J½§#¤%&la, skit, :( , §%¤#&# och mer därtill.
Det var inte bakfylla.
Jag är sjuk.
Förlåt om jag låter gnällig men nu tycker jag VERKLIGEN att detta har gått till överdrift. Hur i 70-singen tänkte de här? Mer sjuk än frisk.
Mitt liv går ju åt skogen ;) I alla fall min "operation fettsanering".

Jag hade nog föredragit lite bakfylla för en gångs skull. Men efter BVC-besök och en liten improviserad morgonrunda så fick jag inse att det nog var en flunsa på gång när febern började att stiga.
Jag har aldrig hört talas om att feber skulle vara en symtom på efter-galej-syndrom.

Eller det kanske är en ny slags baksmälla som kommit.
Man kan ju alltid hoppas ;)

Nu ska jag i alla fall sätta mig i soffan, knapra en Alvedon och glo på TV:n medans jag beklagar mig för Älsklingen.
Under tiden så får ni roa er med mina minnen i Liws musikutmaning. Jag måste komma i fatt. Så det blir hat-tric i låtar:


Dag 13: Låten som spelades jämt på ditt Högstadiedisco.
Jag har ju redan berättat om tryckaren >>> som ALLTID spelades och den ingick alltid i en trio tryckare. Den första var för att kolla läget. Den andra för att repa mod att bjuda upp. Och den tredje för att inse att alla "bra" killar redan var upptagna och stå och tycka synd om sig själv för det och samtidigt försöka se ut som man var jätteupptagen och inte alls brydde sig.

Men för att  bryta tryckartrenden som lagt sig över min utmaning så tar vi en riktig ösare. Eller, den var ösig på min tid och nu kände jag mig helt plötsligt lastgammal ;)





Dag 14: En låt med dina tonårsidoler.
Ja det är väl bara att erkänna, jag hade inga idoler förens jag fick upp ögonen för Carola. Innan henne så hade vi bara lyssnat på föräldrarnas musik hemma. Med Carola så fick jag upp ögonen för idoler och idoldyrkan.

Jag hade Främlings-bandet och just denna låten mimade vi mycket till, min granne Maria och jag. Vi kunde alla orden, alla movesen, minsta steg och min.
Vi var Carola-kopior och aldrig har väl min sorg varit så stor som när jag fick inse att mitt hår var rakare än rakast och att permanenten, som man var tvungen att göra för att få Carola-ruffset, aldrig skulle ta utan jag skulle få gå genom livet med spikrakt hår ;)




Dag 15: Låt som din pappa lyssnade på när du var liten.
Den här var enkel. Min far hade ett band i den gröna Volvon som vi lyssnade på och lyssnade på. Jag kunde alla låtarna utantill. Om så bara på fake-engelska. Ni vet när man som barn inte kan engelska utan lär sig orden som man tror att de är bara genom att lyssna.
Fast nu när jag tänker efter så kanske det inte var min far som lyssnade på detta utan mest vi systrar.
Hmmmm.
Minnet sviker igen.



Nu ska jag lägga mig i soffan och tycka synd om mig.
God natt!

/Y