Här kommer dagens hjälte

...JAG!

 

Jag var på hemväg från morgonrundan och frukosten, och en dusch hägrade i fjärran, när jag sprang på en liten kattunge på trotoaren. Helt ensam lekte han där medans de stora bilarna swishade förbi bara ett par meter i från honom.

 

Jag stannade förvånat.

Jag har inte sett nån kattfamilj som fått smått här runt mitt hus.

Och jag brukar ha koll vad som händer utefter min runda som jag går varje dag.

Hade inte svärmor varit på semester skulle jag ringt henne på direkten. För hon håller koll på mer i kvarteret än vad kvarteret själv håller reda på.

Nu var hon fortfarande på semester.

 

Så vad göra?

Nu är ju inte jag varken katt- eller hund-fan och kan absolut inte tänka mig att skapa mer kaos i denna familj än vad vi redan har.

Men jag kunde ju inte lämna den lille stackaren där alldeles ensam. Han kunde ju knappt gå. Skulle säkert innom en snar framtid förvirra sig ut i trafiken.

 

Så?

 

Jag kikade i buskarna, under bron, mellan bänkarna, men ingen ny kattfamilj inom sikte. Inte en endaste katt faktisk inom sikte. Och då brukar det ändå drälla av dem i mitt kvarter.

Men nu är ju det här Spanien och här lägger man sig i och blandar även in fler att lägga sig i. Så jag frågade i kiosken om de kände till något. Jag frågade i frisörsalongen om de visste.

Ingenting.

Men en nyfiken dam ute på gatan sällade sig till samlingen och kom med reflektionen att hon sett en kattfamilj lite längre ner på gatan.

Så jag tog katten och gick nedåt.

 

På vägen ner såg jag vår trädgårdmästare nere på vår parkering och är det någon som borde veta något om vad som händer och sker i buskarna i vårt kvarter så borde det ju vara han, resonerade jag.

Och visst, det visste han.

Och det visste jag också, om jag bara tänkt till lite.

 

Bredvid fruktaffären finns en trädgård där det finns en massa katter, ständigt någon med ungar, och dit spatserade jag un med den lille och åtbördade honom till två syskon och en mamma som jag förmodade var den borttappade kattfamiljen.

Man vet ju aldrig.

De är ju inte så talföra de där.

 

Men jag kände mig jäkligt nöjd med min insatts och utnämde mig själv till dagens hjälte.

Nån gång ska man bli en sån också ;)

 

*stående ovationer*

 

/Y

Åh en sån sötnos! Kattungar är det finaste som finns. Du är verkligen dagens hjälte.

Dagens cyber ros! Bra gjort!

Åh..vilken sötis!...jag hade tagit hem den på direkten...(eller inte..ska inte ha fler katter nu) Applåder och visslingar till dig!

Heja, Yohanna! Själv skulle jag stoppad in den under tröjan så ingen skulle se och sen sprungit hem med den och hoppats att mannen skulle smälta av dess söthet...