Här har vi haft halva släkten på barbecue

....när faster & farbror kom hit på semester, med nästan hela familjen och kom över en sväng på trevlig samvaro. 

Jag har inte tid att sitta här och tjafsa idag, för jag är i full färd med det jag hatar mest : ta avsked. 

Lillasyster åker hem i morgon och vi är upptagna här med att sitta med klumpar i halsarna och försöker komma på varför i hela friden man åker på semester. När det är så jobbigt att åka hem. 

Vädret visade sig från sin bästa sida - NOT! Så det blev inget badat i poolen. Men vi hade det trevligt ändå. Och jag hoppas så att alla åkte hem och var nöjda. 

Nu ska jag förbereda mig/stålsätta mig inför morgonens ångest-avskeds-besök på flygplatsen. 

/Y

Här vankas det mer lyx

....när jag i morgon är bjuden på jul-lunch med jobbet. 

Det är mycket guldkanter i mitt liv just nu. 

Det tackar jag för. 

Söndag: allinclusiveSPA med Älsklingens jobbarkompisar. 

Onsdag: njutningsmiddag med lillasyster. 

Och i morgon fredag: jullunch med jobbarkompisarna. 

Så förberedelser pågår. 

I morrn är det fredag hörrni. 

Helg igen. 

Och vilken helg det kommer bli. 

En hel busslass med släktingar väntas ner. Vi ska sola och grilla är det tänkt. Men de varnar för regn på tv. Det vore ju jäkligt typiskt. Som tur är brukar vädergubbarna inte träffa rött hör så ofta. 

.....peppar peppar ta i trä. 

/Y

Här bloggar lillasyster hos storasyster

Jisses!

Jag har blivit utbjuden på middag idag. 

Vilken lyx. 

Jag njöt så jag nästan fick en mat-orgasm som mitt fyndiga sällskap så fint uttryckte det. 

Men jag kan i alla fall säga att jag njöt då av maten och slappnade av då av vinet att vi nästan inte höll på att komma hem. 

Vilken tur att de spelade Carry med Eurup på bussen hem så jag piggnade till. 

Samma ställe som jag varit på förr. Gallieo på Gallileo-gatan. Varför byta något bra?

Så gästbloggar lillasyster också på begäran:

***********

Och den som skriver är Yohannas syster Emma som har blivit ombedd att gästblogga om hur det är att besöka sin utlandsboende syster under 10 dagar.

Yohanna är 8 år äldre än jag. När jag var liten var hon lite som en tuff extramamma som kom förbi min skola med portfölj istället för ryggsäck. Jag minns att jag kramade henne hårt och bad henne att aldrig flytta ifrån mig. När hon trots allt gjorde det gav hon mig ett "hålla kontakten med Yohanna-kit" bestående av brevpapper och frimärken. För det var på den tiden man fortfarande skrev för hand och väntade på pappersbrev. Trots att Yohanna numera bor många hundra mil ifrån mig känns avståndet kortare än förr. Tack Gud för ny teknik och sociala medier! Och de små röstmeddelanden vi skickat till varandra sedan jag var på besök för ett halvår sedan har både fått mig att längta och att känna mig mindre ensam. Nu är jag här igen, med allt vad det innebär. Åtminstone i 4 dagar till.

Jag lämnade ett Sverige med frost och minusgrader och blev upplockad av svåger Octavio på flygplatsen förra veckan, välkomnad med middag och vin hos systers familj och slocknade i stort sett de följande tre dagarna. Ibland tar semestern ut sin rätt. Jag har ofta varit en mycket sovande moster när syskonbarnen ska iväg till skolan på morgnarna ;-)

I skrivande stund sitter jag i klassrummet på svenska skolan där min syster undervisar ett gäng tonårskillar. "Hej vad heter du, hur mår du?" Cirkulerar runt i rummet. Jag känner behov av att vända den här lektionen så att jag själv får öva min spanska. Jag vill lära mig!

Idag har jag i övrigt vabbat för första gången i mitt liv. Med lätt panikkänsla bad jag mina facebookvänner om råd om hur man gör och fick rådet att säga "ja" oftare än "nej" vilket troligtvis är lättare om man förstår vad 3-åringen säger. Nåväl. Vi han sjunga om gubbarna från "pipparkakelandia" innan stackars förkylda, övertrötta Irma fick raseriutbrott på moster. Stumpan!

Förra helgen var det sol, sol, värme, sol och fantastisk kvällspromenad i Puerto Rico. Igår fick jag en strandpromenad på Las Canteras stranden här i Las Palmas. Försöker insupa allt ljus jag kan medan jag är här. Kylan i Sverige går att klä sig emot men mörkret under vintermånaderna är svårt. Det känns fint att när jag kommer hem igen är det hög tid för ljusstakar, värmande glögg och kaneldoft.

*************

Tack för det Emma. 

/Y

Här försöks det släppas iväg

....utan att vara orolig. Men är man hönsmamma så är man ;)

-Vad vill du göra idag, frågade jag lillasyster, när vi skulle åka iväg till eftermiddagens svenskaklasser?

