Sammanställning av Real Life - Lycka

Just precis i morse hade jag en stund av vardagsLYCKA >>>, just det som veckans Real Life handlade om. Och igår, när vi struntade i kaoset i hemmet och drog ut på fika-picnic i parken >>> eftersom det ÄNTLIGEN var soligt ute, hade jag ännu ett sådant vardags-lycka-ögonblick.

 

Jag skrev om vardags-lycka och viktig-lycka i uppdraget för veckans utmaning och det kanske lät lite flummigt.

Låt mig få förklara.

 

 

 

 

Vardagslycka är för mig sånna där små saker, som kan komma från vart som helst och ge mig en obeskrivlig känsla av eufori, glädje, lycka.

Det kan vara solen som skiner, att ligga i solen på gräsmattan, när alla är sams vid middagsbordet, att komma ut i vardagsrummet och se mina fina blommor, att titta i mina fotalbum, ja vad som helst egentligen.

Det kan komma helt överasknades gåendes på gatan och bara överumpla mig, lycka.

Då blir jag glad, känner hopp, känner att jag vill leva, får energi att ta tag i saker som ligger och väntar.

 

Viktig-lycka är sånna saker för mig som är fundamentala i mitt liv, de stora pusselbitarna som bildar livets pussel: familjen, kärleken, hemmet, ekonomin (trist men sant att det är en stor pusselbit), jobbet, hobbysarna och hälsan. Säkert finns det fler.

De flesta av dessa har jag "fixade" i mitt liv och trivs med. I alla fall så att de är i majoritet ;) Resten har jag "planer" för eller har förlikat mig med att det är så just nu.

Annars så tror jag att de tar mycket kraft ur ens liv om man ständigt går och är missnöjd med många stora pusselbitar i sitt liv.

 

Dessa stora pusselbitar ger mig grundlyckan, den som man kanske inte alltid tänker på, den som är så självklar. Men ack så viktig att ta sig tid att tänka på, att vara tacksam över, att vara LYCKLIG över.

Den lyckan känns mer som en trygghet, ett lugn, tacksamhet, som gör att livet fungerar och gör att jag känner mig glad.

 

O-lycka då?

Ibland kan en stor olycka komma över mig också, speciellt vid PMS-tider, jag HATAR dem. Helt plötsligt av ingen orsak kan jag känna mig ledsen, tappa gnistan, tappa lusten att göra saker, tänker mörka tankar, till och med gråta av ingen anledning. Nu har jag lärt mig känna igen dem, när de kommer och vad de beror på. Jag bara låter det vara så, låter dem skölja över mig, passera.

Jag vet ju att de inte är något viktiga.

Men de skrämmer mig.

 

Jag tror att om en stor pusselbit i mitt liv skulle vara fel, så skulle jag känna så, fast oftare och i större skala.

DET är jag rädd för.

För jag tror att om man är olycklig på en stor pusselbit så tar det otroligt mycket kraft från en och till slut, om man inte ser en lösning, om man inte accepterar, om det inte känns bättre. Ja då holkar det ur en till slut.

 

 

 

Mycket tänkande om lycka blev det nu.

Andra som tänkt också är:

 

- Lisbeth fick sudda och skriva om många gånger innan hon kom fram till det hon skrev. Det är inte så enkelt att beskriva lycka, eller O-lycka heller för den delen ;)

 

- Ansibecki sparar på "guldstunder", då hon är lycklig och sparar dem i minnet. Hon har en teori om att det är förmågan att ta till vara på guldstunderna som gör lättare att känna lycka.

 

- Preciosa som velat bo i "spansklandet" sedan hon kom dit första gången kan känna lycka över förmånen att äntligen, efter så mycket slit, få bo där.

 

- Freja som berättar att hon är väldigt bra på minfullness och försöker ta till vara på vardagslyckan när den kommer, att vara i ögonblicket då. Hon tror att hon kan vara väldigt mycket mer lycklig då, mer ofta än om hon skulle gå och vänta på de där STORA lyckliga ögonblicken i livet.

 

- Gardenhouse skriver så klokt och fint:

"Att bli älskad och att få älska!

Se det stora i det lilla,

göra det man brinner för...

Att få vara frisk!"

 

Som vanligt ett stort TACK till alla som varit med och funderat samt delat med sig av sina tankar. Det betyder väldigt mycket för mig. Och jag hoppas att ni också haft nytta av att tänka till lite extra över det där som är så viktigt för oss och HUR viktigt det är.

 

/Y

Det är de små sakerna som gör det.
Skulle man inte kunna glädjas åt dem, är det nog svårt att glädjas åt de större också.

Kram

Härlig sammanställning som vanligt! Nu ska jag titta in till de andra och jämföra din kommentar med deras inlägg, du brukar alltid pricka rätt!