Här kommer lite eftertankar

... från en som stått bredvid och tittat på och vetat vad det handlat om men inte kunnat komma med några råd. Sånt måste man komma fram till själv.

 

*Vad i hela friden snackar hon om nu då ;)*

 

Jag har en väninna som för ett tag sedan bröt upp från ett långt förhållande. Efter mycket om och men och ältandes fram och tillbaka så kändes väl det som det bästa alternativet.

Just då.

 

Sedan gick det en tid. Ensamheten kom över henne, den biologiska klockan började ticka, omvärlden började komma med gliringar och ingenstans sågs det nån ljusglimt i tunneln till framtiden.

 

Jag såg henne gråta, jag såg henne tvivla, jag såg henne älta, jag såg hennes desperation.

Jag såg henne prova på att döva sig med vin, med jobb, med on-night-stand. Till och med fundera på att gå tillbaka till det gamla förhållandet.

Inget hjälpte.

Eller det hjälpte.

....en stund.

Alltid kom hon tillbaka till samma känsla som innan.

 

Ensamhet.

Jag är ensammast i världen och kommer så att förbli för tid och evighet.

Till och med tanken på att ge upp drömmen om drömprinsen fanns. Tanken på att åka utomlands och inseminera sig för att få en familj dök också upp.

NÄR.BLIR.DET.MIN.TUR.ATT.VARA.LYCKLIG?

 

Jag stog bredvid. Torkade tårarna, drack vin, pratade och peppade.

Jag berättade.

Jag berättade att när jag bröt upp från mitt allra sista misslyckade förhållande, innan jag träffade Älsklingen var jag med om samma sak.

Uppbrott, ensamhet, förtvivlan, väntan, vin, jobb, on-night-stand, mer ensamhet, uppgivenhet, tappat hopp, inseminations-tankar osv.

Ingen drömprins i sikte.

 

Men så åkte jag på solsemester till Gran Canaria - helt otippat.

Hade en semesterromans - INTE helt så otippat ;)

Blev kär - INTE heller så otippat.

Och hittade drömprinsen, flyttade, utomlands, fick, barn, gifte mig och är fortfarande kär efter 11 år - så helt jäkla OTIPPAT så det fanns helt enkelt inte på min karta att det skulle kunna gå på det sättet.

När jag allra minst förväntade mig det och på det sätt jag allra MINST kunna tänka mig att det skulle kunna ske på.

 

Jag sa de sakerna.

Jag berättade för min väninna.

Jag försökte trösta.

Jag visste vad jag talade om.

Lita på mig, hav förtröstan, ge inte upp hoppet, det kommer en dag.....osv.

 

Men sånt kan man inte övertyga någon om.

Det måste upplevas.

Det är något som man måste gå igenom.

Komma ut ur.

 

Nu är min väninna försvunnen!

Jag har inte hört ett ljud från henne sedan innan jul.

 

?????

 

Hon är kär.

Hon är i det där rosa molnet som vi alla vill vara i.

Hon är oanträffbar.

Och det verkar gå bra.

 

Och jag är så HIMLA lycklig.

 

Jag visste väl det. Jag visste väl att det skulle gå bra till slut.

 

Och att ens fundera på att åka utomlands och inseminera sig och bli ensam mamma - då måste man ju vara hur galen som helst. Kan jag känna NU, nu när jag vet hur det går till med skitungar i huset ;)

Skulle aldrig klara det själv.

Jag är så himla impad av alla ensamstående föräldrar som klarar livet.

En stående ovation för dem.

 

Slutet gott, allting gott.

Och så hoppas jag att jag får byta några ord med min väninna inom en snar framtid också ;)

 

/Y

Här börjas det nu

...och nu gäller det VERKLIGEN att hålla tungan rätt i munnen.

 

De små änglarna har varit i farten igen.

 

 

 

I kväll kom jag hem från jobbet i tid för att vara med om tandborstningen och få höra om det senaste samtalsämnet från badningen av skitungarna:

MINA BRÖST!?!

 

Lillskatten hade helt plötsligt, och från ingenstans, frågat rakt ut från badkaret under kvällens tvagning:

- Pappa, när kommer mina bröst att börja växa och bli stora?

VA!

Hon är ju bara TRE år. Ska det redan börja.

 

- Ja så där stora som mamma har, hade Guldklimpen raskt fyllt i, och så hade de haft en riktigt rolig stund talandes och imiterandes mina STORA tuttar.

Älsklingen hade skrattad gott och lyckats undvika nån form av svar genom att härma mamma med sina stora bröst.

 

Ha ha ha *ironi*

 

Tur att de kan ha kul.....på min bekostnad ;)

 

Nej men vi skrattade gott åt detta vid tandborstningen och så kom vi raskt in på det där med bröstmjölk och vart bebisar kommer ifrån och då var det dags för avledningsmanövern igen.

Fast den kan man inte köra med för all framtid, det VET jag.

 

Fast sedan ville inte Lillskatten, som hade somnat i bilen när de lämnade av mig vid eftermidagsjobbet, somna förens efter klockan tio ikväll. Utan en massa spring och bråk när vi skulle slappa och ha det skönt. Så då var det trevligt att ha det lite plus på skrattkontot sedan tidigare, för kvällen blev allt annat än trevlig.

 

Och vilken rolig dag vi kommer få i morgon.

Speciellt när jag ska väcka henne i morgon bitti. Eller när vi kommer hem från skolan och måste äta och skynda oss i väg till svenska kursen.

Jag ser VERKLIGEN fram emot det.

