Här blev det ett riktigt äventyr

...när en väninna ringde och bjöd in oss på lek-spontan-överasknings-lunch mitt i allt som jag ville hinna med idag. Det blev att lägga planerna på hyllan en sväng och bege oss ut för att roa oss lite.

 

 

     

(dagen på instagaram - yohannailaspalmas)

 

Men först hade vi en RIKTIG mys-sov-morgon. Fast jag vet egentligen inte om en morgon där en spelsugen Guldklimp var uppe och hoppade redan klockan SEX och frågade vad klockan var, kan kallas för SOV-morgon.

Vi låg kvar i sängen i alla fall tills Lillskatten vaknade vid 9-snåret.

De la sig SENT igår och långa mornar är inget normalfall i denna familj annars ;)

 

Jo, för det har ju varit helgdag här idag - karnevalstisdag ;)

 

 

 

Så förvandlades mitt matsalsbord till nån LEGO-stad av nåt slag.

 

 

 

 

Och som sagt så blev vi sedan inbjudna på söndags-tisdags-lunch med lek och sånt kan man ju inte tacka nej till ;)

Då fick jag påpassat att komma ut på min morgon - motionsrunda som blivit försenad idag på grund av den enorma sovmorgonen ;) Och så var det goda samvetet fixat för den dagen.

 

 

 

 

 

 

Men medan vi satt där och samtalade i godan ro, skitungarna hade ätit innan och gått iväg för att leka av sig, så blev det så där oroväckande tyst som det bara blir när man VET att de håller på med något fuffens. Och när vi gick ut i vardagsrummet så var de minsta skitungarna putts väck. Storebror låg i soffan med ett ont öra (vi får se vad det blir av det i morgon) och blicken fastklistrad på TV:n och varken hade sett eller hört något.

 

Nu är det så att väninnan bor i ett hyreshus där alla lägenheterna i huset inhyser familjemedlemmar till henne. Mormor på bottevåningen. Storebror en trappa ner. Föräldrarna är grannar och ytterligare en bror på övervåningen.

Familjärt så det bara ryker om det ;)

 

Således så står alla dörrar i trapphuset alltid öppna och alla går hit och dit utan att vara blyga.

 

Nu hade små-skitungarna gått in till mormor & morfar i dörren bredvid, där det INTE var nån hemma, stängt ytterdörren och vridit om nyckeln som satt på insidan.

Sedan lekte de på där inne i godan ro.

 

Hur får man en två-åring att fatta att han ska vrida om nyckel och vrida den åt ett ANNAT håll än förra gången?

 

Det gick INTE.

Det var bara att hämta ner stora stegen från taket och försöka nå köksfönstret, som stog på glänt, innifrån gården på insidan av huset.

Det gick.

Älsklingen klättrade av glatta livet, fick tag på nyckeln på rymmen och öppnat dörren där två uppspelta två-åringar var på rymmen.

 

Huvaligen!

 

Man kan inte slappna av ens för ett ÖGONBLICK med en två-åring i huset.

 

/Y

:) Vilka busungar :)

haha skrattar här glatt, tänker bara på att jag blev utelåst på balkongen av mitt barn en gång o det är inte kul o bo på 5 våningen då räcker inte en vanlig stege:)

Hahaha, initiativrika barn! Och just det där att det blir tyst... Det är en klar varningssignal på att fuffens pågår!

Åh, vad spännande de måste ha haft det de där busungarna minsann!

Vem kan säja att småbarnsmammor lever ett tråkigt
liv utan äventyr? Det där med nycklar i låsen ger alltid problem. :)

Oj! Nä att sitta still i mer än en minut och ha det tyst är en enorm varningssignal;)

Tur att allt gick bra!

Vilken otrolig LEGO utspridning!
Ungarna måste ha haft himmelskt roligt.
(en hel förmögenhet i LEGO block på det där bordet)

Ruth i Virginia

Finns knappast bättre investering. Vi köpte våra första LEGOs för vår son, född 1961, när han var 5-6 år. Systrarna, 5 och 7 år äldre, lekte nästan lika mycket med dom som han gjorde. Det är ingen tvekan om, att det är en investering som ger återbäring (ledig tid för mamma :) )