker, Irma börjar blir trött, mina föräldrar har kommit och ska underhållar och klockan tickar på.
Det går inte nu för jag får ingen ro i skallen.Jag drar iväg och återkommer förhoppningsvist senare.
Älsklingen och jag ska på hotell i natt och sova. Allt är bokat och planerat.
Vi får se hur det går.
Efter morgonrundan i morse så stog stegräknaren på detta.
Nu tycker jag att jag kan vara rejält nöjd och äta med gott samveta av grillningen idag.
Eller vad tycker ni?
/Y
Skrivet den: 2011-11-05 Klockan: 00:07:27
Fredagsvägning och nöjd
Hela denna veckan har varit fylld med saker hit och dit så på ett sätt har jag inte haft tid att tänka på fredagsvägningen.Men på ett annat sätt så har jag ständigt haft lite dåligt samvete över alla restaurangbesök, gotte-fikor och överhoppade kvällsrundor.
Dåligt samvete fastän jag bestämt att det var OK.
Så knasig jag är.
Tänka, inte tänka.
Dåligt samvete, fastän inte.
På ett sätt har jag faktiskt varit bra duktig och överaskat mig själv. Jag har nämligen inte frossat och passa-på-ätit. Utan bara tagit om jag varit sugen. DET är ett stort framsteg för mig i ätar-beteéndet.
Så har jag kunnat att sluta äta när jag varit mätt också, och inte bara okynnesätit för att det varit gott.
Ja ibland ska jag väl erkännat att jag kunnat det.
Men DET är också ett väldigt framsteg för att vara jag.
Lite credd ska ju ungarna ha för detta. För det är jäkligt svårt att äta mycket när man har två ungar som skall matas och hållas ordning på samtidigt. Hela måltiden blir ett stressmoment och det är svårt att riktigt njuta av att äta och av maten.
Antingen så blir jag jättestressad och slänger i mig på tok för mycket mat utan att hinna känna smaken.
Eller också så äter jag sist av alla i lugn o ro och då har maten redan hunnit att kallna, man har småätit av annat och blivit mätt på det utan att egentligen hinna till sin egna tallrik.
Bägge metoderna är INTE att rekommendera ;)
Dock har det ju varit svårt
att, på dessa dagar då vi inte varit med mina föräldrar, gå tillbaka till mina "bra" vanor och inte fortsätta med njuteriet även på "vardagarna".Svårt skriver jag, för jag har faktiskt lyckats. Jag har INTE fallit dit.
Det överblivna fikabrödet har legat och väntat på att besöket skulle återvända och jag har inte nallat en endaste bit.
Jag lovar. Två fingrar på bibeln ;)
Så när jag klev på vågen i morse så hade jag faktiskt förväntat mig ca ETT kilo plus. För jag har ju ätit mer och onyttigare i massor. Plus utebliven kvällsmotion en del dagar.
Så jag tykte att ett kilo lät lagom.
Men visst hade jag ångest för detta kilo.
Men när jag steg upp på vågen så visade den EXAKT samma vikt som förra veckan och det får jag väl anse vara en liten seger.
67,7 kg, låter bra det.
Om det inte är så att det kommer en retroaktiv viktuppgång nån dag senare.
Så här ser ni den bistra sanningen. Att jämföra med de andra fredagsvägningarna.
Om bara nu de resterande 7 kilona kunde tas från laggårdsväggen och päronlåren så vore det bra.
Men si det fungerar inte.
Det jag har märkt är nämligen att tjockis-BH:erna har blivit lite lösa och att amningmelonerna har börjat återta sin forna form av russin och ligger och skvalpar lite i det som tidigare var en push-upp.
Att få magrutor är väl bara att glömma om man tidigare ALDRIG har haft dem och heller inte gör några sit-ups som skulle kunna locka fram dem.
Fast efter två barn så ska man nog inte göra sig några större förhoppningar ;)
Och stegräknaren är på, i vått och torrt.
Fast Irma har förälskat sig i den och vill ha den att bita på. Jag bara väntar på att hon, en dag, ska nalla den och nollställa den precis då jag är på väg att pasera 20.000-nivån.
Hur skulle jag kunna förklara det för stegtävlings-domaren...?
Nu tar vi fredagsafton här och jag önskar er ett trevligt fredagsmys.