 

/Y

Här får det vara NOG nu

.....FEM KILO sedan jobbstart >>>. Nu får det vara slut. Så här får det inte gå till.

 

Operation fettsanering har återinsatts.

Planerna flyger högt.

Här skall tagas kontroll igen.

 

....det är i alla fall var jag inbillar/intalar mig själv ;)

 

 

 

 

Nej skämt åtsido, jag var ju skitduktig. Hade fått rutiner och kommit igång bra med motionen. Målet var nära.

Men så blev det ju inte som jag planerat.

SÅ överaskande.

Med jobbEN så kom fullplanerade dagar och ingen ork över för att fortsätta mitt ambitiösa liv.

Stress och trötthet är de värsta bovarna mot att försöka hålla formen.

De och HUNGER.

 

Hunger går att uppfostra.

Går att överlista.

Men tillsammans med trötthet och stress så går det åt skogen.

....för mig.

 

Jag vet ju vad som har gått fel.

Jag vet ju vad det är som jag behöver rätta till.

Jag vet ju hur det är jag BORDE leva.

Alltså: på med hårdhandskarna.

 

Tre saker är det i huvudsak som kört ihop sig och som måste fås på banan igen.

1. Morgonrundorna

Jag har helt lagt av med dem för de gick inte att kombinera med det nya jobb-livet. Visserligen går jag till jobbet (20 min. nerförsbacke) och hem från det (30 min. uppförsbacke). Men det är tydligen inte nog.

Bör: även lägga till ett par ordentliga svängar. Tex hem från svenskakurserna om kvällarna.

Problem: Det är ju så mörkt och jag är ju så trött när dagen är över.

Lösning: Tänk inte, bara KÖR. Och gå hem tar egentligen lika lång tid som bussen.

 

2. Kvällsmålen

Vi äter alldeles för mycket på kvällarna. Det brukar bli rester från lunchen och det är alldeles fel.Visserligen äter vi smalmat på dagarna, men det behövs inte ätas så mycket på kvällarna igen.

Bör: Äta lättare på kvällarna är ett måste.

Problem: Det är ju så härligt att äta när allt är lugnt och skönt på kvällarna och ungarna sover. Njuta.

Lösning: Tänk inte, bara KÖR. Bestäm innan vad som ska ätas; ägg, sallad, sardiner osv njuter man av också ;)

 

3. Lunch-sockersuget

Nu efter julen har det varit lögn-i-sjutton att vänja sig av med chokladen och speciellt efter lunchen när tröttheten slår till och jag måste ladda om och iväg till nästa jobb. Det är ju så gott med choklad efter lunchen. Och jag är ju så värd den.

Bör: INTE äta godis och sötsaker i veckorna.

Problem: Det är ju så GOTT.

Lösning: Tänk inte, bara KÖR. Tugga tuggummi istället och tänk på vågen.

 

Just precis. Fem kilo har smygit sig på så där helt utan att jag tänkt på det. Det är ju så lätt att vänja sig vid dåliga vanor.

Men NU så, nu är jag pepp igen.

Bäst att ta tag i detta medans det bara är FEM kilo.

 

Lycka till!

 

/Y

Måndagslista - sent om sider

Ja, dagen sprang ifrån mig och nu är det midnatt - men JAG LEVER ;)

 

Helgen var alldeles för bra för att vara så kort som den var. Vi gjorde INGENTING. Bara var med varandra.Den bästa typen av VISSA helger.

 

Lördagen var det skitväder, precis som hela den övriga veckan så vi fick vara inne och mys-pysa. Förutom en panikutrusning med återvinnings-soporna, då vi gick ut PRECIS när det började spöregna. Men vad gör det. Vi var ute en sväng och sedan fick vi gå in och värma oss ;)

 

Söndagen började med sol. Så då rusade vi ut igen för att hinna njuta innan det mulnade ihop igen. Och hann med en hel sväng i parken och jag fick damma av de gamla hederliga morgon-runde-tennis-dojjorna och fick skönt samvete igen.

NU.SKA.DET.TAGAS.TAG.IGEN ;)

 

Men en måndagslista MÅSTE jag skriva. Annars kan jag inte sova ;)

 

- att jag är i fatt i tvättkorgen. Sånt MÅSTE firas. Det händer inte varje.....år ;)

Men lyckan är kort.

Nästa helg vankas det byte av sängkläder så då är det kört igen. Speciellt när varje tvätt tar en vecka på sig att torka på grund av det gråa vädret.

 

/Y

Här kommer mitt bästa party-trick

....som är sötstarka kycklinglår/vingar. Och DET har vi ätit idag. (Det var ju lite osäkert igår när jag gjorde veckomatsedeln och hade lite tillfälligt hjärnsläpp). 

Ja nu var det länge sedan jag talade om mat här så nu ska ni få mitt bästa party-trick. Varje gång jag gör dessa så blir gästerna som tokiga och det brukar inte bli nått kvar till dagen efter. 

Idag tex åt Guldklimpen TIO stycken och var lite lätt illamående efteråt. 

Lillskatten däremot tyckte de var JÄTTEÄCKLIGA och åt inte någon. 

Så det jämnade liksom ut sig...

Yohannas SÖTSTARKA kycklinglår/vingar. 

-påsar med frysta lår el. vingar. 

-tina, torka av och blanda med:

Sweetchilisås, honung och pressad vitlök. 

-låt marinera så mycket som du har tid med. 

-grilla i ugnen 220 grader ca 30 minuter 

Smaklig måltid och kom ihåg, de är jättegoda. Man KAN bli beroende 😄

/Y

Här has det fredagskänsla just nu

....och jag kan inte låta bli att fundera på VAD i hela friden det är. 

