Det här med att sova
Jag måste älta.
Funderar ganska mycket på just det här ämnet, eftersom det påverkar mig ganska starkt, och kan som vanligt inte bestämma mig för vad jag tycker.
Sedan Lillskatten föddes, för snart 9 månader sedan, så har det inte blivit mycket sömn här hemma. Ingen natt har hon sovit hel natt. Jag tror att rekordet för henne är att sova 5 timmar på raken, och det har bara hänt en eller två gånger och det var när hon har haft feber och fått medicin.
Normalt sett sover hon 1-1,5-2 timmar i sträck. Sedan vaknar hon. Och jag har funderat mycket på vad det beror på och vad man kan göra åt det. Och OM man ska göra något åt det.
I min "stora bok om barn" så står det att barn sover så mycket som de behöver. Det är föräldrarna som har problem med att de inte får sova.
Men är det verkligen så?
För sedan kan man läsa också att ett litet barn borde sova åtmindstånde 13 timmar på natten och ett par på dagen. Och Irma sover lååångt ifrån detta.
Man kan även läsa att små barn behöver sova. Det är då de återhämtar sig och hjärnan sorterar all information som den fått. Barn som sover mycket är lugnare och lär sig fortare.
Nu blir jag ju orlig när jag läser detta.
Samtidigt är Irma en väldigt glad bebis och är för det mesta glad och nöjd om dagarna. Jag har aldrig sett en bebis som skrattar så mycket som hon gör. Och DET borde ju betyda att hon är nöjd.
Men jag har nått gränsen för vad jag orkar. Jag är ett vrak. Har ont i huvudet och glömmer saker. Allmänt förvirrad och dåligt tålamod med omvärlden.
Fästän på samma gång är jag förvånad över att jag orkar så mycket och INTE är ett totalt lik. Man orkar verkligen mycket mer än vad man tror och kroppen anpassar sig förunderligt till sina nya situationer.
En vanlig dag hittills, så somnar Lillskatten klockan 22 på kvällen och brukar sova en bra stund direkt, till klockan halv 12, halv ett.
Andra kvällar kan hon ha svårt att komma till ro och vakna 5-6 gånger under samma tid.
Man kan ha tur och få henne att somna om med nappen eller vagga henne i armarna. Men hon brukar då inte sova någon längre stund utan bäst är att amma henne för att hon ska somna till ordentligt. ALLA gångerna.
Sedan under nattens gång så vaknar hon varje timme, eller varje 1,5 timme eller om man har tur varannan.
Brukar vakna vid 7 eller också måste jag väcka henne vid 7:45 för det är dags att gå till skolan med Guldklimpen.
På förmiddagen sover hon 1,5 timme och på eftermiddagen varierar det, 1,5 timme, 3 timmar eller INGET alls.
Allt detta ger ett total på mycket mindre än vad det borde. Och tiden hon sover är ingen kvallitetstid eftersom hon vaknar ju hela tiden. Så hon kan ju aldrig komma in i djupsömnen.
Villket inte JAG gör heller.
Älsklingen sover på soffan så att han inte ska somna vid ratten när han jobbar om dagarna. På helgerna hjälper han mig. Men det är svårt eftersom hon för det mesta bara somnar om vid bröstet.
Jag har provat att sova med henne i sängen. Men det blir inte bättre.
Är det bara att vänta ut henne och att hon ska lära sig att sova och somna om?
Eller ska man ta tag i problemet och lägga upp en strategi?
Med Guldklimpen så kommer jag inte ihåg att vi gjorde något speciellt. Han lärde sig att sova med tiden och under tiden som han ammade så vaknade han bara ca 2 gånger på natten. Det var ju ok. Sedan så lärde han sig att somna om. Vid två års ålder så märkte man att det skedde en förändring och han började att sova djupare. Man kunde flytta honom från bilen till sängen utan att han vaknade och han började sova hela nätter.
När mina föräldrar var här i januari sa min mor att hon trodde att det berodde på att hon fick för lite mat. Så jag hade stora förväntningar på att få börja med riktig mat. Det gick ju lite sisådär i början men nu äter hon som en häst.
Men inte märker jag någon sov-skillnad.
För en månad sedan blev jag så desperat att jag började med nappflaska på kvällarna. Tog ersättning och blandade med lite grötpulver och gav för att hon på så sätt skulle få en bättre skjuts in i sömnen om hon proppades full med mat direkt på kvällen. Det gick bra. Hon äter nu ca 200 ml och tycker om nappflaskan.
Men inte märker jag någon sov-skillnad.