-Jag vill gå till stranden och strosa sa hon, och jag som hade fryst hela dagen suckade inom mig. Men är man på semester så är man. Det fattar till och med jag. 

Så jag släppte av henne i ett hörn, plaza de Victoria, och stämde träff i ett annat (Mac d) tre timmar senare, försökandes att INTE vara orolig för vilsnegång eller ficktjuvar. 

Min syster är över trettio år gammal och har varit i många av världens olika hörn. Ändå blir jag orolig. 

Men hon stog där vi bestämt på klockslaget vi bestämt och med en massa fina bilder från eftermiddagen. 

Vassegoa. Detta är stranden i Las Palmas. "Min" strand ;)

Och på bussen hem, ja då får man passa på att planera nästa veckas klasser. 

Jädrar vad seriöst det ser ut. Ja förutom minen då. Men man kan inte lyckas med allt. 

/Y

Måndagslista

Här har veckan kört igång och det är bara att hänga med i svängarna för här går det undan. Jobb, jobb och så lite tjaffs med ungarna och guidning av lillasyster mellan varven.

Tex after work efter svenska-kursen idag, DET var länge sedan. Inte som i Sverige på fredagarna. Men man får inte vara kräsen. Inte ofta man blir bjuden på, eller har TID (och ork), för ett glas vin på lokal på kvällskvisten.

 

Men måndag är det, även om det snart är tisdag, och man måste komma ihåg att vara tacksam för allt fint som man får vara med om. Och det andra tjaffset också för den delen, för det är ju en del av allt det där som man är så tacksam för...

 

- att jag har ett jobb att gå till. DET måste jag komma ihåg när det är så förbenat svårt att gå upp på morgonen, när jag stressar och far runt som en fluga, när jag kommer hem på kvällen och "änglarna" sover. För hur länge det nu varar, så har jag något som inte är alla förundrat - ett jobb.

 

- att vi hade en UNDERBAR lördagseftermiddag i solnedgången. Jag bara satt där i solen och njöt och mindfullnessade av bara tusan. FRID - det var vad jag kände.

 

- att vi blev bjudna på SPA med allinclusive i går >>> och det var så JÄDRA bra. Även om det låter lite självömkande så är det så - vi är inte vara vid sån här lyx och att kunna FÅ njuta med lugnt samvete. Jag njöt så det sprutade ur öronen och gömmer gömma den dagen i mitt hjärta att ta fram under jobbiga dagar.

 

- att det verkar som vardagslivets pusselbitar, långsamt men säkert, börjar att falla på plats. Det blir lite enklare varje dag. Antingen så blir jag duktigare på att pussla. Eller också så vänjer man sig vid kaoset och försakningarna bara.

 

- att min syster är här och har lunchen klar när vi kommer hem från skolan, sätter på diskmaskinen, håller ungarna glada och lite lugnare ;) och tar ut mig på ett after-work-glas med vin ;)

 

/Y

Här har vi SPA-at hela söndagen

....när Älsklingens jobbarkompis bjöd med oss på överasknings-födelsedagskalas-spa med allinclusive. 

Vilken jäkla dag. 

En sån här borde alla få åka på minst en gång om halvåret. 

Relax total. 

Jag var så slapp när bi kom ut därifrån att jag allvarligt undrade hur jag skulle lyckas ta mig till bilen. 

Men jag lyckades och ligger nu härligt nedstoppad i sängen och väntar på att få sova en härlig relax-sömn. 

Det brukar ju sällan gå som man hoppas så håll en tumme. 

Men vår söndag alltså:

Så blev det poolhäng efter spa:t och buffé med födelsedagstårta. 

Och mer poolhäng. 

Hej då!

Jättefint ställe. 

Ska ni åka på semester och vill slappa och njuta verkar detta vara bra. Speciellt för barnfamiljer. 

Oss till exempel. 

Vi skulle passa för att få åka dit på semester ;)

/Y

Här är vi i sommarstugan

...även om det bara blir en dag, vi är ju bjudna på SPA i morgon (jag & Älsklingen). Men lillasyster måste ju få sola och bada lite på sin semester. Fast nu blev det ju lite si och så av just det, just idag. 

Lördagen hittills:

Bägge ungarna vaknade medans det fortfarande var mörkt och "svinkallt" ute och blev skitförbannade när de inte fick hå och väcka moster i andra rummet. Då det var bara att hiva sig upp och hitta på avledningsmanövrar. 

Några timmars sol fick vi på förmiddagen innan mörka moln tornade upp sig i horisonten och kröp ner över Puerto Rico. 

De sa att det skulle bli regn i morgon....

Tur att bi ska åka tillbaka till Las Palmas. 

Mindre tur för syster som ska vara kvar en dag till....

Och nu sitter vi i wifi-hörnan och är så där sociala med varandra igen. 

Fast har väldigt kul tillsammans. 

Och jag håller med i det som Freja skrev till förra inlägget, att alla dessa sociala nätverk har faktiskt gjort att jag är MER social än vad jag skulle ha varit utan dem. Jag är nämligen en sån som aldrig ringer eller tar kontakt med nya personer. Men jag skriver en massa. Så en helt ny värld har öppnat sig för mig. 