Fredagskänsla, det är när man sitter på jobbet och det plötsligt slår en att det är  FREDAG och man har en helt orörd helg framför sig då man kan göra underverk. 

LYCKA!

Fredagskänsla, det är när man kommer hem efter veckohandlingen och inser att man har flera timmar kvar tills man ska gå och lägga sig, så man hinner gott och väl sätta på en tvättmaskin, MEN skiter i det bara för att. 

RELAX!

Fredagskänsla i hemmet är när det ser ut som ett bombnedslag där efter hela veckans vardagsliv, men man bara behöver tända lite ljus så blir det ett toppemysigt ställe. 

STÄMNING!

Fredagsstämning, det är när man får somna i soffan och det gör ABSOLUT ingenting......

/Y

Här har jag något smart

....som jag gav till mig själv i julklapp. Javisst ännu en julklapp till mig själv. Men denna av en helt annan kaliber än den förra. 

Jag har ju väskmani. 

Jag älskar väskor. 

....och skor. 

Men nu om väskor. 

Jag har en massa väskor. Men använder dem nästan aldrig. Det är ju så himla jobbigt att byta. En massa saker att flytta hit och dit. Och alltid glömmer man något. 

Provade en gång med att ha dubbla uppsättningar av ALLT och i två olika väskor. 

Gick så där. 

Denna lösning är bättre. 

Såg den i Sverige förra året, men tyckte att det var lite väl dyrt DÅ och DÄR. Nu har jag hittat den HÄR till ett pris som jag är villig att betala. Och det funkar kanon. 

En liten väska där man har alla saker man har i handväskan. En väska som man flyttar mellan sina olika väskor och vipps har man allt med sig. 

Och hittills har den fått plats i alla mina. 

Ja inte de små då. De man har med sig när man inte ska ha med sig annat än visa-kortet och en kondom. I och för sig var det väldigt länge sedan jag var ute på något sånt..... Men men ;)

Tror nog att jag skulle kunna få i väg ett par till Sverige till priset av 7-8 euro med porto om det skulle finnas intresse. 

Hör av er o sånt fall till:

[email protected]

I sånt fall så ska vi se om vi inte kan ordna något bra. 

Jag är jättenöjd i alla fall. 

Så nu ska det bli handväskebytning av här har jag tänkt. 

/Y

Här är vi kulturella

...hela veckan lång, när vi tar med oss barnen på svenskaklasserna och går på kanariska museet. 

Hela veckan lång. 

Museet kan jag verkligen rekommendera för dem som är intresserade av historia; varför kanariska urinvånarna aldrig kom längre än till stenåldern, hur man fångade fisk med gift eller hur de som skulle dö fick lägga sig i en egen grotta osv. 

Museet är gratis för alla på måndagar. Och övriga dagar kostar det 4 euro och barn upp till 14 går in gratis. 

Men det gäller att vara tyst, gå tyst på knarrande trägolv och för allt i världen inte prata. 

Hur de har tänkt att folk, och framför allt då barn, ska kunna njuta av kulturen och lära sig om historien fattar inte jag. 

Det är ju för tusan inget bibliotek eller sjukhus. 

Någon har fått det hela om bakfoten. 

Efteråt har vi gått vidare till katedralen och lekt och ätit mellanmål. 

Vackert!

/Y

Måndagslista med JULSLUT

...för nu jädraranamma fick jag bort julen i helgen. Till slut!

 

 

 

Inte för att jag gått och längtat efter det. Det känns lite tomt och o-mysigt nu utan jul i alla hörn. Men det var dags. Julen är slut nu. Tjugondag Knut passerad för länge sedan.

 

Plocka bort julen stog på min to-do-lista för FÖRRA helgen tillsammans med TRE andra saker.

Tre, kan man tycka, det är inte så mycket att komma till skott med under en HEL helg.

Men si det är det.

Jag lyckades med att inte komma till skott med EN ENDA av de punkterna under hela förra helgen.

Jag hamnade i vinkelvolten med att : PLOCKA UNDAN, dvs få undran tvättberget med alla kläder som bergat upp sig under all jul-kalabalik.

DET tog en hel helg.

Vi fick vara med julgran en vecka till.

Och det gick ingen nöd på oss ;)

 

Men denna helgen fick jag tummen ur och kom till skott.

Jag tittade åt ett annat håll när jag gick förbi alla högarna i hemmet och stirrade RAKT fram emot julgranen och advetslljusstakarna.

Nu skulle de bort.

 

Och nu är hemmet i ordning.

Jul-pynte-mässigt sett alltså.

Inget pynt är kvar.

Högarna är det däremot.

De tror jag vi får leva med.

För ALL framtid ;)

 

Men det är måndag. I alla fall i 15 minuter till. Vi har varit på Kanariska museet idag med svenskaklasserna och ska även dit med tis- och onsdagsgrupperna.

Jag återkommer om det.

Det var en upplevelse.

 

Nu har jag lagat mat här mitt i natten. Köttförssås och hamburgare till veckan.

Så går det när man plockar undan julgranar på helgerna.

Då får man laga mat mitt i natten.

Dags att gå och lägga sig.

 

Men först...

 

- att jag fått undan julsakerna.

....men till nästa år igen, kommer han vår gamle vän *snyft* ;)

 

- min nya mobil >>>. Är jag tjatig ;)

 

- mitt jobb, som går bättre och bättre. Är det verkligen sant? Kan det verkligen gå vägen? >>>

 

- att vi INTE har något inplanerat i helgen. Känns konstigt för mig att tänka så men jag börjar att omprioritera.

