...eller nu på slutet måste jag väll tillägga. Den var inte sorglig tidigare under dagen. Eller nostalgisk kanske jag ska beskriva det som.
Det blev lite nostalgiskt här på slutet.

Jag träffade nämligen en tjej här på eftermiddagen som tittade på och ville köpa en del av Lillskattens avlagda kläder. Så vi gick igenom dem och hon tog vad hon ville ha.

Så mycket minnen som kom upp. Så sorgligt det blev.
Men vad ska jag göra?
Jag kan inte spara på alla kläder som blir för små. Jag får ju knappt plats med dem som vi använder just nu.
Bättre att nån annan får användning för dem.

Jag sparar de allra finaste, de som har speciella minnen. Men med tanke på vad JAG har använt av allt det som min mor och svärmor har sparat, så är det inte speciellt troligt att det som jag nu sparar kommer att användas av mina, förhoppningsvis, kommande barnbarn.
Tiderna förändras.
Ständigt....

Och så har jag läst ut första delen av Grey (för andra gången) och det är ju väldans sorgligt det också.
Fast det finns ju en andra del att påbörja.

Ja vi SKA titta närmare på den. Jag måste bara reda ut lite först vad JAG tycker om detta.

/Y

.