...och börjar komma i form inför ÅRETS händelse.

Ja, ni har väl inte missat det?

För det hade nästan jag ;)

 

Nej, skämt å sida, livet fortsatte att mala över mig så att jag nästan inte orkade med att tänka på livets väsentligheter. Men så fick jag höra nån liten fågel kvittra nånstans att Spaniens bidrag till Eurovision skrivits av svenskar och då väcktes tigern inom mig:

EurovisionsTIGERN!

 

Visst hade vi tittat ikapp här på svenska mellodifestivalen, så jag var ju uppdaterad med vad som hänt, vem som skulle tävla för Sverige och hur det gått till.

Jag är ju inte född igår.

Det HADE jag koll på.

Men så blev det så himla mycket arbetslöshetsångest, 4-årstrotts, påsksemester, 40-årskris etc. att Eurovisionens närmande helt dränktes i annat skit.

 

Men nu vaknade jag.

Nu väcktes lusten.

Nu blev jag nyfiken.

Och lite skamsen.

Ska jag kalla min ett mello-fan?

 

Så nu i helgen tittade vi ikapp alla inför-eurovisionen med Sarah Dawn Finer och hennes bisittare på internettet så nu ska jag väl vara något så när informerad. Och ikväll sände Spanien den första semifinalen så nu är jag riktigt upp-to-date.

Men det är hiskeligt vad olika man tycker om låtar.

Eller det är väl det som är det roliga.

Att det finns inget rätt eller fel.

 

På lördag blir det jippo här hemma och jag ska som vanligt köra Live-uppdatering från finalen (2014) >>> & (2013)>>> (2012)>>>.

Vilka är med mig i år?

 

Jag tittade ju på Melodifestivalen här med ungarna som ju nu börjar komma upp sig lite i åren och har börjat att fatta det här med musik. Guldklimpen och jag hade faktisk rätt avancerade diskussioner om vad det var för låtar som hade nåt GO i sig eller inte.

Det ger det hela en liten annan dimension.

 

Men visst är det konstigt att i denna åldern, när de fortfarande är oskuldfulla och oberörda av omgivningens tyckande och tänkande, oavsett om de bor på Gran Canaria eller i Sverige, så verkar det som (om jag nu läst rätt i cyberrymden) så är det två låtar (förutom då vinnaren förståss) som gick hem hos de unga kliantelet:

- Groupie-låten

och

- Hasse Kvinnaböske

Det är kanske DÄR vi har själva schlager-sanningen. Det ska vara trallvänligt och enkelt.

Tillbaka till grunderna i festivalen.

Som sagt: trallvänligt och enkelt.

 

Nu laddar vi upp här.

Big Time!

 

/Y - som är så uppspelt av förväntan att hon knappt kan sova på nätterna nu ;)