 

- att jag lagat en rejäl dos med mat nu. Borde räcka i ett tag.

....kanske ;)

 

- att jag har ett par "gamla" stövlar på reparation hos skomakaren och på torsdag ska de vara klara. TÄNK att man kan vara lycklig över en sån grej.

 

- Och att sängen väntar nu.

 

God natt!

 

/Y

Här blev jag förstådd alt. tankeläst

.....när det ringde i mobilen mitt under svärmorslunchen, och min väninna frågade:

 

- Du ska väl ut och veckohandla nu? (Ja man är ju väldigt förutsägbar, men jag gillar mina rutiner och veckohandlingen är bättre att klara av på fredagseftermiddagen när vi KAN och inte på lördagsförmiddagen när vi inte VILL).

 

Så.

 

- Ja, blev mitt svar.

 

Kom över med ungarna hit så kan de leka med Lukas medans ni handlar i lugn och ro. Så kan ni komma hit sen när ni fått in allt i skåp och lådor.

 

Och när vi kom hem till väninnan, efter avklarad veckohandlingen, inte på lång tid avverkad under lugn och ro och under trevligt småpratande, till och med personalen i mataffären var förundrade över hur lugnt det var där den fredagen ;), så fick vi middag och vin.

 

 

 

Och Älsklingen kom hem med en bukett. Han lyckas också ibland. 

❤️

 

 

 

 

Vad ska man säga?

 

"It takes a parent to know what another parent needs.....en fredag"

 

/Y

 

 

PS Idag lördag har vi börjat med sovmorgon, jordgubbsfrukost och nu väntar julgranen på att få bli omhändertagen. It´s now or never ;) DS

 

 

Här är inte allt bara ris

....nej det kommer en och annan ros insmygande ibland. 

Idag fick jag en herre i luren som efter en stunds samtal frågade: 

- Ni är inte från Spanien, eller hur?

Min första reaktion var att beklaga att just så var fallet. 

Jag är utlänning. 

Beklaga, att efter 10 år här, märker man fortfarande när jag talar, att jag kommer långt-bort-i-från. 

Fast nu när jag tänker efter, kanske det är tvärt-om jag ska tänka. 

Att jag ska vara stolt över, att jag efter 10 år här, nu gör folk så osäkra på om jag är utlänning eller ej, att de måste fråga. Uppenbart är det alltså inte. 

I alla fall. 

Herrn avslutade samtalet med ett:

- Men ni är säker jättevacker. 

Och jag hade inte hjärta till att avslöja sanningen när han säkert fantiserade om nån mörkögd exotisk mystisk oriental. Eller en lång blond storbystad skandinaviska a'la Anita Ekberg. 

Men han gjorde min dag. 

Tack!

/Y

Här städas julen ut

.....lite och då VÄLDIGT lite, i taget. Har närmare sagt bara städar bort hyacinterna och julkransen på ytterdörren. 

Granen står fortfarande kvar. 

Envis rackare ;)

 

 

 

 

 

 

Men som sagt, hyacinterna ligger i sopkorgen och jag hoppas på att få tillbaka mitt luktsinne nu. 

 

Ja det hände nåt mystiskt här under jul: jag tappade luktsinnet. 

Skitmystiskt. 

Och jätteläskigt. 

Trodde att det var en förkylning på G med huvudvärk, allmänt olustig och så tappat näsans funktion. 

Men den bröt aldrig ut. 

 

Trodde också att det var utmattningseffekt på grund av all julstress, men det har inte ordnat upp sig trots att julstressen är över. 

 

Nu misstänker jag hyacinterna för jag TROR mig komma ihåg att besvären började när de kom. Jag kommer ihåg gräva ner näsan i en hyacint och njuta av luktsensationen som spred sig i näsan. Men sen var alla lukter borta och nu killar det bara i näsan om jag stoppar ner den i blommorna. 

 

Men nu ligger de i soporna. Nu ska vi se vad som händer med näsan. 

 

/Y

Här kommer det - JOBBET

...som jag lovat att berätta om så länge men inte kommit till skott med.

 

 

Men först, VILKEN DAG!, både kommit till skott med smalmat OCH powerwalk hem från svenskakursen i kväll.

Det kanske finns hopp för mig och mina goda vanor trotts allt ;)

 

 

 

Jobbet ja.

Jag sökte ju inte jobb.

Eller jag sökte inte aktivt efter jobb. Bara aktivt inne i huvudet.

 

Meningen var att jag skulle ta det lite lugnt och njuta av ledigheten nu när Lillskatten började skolan och låta svenskakurserna vara mitt extraknäck som skulle få oss på fötter och låta mig komma ut i vuxenlivet efter 10 ÅR bakom lås och bom (bakom spisen och utan inkomst ;)...)

 

Jag har legat lite lågt med detta för jag hängde ärligt talat inte med i svängarna, allt gick så fort, och det blev en förfärlig omställning, och ÄR fortfarande för mig. Och så ville jag prova på lite först, komma in i kläderna, se vartåt det barkade. Om det VAR för bra för att vara sant osv...

 

- Jag fick ju ett erbjudande om ett jobb som verkade för bra >>>.

- Det blev ju en jädra omställning och kaos >>>.

- Älsklingen fick bli hemma-man med tillhörande problem >>>.

- Jag fick ju knåpa ihop lite nya rutiner för att få den nya vardagen att funka >>>.