/Y
Skrivet den: 2011-11-04 Klockan: 15:17:00
Facebook & Rosor
Måste bara visa upp denna bilden som jag såg på fejjan igår.
Den är väl helt klockren.
Det är SÅ sant.
Och lite a´la bloggstyling också.
Synd att jag inte såg den innan vi gjorde Real Life i tisdags. >>> Då hade den fått symbolisera det inlägget ;)
Och så måste jag ju visa upp en sorjlighet.
Rosorna överlevde inte längre. Värmen tog kål på dem.
Jag har hört en massa tips för att få rosor att överleva längre. Allt från att stoppa i en TREO i vattnet, lite klorin i vattnet, ha ljummet vatten i vasen osv. Men ingenting fungerar.
Har jag glömt nått tips?
När jag köpte min bröllops-bukett >>> i somras så frågade jag floristen om hur jag skulle göra och hon sa bara:
- Ställ in dem i kylskåpet.
Punkt slut inget mer, så det gjorde jag och de höll sig perfekt.
Men nu kunde jag inte det med dessa för de var FÖR stora. Och se vad som hände :(
Nu kör vi fredag här.
/Y
Den är väl helt klockren.
Det är SÅ sant.
Och lite a´la bloggstyling också.
Synd att jag inte såg den innan vi gjorde Real Life i tisdags. >>> Då hade den fått symbolisera det inlägget ;)
Och så måste jag ju visa upp en sorjlighet.
Rosorna överlevde inte längre. Värmen tog kål på dem.
Jag har hört en massa tips för att få rosor att överleva längre. Allt från att stoppa i en TREO i vattnet, lite klorin i vattnet, ha ljummet vatten i vasen osv. Men ingenting fungerar.
Har jag glömt nått tips?
När jag köpte min bröllops-bukett >>> i somras så frågade jag floristen om hur jag skulle göra och hon sa bara:
- Ställ in dem i kylskåpet.
Punkt slut inget mer, så det gjorde jag och de höll sig perfekt.
Men nu kunde jag inte det med dessa för de var FÖR stora. Och se vad som hände :(
Nu kör vi fredag här.
/Y
Skrivet den: 2011-11-04 Klockan: 12:49:35
Fredags ditten och datten
God förmiddag Fredag!
I morse när vi var ute på vår morgonrunda så såg det riktigt mörkt och läskigt ut. Vinden blåste liten storm och det kom till och med en lite skur.
Men på sedvanligt kanariskt manér så slutade det efter tre sekunder.
Likadant var det igår när vi var och shoppade på det närmsta varuhuset La Ballena (Späckhuggaren). När vi gick dit så var det strålande sol och sommar. När vi skulle gå hem och kom ut genom dörrarna så spöregnade det och var kolsvart ute.
Men det var ju inte kallt och regnet slutade som vanligt efter tre minuter. Lagom till vi fått på ungarna deras tröjor, satt på regnskyddet på barnvagnen och kommit ut genom dörren.
Men nu skiner solen från en klarblå himmel igen och temperaturen ligger på 24 grader här i Las Palmas.
Föräldrarna är hemma hos sig idag och solar lite. De kan ju inte komma hem och vara vinterbleka efter två veckor på kanarieholmarna ;)
De kör en dag barnbarn med kaos. Och en dag med sol och vila.
Det blir bra för mig, då hinner jag med lite av mitt vanliga liv också ;)
Men HJÄLP vad tiden går fort. Det är fortfarande en vecka kvar av deras semester, men nu börjar man märka av att det blir tight med tiden. Det finns så mycket vi vill göra, på så lite tid. Och så måste man ju hinna med att fika och mysa också...
Nu till helgen så ska vi åka till Älsklingens farbror och titta på deras fruktträdgård och förhoppningsvist få plocka lite exotisk frukt som apelsiner, vindruvor och fikon.
Så vill mina föräldrar skicka iväg oss trötta småbarnsföräldrar på en hotellnatt. Och det måste ju ske en helgdag så vi får sova ut och äta frukostbuffé. Annars så är det ju ingen mening med saken. Och så måste det shoppas souvernirer och smuggelsprit. Åka på marknad är också en happening som de har önskat.
Ja listan ta aldrig slut på saker som man vill göra.
Det blir taight.
Kanske bästa att göra ett schema ;)
Stegrapport och fredagsvägning kommer senare.
Nu kör vi igång med fredagen här.
