Skrivet den: 2013-07-29 Klockan: 13:12:14

Mândagslista med en vecka kvar

...till ârets semester. FEM arbetsdagar kvar (för Älsklingen) innan hela familjen ska samsas en mânad i sommarstugan, inklusive svärföräldrar.
 
Jag är tveksam till upplägget men det MÂSTE gâ.
Denna sommar finns inga pengar att âka hem till Sverige för. Blâklockor, grillkvällar, mjukt grönt gräs, kräftskivor, sjödopp och lekstugelek fâr vänta till ett annat âr.
Sâ är det bara.
 
 
 
 
Vi gör oss redo här för att âka hem till ett REGNIGT Las Palmas, fick vi rapport om frân Älsklingen som redan är där och jobbar sedan flera timmar tillbaka.
Vädret skiftar verkligen här pâ ön dar vi, 40 minuter frân storstan, har soligt väder och klarblâ himmel.
 
Det blir skönt att komma hem ett par dagar till egna sängen ;) Idag är det engelskaklass, i morgon födelsedagskalas, onsdag engelskaklass igen, och sâ ska det hinnas med en veckohandling innan det är dags att komma tillbaka hit.
Dagarna gâr.
Samma saker dag ut och dag in.
 
Tills det blir semester.
Dâ ska det förhoppningsvist brytas lite rutiner och lite vanor.
Leva lite wild and crazy, kanske byta en strand eller tvâ, kanske gâ ut och äta pâ lokal om vi har tur, ta ett glas vin en vardagskväll och kanske lämna ungarna hemma för en romantisk solnedgâng om vi ska vara riktigt tokiga ;)
Ja vi kan vara riktigt lössläpta här om vi vill...
 
Jag följer en blogg, nästan dagligen, sâ fort jag fâr tillfälle.
Jag vet inte varför.
Det är ju snudd pâ självplâgeri.
Där är det svindyra kläder, lyxiga resor utomlands, utsökta mâltider, romantiska möten, oändliga träffar med värdefulla vänner, stilsäker inredning, en sprudlande karriär, ständig energi och outtömliga slagsäkra NYA ideer hela tiden.
Och ALDRIG nâgra sömnlösa skriknätter, trotsiga ungar eller mamma med tappad livsgnista.
Precis sâ där som mitt liv aldrig kommer att bli men som jag ständigt drömmer om.
 
Jag vet inte riktigt varför jag följer bloggen.
För att bli inspirerad, smittad av ideerna och energin som strömmar ut frân bloggen.
För att hoppas pâ att lite av den guldglans som finns där inne ska färga av sig lite pâ mig och vâr familj här.
Eller av ren och skär avundsjuka.
.....fâr man erkänna sânt? ;)
 
Men mândag är mândagslista och det finns även saker att vara glad över i mitt TRAGISKA liv ;)
 
- att det bara är EN vecka kvar tills vi ska ha semester TILLSAMMANS, vilket lixom är det viktigaste. Att vi ska vara tillsammans och gâ varandra pâ nerverna ;)
 
- att vi har en burk full med smâmynt som vi sparat ihop under âret. Den ska vi gâ ut och äta för.
 
- att jag kom iväg pâ söndagsloppisen och den var INTE inställd. Kom hem med ett par fynd som vanligt.
 
 
 
 
- att Lillskatten och Älsklingen fyller âr snart och vi ska ställa till med ett kalas.
 
- att jag sitter här pâ uteplatsen nu och INGEN brâkar för tillfället ;)
 
Mândag, snart fredag igen ;)
 
/Y
 

Kommentarer
Postat av: Freja

En månad med svärmor, min mardröm... Men skönt att få vara tillsammans hela familjen, det får inte vi så mycket av i sommar. Vi delade upp sommaren och tog ledigt halva var. Mannen var bortrest knappt tre veckor med barnen när jag jobbade och jag ska dra iväg med dem i knappt två veckor när han jobbar. Men resten av tiden hinner vi i alla fall hitta på saker på kvällar och helger. Som att renovera...

Svar: Ja hoppas att ni hinner vara lite tillsammans också. Jag bävar inför kommande sommarlov när vi kommer att behöva göra något liknande....OM jag hittar ett jobb ;)
Yohanna i Las Palmas

2013-07-29 @ 22:16:54
URL: http://frejareddevil.wordpress.com
Postat av: Ruth i Virginia

En liten dämpare - Det där "tillsammans" låter bra i teori, men en hel månads "tillsammans" låter mindre bra. Hoppas din "tillsammans" blir vad du väntar dej. (du behöver säkert några timmar för dej själv då och då)

Svar: Visst ska jag unna mig lite själv-tid också. Tillsammans betyder för mig att vi kommer att vara TVÅ vuxna att dela på familjeansvaret och kunna gå iväg och lämna över till nån Annan ;)
Yohanna i Las Palmas

2013-07-30 @ 07:07:06
Postat av: Ruth i Virginia

Min käre make var före sin tid. Vi fick två flickor; födda 1954 och 56. Som geolog fick han lov att var ute på "field work" en hel del, men när han var hemma, var lördagarna mina. Han sa: Gör vad du vill. Jag tar hand of flickorna. Efter att ha varit ensam och i tjänsgöring 24/7 var det så underbart skönt att inte behöva ta hand om och oroa sej för andra. Det var inte många fäder på den tiden som förstod. (saknar honom fortfarande)

Svar: Ja du har berättat om din man tidigare. Han verkar ha varit en alldeles speciell man. Jag förstâr att du saknar honom.
Yohanna i Las Palmas

2013-07-31 @ 03:36:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0