- Och bjuden på jul-lunch av jobbet blev jag >>>.

- Men det blev lite strul med att komma ihåg allt >>>.

- Och det kändes svårt i mamma-hjärtat det där med att gå till jobbet >>>.

- Det där med att hålla kärleken vid liv gick ju inte så bra >>>.

- Fastän jag saknade min man >>>.

- Men jag fick min första alldeles egna julkorg >>>.

- Och ett LÅNGT härligt jullov/semester med mina skitungar >>>.

 

Nu har jag jobbat här i TVÅ (snart tre) månader och allt verkar fungera bra, peppar peppar. Inte blev det som det var sagt, och BLIR det någonsin det?, men det fungerar bra i alla fall.

 

Så hur var det nu?

 

Det finns en sak som jag HATAR att göra (ja förutom det där med att säja adjö och att banta då) och det är att RINGA telefonsamtal.

Speciellt till folk som jag inte känner.

Skitbra blev det ju att flytta utomlands för då kunde jag skylla på min dåliga spanska och så fick Älsklingen sköta alla jobbiga samtal till skatteverket, vårdcentralen och sånt tråkigt.

 

Varje gång jag skulle ringa så fick jag ta satts och förbereda mig i en halvtimme innan. Helst skriva ner på papper allt jag skulle säja och i vilken ordning.

Det var inte värt det.

Inte konstigt att jag alltid tyckt så illa om att söka jobb. För hur gör man det? Genom att ringa förståss.

Huvaligen!

 

Och vad jag tycker om folk som ringer hem till en för att erbjuda något som man absolut inte vill ha och inte lyssnar på alla förklaringar om varför man inte vill ha den där OTROLIGT braiga saken som de nu ringer om:

Piiiiiiiiip *censur* - så tycker jag om sånna.

 

Så vad fick jag för jobb?

Ja, Gud har en speciell sorts humor tycker jag när han försöker lära en och annan läxa.

 

 

 

 

 

 

 

 

TELEFONFÖRSÄLJAR-Yohanna

Hå hå ja ja, så tokigt det kan bli.

 

Men jag gick iväg på en informationsträff och det skulle ju bli så bra. Inga jobbiga telefonförsäljarfasoner skulle det bli. Bara ta emot samtal från folk som ville köpa.

Hmmmm.

 

Jag fick välja mina arbetstider.

Arbetsplatsen var på gångavstånd från vårt hem och skola.

Jag skulle få bra betalt, inte bara provision.

Och inga som helst krav på föräljningssiffror.

Lät FÖR bra för att vara sant tyckte jag.

 

Men det var INTE läge för att låta en sådan chans gå ur händerna på en. Julen väntade runt hörnet, kreditkorten glödde redan illröda och siffrorna på arbetsförmedlingen var skyhöga.

Vem visste när nästa chans skulle komma?

Och med jobb fungerar det likadant som med parkeringsplatser. Låter du en gå förbi och hoppas på något bättre, ja då kan du hoppa upp och sätta dig på att du inte kommer hitta något annat. Inte ens sämre.

 

Men visst var det jobbigt.

Jobbigt att göra något som jag inte tyckte om, som jag inte ens tycker om när andra gör och så få hela ens vardag omkullkastad och nästan få hjärtatack av all stress.

Många gånger fick jag tvinga mig att göra det jag skulle.

Många gånger gick jag från jobbet och storbölade för att jag fått så mycket skit i luren.

Många gånger funderade jag på om det var värt det.

Hade det inte varit för stället, arbetskompisarna och hur jag blev behandlad ovanifrån, ja då hade jag inte kunnat med det.

 

Men vet ni.

Man vänjer sig.

Det blir bättre.

Och det kan till och med bli bra.

Idag ser jag till och med fram emot det som komma skall och vill för allt i världen inte bli av med jobbet. Vem vill det i dessa tider?

Spanien är fortfarande kvar i krisen, som Sverige kom ur för typ 100 år sedan.

Ingen vill vara utan jobb här.

 

Så inte är det synd om mig inte. Varje dag och speciellt nu under julen har jag tänkt på vilken JÄDRA tur vi hade när jag fick detta.

Precis i övertidminutens sista sekund.

Annars vet-i-70-singen hur det hade gått.

Tacksam!!!

 

/Y

Måndagslista med nytt år 2014

....när RIKTIGA vardagen började igen idag, med skola, heltidsjobb och "operation fettsanering" efter alla festligheter och jag nu flyttar in i den gamla hederliga nya BP-kalendern som fortfarande, efter inflyttningen, gapar förhoppningsfullt tom.

Halleluja!

 

 

 

 

 

 

Jag ger inga nyårslöften.

Jag gör listor och planerar ;)

Mål.

Så går det till hemma hos mig.

 

Förra året hade jag som plan inför 2013 >>> att:

- gå ner de återstående kilona - NOPE

- fixa färdigt Lillskattens rum - CHECK

- skriva färdigt mina böcker - NOPE

- hitta ett jobb - CHECK (Faktiskt DUBBEL-check på den)

2 av 4, hälften, är inte fy skamm.

Inte alls.

Jag är riktigt nöjd.

Det bättrar sig.

 

Och inför 2014 då?

Jaaaaaaaa....?

Jag är inte riktigt säker.

För första gången i mitt liv, tror jag, har jag inga planer för framtiden.

Det känns tomt.

Jag får ta och fundera på den.

 

Största målet just nu, och nog det som måste fixas till mest brådskande, är att få ordning på vardagslivet och få lite struktur här. Vi var på god väg där innan jul, men så blev det ju omkullkastat här under all ledighet och allt började om på nytt igen med morgontrötta barn, godissug och rutiner huller om buller.