Hämta skolbarn och luncha hos svärisar. Och sedan MÅSTE vi åka och veckohandla. Det ekar tomt i skåp och lådor.
Jag ser att ni är ganska så upptagna också. Aldrig sjunker väl bloggstatisiken så mycket som på fredagseftermiddagar. Då har man inte tid att sitta framför datorn.
Nej det ska planeras fredagstacosar och mys.
Ta´t lugnt.
/Y
PS Mamma var på benen igen och som vanligt efter en god natts sömn. Ja inte SÅ god för Irma vaknade ett par gånger under natten och väkte hela huset. Men det var ingen allvarlig magåtkomma som Min mor drog på sig. Som tur var. Det kan bli tokigt. Hon hälsar och tackar så mycket för all omtanke och förfrågning. DS
I morse när vi var ute på vår morgonrunda så såg det riktigt mörkt och läskigt ut. Vinden blåste liten storm och det kom till och med en lite skur.
Men på sedvanligt kanariskt manér så slutade det efter tre sekunder.
Likadant var det igår när vi var och shoppade på det närmsta varuhuset La Ballena (Späckhuggaren). När vi gick dit så var det strålande sol och sommar. När vi skulle gå hem och kom ut genom dörrarna så spöregnade det och var kolsvart ute.
Men det var ju inte kallt och regnet slutade som vanligt efter tre minuter. Lagom till vi fått på ungarna deras tröjor, satt på regnskyddet på barnvagnen och kommit ut genom dörren.
Men nu skiner solen från en klarblå himmel igen och temperaturen ligger på 24 grader här i Las Palmas.
Föräldrarna är hemma hos sig idag och solar lite. De kan ju inte komma hem och vara vinterbleka efter två veckor på kanarieholmarna ;)
De kör en dag barnbarn med kaos. Och en dag med sol och vila.
Det blir bra för mig, då hinner jag med lite av mitt vanliga liv också ;)
Men HJÄLP vad tiden går fort. Det är fortfarande en vecka kvar av deras semester, men nu börjar man märka av att det blir tight med tiden. Det finns så mycket vi vill göra, på så lite tid. Och så måste man ju hinna med att fika och mysa också...
Nu till helgen så ska vi åka till Älsklingens farbror och titta på deras fruktträdgård och förhoppningsvist få plocka lite exotisk frukt som apelsiner, vindruvor och fikon.
Så vill mina föräldrar skicka iväg oss trötta småbarnsföräldrar på en hotellnatt. Och det måste ju ske en helgdag så vi får sova ut och äta frukostbuffé. Annars så är det ju ingen mening med saken. Och så måste det shoppas souvernirer och smuggelsprit. Åka på marknad är också en happening som de har önskat.
Ja listan ta aldrig slut på saker som man vill göra.
Det blir taight.
Kanske bästa att göra ett schema ;)
Stegrapport och fredagsvägning kommer senare.
Nu kör vi igång med fredagen här.
Hämta skolbarn och luncha hos svärisar. Och sedan MÅSTE vi åka och veckohandla. Det ekar tomt i skåp och lådor.
Jag ser att ni är ganska så upptagna också. Aldrig sjunker väl bloggstatisiken så mycket som på fredagseftermiddagar. Då har man inte tid att sitta framför datorn.
Nej det ska planeras fredagstacosar och mys.
Ta´t lugnt.
/Y
PS Mamma var på benen igen och som vanligt efter en god natts sömn. Ja inte SÅ god för Irma vaknade ett par gånger under natten och väkte hela huset. Men det var ingen allvarlig magåtkomma som Min mor drog på sig. Som tur var. Det kan bli tokigt. Hon hälsar och tackar så mycket för all omtanke och förfrågning. DS
Skrivet den: 2011-11-03 Klockan: 15:51:34
Måndagens Halloween
I måndags hade vi bestämt att vi skulle synas i parken bredvid mitt hus. Jag, alla mammor och utklädda barn. För att göra lite Halloweeen och underhålla ungarna en liten stund.Tråkigt nog så flyttade det in en massa småflugor i min fina pumpa >>> och den började att ruttna i värmen. Det fanns inget annat val än att slänga ut den. Den räckte inte ens fram till Halloween-helgen. BIG note till mig själv att inte vara SÅ ute i god tid nästa år. >>> Dagen innan räcker ;)
Men vi körde på kalas i parken i stället. Utklädning och fika, det är inte dumt det heller. Men som jag skrev en annan dag så mulnade det på, på eftermiddagen och en kylig vind började att blåsa.