.....och min syster. 

Att åka till sommarstugan var en bra idé. Även om det VERKLIGEN inte kändes som det igår när man helt slutkörd skulle veckohandla, packa väskor och mat samt stuva in allt i oceanångaren och åka söderöver. 

Men vi har gått och slappat här och jag känner mig lugn och harmoniskt. Imorgon blir det spa och inför veckan som kommer har jag förberett NÄSTAN allt. 

Nu kan jag njuta....

....nästan;)

/Y

Här är vi av samma skrot och korn

...för vad tror ni att det FÖRSTA jag och min syster gjorde igår, efter att vi klarat av de inledande hälsningsfraserna?

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta men min syster frågade om jag hade wifi och så slet bägge fram sina mobiler och började uppdatera statuerar här och var. 

Men så skrattade vi gott åt varandra. 

Jädrar vad tokiga vi är. 

....eller patetiska. 

Men jag har funderat på det där: Facebooks vara eller inte vara, hur whatsappen tar död på de mänskliga kontakterna, hur föräldrar tappar koncentrationen och kontrollen över sina barn och hur alla blir mer och mer socialt isolerade  och ohälsosamt beroende av sina smartphones. 

Och jag vet inte men det lutar åt att jag tycker att var och en måste nog själv få bestämma hur det där ska få fungera i ens liv. 

Jag tycker inte om pekpinnar och folk som ska bestämma över andra vuxna människor som om de inte skulle ha något sunt förnuft. 

....ja jag vet. En del beter sig som om. Men de är faktiskt vuxna. 

Och jag och lillasyster hade (har fortfarande) faktisk jättetrevligt i vårt sällskap blippandes i våra sociala nätverk. 

Kul att man kan dela på ett intresse. 

Vilken tur att vi har wifi alltså ;)

/Y

Här kommer hon snart

...och då snackar jag INTE om Lucia ;)

 

Nej min lillasyster är på ingång hit just nu. Älsklingen är på väg till flygplatsen för att hämta henne. Själv kör jag inte sedan sista gången >>> även om det är JUST då som man ska upp och sitta i sadeln igen.

Idag kändes det enklast att skicka Älsklingen i det ärendet.

 

 

Här hemma har vi kört hela havet stormar med alla sängplatserna ikväll så att alla ska få sova på bästa möjliga sätt UTAN att någon ska behöva sova på soffan eller känna sig utskuffad ur gemenskapen.

Det gick galant.

Utdragbara barnsängar som vipps blir lyxiga dubbelsängar är en hit.

Vi har införskaffat TVÅ, en till varge skitunge. I sådana här situationer blir de guld värda.

 

Så har jag fixat mys, tänt ljus, värmer upp lite Tupperweare och går och funderar på en vinare. Hon har ju trotts allt semester nu.

Det kan hända att hon vill gå direkt i säng. Direkt via duschen. Man vet aldrig. Sånt har jag förståelse för, om man har varit på resande fot i över 12 timmar.

Vi får se.

 

Men jag har svårt att koncentrera mig på något annat nu.

Det kan ju höras nyckel i låset precis när som helst.

Bäst att vara beredd.

Här vankas det besök.

 

God natt!

 

/Y

Här börjar det att svajja

...både om mig och om "ögonstenen" (iphonen ;)...)

 

 

 

 

Jädrar vilken huvudvärk jag haft hela dagen.

Jag fick inte sova i natt.

Och DENNA gången kan jag inte skylla på Lillskatten.

....men alla de andra ;)

 

Mitt i natten började det blippa om iPhonen och den blev urladdad och stängde av sig. FASTÄN laddaren satt i.

Spöken?

 

Nej för ett tag sedan så hände det likadant för första gången. Telefonen blev glödhet och laddade ur sig på ett ögonblick. Satte den på laddning och det glödheta fortsatte. Vid fulladdad så laddade den ur sig på en gång och stängde av sig. Så satte den på sig och började ladda igen.

Blipp, blipp.

Hela natten lång.

 

Jag sover med mobilen vid sänggaveln där den laddar på natten. För den är min väckarklocka nu-för-tiden sedan den gamla hederliga klockradion fick för sig att balla ur och gå i pension.

Denna "nya" variant av klockradio är så mycket smartare. Den håller ordning på när det är vardagar och dags för alarm och när det är helgdag och dags för sovmorgon.

Skitsmart.

 

Därför blev det ju EXTRA oroligt när den började stänga av och på sig.

Hela morgonfröjden hängde ju på om de skulle vara pigg nog att väcka mig på morgonen.

För att inte tala om allt irriterade pip och ljus hela natten lång.

 

Jag efterforskade lite på nätet, där man hittar ALLA sanningar, och det är visst så att när batteriet börjar att bli gammalt och slött så beter sig mobilen så här.

Bara att köpa ett nytt och byta ut.

?

Ne hej då.

På iPhonerna så är batteriet inbyggd och måste bytas av en specialist eller skickas till Apple för service.