 

Vardagen måste fixas till så att det inte blir så mycket stressande fram och tillbaka. Och så att det känns skönare i maggropen och inte så oroligt. Mat ska fixas, kurser planeras, jobb skötas, ungar upp-fostras/-växas och de "sunda" rutinerna från "operation fettsanering" måste återinföras på något magiskt sätt.

 

Ingen liten uppgift inför året, om jag får säga det själv ;)

 

GOTT NYTT 2014!

 

 

Men måndag är måndag och lista blir det:

 

- att vi haft jul-, nyår-, trettondags- och allehanda andra festligheter. Jag ska inte säga att vi haft det lugnt, skönt, fint, harmoniskt eller nåt annat "rosa-skimrande", för det vore att ljuga. Men vi har firat, det kan ingen säga något om. Och vi är en FAMILJ. Sånt är livet.

 

- att jag fått så himla mycket fina presenter i mina klappar.

....den bästa från mig själv ;) Men Älsklingen kom inte långt därefter.

 

- att jag tog mig mod och gjorde slag i saken och köpte mig själv en klapp.

 

- att jag har ett jobb och det blir bättre och bättre dag för dag...

 

- att snart börjar sol- och badsäsongen igen. Känner att lusten börjar att falla på efter att ha sorterat foton från året som gått. 3 månaders strandfrånvaro är tydligen vad jag klarar av. Nu är det dags igen, säger kroppen.

 

Måndagskväll.

Tisdag i morgon.

Här går det undan.

Snart är det fredag igen ;)

 

/Y

Här gick De Tre Vise Männen parad

....(eller De Tre Kungarna som de heter här nere), genom Las Palmas på kvällen innan trettondagen som är den 2:a och den STÖRSTA julaftonen i Spanien.

.....och andra katolska länder?????

 

Idag är det lördag.

Jag bäddar rent i sängarna, tvättar, lagar mat, plockar undan och ska straxt sätta mig och FROSSA i julen innan den ska plockas bort i morgon.

Sti-illa natt, he-eliga natt....

 

Däremellan sorter jag foton på datorn och raderar andra foton i mobilen.

Härliga minnen från det här året ;)

 

Men först en titt på De Tre Vise Männens parad genom Las Palmas som var i söndags kväll innan de skulle runt och hälsa på hemma hos alla barnen och lämna presenter i husen medans alla sov. >>>

Detta gör vi ju varje år så detta har ni ju sett förr ;)

År 2013 >>>

År 2012 & år 2011.

2010 (blev det inget inlägg för jag var gravid-dålig och ville bara ligga i sängen och stirra upp i taket) & 2009 (som var det hemska året då det inte blev något alls för vi låg på sjukhus).

 

 

 

Hela Las Palmas, mer eller mindre på benen för att titta på paraden.

 

 

 

Skitungar och andra ungar.

 

 

 

Årets uppställning var något förminskad eftersom familjen från Göteborg inte kom och hälsade på detta år.

Väntan på att det skulle börja blev lång.
- Nääääääär kommer de?

 

 

 

Så började det då äntligen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Guldklimpen var beredd med sin lista.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och så kom de då äntligen, kungarna. Och först ut var Merchor (Melker) som fick äran att ta emot Guldklimpens lista på önskemål.

 

 

 

 

 

 

 

Hur stor var kamelen Irma?

 

 

 

Och sen kom Gaspar (Kasper?) och Älsklingen fick hiva ända upp till himlen för att Lillskatten skulle nå upp med sin lista.

 

 

 

 

 

 

Och så Baltazar.

 

 

 

 

 

 

 

Städpatrullen kom direkt efter och på fem röda så var allt rent igen. Precis som om inget hade hänt.

 

 

 

 

Jag hamnade på ETT foto, tagandes andra kort naturligtvis. Här var det multi-tasking som gällde. Både med kameran OCH mobilen. Tur att man är händig ;)

 

 

 

Middag på lokal. Bästa på hela dagen. Och JA, vi var precis så trötta ochslutkörda som vi ser ut att vara. Och skitungarna lika pigga och fulla med förväntningar.

Hemma väntade paketinslagning till klockan TRE på natten. Inte bra planerat....

 

 

 

Ungarna ställde fram skor och matsäck till kungar och kameler för att säkerställa paketleverans och föräldrarna moterade pakethög allt eftersom paketinslagningen fortskred och ungarna sov.

 

 

 

Nu var allt klart!

 

 

 

 

Om man är i Las Palmas under trettonhelgen så är detta definitivt ett MÅSTE att se.

 

Kom-i-håg-anteckning till nästa år:

Vi träffades klockan 17:30 på vår parkering, gick ner till Leon y Castillo på en halvtimme och där fick vi stå och vänta nästan TVÅ timmar innan tåget kom. Detta är inte normalt. Vad jag kommer ihåg så brukar vi inte få vänta så länge.

Vi provade ett nytt stå-ställe detta år eftersom vårt gamla vid parkeringsinfarten luktade ruttna ägg. Det märkte jag dock inget av eftersom jag tappat luksinnet sedan ett par veckor tillbaka. Men de andra tyckte det var otrevligt att stå i stanken.

 

Så gick vi till vårt "stam-ställe" för middag efteråt och det hade bytt ägare och var inte alls så bra som andra år. Kom ihåg att INTE gå dit nån mer gång.

 

Det var det för denna gång.