Men alla var nöjda efter ett tag, ja inte ungarna då som hade kunnat stanna hela natten i parken om den möjligheten givits.
Jag improviserade fram ett par monster-utklädningar i brist på ekonomiska möjligheter att köpa några. Men både jag och ungarna blev nöjda med resultatet.
Det behöver inte vara SÅ avancerat jämt.
Men har ni försökt att sminka en 1½-åring? Omöjligt...det mesta hamnar utanför.
Jag hade också velat klä ut mig, jag har ALLTID tyckt om att spexa till det. Men när ungarna är klädda och klara så brukar det varken finnas tid eller ork kvar till mig :(
Nu ska vi se, vi var 5 mammor, 1 pappa och 10 barn. Som vanligt så var min gubbe den ende som dök upp. Jag förstår verkligen inte detta. Att mammorna får ta ungarna och åka iväg på aktivitet och pappa ska vara hemma och vila upp sig eller träna.
Det skulle jag ALDRIG gå med på.
Nu hänger du med här, säjer jag till Älsklingen. Så delar vi på ansvaret med ungaran och får njuta lite bägge två.
Annars så är det en som får stressa ihjäl sig och ha ögon i nacken och den andra får vara hemma och lata sig.
Någon rättvisa får det vara i ett jämlikt hem ;)
Och så det obligatoriska Facebook-kortet där det gäller att få med så många som möjligt och sedan tagga dem på fejjan.
Så lekte vi lite för att barnen skulle få lite godis. Men jisses vad svårt det är.
Först är det svårt att komma på bra lekar som passar alla åldrar.Och sedan så är det SUPERsvårt att hålla ordning på alla barn när man leker så att alla fattar, följer regler och har en chans att vinna.
Speciellt när det finns en del barn som bara går ut för att förstöra, fuska och spela Allan.
Heder åt alla förskollärare, dagisfröknar och andra fröknar & lärare som har detta som jobb VARJE dag ;)
Så var det dags att gå hem och det blev gråt och tandagnisslan som vanligt.
Mitt i detta så ser jag min far komma gående genom parken, ENSAM.
Min mor och far skulle ta bussen hit till Las Palmas och så skulle vi mötas i parken för att gå ut och fira min mor på kvällen. Och nu såg jag honom komma gåendes själv där.
Jisses vad jag fick en klump i magen.
Vad har nu hänt?
Det HAR hänt något!
osv.
Men min far lugnade mig med att berätta att mor gått direkt hem till mig eftersom hon inte mådde bra och troligen hade fått något magvirus där på eftermiddagen.
Så födelsedags-restaurang-besöket som jag sett fram emot så mycket, blev skjutet på framtiden.
Så kan det gå.
Det blev hämtpizza hemma i stället och mys i soffan.
Det blev bra det med.
Det var våran Halloween.
Har du bloggat om ert Halloween-firande?
Lämna en länk här i en kommentar så gör jag en Halloween-firnings-lista.
/Y
Andras Halloween
- Petra Willvin
Skrivet den: 2011-11-02 Klockan: 18:17:27
Sammanställning av Real Life - Real Life
Goder afton!Denna onsdag lider mot sitt slut och jag sitter och kikar in hos alla modiga som har visat upp sin vardag från olika vinklar,
med olika berättelser,
med olika förutsättningar,
olika motiveringar.
Ja helt enkelt olika.
Men en sak hade de gemensamt och det var att jag såg inte en enda chokladpralin, inte en enda spetsnegliché, inte några kändisar till bästa vänner, ja faktiskt ingenting glamouraktigt alls. Det närmaste var väl ett ölglas som skymtade förbi på tisdagskvällen och det såg bara mysigt ut ;)
Bara helt vanlig vardag, mer eller mindre piffat av olika situationer.
Livet helt enkelt.
Och det tycker jag är skönt.
Får jag göra det?
Skönt att se att det finns en hel drös med folk där ute som har det lika vardagligt som jag.
Sen kan man ju se saker som liknar glamour, som att jag bor här nere i värmen, att någon dricker öl en vardag, att någon får middagen serverad när den kommer hem från jobbet.