OM man inte är modig nog att följa de steg-för-steg-beskrivningar som finns på Youtube.

Jag vet ännu inte riktigt vilken grupp jag hör till. De driftiga och modiga (och kanske också dumsnåla) eller de förståndiga med tid och pengar (och kanske även de fega).

Tiden får utvisa.

Men faktum är att jag nog behöver byta batteri på ögonstenen.

 

Och i natt har det alltså blippad och disco-ljusat i min säng.

 

Helt onödigt vetande för er ;) Men jag är TRÖTT. Och det var ju inget nytt under solen heller.

 

/Y

Måndagslista med lite mer lugn

...och ro i kroppen än vad det var förra måndagen >>>.

 

 

 

 

Förra måndagen var bättre än första måndagen >>> som var riktig kaos hela veckan >>>. Och denna måndagen har, om inte lugn o ro, så i alla fall varit någolunda uthärdlig och visar stora tendenser på att bli en bra sådan.

Peppar peppar, den är inte över än.

 

Men bara det att jag sitter här, mitt på dagen, med ett par minutrar över efter att ha jobbat och utfodrat ungar, INNAN det är dags att häva mig iväg till nästa jobb, gör att jag känner mig väldigt förhoppningsfull inför framtiden och känner NÄSTAN ett lugn i själen.

Det här kommer att ordna sig ska ni se.

 

Vi har haft en väldigt bra helg.

Om man ser det ur "i-ordning-plockande-av-hemmet-och-förberedelse-inför-kommande-vecka"-synvinkel. Vi har inte gjort någonting speciellt. Bara varit hemma. Men jag har hunnit att göra allt (ja allt och allt var det ju inte och kommer aldrig att bli) det som gör att jag känner mig mer eller mindre lugn inför kommande arbetsvecka.

 

Jag fick fram damsugaren - HALLELUJA ;)

Jag fick förberett TVÅ luncher och ett par kvällsmater (en mat - flera mater eller ;)...?)

Jag planerade hela veckans svenskakurser.

Jag fick inhandlat ett stycket skrynkelfria, och förhoppningsvist stryk-fria, svarta kontorsbyxor att slita på under vintern.

Och jag fick även ett och annat undanplockat som jag inte hade förväntat mig.

 

Jag är nöjd med helgen.

 

Dock är jag lite orolig över hur det blir de helger, och i det närmsta nästa helg, som vi INTE kommer att vara hemma och kunna förbereda och plocka så som vi gjort denna helgen.

Hur blir det då?

 

....orolig.

 

 

 

Men idag är det måndag:

 

- att vi haft en jätteBRA helg och kunnat plocka och förbereda. Naturligtvis har vi bråkat och varit igång precis som vanligt. Men det blir en annan feeling när man får göra det i hemma-kläder, alias mjukisdress ;)

 

- att min syster kommer nu på onsdag och ska vara drygt en vecka hos oss. Dock blir jag lite orolig för hur det kommer att bli med allt stress hit och dit. Jag vill ju inte att hon ska åka hem och vara mer utmattad än vad hon var när hon kom hit. Det kanske inte blir så mycket semester för henne tillsammans med oss ;)

 

- att vi har blivit bortbjudna på SPA och allinclusive på lördag. Kunde inte ha kommit mer lägligt och O-lägligt ;) Vi behöver verkligen lite relax just nu. Fast just nu kommer det kanske bara att göra att vi blir mer stressade än vad vi redan är.

Ja ja det är inte varge dag som det händer att man blir bortbjuden.

 

- att jag har fått ett jobb. Som jag fortfarande inte riktigt vågar att tro på. Så ni får hålla er till tåls. Tillsammans med mig som inte vågar att tänka på det ;)

 

- att jag när en liten låga längst inne i själen att kanske, kanske, kanske, det kommer att ordna upp sig nu.

Mitt liv....

 

 

/Y

Här gick jag genom stan

...igår (fredag) och det slog mig hur otroligt mycket vackert som finns här i gamla stan. Jag får lust att stanna i vart enda gathörn och fota. 

Genuint. 

Igår efter jobbet var jag tvungen att åka till långt-bort-vårdcentralen (ja vi har en i kvarteret och en långt bort som man måste åka till om det är nån specialist som man måste träffa. Guldklimpens örondoktor i detta fallet). Nästa örontid som jag fått till Guldklimpen var till klockan 11 på morgonen och det blir lite stressigt när jag jobbar till ett varje dag. 

Då måste man åka dit i egen hög person för att fixa. 

Och få specialunderskrift av cheftsköterskan och en massa stämplar för att få en specialtid senare på dagen. 

Så går det till här. 

Men allt ordnade sig bra. 

Oroväckande snabbt och bra. 

Blev det verkligen rätt nu?

Men när jag kom ut därifrån och det var fredag, och inga svenskakurser att stressa iväg till, och ungarna i gott förvar hemma hos svärmor som även skulle fixa den obligatoriska fredagslunchen, så kom det ett sånt lugn över mig. 

Jag strosade hemåt. 

Och njöt. 

