Gråter fortfarande...
Det väller över mig och jag kan inte slita mig eller komma på andra tankar.
Det händer just nu.
Just nu så sitter det några på sjukhus och väntar på att sitt barn ska dö.
Det är så hemskt.
Jag kan inte sluta tänka på om det skulle hända oss. Kan inte sluta tänka fram bilder om Irmas eller Alexanders huvud på kudden som tar sina sista andetag.
Herre gud, man blir ju galen bara av att tänka på det...
Tjemorsan blev inspirerad av mitt inlägg. >>>
Vincents mammas blogg som försöker att gå vidare. >>>
Elises mammas blogg, som sitter på sjukhuset och väntar. >>>
Jenny som vet sitt öde och som försöker att förbereda sig. >>>
Fru Rosmer ville också hjälpa till. >>>
Jag måste sluta att tänka på detta nu, sluta läsa, sluta att gråta. Jag måste ta tag i dagen och njuta av det som är, här och nu.
Annars så driver jag mig själv in i väggen.
Gråten slutar aldrig.
Och i morse vaknade jag med huvudvärk av allt gråtande igår.
Idag har det inte börjat bättre.
SÅ, ryck upp dig nu Yohanna!
Men jag vill i alla fall hjälpa med att sprida detta, så att det kommer fram till familjer som har det svårt, men som kan få en lite ljusglimt av detta projekt. >>>
Vi ringde efter en ny elektriker. Den gamla kom ju inte under helgen som han lovat. Älsklingen hade till och med sett honom på perkeringen i lördags och då hade han vänt på klacken typ: aj jag glömde något i bilen.
Den nya kom här i förmiddags och kollade upp allt och skulle återkomma när han hade handlat det som behövs.
NATURLIGTVIS så kom den gamla på besök just nu och jag fick förklara att han inte behövde oroa sig för detta längre.
Om han blev arg?
Ja han gick ju inte glad härifrån precis.
Nu är det dags att gå och hämta Guldklimpen så får vi se hur vi överlever denna eftermiddagen.
/Y
Jag sänder dig en stor varm kram Yohanna!!
Det finns liksom inga ord som räcker till.. utan man vill precis som dig bara gråta och gråta för att få ut all smärta som man känner med alla dessa fantastiska familjer <3
Och skräcken för att vi kunde ha varit en av "de" familjerna med vår Alice... ja den sitter som en TAGG i mitt hjärta.. första tiden var både jag och F livrädda för att de hade missat den där hjärntumören som de först påstod att hon hade... det tog lång tid innan vi började få det insjunket i våra huvud att det var ett felaktit bedömande av läkaren vi först mötte...
VIDRIGT!!! Att ens bli utsatt för det... fy F!
Jag njuter varje dag av mina barn... varje dag!!
STor kram
Ibland blir ord så futtiga och så små. Man vet inte vad man ska säga utan man känner bara vanmakt. Det blir väldigt tydligt när det handlar om sjuka barn eller unga föräldrar...
Jag blir så berörd när jag läser ditt inlägg o jag ser tillbaka på gårdagens o jag säger som Znogge, det finns inte ord, jag kan bara känna tacksamhet att våra barn o barnbarn mår bra o att vi aldrig ska behöva utsättas för något dylikt.
Stor varm kram till dig vännen;)
Hej hjärtat! Jag var inne snabbt på sidan men orkade inte mer än titta in. Dock ska jag precis nu göra ett inlägg med länk till sidan så att fler får upp ögonen för den. TACK för att du delar med dig även om det är TUNGT! Massor av kramar!
Åh, jag klarar inte av sånt!
Usch vad hemskt. Läste detta och ditt förra inlägg nu. Man får sig verkligen en tankeställare när sådant här händer och man har någon slags relation till den det drabbar. Men jag tror det är bra på ett sätt. Man lär sig uppskatta allt det fina man har och njuta av nuet mer. Hoppas du kommer ur det där gråtandet nu och kan ta nya tag. Du har ju verkligen visat ditt stöd och gjort det du kunnat. kramar
Jag är som dig, jag kan inte tänka på det, då skulle jag fullständigt bryta ihop! Lycka till med den nya elektrikern!
KRAM!
Ta vara på varandra och njut av att alla mår bra! så brukar jag tänka när det händer hemska saker runt omkring. Det blir en väckarklocka.
Det är tungt, jag håller med. Det är live, tyvärr... Som förälder själv så känns det helt otänkbart att detta ens skulle inträffa ens egna barn. Men ibland vill det sig inte riktigt.Man får upp sina ögon att det faktiskt kan ske!! Den ångesten! Kan inte ens föreställa mig hur det känns för dessa tappra föräldrar som lever med detta dag in och dag ut, i ovisshet, andra full medvetna om vad som kommer ske!! ...Jag sänder miljoner ljus till dessa fantastiska människor och ja, jag gråter jag med...
:(
www.essenceviate.com Vårt underbara projekt.. Johanna du ska veta att när vi träffar dessa familjer så är det allt annat än sorg och tårar. Vi möter såma starka underbara familjer med sådan styrka och glädje och en sån förmåga att se hoppfullt på framtiden. Vi upplever en sådan kärlek och glädje mitt i all sorg att det är helt fantastiskt. Så torka dina tårar och tänk på att hitta denna kärlek i vardagen när man är frisk så man inte bhöver hamna i sorg för att uppskatta det man har. Många kramar till dig och tack för att du sprider vårt projekt. Vi har ju många som blir friskförklarade med bla vår lilla iza är friskförklarad och är med i cancerfonden nya reklamfilm, världen sätaste lilla prinsessa =o).
skrev fel www.essencevitae.com ska det vara ;o)