 

/Y

 

 

Här håller vi fast vid julen

....liiiiiite till. Planerna är att ta bort den i helgen och då är julen slut. Då ska år 2014 tagas i bruk och planeras in.

 

Men än så länge är det inte slut.

Än får vi mysa, tända jule-ljus och spela julmusik.

Så att vi riktigt tröttnar på´t ;)

 

 

 

 

 

Men i morgon är det fredag.

Nu väntar helgen runt hörnet och idag har regnet stått som spön i backen. I alla fall under 15 minuter. Blixtar och dunder så det stog härliga till.

Kanarierna höll på att få domedags-feeling ;)

Och uppe i bergen har det snöat. >>>

 

Tänk vad det händer mycket spännande här....

 

/Y

Här uppgraderar Yohanna i Las Palmas sig

...när årets julklapp ÄNTLIGEN kom i bruk och fungerade som den skulle. 

Jag har nämligen gett mig själv en ny mobil i julklapp och det var den som låg här hemma och gav mig sån ångest och dån himlastormande lycka på en och samma gång. 

Något så här dyrt och fint har jag aldrig köpt. 

Än mindre till mig själv. 

Hur ska man då kunna ha gott samvete och sova lugnt om nätterna?

Men det får jag återkomma om. 

Dock medförde ju detta en massa merarbete i och med all dataöverföring och finjustering av presenten. För att inte glömma introduktionskursen i modern teknologi som jag var tvungen att ha för Älsklingen som skulle introduceras i iponens värld nu när han fick överta den gamla hederliga. 

Vi höll på i timmar och kom bara till att kopiera över kontakter, ringa samtal och svara. 

Det är inte o-omständigt detta med att komma igång med en smartphone. 

Så idag blev det inget berättande om vår trettondag. Det blir en annan dag. 

/Y

Här börjar för-vardagen idag

...för idag knallade jag i väg till jobbet, i morgon börjar skolorna, på måndag börjar "operation fettsanering" igen ;)

 

Ja det kändes faktisk väldigt sorgligt idag när jag gick iväg till jobbet och såg alla överfulla soptunnor, fulla med paketpapper och tecken på att någon varit snäll och fått present stället för kol >>> ;)

Men jisses vilken dag igår, jag hade verkligen behövt vara hemma och vila upp mig idag. Ungarna hade behövt gå iväg till skolan och föräldrarna hade behövt vara hemma och vila.

Jisses vilket race!

 

 

 

 

JAG hade visst varit VÄLDIGT snäll. Mer snäll än vad jag någonsin kunnat drömma om. Återkommer i frågan....som vanligt ;)

 

Julen är slut och nu börjar ett nytt år. I helgen ska vi vara hemma (ja ja jag vet ju hur det brukar gå med de planerna) och plocka ihop julen, bädda rent i sängarna ;), äta upp allt julgodis och försöka få i ordning på vardagen. Allt det som inte hanns med under jullovet.

 

Hur kan TVÅ veckors ledighet bara försvinna utan att ge ett uns av känsla av uppvilning i själen eller tecken på ordningställande i hemmet?

 

Idag har vi varit ute i REA-rushen och fått ordnat ett par detaljer som paketracet skapade, fel storlekar osv.

Halleluja!

Vi kom faktiskt hem och hade ordnat ALLT.

Inte ofta det händer så jag njuter ;)

 

Men som sagt i morgon börjar för-vardagen/pre-vardag och vi ska försöka ta itu med det där som heter rutiner och försöka komma på banorna igen.

Bara liiiiite godis som ska ätas upp först ;)

 

/Y

Här laddas det upp inför årets höjdpunkt

.... som inte är "Ser du stjärnan i det blå...", ej heller nyårsafton utan TRETTONDAGEN, Spaniens 2:a julafton.

 

 

 

 

För visst, det känns inte riktit som att året har bytts, än.

Inte heller känns det som att julen är slut, fast jag har sett i internet-världen att de flesta har plockat bort sina julsaker.

Nej, här har vi en viktig händelse kvar.

Trettondagen och de Tre Vise Männens (Los tres Reyes Magos) ankomst i morgon.

Spaniens nog STÖRSTA högtid.

 

Julen är inte slut och året är inte nytt, för mig, förens alla dessa tre högtider är avklarade. Jul, nyår och så trettondagen.

Då vänder vi blad i almanackan och ser framåt mot ljusare tider.

Nya tider ;)

 

Nu ligger resten av familjen och sover siesta.

Förhoppningsvist.

Guldklimpen verkade lite motsträvig trotts sent sänggående igår och tidig uppgång idag. (Vad är det med ungar och sömn egentligen? Helt oförklarligt).

Klockan halv sex har vi stämt träff med svärföräldrarna och en kompisfamilj här nere på parkeringen. Vi ska knalla ner på stan. Halledudande vad lyxigt det låter OCH är, bo ett stenkast från centrum.

 

I morse kom de Tre Vise Männen med båt från....?

....Fjärran Länder?

Och i eftermiddag (spansk eftermiddag, svensk kväll) ska de gå kortege genom hela stan i ett slags karnevalståg under musik och spex. Alla barnen ska få ge sina önskelistor till dem och få sina ögon tända som stjärnor av hopp inför morgondagens paketrace, medans föräldrarna svettas av ångest över tomrummet som glappar ihåligt i plånböckerna.

 

Huvaligen!

 

I kväll innan barnen går och lägger sig ska de ställa sina skor vid granen och hoppas att Kungarna kommer under natten och lägger det som står på önskelistan där.

Vatten till kamelerna och nått gott till Männen ska också läggas fram som muta.