/Y

Här stämplas det ut nu

.....och jag bara lämnar allt kaos i mitt hem och går och lägger mig. 

Har i alla fall ställt in kylvarorna från veckohandlingen i kylskåpet. 

Men tvätten, övriga handlingen, skolväskor, disk och annat löst pack som dräller omkring här hemma får vara. 

Jag slutar nu. 

För nu är det banne mig helg. 

Det får vänta tills i morgon. 

/Y

Här börjar Lucia nästa vecka

...för visst var det en av Lucia-verserna jag fick i handen i går och blev nostalgisk över >>>.

 

 

Det är BARA fyra veckor kvar till Lucia och ska man hinna få något inövat med barnen till Lucia-tåget så får man börja nu om man bara träffas en gång i veckan.

 

Tänk!

För inte så länge sedan så satt jag och ojjade mig över att jag inte fick vara med om något Lucia-tåg nu när jag bodde här nere >>>. Och så träffade jag Sofia en dag i parken, blev med svenskakurs till skitungarna, blev med lärar-jobb i modersmål och nu har man trillat rakt ner i soppskålen.

Nu är det JAG (tillsammans med alla andra föräldrar såklart) som ska anordna det där stora Lucia-tåget som trotts allt finns här i Las Palmas, och som har funnits här sedan urminnes tider ;).

Även om jag aldrig fick ändan ur att gå och titta på det.

 

Hörrni, den 13:e december i engelska kyrkan i Cuidad del Jardin, då går det av stapeln. Och det brukar vara smockat med folk säjer de som varit med tidigare. Jag har ju ingen aning.

Men jag får säkert anledning att återkomma i frågan.

 

 

Så nu är det jag som tar vid efter farmor >>> och övar Lucia-tåg med ungarna. Och finns det plats och möjlighet så klämmer jag nog in mig där i tåget jag också. Nån måste ju gå där och hålla ordning på Tornado-Irma ;)

 

Hörrni.

Det är bara fyra veckor kvar.

Dags att börja öva.

Natten går tunga fjät....

 

/Y

Här kom minnena över mig

...när jag idag fick en lapp i handen med detta:

 

"Så låt oss på dörren till julen glänta,

till vilket Lucia ett förebud är.

Att sjunga dess sånger vi ivrigt längta,

att höra dess klockor från fjärran och när."

 

 

 

  

 

Vad i hela friden är det vi har börjat med, eller SKA, nästa vecka, på svenska klasserna?

 

Minnena från förr kom över mig och fastän TRETTIO år gått så kan jag fortfarande dessa rader.

Vilken feeling ;)

 

/Y

 

PS Nu blev det så där sent igen och sängdags på en gång. Hav tålamod. Jag är snart på banan igen....

....hoppas jag.DS

Här blev det sängdags

...så där helt plötsligt. Vart tog dagen vägen?

Ikväll när jag kom hem från svenskakursen så lagade jag morgondagens lunch och planerade morgondagens kurs. Kände mig så jäkla organiserad. 

Sen dog jag lite i soffan framför Avatar medans vi middagade och då blev det liksom inget mer gjort. 

Bloggning och mailning stoppades under mattan. I morgon får jag äta upp det. 

Avatar var den sista "vuxna" film som jag var på bio och såg. 

Då var jag med barn med Lillskatt. 

Jädrar vad tiden går. 

/Y 

Måndagslista med morgon-kläd-ångest

Och så har måndagen även passerat.

Snart är det fredag igen ska ni se ;)

 

Eftersom vi var på utflykt i går, så blev söndagskvällen inte så produktiv som jag hade önskat. Nu när vardagsveckan har blivit så fullbokad så måste en del saker planeras och förberedas under helgen för att den kommande veckan ska flyta på så smärtfritt som möjligt.

 

- Veckomatsedeln (som egentligen ska göras på fredagen INNAN veckohandlingen så att man kommer hem med rätt saker till det som ska lagas och inte bara det som man var sugen på i det ögonblicket som man var i affären och handlade).

 

- Lite akutluncher att ta av under veckan om tiden blir knapp, så man inte hamnar i korv- och makaroner-träsket när man vill vara lite nyttig och dra ner på kalorierna ;) Stress är inget bra när man ska försöka gå ner i vikt.

 

- Samt veckans kurser i svenska eftersom mina lugna planeringsmornar raskt blev utbytta mot "hjälpa-till-med-brödfödan-halvtids-förmiddagar".

 

Men jag jobbar på organiseringen av denna familjen och våra rutiner. Denna veckans måndag blev bättre än förra veckans. Och jag hoppas att resten av veckans dagar håller samma tendens.

 

Och det där med att lägga fram kläder till morgondagens arbetsdag på kvällen INNAN är något jag verkligen måste öva mig i. Det går inte an så som idag att på morgonen, under stress och press, stå i garderoben och välja och vraka och vela hit och dit.

Det blev så fel idag och jag gick omkring och kände mig som en pajas hela dagen.

 

Och ett par svarta kontorsbyxor som inte behövs strykas måste raskt inhandlas ser jag. Ett par svarta kontorsbyxor som inte måste strykas borde finnas i var och ens garderob.

