....när vi åkte ifrån hemmet UTAN den bärbara.

Fattar ni vilken panik.

Åka till sommarstugan för fyra dagar, med ett halvt Real Life-inlägg förberett, och glömma datorn hemma på köksbordet.
Denna dagen har varit en sån dag som man lika gärna kunnat hoppa över.
Jäkla skitdag.

Egentligen ska man ju inte berätta sånt här, för det är ju så jäkla tragiskt och mins föräldrar får säkert stora skälvan av att läsa detta. Men nu är ju jag en jäkla tragisk person så det är bara att bita i det sura äpplet och krypa till korset och berätta.

Morgonen startade med flygplatsåkande och ett inkörande i illgrön gatlykta med oceanångaren när jag försökte väja för fartfåre på väg ner till bår parkering.
Det la ju ribban väldigt lågt för denna dagen.

Sedan hjärtknipande avsked från lillasyster med tillhörande klumpar i halsar.

När jag sedan kom ut på parkeringen och insåg att någon dumming parkerat in mig i ett hörn, fått spenderat 20 minuter med att försöka baxa ut oceanångaren utan att repa bilen och INTE lyckats med detta (jo jag lyckades få ut bilen men MED repor och självförtroendet nere i skosulorna) och sedan inte kan köra ut från parkeringen för att parkeringsbiljetten gått ut, ja då var jag färdig att börja storböla och ville åka hem och krypa ner i sängen.

Dagen var körd så att säga.
Och nu har vi alltså glömt datorn hemma.

Men lugna, Älsklingen fixar det i morgon när han åker till Las Palmas för att jobba, så ett Real Life blir det.
Bara lite sent.
Hav tålamod.

/Y