Speciella detaljer som förgyller livet.
Så ska det ju vara. Lite flärd så där mitt i vardagen.
För bara för att det är vardag så behöver det inte betyda att det är tråkigt. TVÄRTOM ;)
- Jennys tjejor är stora nu och sköter sig själva. Det innebär att Jennys liv är ganska slött just nu. Men eftersom hon erkänner att hon är en curlingmamma så går ganska mycket av dagen åt att just curla. Något som INTE kommer att fortsätta när hon hittat sitt jobb.
Diskmaskinen och damsugaren är två kompisar som hon umgås flitigt med en sån här vardag.
- Linda som visar upp en riktig real life outfit idag berättar också om sin Halloweendag >>> på jobbet. Här har de verkligen ansträngt sig för att få skräck-känsla och jag ser ett par godisbitar skymta förbi för att förgylla vardagen.
- Mormor Mu har massor med säng och massor med tända ljus i sin vardag. En vardag som ser så lugn och skön ut att jag blir alldeles grön i ansiktet av avund. Men som hon skriver "som friherrinna är det inte mycket som skiljer veckodagarna åt. Ibland blir det "fest" på en vardag och storstädning på helgen...".
Perfekt precis som det ska vara när man själv får bestämma.
- Hannas morgon & kväll. På Hannas morgon så vaknar killarna tidigt och de får då se på TV. SKÖNT att höra att jag inte är den enda som tycker om lite TV-lugn och ro på mornarna för att vakna ;)
På kvällen är det tvärt-om. Då är det mutor som gäller för att de INTE ska somna för tidigt.
Bra, jag är för mutor också.
- Madredetres fick hem ett tapas-paket från Buzzador. Så efter flitigt pluggande under dagen så bestämde de sig för att festa till lite nu när ungarna var borta. De klämde till och med till på en öl till tapasarna, mitt i veckan! Skönt att höra. Vardag är vardag men också ett liv som ska levas OCH njutas.
- Nett har ett moment som ständigt återkommer varje dag, i och urplockning av diskmaskinen. Och just detta moment är ett av dem som genomsyrar de flesta vardagarna. Men GUD vad skönt det är med diskmaskin ;)
Efter många år av småbarns-stress så har det äntligen kommit en tid med mycke utrymme för egentid även mitt i vardagen. Det gäller bara att prioritera.
- Alfva försöker sig på en uppmuntran till mig genom att påstå att hennes liv till och med är tråkigare än mitt och det gick jag NÄSTAN på. Tills hon berättade att hennes "väluppfostrade" unge låg på golvet och skrek tillsammans med Alfva i morse. Sorry men där tyckte jag nog att ditt liv blev lite mer spännande än mitt ;)
- Ansibecki berättar att en vanlig dag brukar hon "bre två knäckemackor, fylla en flaska med vatten, väcka barnen, klä dem, lämna på dagis och sedan äta min torftiga frukost i bilen på väg till jobbet". Fast en dag i veckan har de lyx-vardags-morgon då hon har sovmorgon. Sedan på kvällen är det det vanliga problemet med att underhålla de små tills det blir dags att gå och lägga dem. Fast eftersom hon kör laptop då så kan hon multitaska på samma gång. Det är vardag det ;)
- Frida blir, som så många andra mammor, uppriven ur sängen av de små, i okristlig tid. Fast hon berättar att hon är ganska så morgonpigg så det gör inget. Sämre går det för gubben som det tar EVIGHETER för att få upp ;)
Så är hon hurtig och cyklar både dit och hem från jobbet + tränar på lunchen. Det är duktigt det, och vi andra är INTE avis alls ;)
- Jenny kör det typiska små-barns-hemma-fru-livet med disk, tvätt, laga mat, plocka leksaker osv. Hon har dock två saker denna dag som gör att inte vardagen blir så där vardaglig som den annars kan bli. Hon kör en huvudet-i-sanden-trix med en tvättkorg och så en jultidningsspecial för att slappa lite med. Bra jobbat.
- Anna kör en vanlig dag och en ledig dag. På jobbardagen kan man se saker som just jobb, det blir mycket papper och datorer men också träning på kvällskvisten. På den lediga dagen ser man andra vanliga saker som tvättmaskin, disk, kaffe, TV, dator OCH en jogginrunda på det.
Härligt vanliga saker förutom matlåda från mamma som nog kan räknas som lite vardagslyx.