Det händer till och med att hon vaknar en timme senare och vill ha bröstet....
Hon kan ju omöjligt vara hungrig?
Så tänkte jag att hon kanske sover för LITE. Min erfarenhet av Guldklimpen är att ju mer han sover, desdo bättre sover han (eller sov kanske man ska skriva). Om han sov bra på dagen så sov han bra på natten och tvärtom, om vi tex varit ute på nån galej.
Och Irma somna på tok för sent för att gå upp så tidigt.
Så nu har jag bestämt att jag ska ta tag i saken och "tvinga" henne att sova. Ja tvinga går ju inte, men styra upp det lite.
Kl 8 när Guldklimpen går och lägger sig så har jag börjat med att ge henne flaskan i min säng och på så sätt få henne att somna då. Istället för att hon själv ska bestämma när det är dags att somna.
Vi har börjat att få in en bra vana nu och hon ställer in sig på att gå och lägga sig vid 7 efter badet.
Men ibland verkar det som att hon är FÖR trött för att somna, alldeles uppspelt och sprattlig. Något som vi förrut tolkade som att hon INTE var trött.
Men när jag nu håller henne hårt i famnen och försöker att lugna ner henne och stilla henne så börjar hon ju att gråta och inte förens efteråt så verkar det som att hon kan slappna av och somna.
Precis på samma sätt som ibland på förmiddagarna. Hon är trött och gnäller, får bröstet, men somnar inte. När jag lägger ner henne i sängen med nappen så börjar hon att gråta. Jag tröstar osv. Men inte förens hon har gråtigt ett tag så somnar hon. Jag är naturligtvis där hela tiden och tröstar. Men försöker att inte ta upp.
Detta kommer jag faktiskt ihåg från Guldklimpen. Att han ibland var tvungen att gråta av sig för att kunna slappna av och somna. Låter hemskt och det känns hemskt som mamma också. Men det verkar vara så.
Så nu somnar Lillskatten klockan halv 9 på kvällarna och vaknar på mornarna vid 7 (samma som förrut). Det känns bättre med mer sovtimmar för henne på nätterna.
Men jag märker ingen sov-skillnad. Hon vaknar lika ofta på natten.
Så nu har jag åtgärdat hungern, sovtimmarna och nu verkar det bara som att det fattas att hon ska lära sig att somna OM själv när hon vaknar till på natten.
Jag har en teori om att det är där som det strular. Jag hör ju henne röra sig på natten i sin säng. Och det är då hon vaknar. Andra folk rör ju sig i sina sängar om nätterna och vaknar till lite då och då. Men skillnaden är ju att vi somnar om igen. Inte hon. Hon vaknar till och kan inte somna om om hon inte får bröstet. Hur mätt hon än är.
Har fått låna en bok om hur man får barn att sova och somna om. Hoppas att det inte är en variant på AnnaW:s 5-minuters metod som jag inte gillar. Man jag har inte haft tid att läsa boken än. Måste ta mig tid till det. Men den är på spanska så det tar emot lite.
Är det någon som har varit med om något liknande sovstrul med sina barn?
Ska man agera eller vänta ut?
(Nu blev detta ett enormt inlägg men jag behövde skriva av mig. Nu känns det bättre. Bara att vänta och se vad som händer. Och se om det kommer någon med något bra tips eller vad boken säjer.)
Hej!
Det är tufft att inte få sova och jag förstår din oro för din dotter. Tyvärr kan jag inte ge dig något råd då jag inte har haft sådana stora problem med mina barns sömn. Men jag misstänker att det kan vara så att hon är van vid att du alltid hjälper henne att somna om på natten så nu har det blivit en vana. Det kanske är så att ni måste låta henne vara på natten så hon får lära sig att somna om i sin säng. Det kommer vara tufft för hon lär gråta precis som hon gör när du lägger henne för kvällen och på dagen. Sedan har jag hört att ett barn kan störas av sina föräldrar, hon hör er sova på natten och kanske vaknar av er....
Har ni någon sorts barnavårdscentral på Gran Canaria, där ni går och väger osv? Tänkte om du har pratat med dem om detta...
Jag håller tummarna att du får någon ordning på din dotters sömn så att du snart får din sömn som du behöver. Kram
Försök googla på TASS-metoden, den är en snäll metod, verkar det som. Jag har inte testat den själv, men det kanske kan vara värt ett försök?
