Här vare kataloger

....till förbannelse. För DEN tiden på året har börjat och leksakskatalogerna står som spön i postlådan och reklamen på barnkanalerna har tagit över sändningstiderna så mycket att det nästan inte kvarstår nått endaste barnprogram att titta på.

 

Julen närmar sig.

Och med den, ångesten för att köpa julklappar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och med anledning av de nalkande julklapps-högtiderna (julafton och här även paket-kaos-trettondagen), och inte BARA för att vi ska stå på loppis på lördag, så kan det vara en god ide att gå igenom leksaksdjungeln som finns i skitungarnas rum:

 

- Vad leks det INTE med? (det mesta efter att högtidsdagarna är över och nyhetens behag lagt sig, det enda som brukar överleva tristessens intåg är kartongerna som av någon outgrundlig anledning ALLTID är skitroliga att leka med)

 

- Vad är sönder och orepparabelt? (Det mesta efter att tornadon Irma gått som en Terminator över alla leksaker)

 

- Vad behövs kompletteras med? (kalsonger och strumpor är ett höjdar-triumf-kort som alla ungar älskar)

 

Och den mest ångestladdade punkten:

- Vad ÖNSKAR de sig? (en otrolig föräldraångest här, för Guldklimpens högsta önskan är en Play och det finns inte en chans i universum att vi skulle kunna köpa EN julklapp för över 3000 riksdaler som dessutom kommer att orsaka mer bråk i familjen än nöje)

 

Skitungarna har sedan flera veckor tillbaka filat på sina önskelistor och Alexander är inne på sin 3:e om jag inte sett fel. Han har ringat in varenda leksak i ALLA kataloger och tror verkligen att han ska få allt.

INGA argument eller förklaringar går in i hans hjärna. Han är som sin mor på loppis: STJÄRNÖGD ;)

 

Men jag kan inte låta bli att tvivla på detta med julklappar. Visst det är jätteroligt att handla när man VERKLIGEN hittar den där klappen som man vet kommer passa. Och visst det är så roligt att se barnens tindrande ögon vid paketöppningen och se glädjen när de ser vad det får.

.....in my dreams ;)

För det var mest gråt och tandagnisslan förra julen kommer jag ihåg.

Skitungarna var så uppstressade vid paketöppningen att de bara slet upp paketen utan att reflektera vad det var i, kusinen började storböla av ett paket som innehöll kläder, Irma ville öppna alla andras paket och inte sina egna, Alexander var besviken över att det tog slut så fort och ingen av de vuxna ville vara den första med att öppna sitt inför de andra.

 

Hmmmm.

 

Så kommer jag ihåg att efter att ha haft paketöppning på julafton, andra eftersläntrare i mellandagarna, en ny julafton på trettondagen, julklappsutdelning i skolan och extra paketöppning vid rundåkning i släkten, så trodde skitungarna att det skulle vara paket varenda dag i framtiden. Och Alexander tjatade om paket ända tills det blev dags för hans födelsedag......i MARS ;)

Det var en lång jul.

Väldigt låååååååång jul för mig.

 

/Y

Have fun! Det är så annorlunda här hos oss, det blir ju det när barnen är några år äldre, nu 13 och 11 år. De vet inte vad de ska önska sig...? Leksaker intresserar ju inte längre, de kan faktiskt bli glada för snygga kläder, och de önskar sig pengar och presentkort. Saker förändras.

Åh, va KUL med leksakskataloger! Här ute i norrlandsskogen får man knappt nån ... men det kanske är bra också? ;)
Kram

Lycka till med katalog läsande och det framtida julfirandet :)
Visst skulle ni vara i Sverige då?
Kul sammanställning som vanligt!
Trevlig helg,
Sussi

Det kommer jag ihåg när barnen satt med katalogerna, och de trodde att de skulle få det som var i X:at.
Det var lite enklare att hitta på julklappar när de var mindre. Nu när de är mellan 20 - 30 år har det blivit lite svårare att pricka in de där fina klapparna.
Jag har också varit med om en sådan jul som slutat med gråt och tandagnisslan :)och man bara undrar vart tog den mysiga Julen vägen..hi..hi.
Det är snart december och vi har inte fixat en endaste julklapp än !! Måste börja ta tag i det snart :)
Härlig fredag till Er!