Precis som det ska vara.
Jag tackar som vanligt alla ni UNDERBARA som delar med er så friskt av er vardag.
Tack så mycket!
Jag blir så glad varje gång som vi gör detta och jag ser hur folk knåpar ihop sina inlägg om mina tokerier.
Jag hoppas att ni njuter lika mycket av att läsa om de andra som jag har gjort.
Nästa vecka kör vi igen.
Om vad, vet jag ej, ÄN.
Måste gnugga geníknölarna i helgen.
Kika in här på måndag så finns det en ledtråd och på tisdagsmorgonen kör vi för fullt igen.
Nu en god natt och snart är det fredag.
/Y
Skrivet den: 2011-11-02 Klockan: 12:31:48
En STOR tabbe och stegbevis
Jag skulle ju gå och lägga mig och drömma om mina nya fina saker som jag fick igår. >>>Men rätt vad det var när jag låg i min säng och försökte sjunka in i drömmarnas land så kom jag på vilken dundermiss som jag gjorde i går.
Och så fick jag ångest och började kallsvettas. Och så kan man ju inte somna.
Jag gjorde ett BIG misstag som mamma och det kunde ha slutat RIKTIGT illa.
Vi satt och avslutade lunchen i shoppingcentrat igår. Notan skulle beställad, plånbok fiskas fram och pengar räknas. Mitt i villervallan så blev det en miss i kommunikationen och jag trodde att min mor hade koll på Irma och hon trodde att jag hade det.
Rätt vad det är så ser jag en tant komma gående med Irma i handen mot oss och hjärtat far upp i halsgropen.
Det var visst så att Irma spatserat iväg på egen hand och tänkte ta rulltrappan ner till andra våningen.
HJÄLP! Så tankspridd får man ju bara INTE vara. Tänk om hon hoppat på rulltrappan, ramlat och slagit i huvudet i de vassa kanterna på trappstegn...
Tänk om tanten inte varit så påpasslig och hejdat henne...
Naturligtvis kunde jag ju inte sluta tänka på det när jag låg där i sängen utan låg där och skämdes för mig själv.
Ha ögon i nacken Yohanna, ha ögon frammåt och bakåt. Och framför allt håll koll!
Men nu är det onsdag. Solen skiner och jag antar att mina föräldrar har stannat vid poolen idag för att njuta lite, eftersom de inte kommit hir nu på morgonen.
Och för att ta igen sig efter att ha varit med Familjen Kaos ;)
Jag kör på här med det vanliga.
Dagarna rullar ju på som de brukar och vipps har det gått ett gäng igen utan att jag redovisat stegen i tävlingen.
Här kommer de.
FREDAG:
Föräldrarna kom ju hit på besök, vi åkte söderöver för att leta på dem och kom hem så sent på kvällen att det INTE blev någon kvällrunda.
Befarar att det kommer att bli många sådana sena kvällar ;) >>>
LÖRDAG:
Det blev ju faktiskt en morgonrunda innan vi åkte ner till föräldrarna i San Augustin. Och faktiskt en promenix på strandpromenaden innan vi åkte hem.
Bra antal steg för att vara en lördag. >>>
SÖNDAG:
Morgonrunda och sedan besök i byn El Pajar med föräldrarna. Stegräknaren måste ha suttit fel, på för lösa trosor, för vi gick MINST lika mycket på söndagen som på lördagen. Stegräknaren visar dock på en annan verklighet.
:( >>>
MÅNDAG:
Skollämning, extra jobbig morgonrunda, skolhämtning + lek i parken. Dock ingen kvällrunda eftersom föräldrarna var här och mös och sov över. >>>
TISDAG:
En redig sväng på morgonen med mina föräldrar och sedan hel-dags-shopping i varuhus. Ingen kvällsrunda. Detta kan inte fortsätta ;) >>>
Stegrapport 1, 17-22 oktober >>>
Stegrapport 2, 23-27 oktober >>>
Nu kör dagen igång här och jag ska passa på att få lite gjort, nu när vi inte får besök i dag.
Återkommer med sammanfattningen på Real Life ikväll.
Så fortsätt att skicka in.
Hur ser en normal dag ut hos dig? >>>
/Y
Skrivet den: 2011-11-02 Klockan: 00:16:12
Lite svar, liten rapport och liten ursäkt
Goddagens, god afton och välkommen november!