Har man varit dum får man nämligen en påse kol. Och det vill ju ingen ha.

Vad ska man göra med en påse kol?

Ställa till med en hejdundrandes grillkalas säjer jag.

Ungarna var inte riktigt med på de noterna ;)

 

Och så i morgon börjar årets stressigaste dag.

Skitungarna brukar vakna i gryningen och kasta sig fram mot vardagsrummet och pakethögen. Då gäller det att hänga med som förälder och läsa på lapparna. Annars så far de fram som en gräshoppssvärm och länsar ALLT.

 

Så frukost, påklädning och packning i rasande fart.

I väg mot nästa paketrace hos svärmor och samma procedur där. Häng med i svängen annars länsar gräshopporna lägret på allt.

 

Där ska även den obligatoriska ROSCON:en intagas, som är en form av ringformad semla som kan vara fylld med grädde eller vaniljsås och utan mandelmassa. Tuggar man tokigt kan man sätta tänderna i en liten porslinskung och då har man vunnit dagens lotteri. Får man istället en böna i munnen drog man nitlotten.

Nån form av spansk variant på mandeln i julgröten ;)

 

Skynda skynda för nu väntar på lunch på lokal tillsammas med HELA öns övriga befolkning och köerna löper långa utanför varenda restaurang. Kölappar är vanligt förekommande. Likaså slagsmål utanför portarna om något missförstånd i köordningen som spanjorer inte fattar vittsen med ;)

 

Efter lunch i väg på nästa paketrace hos gammelfaster och DÄR brukar föräldrarna vanligtvis dö i soffan under kaffet. Stackars gammelfaster som fyller år just den dagen, hon brukar bli bortglömd mitt i allt paketrace.

 

Dagen avslutas med att skynda skynda hem, för dagen efter är det jobbardag igen. Dock brukar skolorna inte börja förens en dag senare. Fast jag tycker nog att det borde få vara tvärt-om: ungarna i väg till skolan och föräldrarna får vara hemma och vila upp sig ;)

 

 

 

 

Så förvänta er inte något skriveri här inne från mig i morgon.

Vi ska paket-race:a hela dagen.

Har jag tur får jag iväg nån fin bild på allt paketpapper som flyger. Kanske på Facebook eller på Instagram.

 

Trevlig trettondag på er.

 

/Y

Här firade vi naturligtvis in det nya året

...år 2014, på VÅRT sätt ;)

 

 

 

 

En väninna skrev på Facebook på nyårsaftonen:

"Firar nyårsafton i mysbyxor istället för festblåsa. Mellansonen har kräkts. Äldsta sonen är avundsjuk för att lillebror är sjuk. Yngsta sonen har äntligen somnat efter att ha skrikit hysteriskt av övertrötthet. Själv kommer jag antagligen att slockna långt innan tolvslaget. Gott nytt år från småbarnsträsket!"

 

Jag skrattade (ja, jag VET att man inte ska men det kändes så skönt på något sätt att det är inte bara jag som har det bråkigt i mitt liv när allt ska vara så perfekt) högt inom mig själv och skrev tillbaka:

"Här firade vi i festblåsa och med 5-stjärnig mat, det var inte mindre gnälligt, övertrött eller bråkigt för det. Gott nytt år från ett annat småbarnsträsk."

 

Men så går det till hemma hos oss.

Att man aldrig lär sig.

 

 

 

 

Alla var uppklädda till tänderna. Älsklingen hade till och med blivit så inspirerad att galastassen tagits fram, och fick som belöning DEFINITIVT följa med mig hem efter den festen.

Wow!

Jag är vääääldigt svag för herrar (och småpojkar också för den delen) i skjorta med slips/fluga ;)

Mer sånt i mitt liv.

 

Jag blev också festinspirerad och fick på mig mitt röda läppa som bara ligger i skåpet och samlar damm. Det kan ALDRIG bli för mycket glitter och glamour ;) Och Lillskatten fick på sig hela prinsessoutfitten för att matcha övriga familjen.

Maten blev superb och skötte sig alldeles utmärkt.

 

ÄNDÅ sket sig nyårsfesten!

 

Jag vet inte riktigt vad det är med oss. När det verkligen ska njutas, då går allt åt skogen. Det är som förgjort.

Det var väl en kombination av övertrötthet eftersom festen inte körde igång förens låååångt efter skitungarnas läggdags, stress, hunger och den allmäna feststämningen som automatiskt gör att ungar får nått i kroppen och absolut inte vill varken äta eller sitta still.

Än mindre låter några andra få det heller.

 

Men vi överlevde.

 

Ungarna fick på sig pyjamasarna mitt i middagen men blev på något mystiskt sätt bara mer pigga av det, vi fick äta på något ännu mer mystiskt sätt, fast utan att njuta och så skålade vi in året i cider eftersom jag glömt att lägga skumpa på kylning.

Fast cider är nog godare...

Så klämde vi i oss vindruvorna till 12-slaget, pussades och kramades, hivade ungarna i säng och så dog jag och Älsklingen krasch bom bang i soffan. Det hjälpte inte att han satt på sig flugan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyårstankarna och löftena och återblickarna får vi ta i morgon.

Det är fredag.....igen.

Och långhelg.

Trettondagen och stora julaftonen här väntar på måndag.

 

/Y

 

Här nyårsslappnar vi av

....efter de senaste dagarnas nyårsstress. 

Och i morgon väntar jobb igen. 

Och vissa stunder är bara till för att njutas av och mindfullnessa i. 

Detta är en sådan stund. 

Återkommer!

/Y