Lycka till! Kram //Silje
Vilket dilemma ni har... Jag skäms nästan över att inte kunna ge dig några tips :-( Mina barn har alltid sovit bra, så jag skäms dom gånger jag beklagar mig över att ha fått vara uppe och satt i nappen ett par gånger... Det känns ju som om ni har gjort vad ni har kunnat. Se bara till att ge dig själv andrum när det finns möjlighet, så att du orkar!! Sov när hon väl sover (om det går...), disk och städning får vänta! Förhoppningsvis går det väl snart över - om inte annat lär vi väl klaga på att dom sover FÖR MYCKET när dom är tonåringar ;-)
Kram Nina
Usch det är så jobbigt när de inte vill sova ordentligt. Jag tror det är bra att ni ger henne rutiner, jag är en sådan som tror på att alla barn behöver rutiner. Min yngsta hade stora problem med sömnen och vi höll verkligen på att gå under, vi bar och vyschade till förbannelse, när hon var drygt 1,5 år fick vi reda på att hon hade mjölkallergi och kanske hade sömnen något samband med detta, vi vet inte. Lite bättre blev det med sömnen när vi gav henne specialkost men inte så bra som vi trodde. Nu är hon 12,5 år och sover inte alls så mycket som sina äldre systrar utan det verkar som om hon klarar sig på mycket mindre sömn. Men kan ni inte få barnvakt någon/några nätter så att ni får sova ut? Just det här med att bli väckt hela tiden är nog det värsta, inte bara det att barnet sover lite, utan att man blir väckt hela tiden. Sen eftersom man VET att man kommer bli väckt så känns det lite meningslöst att somna för man vet att man snart blir väckt (tror du förstår hur jag menar). Jag hoppas att det snart löser sig för er med sömnen, för det är jobbigt att inte få sova. Kram vännen
Tore sover dåligt till och från. Och han somnar ALLTID vid mitt bröst. Med Edvin var allt enklare. Vi körde 5-minuters metoden som fungerade kanon bra. Men jag tror att man inte har samma "ork" denna gång .. det är en enkel utväg att ha dom somnandes vid bröstet på kvällen. Den lilla stund som man faktiskt har lite egentid .. och jag är faktiskt glad för att han bara vaknar 1-2 gånger per natt.
Hoppas att era sovnätter slutar strula snart!
Kram
Hej!
Oj vad jag känner igen mig när jag läser om lilltjejens sömn, vi har det precis likadant med vår 6-månaders. Även storebror som nu sover djupt och gott var likadan som bebis. Vår Charlie sover med mig i stora sängen men det verkar inte spela någon roll om jag är med i sängen eller ej, han vaknar lika ofta ändå. (Så det borde inte vara mina ljud som stör)Han har nyligen lärt sig att somna tillsammans med mig i sängen (utan att ammas till söms) tidigare fick vi vagga honom i famnen. Jag är riktigt glad över detta framsteg men det gav inte förmågan att somna om såsom jag hade hoppats på. Han vaknar också ofta både på kvällen och under natten, det brukar gå mellan 40min-2 timmar ungefär. Även här är det amning som gäller för att bli lugn och somna om. Jag känner mig lika rådlös som du men tröstar mig i tröttheten med att storebror nu sover gott efter ÄNNU värre sömnstrul.
När han var 10 månader vaknade Isak OFTA, allt mellan 5-30 min var vanligt, hade jag tur sov han max en timme i sträck hela kvällarna och nätterna. Då var jag ett vrak på riktigt. Jag stog inte ut längre så jag sov borta några nätter som min man fick ta och slutade alltså nattamma rakt av. Vi var båda inställda på kaos och många tårar men det gick såå bra och han sov oerhört mycket bättre efter det. Tänker göra liknande med Charlie om det inte ger sig innan dess, men ännu tycker jag att han är för liten.
Ledsen att det blev så långt inlägg, jag har nog ett behov av att älta med någon som garanterat förstår!
Hoppas på bättring snart : )
Kram Emma
Hejsan,
Jag blev jatteglad att lasa ditt inlagg, ledsen for dig men glad for mig sjlav. Har gar jag och hor pa alla andra (verkar det som) hur bra deras bebis sover, inga problem.
Min lilla tos somnar vid 8 tiden och sover tills 5/6tiden. Ibland har jag tur och da vaknar hon inte upp men mesta delen vaknar konstat varenda timme. Ar en jatte glad tjej men vill nu inte heller sova pa dagarna. Jag far lagga mig ner sidan om henne i varan sang annars sa sover hon inte alls pa dagarna. Dags sommnen var nagot som var inga problem tidigare.
Ar ocksa valdigt trott och orkar inte leka, lasa med henne som jag skulle vilja, sa valdigt dalig samvete for det.
Skall ta nya tag imorgon
Jenny