Jag tittar in här för att berätta lite innan jag måste i säng och knoppa lite. Det är tufft att ha besök ;)
Men ALLRA först en liten ursäkt.
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag inte hinner vara så aktiv som jag skulle vilja. Jag har inte hunnit att svara på era frågor, jag har inte hunnit att kika tillbaka in till er och jag har inte hunnit att kommentera så mycket som jag brukar och vill.
MEN jag läser ALLA kommentarer, och jag kikar på ALLA era bidrag till Real Life och jag är VÄLDIGT nöjd och glad med att så många kommer hit och läser, kommenterar och är med i veckans utmaning.
Och med VÄLDIGT så menar jag VÄLDIGT glad.
Aldrig hade jag väl trott att det skulle gå så bra som det gör nu.
Jag är IMPONERAD av er och er medverkan.
Dock hinner jag inte sitta vid datorn så mycket nu som jag skulle vilja. Det är föräldrar på besök som skall underhållas, och det är en Yohanna som blir väldigt underhållen också, och ungar hit och dit som skall hållas ordning på.
Det är lite mycket just nu, lite mycket men VÄLDIGT roligt.
Jag hoppas att ni har överseénde dessa dagar.
Det är inte jag som har gått och blivit högfärdig över så mycket ståhej på bloggen. För det har jag INTE blivit. Jag vill väldigt gärna svara, kika tillbaka och kommentera. Men det går inte som jag vill just nu.
Dock vet jag att JAG har slutat läsa bloggar där författaren blivit så "högfärdig" att den slutat att "hinna" bry sig tillbaka om sina läsare.
Sån är JAG ;)
Om någon känner sig lite försummad så skriv en rad här så ska jag försöka göra något åt saken. Jag vill absolut INTE att någon slutar komma tillbaka hit för att den känner sig försummad.
Det är inte meningen.
Vi är ett team här ;)
Jag levererar, ni konsumerar (det jag skrivit), ni reagerar och jag återkopplar. Hajjar ni?
Det blir snart som vanligt igen...
BETONGFABRIKEN >>>
Ja det är verkligen ett guldkorn här på ön. Något som man som turist kan uppleva och komma tillbaka hem och skryta med att man upplevt något riktigt inhemskt.
Många har frågat om notan så här kommer den.
Vi åt alltså:
- Tonfisksallad 4 euro
- Bläckfisksallad 4 euro
- Osttallrik 3,5 euro
- Tomater med sås 3 euro
- Paella 4,3 euro
- En HEL friterad bläckfisk 7 euro
- Friterade fiskbitar 4,3 euro
- Skrynkliga potatisar 3,5 euro
Till detta drack vi:
- En flaska vin 9 euro
- En alko.fri öl 1,2 euro
- En flaska bubbelvatten 1,2 euro
- Ett glas mjölk 1,4 euro
Till efterrätt blev det:
- En strutglass 1,5 euro
- 4 olika skålar med efterrätter a´ca 2,6 euro
Och så tog vi med en paella hem till kvällmat för 6,5 euro
TOTALT slutade notan på 66,90 euro.
För 4 vuxna, ett barn och en bebis.
Oj jag glömde brödet. Bröd och mojåsås ställs fram på bordet när man kommer och det får man ju naturligtvis betala för; 2 euro.
Och skrynklig potatis, det är Kanarieöarnas parad-tapas-rätt. >>>
Och så en liten RAPPORT om vad vi har pysslat med.
Det kommer mera...
I måndags, på eftermiddagen så hade vi Halloween-kalas i parken, alla mammor med barn. Det blev lyckat förutom att en kall vind började blåsa och solen gick i moln.
I en park i stekande sol är inte bra. Men att ha ungar i parken, klädda i sommarkläder och det börjar blåsa snålt är heller inte så roligt.
Man är aldrig nöjd ;)
Vi skulle ju ha gått ut på kvällen, jag och mina föräldrar för att fira min mors födelsedag. Hon blev föresten VÄLDIGT nöjd över rosorna >>> och den "lilla" uppvaktning som vi fixade till. Men nån utgång på kvällen blev det INTE. Min mor lyckade få något konstigt magvirus där på eftermiddagen och kände sig inte riktigt upplagt för att gå ut och njuta av resturang-mat. Så det blev hemma mys med hämtpizza istället. Och så sov de kvar hos oss på natten.
