...för med veckans Real Life
>>> i huvudet och där till-lika nya leksaken som tar upp min tid ;) så har jag både funderat på och talat med andra om; om detta med att vara MER eller MINDRE social när man är med folk i "verkligheten" och har sina "leksaker" med sig.
Vi satt och pratade om detta under söndagslunchen
>>>, om fenomenet som man ser dagligen nu-för-tiden. Tex folk som sitter tillsammans på en restaurang och alla sitter och fotar maten med sina mobiler och lägger ut på nätet.
Vi själva, under söndagslunchen, gjorde samma sak och jag frågade dem om vad de tyckte om saken.
Blir vi MER sociala av att ha dessa minidatorer att komunicera med eller blir vi MINDRE sociala av dem?
Mina tankar och slutsattser kommer i veckans sammanställning på onsdag kväll. Men jag har INGALUNDA kommit fram till nån definitiv åsikt.
Funderingarna fortsätter.
Ta detta med fotograferandet till exempel.
Jag tycker att det är jätteroligt. Hellre än bra gäller för mig där, men jag lär mig ständigt. Övning ger ju färdighet sägs det ju, även om en dosis talang också är på sin plats.
Man kanske kan öva upp talang....om man har tur ;)
Eller då kanske det heter skicklighet...
I alla fall.
Detta med att fotografera.
Jag kan känna mig ganska låst i detta med fotograferandet. Om jag har med mig kameran och börjar att fota så känner jag mig lätt utanför på det som vi är på, fest, middag, tillställning osv.
Man är så inne i sin egna värld när man fotar, hör inte vad andra pratar om, kan inte delta själv i några konversationer och jag har svårt att verkligen NJUTA av det som jag får vara med om.
För att inte tala om att jag själv aldrig kommer med på bild ;)
Därför brukar jag åka iväg UTAN kameran ibland.
Semester kan man kalla det ;)
Fast UTAN kameran så känner jag att jag inte får dokumenterat det som jag vill komma ihåg. Utan bilder blir det så lätt att man glömmer bort hur det var nu igen.
Teflonminne kan man också kalla det ;)
Men det känns liksom lite tryggt att ha det dokumenterat på foton....i fall att.
Så kan man ju använda fotograferandet för att komma undan en uttråkande situation eller för att liva upp (i alla fall för sig själv som får fotografera) en annars "död" fest.
Eller använda det som svepsjäl för att Älsklingen ska ägna fulla uppmärksamheten åt att vakta skitungarna ;)
Hur som helst.
Att fotografera har varit acceptabelt länge och inget som någon klagat på att folk blir mindre sociala av. Det är en hobby, ett yrke, och ett FINT sådant också.
Men det är egentligen samma typ av osociala beteénde som att knappa med mobilen.
OM vi nu ska kalla det osocialt, vilket jag inte kommit underfund med ännu...
/Y
