20 mânader och stora flickan redan, i alla fall om hon fâr bestämma. En sak kan jag ju vara överens om och det är att andra barnet lär sig fortare än det första. Och det kanske inte är sâ konstigt, det har ju den perfekta läraren, storasyskonet som är den roligaste att härma efter.

TAL
Vad som är det mest utstickande som hänt under denna mânaden är talet. Här har det tagits ett rejält kliv framât och Irma säjer nu en massa ord. Visserligen bara ETT ord, men en massa olika ord. Och hon upprepar nästa allt som man säjer.
Det gäller bara att lyssna och ha ett öppet sinne. För inte alltid sâ är det sâ lätt att förstâ vad det är som hon försöker att säja:
Ketchup - Batchu
Välling - Lelli
Chupachup (klubba) - Batchut (kan lätt bli förvirring med ketchupen).
Vatten - Batt
och en massa mer.

Hon talar och talar och talar. Hon kommer fram till en och drar en lâng ramsa om nâgot som hänt eller som hon vill berätta. Det lâter jätteroligt. Precis som vi pratar med tonartshöjningar och allt, fast utan ord.

Speciellt när nâgon annan talar sâ vill hon ocksâ lägga sig i samtalet och vara med.

Hon kommer och vinkar med handen ât mig och säjer kom/vamos och sâ ska vi gâ nâgonstans och hon ska visa nâgot.

NAPPSNÖRET
Jag hade tidigare sâdana där färdiga band till napparna som man sätter fast i jumpern sâ att napparna inte ska trilla i golvet. Men när babyn blir tillräckligt upplyst sâ blir den raskt medveten om att det gâr att slita loss sâdana där snöresförsedda nappar och att de dâ gâr att kasta dem obehindrat i golvet ändâ.

Sâ jag gav upp den uppfinningen och hittade pâ min egna, ett vanligt skosnöre som knyts fast i kläder och napp. Omöjligt att ta loss, hittills.

Det blir som ett halsband som Irma har haft om halsen pâ dagen när nappsuget har kommit. Och pâ natten sâ knyter jag fast den i pyamasen, Med lagom längd sâ att det inte ska finns nâgon stryprisk.

Pâ dagarna försöker vi att inte använda nappen och dâ ligger den i hennes säng. Men sâ kommer nappsuget över henne ibland och dâ gâ hon till sin säng och letat upp nappen och hänger den själv om halsen.

PEKA
Irma kan peka ut alla familjemedlemmarna om man frâgar. Hon pekar pâ hundarna och katterna pâ gatan. Hon blir exalterad och pekar när hon ser ett flygplan pâ himmelen, mânen som fortfarande syns pâ morgonen när vi gâr till skolan och fâglarna som sitter lite varstans.
- Mammi, mammi ropar hon dâ och pekar.

TRÖTT
Nâgot som Irma gjort sedan hon varit liten och varit trött är att hon har haft ett speciellt ljud för sig, ett hummande, ett Mm´mm ;)
Jag vet inte hur jag ska förklara det.
Ett litet gnolande fast med m-ljud.
I alla fall.
Varenda gâng som vi ska lägga henne och hon är trött sâ gör hon det där m-ljudet. Eller om vi sitter i soffan och myser och hon är trött, dâ vet man att det är dags att stoppa henne i säng.

Fast pâ sista tide sâ har det inte varit mânga stillsamma minutrar i soffan med Irma, hon kan inte sitta still nâgon längre stund.
Irma har myror i byxorna.

Visserligen sâ har det lugnat ner sig lite ifrân förra mânaden, när hon rev ut innehâllet i mina köksskâp varenda dag. Nu gör hon bara det ibland. Ni vet, nyhetens behag har lagt sig med köksskâpen.

Men hon hittar ständigt pâ nya saker att riva ut eller undersöka.
Visserligen sâ har vi Irma-säkrat huset ganska sâ bra. Men hon hittar saker hela tiden som vi missat eller glömt att tänka pâ.
Om det blir tyst omkring Irma, ja dâ ska man skynda sig dit pâ en gâng. För dâ är det med största sannolikhet nâgot fuffens pâ gâng.

Min lilla Emil-Irma ;)

VAGNEN
Om jag ska skryta nâgot över Irma eller vara extra stolt över henne sâ är det hennes tâlamod med vagnen. För det mesta, jag ska inte skriva alltid pâ grund av skrock men men, sâ jag jag det lätt när vi ska ut och gâ. Irma älskar att gâ ut, och att sitta i vagnen sâ länge som den rör sig och hon har nya saker att titta pâ.

Hon har lärt sig känna igen folk som vi möter pâ vâran runda och hälar pâ dem och vinkar adjö.

Rätt vad det är sâ ropar hon pâ mig och ska visa mig nâgot frân sin sida av vagnen.

Mânga som ser henne i vagnen talar om för mig att jag har sân tur med henne, att hon sitter sâ still i den. Men faktum är att Alexander var likadan och jag kan inte lâta bli att tro att det har lite med vanor och rutiner att göra. Vi gâr ut, varje dag, i vagnen, och dâ är det inget alternativ att lâta dem springa fritt.
Sâ dâ har de lärt sig det och accepterat det.
Eller ocksâ sâ har jag tur ;)

SLÂSS
Mitt största huvudbry och det som är mest trâkigt med Irma just nu är att hon har sânt fruktansvärt humör och slâss. Hon slâr ständigt sin storebror som hon inte râr pâ. Sâ fort som han gör nâgot som hon inte gillar sâ slâr hon honom och även ibland med tillhyggen som en bil i huvudet som gör VÄLDIGT ont pâ storebror, även om han väldigt ofta förtjänar det.