Passar till allt.

Och löser allt i paniksituationer.

 

Men måndag var det:

 

- att jag har fått jobb. Tror faktisk fortfarande inte att det är sant så jag smyger lite med det tills jag blivit övertygad.

 

- att jag lyckades öppna ett bankkonto idag. Får återkomma om det men det var en bedrift. Och på bara EN dag ;)

 

- att det snart är dags att lacka mot jul.

 

- att vi snart får besök här av min lillasyster. Även om det självklart inte kommer att bli så kul för henne att hälsa på mig som det var när jag var hemma och mammaledig.

 

- att tråkigt är det minsta jag har nu. Nästan att det är åt andra hållet, FÖR kul. Och det där sista ska du inte lyssna på, ödet, och komma med nån knäpp på näsan nu.

 

/Y

Här har vi varit på utflykt

...en bit utanför Las Palmas (till friluftområdet San Jose del Alamo) tillsammans med barn och föräldrar (och mor- och far-föräldrar, hundar, kompisar och annat löst folk) från svenska klasserna.

Jag & Guldklimpen.

Lillskatten och Älsklingen var hemma.

..... i sjuksoffan :(

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tar raskt tillbaka det där från i fredags >>>, att jag hade nått höjden av all otur, när JAG fick magsjuka när jag precis fått nytt jobb och skulle försöka ge mitt bästa intryck.

 

Höjden av all otur, och nu peppar peppar ta i trä ovanpå det så inte ödet tror att det måste klå även denna höjd av otur med att överträffa sig med något nytt, nej det räcker så väl så här, är att ens barn (samt en själv) får en släng av magsjuka precis när man fått ett nytt jobb och vill visa sig från sin bästa sida och ge ett gott intryck.

 

VAB finns inte här.

Och vi har inte ens hunnit att prata om hur de andra mammorna på jobbet gör när deras barn är sjuka. Jag antar att de gör på det typiska spanska sättet, som även jag blir tvungen att göra i morgon, nämligen förlita mig på att svärmor ska ta hand om min sjukling medans jag själv oroligt får gå att jobba.

 

Så går det till här.

 

Lillskatten hostade så mycket i natt att hon spydde och har så fortsatt under hela dagen. Jag är inte hundra på att det ÄR magsjuka, men för att vara på den säkra sidan så fick hon vara hemma från dagens utflykt med svenskan och får även vara hemma för observation i morgon.

 

Men Älsklingen var så nöjd så med att få vara hemma i soffan och lägga pussel med spyende Lillskatt, så det gick ingen nöd på dem. Guldklimpen och jag var på utflykt med de andra och spelade kubb och gick tipspromenad. Kändes nästan.....men bara nästan....lite som Sverige ;)

 

/Y

Här har det förberetts inför kommande vecka

....när jag idag knåpade ihop en gigantisk lasagne. 

Det kan vara bra att ha att ta av om det blir stressigt nån dag. 

Eller nån och nån. Denna räcker nog till hela veckan om man hushållar ordentligt ;)

Det jag lärde mig idag och som får bli veckans husmorstips är att om man ska göra en balja bechamelsås är det praktiskt att, efter det första bort-med-mjölklumps-vispandes med visp, gå raskt över till att röra med en slev med en en rak bottenkant, medans man väntar på att det ska koka upp. För att undvika bottenbränning i kastrullen. 

Jäklar vad fort det går att bränna bechamelsås. Och jäklar vad bränt det smakar om såsen då. 

Det sved rejält i snåltarmen när jag var tvungen att spola bort 2 liter sås. 

Nej slev ska det vara. Och röra rejält i botten. 

Annat tips är att man kan ha blåbärssoppepulver i sockerkakssmeten om man vill prova nått nytt. 

Det går så bra så. 

I morgon väntar utflykt med barn och familjer från svenskakurserna. 

Bäst att vara utvilad då. 

/Y

Här blev det då äntligen fredag

....och idag kändes den extra efterlängtad. 

Om jag klagade igår på mitt liv så var det inget mot idag. 

Jag är död nu och ligger redan i sängen. Av fredagsmyset blev det inte ett skit.

Om man tar gårdagen, fast utan eftermiddagsjobbet, men slänger in lite magsjuka och en veckohandling på det, så har vi min fredag. 

En höjdare. 

Det är väl höjden av all otur, när man börjat nytt jobb och vill göra ett gott intryck och visa sig från sin bästa sida, att få en släng av magsjuka och vara tvungen att springa på toa var 5:e minut. 

Jag menar, magåkomma brukar ju inte vara så diskret av sig. Och toor brukar ju vara ganska så lyhörda. 

I all fall inbillar jag mig det när jag sitter där och försöker vara tyst som en mys när kroppen vill låta som ett ånglok eller en avloppsledning. 

Jäkla skit!

Men det var inget allvarligt. Jag är redan återställd. 

Peppar peppar. 

Men man blir ju urlakad och slapp som en disktrasa. Inte lätt att se piffig och alert ut då. 

Nu är det banne mig helg. 

