Det här är min lilla lillasyster Emma.
Hon fyllde 30 år igår och vi ringde och sjöng i telefonen för henne.
I dag har hon flygit i väg till Skottland och Edingburg för att fira med sin sambo.
Vi sänder grattisar härifrån bloggen och är otroligt avundsjuka på Skottlandresan.

Emma är 8 år yngre än mig och kommer föralltid att vara liten. Det är det oket som hon får bära, lilla Emma-gumman.

Jag kommer ihåg när Emma föddes, det var året 1981. Då var det påsk såhär dags och mamma hade fått åka iväg till sjukhuset precis när det var dags att gå påskakärringar.

Stackars pappa som fick vara barnvakt (efter att han kommit hem från BB, han var med vid födseln naturligtvis) och klä
 ut oss kvarvarande systrar efter bästa förmåga. Jag kommer ihåg att han inte hade en susning om hur man använde mammas sminklåda för att sminka. Och vi målades med grönkajal över hela ansiktet. Det var gröna fräknar så långt ögat kunde se. Men vi var glada ändå.

Vid förlossningen, berättade mamma, att pappa varit med och andats så entusiastiskt att han fått i sig halva lustgasen och tuppat av under sängen. Barnmorskan skrek att hon var steril och kunde inte hälpa honom att komma upp. Han fick gott ligga där tills han piggnat till.
Så kan det gå.

Nu är lilla Emma-gumman stor och fyller hela 30 år. Är politiskt aktiv innom Miljöpartiet, har ansvarfyllt jobb och skyhög utbildning. Jag är SÅ stolt över henne och får vara lite stolt över mig själv också som inspirerade henne till att ta den gröna vägen...

Många grattisar från oss här i Las Palmas och ha en UNDERBAR födelsedagsresa.

Pussar & Kramar från storasyster Yohanna