Det blev bra i alla fall till slut.
Och idag, tisdag, då det har varit helgdag, alla helgons, så har vi varit till ett köpcentrum här i Las Palmas och shoppat loss. Vi kom hem med mycket fint och jag kommer nog inte kunna sova för alla fina nya prylar som ligger på matsalsbodet, vart annars ;) och bara väntar på att bli provade, fotade och uppvisade här.
Så jag får återkomma om detta.
För nu måste jag gå och lägga mig. I morgon är det skoldag igen och rutiner, rutiner och rutiner.
Vi höres i morgon. Och glöm inte bort att vara med i Real Life. >>>
Vi kör på ända tills på onsdag kväll som VANLIGT.
Nu en god natt!
/Y
Skrivet den: 2011-11-01 Klockan: 00:36:42
Real Life - Real life
Jag har funderat och funderat på detta med Real Life som vi kör med varje vecka.Vad är det?
Vad är det vi vill se?
Vad är det som är så spännande?
Saken är ju den att man sitter och läser en massa bloggar om andra människors liv och det verkar ju så fruktansvärt spännande det som alla ANDRA håller på med.
Det verkar ju så exotiskt, så intressant, så oerhört glammoröst.
När man tittar runt omkring så kan man ju få för sig att ALLA ANDRA lever spännande liv i perfekta hem, med väluppfostrade ungar och en massa egentid som används till självförverkligande.
Men det är ju INTE så.
Det finns vardag och damtussar i de flesta hem.
Det är ju det JAG vill se.
Jag vill känna att jag INTE är den enda som är morgontrött, som har matbordet fullt av tvätt som ska vikas, som inte hinner göra allt det där som jag vill, som släpar och sliter och drar på barnvagn hit och dit och drömmer om det perfekta livet utan orosmoment.
Så här har ni.
Min vardagsmorgon klockan halv åtta när ungarna äter frukost och jag passar på att utnyttja tiden till att hänga tvätt, vika tvätt och stoppa undan tvätt.
Vårat riktiga real life morgonkvisten.
Jag väcker Alexander klockan 7:15 om han inte redan är uppe. Vilket har varit de senaste fallen, speciellt sedan vintertiden ställde till saker och ting. Som så ofta, två gånger om året.
Vaknar Irma då så får hon en vällingflaska och så sitter de och tittar på barnTV medans de vaknar till.
Så går vi till skolan och tar vår morgonrunda innan Irma och jag går hem och äter frukost.
Så kör dagen igång för oss.
Varje dag, samma sak.
På kvällen är det samma visa.
Duscha ungar, ge dem mat och så tar jag mig ett par varv i parken när de somnat.
Just här på bilden är det vi som är på väg hem från parken efter att ha Halloweenat där i går. Men bilden får symbolisera min kväll, då jag går på samma bro, till samma park, varje dag.
Det är mitt riktiga liv, på kvällskvisten.
Mer spännande än så blir det inte ;)
Hur har du det i ditt "riktiga liv"?
Ligger du på soffan och äter praliner medans du tittar på nån såpopera?
Går du till ditt drömjobb i snygga kläder och tjänar storkovan varje dag?
Reser du kors och tvärs i världen och träffar superspännande människor, som vardagsliv?
Får jag se hur du har det EGENTLIGEN?
Som vanligt så fota, berätta och länka till ditt inlägg här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll SENT och återkommer. Så vi alla får en glutt på RIKTIGA liv.
För nytillkomna läsare så är det bara att hänga på, alla är välkomna.
Bakgrund till Real Life var detta. >>>
Förra veckan så körde vi Outfitter >>> med sammanställningen. >>>
Andra uppdrag har varit:
Bloggstyling >>> med sammanställningen. >>>
Godisgömman >>> med sammanställningen. >>>
Kylskåpet >>> med sammanställningen >>>.
Linneskåpet >>> med sammanställning >>>.
Frukostar >>> med sammanställning >>>.
För äldre inlägg är det bara att klicka på ketegorin Real Life.
Och glöm inte bort. ALLT är rätt. Det finns inger rätt eller fel sätt att göra detta på. Ja det skulle vara förståss om du ljög ;)
Men då är det ju inte REAL LIFE.
Men nu väntar jag med spänning på att få se vad ni hittar på.
/Y