/Y

Här har det varit en flängig dag

...och jag vet inte riktigt om jag tagit mig vatten över huvudet när jag, på ett par veckor bara, gått från 100% mammaledig hemmafru till nästan heltidarbetande småbarnsmamma, hemmafru samt styrelseledamot i föreningsliv.

 

Det var ett lite stort kliv på en gång.

Det var inte alls meningen att det skulle bli så.

 

Extra styrkor är inkallade, i form av svärmor, för att klara vardagen. Men jag undrar om jag verkligen orkar.

Eller om det bara är en fråga om att vänja sig.

 

Idag har jag till exempel:

- lämnat barnen i skolan.

- gått till jobbet.

- jobbat förmiddag.

- gått hem.

- tittat på ny lokal för skolan.

- fått hem ungar från skolan mha svärmor.

- fått mat AV svärmor.

- rusat i väg till bussen med ett stycket Lillskatt.

- åkt till andra jobbet.

- haft TVÅ klasser med 3-åringar inkluderat Lillskatt på eftermiddagen.

- plockat i ordning skollokal.

- tagit buss hem med Lillskatt.

- hämtat Guldklimp hos svärmor.

- tagit hem skitungar, duschat och matat dem.

- fått Lillskatt i säng.

- läst läxa med Guldklimp.

- duschat själv.

- dött i soffan en sväng.

- bytt ett par ord med hemkommen Älskling.

- och nu sitter framför datorn och svarar på mail och bloggar.

(just ja, det är ju torsdag med torsdag-from-hell )

 

Livet?

 

Och bespara mig de där skitdryga anonyma kommentarerna om att jag är bortskämd. Jag vet att jag haft det bra och att detta är vardagsmat för många. Det är bara lite tufft att vänja sig.

 

Real Life är på G om just detta: VARDAGSLIV och planen är att komma ut med en utmaning innan helgen så ni får helgen på er att skriva och fundera.

Men JAG planerar och LIVET gör sedan som det vill ;)

 

/Y

Här provar vi ombytta roller

...när Älsklingen får prova på att vara hemma"fru" på eftermiddagarna.

 

Det har ju blivit lite upp-och-ner här när jag har börjat att jobba. Ett väldigt pusslande med rutiner och sysslor så att allt ska stämma och inget hamna mellan stolarna.

Just nu kan jag säga att det är mest KAOS här.

Men jag hyser stort hopp om att det ska rätta till sig inom kort.

 

Om inte annat kan det vara bra att få känna hur det känns att sitta på den andra stolen...

 

Här-om-dagen var jag på årsmöte i svenska-kurs-föreningen och skulle komma hem sent på kvällen. Ungarna skulle ha varit matade och lagda för natten för länge sedan.

Skulle.

Ack ja, det är ju inte lätta att bli hemma-pappa och ha hand om ungar så där hux flux när man hela tiden haft det serverat och fixat när man kommit hem från jobbet.

 

Stackars Älsklingen ;)

 

När jag kom ut från mötet hade jag ett missat samtal på mobilen och när jag oroligt ringde tillbaka, tänkandes att VAD i hela friden har hänt nu, att man aldrig kan få gå iväg utan att det ska hända något, fick jag höra att det varit slut på blöjorna vid sängdags och att stora KALLABALIKEN brytit ut i det Ode-Medinska hemmet under kvällen.

 

Jag blev mäkta irriterad, för:

ETT

Det är Älsklingen som sätter på blöjorna varenda kväll och tar man den sista en kväll är det ju logiskt att tänka att man måste fixa själv eller säga till någon annan att fixa nya om man inte ska stå där med skägget i brevlådan nästa kväll.

 

TVÅ

Jag kunde se scenariot framför mig när Älsklingen i sista läggnings-minuten fick syn på den toma blöjkartongen och bröt ut i ett typiskt spanskt beteende med att gorma och skrika på alla och en var för sitt eget fel att glömma köpa nya och stressade upp alla ungar så att de inte alls velat att somna när de blivit stoppade i säng.

Jag hatar det beteendet.

Speciellt när jag vet att det är JAG som får ta smällen dagen efter med trötta ungar som inte kommit i säng i tid kvällen innan.

 

Älsklingen hade alltså jobbat från klockan fyra på morgonen, kommit hem och skjutsat mig till jobbet, haft hand om skrikiga skitungar hela eftermiddagen, fått alla i säng på minuten och då upptäckt brist på blöja. Fått kalla in svärmor medans hans fått springa ut och köpa nya. NATURLIGTVIS fel storlek ;) Och sedan hade inte ungarna velat somna efter all stress och kallabalik under kvällen.

 

När jag fick höra allt detta i telefonen efter mötet blev jag så less att jag hävde ur mig ett obetänkt:

- Men Älsklingen. Du måste faktiskt ta och organisera dig lite bättre.

Och då fick jag nästan luren i örat ;)

 

Och när jag kom hem och fick höra om allt elände han haft, hur jobbiga ungarna varit och hur dum jag var som tyckte att han skulle organisera sig bättre när han kämpade så, så kontrade jag med ett:

- Du, vi ska inte ta och ha lite sex nu va?