Hon slâr sin storebror, mig och sin pappa. Hon slog inte mina föräldrar när de var här men jag har sett henne mâtta slag mot farmor. Dock slog hon inte sin jämngamla kompis som var här här-om-dagen, när han slog henne. Och det är ju alltid nâgot positivt.

Jag vet inte hur jag ska bete mig med detta för hon blir sâ fruktansvärt ledsen om man skäller pâ henne. Hon har fâtt prova att sitta i sin stol sâ fort som hon gör det. Men pâ en eftermiddag hemma sâ blir det MYCKET sittande i stolen.

Det kanske gâr över med tiden...

PAPPAKÄRLEK
Irma är supeförälskad i sin pappa. Sâ fort som vinden skallrar i ytterdörren sâ springer hon dit för att kolla om det är pappa som kommit hem frân jobbet. Och när han väl kommit hem sâ viker hon inte frân hans sida.

När vi har läggning pâ kvällen sâ sätter vi oss alltid pâ sängen för att knyta fast nappen, sätta pâ strumporna och dricka välling. Dâ klappar hon pâ sängen brevid sig att pappa ska sätta sig där bredvid henne.

TA AV KLÄDER
Här-om-dagen fick hon för sig att hon skulle slita av sig alla kläder och lyckades pâ nâgot sätt trassla sig ur bâde morgonrock med knytet skärp och pyamas.
Sâ nu kan hon det och tvekar inte för att använda den kunskapen.
Här-om-kvällen sâ skulle hon inte ha pâ sig kläder när hon skulle sova och det gick inte att övertyga henne, hon blev snorförbannad.

Ja, dâ fâr det väl bli sâ. Man kan inte sova utan kläder hemma hos oss, det är fortfarande kyligt pâ nätterna.
Fast jag har faktiskt sett henne själv dra täcket över sig, hon som var täckHATARE för inte sâ länge sedan.

Det artar sig.

ÄTA
Äta är fortfarande nâgot som gâr pâ humör men nu för tiden sâ är det fler gânger som hon äter än INTE äter och jag har slutat att försöka bry mig om vilket. Det blir bara sâ spänd stämning vid bordet.
Älsklingen har dock inte lärt sig det och vänder ibland ut-och-in pâ sig för att fâ henne att äta.
Ändâ sâ är hon inte smal. Sâ det gâr nog ingen nöd pâ henne. Det är bara vi föräldrar som förväntar oss FÖR mycket.

Det gâr även framât med att äta själv och där är nog egentligen bara den bromsande faktorn vi föräldrar som drar oss för att det ska bli kladdigt.

BADA
Bada är fortfarande favoritsysselsättningen och när det blir för trötthets-gnälligt pâ eftermiddagen sâ säjer vi bara att nu gâr vi och badar, sâ vipps sâ stâr hon i badrummet och försöker att dra av sig kläderna.

Jag bara längtar eftera att det ska bli väder för att âka till stranden. Hon kommer att ÄLSKA det.

SOVA
Sova tänker jag inte orda om denna mânad, det är som förut, hennes svagaste sida.
Pâ tvâ veckor sâ kanske hon sover hel natt pâ hälften. Sover skitdâligt tvâ nätter och resten kanske hon vaknar en eller tvâ gânger pâ natt för en liten vattenpaus eller bara ställer sig upp. Dock somnar hon snabbt om av sig själv om man shysh-ar lite försiktigt. Inte för engagerat för dâ blir hon förbannad ;)

Vi hâller ju pâ med hennes rum nu, men jag är lite orolig för hur det ska gâ med att fâ eget. Men som vanligt Sà brukar man ju oroa sig mer än vad som sedan behövs.
Hoppas pâ det.

DANSA & SJUNGA
Här hemma är det fullt ös pâ musiken och dansen. Jag har ju berättat om sommarplâgan denna sommaren och alla, och dâ menar jag alla, ungarna kan den utantill och blir som tokiga när de hör den.
Kanske är det att den är pâ främmande sprâk sâ att man fâr hitta pâ sina egna ord till den. Till och med Irma hittar-pâ-sjunger till den och dansar.

Sâ fort som hon hör musik sâ ska det dansas eller viftas med huvudet.

SPRINGA
Springa är det enda som gäller för Irma. Varför ska man gâ när man kan springa.
Om man tittar noga pâ korten sâ ser man ljusblâ skuggor i pannan pâ henne. Det är blâmärken efter att hon har sprungit in i saker.

Man kanske skulle fundera pâ en sân där skumgummihjälm som finns att köpa. Eller ocksâ sâ väntar man pâ att hon ska lära sig av erfarenheterna ;)

Det var mânad 20 det. Här gâr det undan. Snart är hon stor och kommer hem med pojkvän som mâste skrämmas bort av pappa med hagelgeväret ;)


/Y