Inte klokt igentligen men idag så fyller Irma 3 månader.
Hur har det gått till?
Vart tog dessa månader vägen?
Jag är helt förundrad.

Nu är hon en lite bebis och inte en nyfödd. Hon har fått upp ögonen för saker och är intresserad av ALLT. Speciellt sovrumslampan (det är en vanlig glödlampa som hänger i taket). Den kan hon ha oändliga disskussioner med och skrattar och tittar fashinerat på den. Det är nästan så att jag blir lite kuslig.
Ser hon något där som inte jag ser....

Hon är mäkta imponerad av sin storebror och följer honom med blicken vart han än går. Är han i närheten så är det omöjligt att amma henne, då är det intressantare att se på Alexander än att se på mina tuttar.

Hon vill inte ligga ner längre utan opp o sitta på axeln, och helst gå runt runt i lägenheten och se på saker. Som tur är så ligger hon ganska snällt i vagnen. Därifrån ser hon ganska bra också.

Hon pratar o pratar o pratar. Och skrattar, jag har aldrig sett en bebis som skrattar så mycket som hon. Man behöver bara titta till på henne så börjar hon att le. Och skatta högt har hon börjat med, men då kan hon bli lite förvånad själv också, av ljudet.

Spegeln är rolig. Hon är så söt när man ställer sig framför den. Hon tittar o tittar och rätt vad det är så ler hon åt sig själv som om hon skulle fatta att detta var hon.

Sover bättre kan man inte säja att hon gör, men hon sover mer sammanhängande och är mer lättsövd. Jag får fortfarande gå upp och amma, en natt varje timme, en annan natt var annan timme, mer är 2,5 timme sover hon inte på raken. Förutom det första sovpasset på kvällen som kan vara från 21 till 01, 01:30. Men hon sover i sin säng och vaknar inte när jag lägger tillbaka henne där efter att ha ammat.

Ja om Irma kan jag berätta hur mycket som helst, min lilla solstråle, min lilla skatt. Hon ska få sin egna sida på hemsidan så ni kan läsa mer där.
>>> http://www.yohanna.se under baby 2 till vänster.



Grattis lilla Irma.
/mamma