 

Den blicken jag fick......

 

Men det var det värt.

För det är nyttigt att byta roller lite så man får känna på hur det är att vara på andra sidan ;)

 

/Y

Här blev det Halloween riktigt ordentligt

....och ÄR fortfarande i brist på tid till undanplockning eftersom vi åkte till sommarstugan i helgen. Skitungarna tror väl att det är den "nya" STORA högtiden i detta hus, men jag planerar att få bort det i alla fall INNAN det är dags för att pynta till jul. (Redan nu till i helgen faktiskt).

 

Ja skratta ni, men tiden flyger i väg och det är snart dags att dra fram julpyntet igen...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag skulle ju bara ut och köpa EN sak till årets Halloween-pyntning >>> och kom hem med vad som mest liknar en jul-hysteri.

Men pyntat och fint blev det.

 

Det KAN dock hända att jag överdrev.....lite.

 

Och då har jag ändå inte visat den fina spök-ljus-slingan som blinkar i olika färger.

 

Så när vi ändå var igång och hade pyntat så fint så slog vi till med en LITEN Hallowen-fest för skitungarna med ansiktsmålning, spindelpyssling och grillkorvsätning. En LITEN fick det bli för föräldrarna var fredags-utmattade även om det vankades helgdag på fredagen efter.

 

Jag hoppas SÅ att ungarna minns detta med glädje när de blir vuxna. För det var ju ingen som var nöjd i dagsläget så att säga. Precis som vanligt var det bara gråt och tandagnisslan i stället för glada miner.

 

 

 

 

 

 

 

 

Som sagt, den KAN hända att jag överdrev en smula..... ;)

 

/Y

Måndagslista med framförhållning

...för det är bara söndagskväll än så länge. Och klockan är bara tio och jag ligger redan i sängen. 

 

Bra jobbat Yohanna!

 

 

 

I morgon väntar en jobbig dag, jobbig men spännande. Och det är, i skrivande stund, väldigt osäkert när jag kommer att få slå ner röven för ett par lugna minutrar. Och det är ännu osäkrare om jag DÅ kommer att ha ork över till att vara måndags-tacksam/lycklig över något. 

 

Så jag är här ute i god tid med lite måndagsfeeling och en lista. 

 

Idag måndag är jag tacksam över:

 

 

- att jag ska få prova på ett nytt jobb. Ja jag hoppar på det där som verkar alldeles för bra för att vara sant. Kanske skickar jag mig i fördärvet. Kanske skickar jag mig och min familj mot stjärnorna. Men jag satsar så får vi se. 

 

- att vi fick lite sol i sommarstugan till slut idag. Efter en dag med mycket konstigt väder, sol, regn, sil, regn...

Även om inte jag, med min dunderförkylning, kunde njuta speciellt mycket av den. 

 

- att vi i fredags hade helgdag och kom i väg på så trevlig lunch att jag blir alldeles glad inombords. 

 

-att vi haft en lugn och skön helg och jag har fått legat i sängen och kurera min förkylning så mycket jag velat. 

 

 

 

Men nu börjar en ny vecka. 

 

/Y

Här går det mot mörkare tider

Klockan är åtta. 

Jag är uppe med skitungarna. 

Det är min tur idag. 

Resten av sommarstugan sover. 

Än är det inte ljust ute. 

Det KAN bero på att det inte är något speciellt roligt väder ute utan faktiskt regnar. 

Igår satt vi på uteplatsen, jag och Älsklingen. Ungarna var duschade och ätna och klockan var bara halv åtta och det var kolmörkt ute. 

För bara två månader sedan så kom vi hem från stranden vid den här tiden, kom vi på. Då var det fortfarande soligt och varmt ute. Nu är det natt vid samma tid och man får lust att gå och lägga sig. 

Vi går mot mörkare tider. 

Och det går fort. 

Dags att tända ljus och att ta på sig strumbyxor. 

Idag i alla fall. 

I morgon kanske det är sol och 24 grader igen. I alla fall på dagen. 

/Y

Här har jag fått mig ett riktigt gott skratt

...när vi idag kom iväg på ÄNNU ett överaskningsfödelsedagskalas för en arbetskamrat till Älsklingen. 

Jag hade ingen lust. 

Jag villa bara vara hemma. 

Jag ville inte röra mig ut sängen. 

Jag var trött och slutkörd. 

Det var helgdag idag. 

Alla var lediga. 

Därav den slappa stämningen här. 

Alla helgons dag. 

Kyrkogårdarna fulla här. 

Vi skulle på överaskningsfödelsedagskalas och sedan åka vidare för en helg i sommarstugan tillsammans med svärföräldrarna. 

Jag var inte så pepp. 

Men vi kom iväg. 

Och JÄDRAR vad trevligt vi haft det idag. 

En lunch som drog iväg över hela eftermiddagen och full med flams och trams. 

Och skratt. 

I goda vänners lag. 

Precis vad jag (vi) behövde. 

Nu väntar en sommarstugehelg. 

/Y