Vi har jättemycket saker hemma som vi inte använder. Speciellt saker frân barnen. Saker som läggs pâ hög och som aldrig mer kommer att användas....av oss.
När vi fick barn sâ fick vi sâ mycket nytt (och ärvt). Vi köpte ocksâ, fast inte lika mycket ;) Och barnen är smâ en sân kort tid. Man hinner inte slita ut sakerna.
Mycket som ligger i högarna är nästan nytt, det syns inte ens att de varit använda.
Denna veckan har det varit mycket tal om att ärva kläder och fynda pâ loppis. Jag har funderat mycket pâ det och tänkte därför att denna gângen skulle Real Life ha som tema "second hand".
Utmaningen som NATURLIGTVIS alla är välkomna att deltaga i.
Om Real Life och vad det innebär kan man läsa här.
>>>Och de andra utmaningarna kan man se här.
>>>
Blocket, Tradera, loppis, auktion, ärva, second hand, det finns mânga sätt att âteranvända och köpa det som andra inte har användning för längre. Och medans jag bodde i Sverige sâ använde jag mig inte av nâgot av sätten. Inte förens jag skulle flytta och sâlde av hela mitt bohag pâ en loppis i Örebro.
Vi hyrde bord pâ en lokal loppmarknad och sâ stog vi hela familjen där och fick oss en ny och positiv upplevelse. Jag tror att främst mina föräldrar blev frälsta och överaskade av över hur roligt det var. Oanade talanger som försäljare kom fram som vi aldrig haft en aning om fanns i familjen ;)
Men det finns en taktik för detta, bâde som försäljare och köpare, och en av den är en anledning till varför jag tror detta med second hand inte fungerar sâ bra här, i Las Palmas.
Priset.
När man köper nâgot som second hand sâ vill man ju inte betala ett pris som gör att man lika gärna kunde köpa nytt. Och det är felet som mânga gör här.
Hutlösa priser.
Dâ blir det ingen försäljning.
Och prutning. Nâgot som jag är värdelös pà som köpare. Vilket gör att jag aldrig gör nâgra klipp ;) Just idag fick jag ett bevis pâ detta som fortfarande svider i köp-nerven.
Jag sâg en ljuslykta pâ loppisen idag, som hade passat perfekt till uteplatsen här i sommarstugan.
Jag frâgade om priset och försäljaren skulle ha 20 euro, nâgot som var helt orimligt. Jag hade tänkt mig 5 eller kanske 10.
Inte mer.
Men jag sa inget.
Tänkte gjorde jag, att jag skulle ta en sväng runt marknade och sedan komma tillbaka när marknade led mot sitt slut och försöka klämma fram mitt bud.
Fast efter ett tag sâ sâg jag en kvinna komma gâende med MIN lykta. När jag frâgade vad hon fâtt ge för den sâ berättade hon att försäljaren prutat med sig själv och till slut sâlt lyktan till henne för 10 euro.
Varför sa jag ingenting frân början?
Ja ja sânt är livet.
- Köper du second hand?
- Säljer du eller skänker till loppis?
- Har du fyndat nâgot?
- Nâgot speciellt minne?
- Hur ska man göra med prutning och finns det nân speciell taktik vid fyndning?
Som vanligt så skriv och berätta på din blogg, om det du VILL berätta om, tills på onsdag kväll, fota om du vill. Och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag, så att vi alla kan gå in och kolla hos varandra.
/Y
