...för Familjen Kaos har sjukstuga hemma hos sig igen och Guldklimpen har varit hemma från skolan igår och idag. Det betyder iställda morgonrundor för mig, men i gengälld så har jag fått frukostsällskap ;)
Förra veckan en morgon så klagade Guldklimpen på lite ont i ett öra.
Bara lite.
Det gick över.
Han klagade inget mer så då blev det skolan. Hade det varit något allvarligt hade det varit gråt och tandagnisslan här hemma.
Jag känner min Guldklimp ;)
Men när jag hämtade honom från skolan på eftermiddagen rann det tjockt, mörkt, äckligt slem från örat.
HJÄLP!
Jag blev ju skiträdd förståss.
Guldklimpen opererades ju i sina öron för två månader sedan
>>> &
>>>. Och fick rör i det ena som skulle ventilera ut det där inne som hade gjort att han hört dåligt på sista tiden, efter alla sina öroninflammationer.
Det var ur rör-örat det nu rann "saker".
Kirurgen sa ju BESTÄMT, efter operationen, att INGET bad för Guldklimpen på hela sommaren. Det fick inte komma in något vatten i öronen.
Men det är ju helt omöjligt att vara i sommarstugan i sol och värme utan att få bada. Och jag fick så många berättelser och tips om hur man skulle kunna bada ändå.
Så jag gjorde inte som kirurgen sa.
Jag har låtit Guldklimpen bada, fast med öronproppar. Vi köpte FYRA par som vi provat. Både hårda proppar och mjuka silikonbollar som ska formas efter örat, som han använt vid både bad och dusch.
Men inget huvud under vattnet.
Ändå har det kommit in något.
Troligen.
Jag drog i väg ögonaböj med skitungarna till vårdcentralens akutmottagning där vi hade tur och fick träffa Guldklimpens barnläkare som kollade i örat.
Ingen feber.
Inte så mycket ont.
Det var troligtvis bara örat som rensade sig själv på all smuts som samlats där inne eftersom inget vatten kommit in och kunna hålla rent. Hon kunde inte riktigt se eftersom det var så myckets smuts där inne.
Observation ordinerades.
Men igår morse så vaknade Guldklimpen på morgonen och hade jätteont och det droppade genomskinlig vätska ur örat. Det blev att dra iväg igen till läkaren efter att vi lämnat Lillskatten i skolan.
Vilken JÄKLA tur att jag är arbetslös nu ;)
Det blev antibiotikakur på en gång. Både utvändigt och invändigt. Örat hade svullnat igen så nu gick det inte att se något där inne.
Vårdcentralen är verkligen ett härligt och inspirerande ställe med vårdande miljö ;)
Under gårdagen så steg febern till 39 och Guldklimpen fick otroligt ont i örat. Nu är det så svullet att man inte ser något hål. Och ibuprofenen verkade bara i 4 timmar. Rekommendationen är att man inte ger med tätare intervall än sex timmar.
Men vad gör man när de gråter så?
Dock sov han hela natten i natt utan att vakna och klaga.
Det är min kämpe det.
Idag var det hemskt när han vaknade och jag blev nästan rädd.
Gråt och skrik.
Akuten?
Men med lite mer Ibuprofen så lugnade det ner sig och vi kunde lugnt gå till skolan och lämna Lillskatten.
Vad skulle man göra utan Paracetamol och Ibuprofen?
Så igår och idag har jag haft sällskap här hemma. Det har visserligen betytt att jag inte kunnat gå ut på mina morgonrundor, och även om det känns jäkligt skönt i lata mig ;) så känns det oroligt i ångesten över kilona och ryggen.
Men för 1000-an. Jag har ju haft frukost-sällis ;)
Lyx!
Det konstiga är dock att så fort som han får titta på TV eller spela spel, ja då gör det inte så ont. Så fort som det stängs av, ja då blir det gråt och helvetessmärtor i örat.
Jag vet inte, men spelen och TV verkar fungera mycket bättre än medicinen.
Tänk vad lite avledningsmanövrar kan göra.
Men nu får den där antibiotikan sätta igång och verka så vi får ordning på detta.
Sommarstugevistelsen till helgen blir inställd och jag får fundera på hur vi ska göra på sommarlovet med baderiet.
Mammasamvetet har fått sig en redig knäck nu.
.....igen.
Vad har jag gjort?
Jag är ingen bra mamma, bla, bla bla, det vanliga.
/Y
