Prestationsångest och peppningslåt
Ganska så ofta, fast inte nu på sista tiden förutom just nu då, så sätter jag mig och bloggsurfar. Går in hos någon bloggare och surfar runt till dennes alla läsare som skickat kommentarer.
Det är så kul att hastigt och lustigt komma in på nya bloggare och kanske hitta pärlor bland allt annat bra som finns.
Men jag förstår mig inte. Många gånger när jag gör det så får jag prestationsångest sedan när jag själv ska sätta mig och skriva på min egna blogg. Det känns som att jag måste skriva något riktigt bra när jag läst något riktigt bra.
Hänger ni med?
Och av en sådan känsla så blir det ju bara fel och det jag skriver blir det bara prestationsångest.
Sån tur då att jag gett mig in i den där 30-dagaras-musik-utmaningen och just nu bara ska skriva om:
Dag 1: Låt som får dig peppad.
Naturligtvis kan jag inte bara välja EN låt utan här kommer två som jag just nu har i min musikmackapär när jag är ute och går.
Bägge två låtarna, fastän de är HELT olika och från olika delar av min tidsålder, är sådana som får mig på sån bra humör och gör så jag stegar på extra mycket.
Jag blir GLAD och får energi.
Med dessa två kanon-peppar-låtar så säjer jag god natt och berättar även att Alexander var lite piggare nu på kvällskvisten. Fortfarande har han inte ätit något sedan i söndags morse, men i kväll vickade han faktiskt lite med fötterna och pratade nästan skallen av oss andra ;)
Det ser jag som ett possitivt tecken.
Hejja penicillin!
/Y
vilken bra utmaning!
Ja jag vet vad du menar... MEN jag har bloggat i 15 år, de första åren hette det inte ens blogg utan "dagbok på nätet" och tycker det känns viktigt att man har sin egen stil och att bloggandet inte blir prestationsladdat.
Ska bli kul att läsa dina musiktips hur som helst!
Hälsningar från Madrid
Bloggandet ska vara roligt och inte ett tvång! Men det här med att fastna framför datorn är ett känt begrepp hos mej. Ska bara kolla lite....och vips har det gått en timme..eller två.=)
Må så jättegott!
Kram Kram Miriam
Kul utmaning.
Känner igen det där med prestationsångest. Fast man får sluta bry sig bara.
KRAM
Gudja, håller med!! Jag undrar ofta hur folk hinner fota allt så vackert - varje måltid, varje liten känsla, osv.. jag glömmer alltid att fota... Men så har jag en bråkdel så många läsare också, så det är kanske inte lika viktigt eller peppande klart..
Hur kommer det sig ni flytt till just Las Palmas? :)
Åh känner igen dig, tycker folk skriver så mycket bra jämt! :)
Varför det!? Du är ju perfekt som du är med din blogg! Det här är du!! Kan inte bli bättre, du skirver alltid bra och tänkvärt, roliga funderingar och galna upptåg!
Stay, just as you are <3
Härligt att medicinen hjäler;))
Vet du vännen, är det nån som skriver avslappnat, ärligt o bra så är det du;))
Härinne bl.a. så får jag energi, blir peppad o kanske lite sur på mig själv för att jag inte hejar på lite mer;))
Men en sak är säker, det ska vara roligt att blogga,
alla dagar kan inte vara topp;)
kramizzzzz
Två härliga låtval tycker jag! Waka, waka är svår att stå still till :) Försök att tänka bort prestationsångesten tycker jag, du har ju en jättehärlig blogg på ditt alldeles egna Yohanna-vis.
Guapa...!!
Tycker inte du behöver ha någon som helst ångest för din blogg! Det är ju Du ju. Du förmedlar ju det du vill och gör det dessutom suveränt bra! Ändra inget nu bara :) (Jag som är så impad av dig och din blogg) ...skriv det du känner för ...det brukar ju bli bäst.
... luego!
