I måndags hade vi bestämt att vi skulle synas i parken bredvid mitt hus. Jag, alla mammor och utklädda barn. För att göra lite Halloweeen och underhålla ungarna en liten stund.

Tråkigt nog så flyttade det in en massa småflugor i min fina pumpa >>> och den började att ruttna i värmen. Det fanns inget annat val än att slänga ut den. Den räckte inte ens fram till Halloween-helgen. BIG note till mig själv att inte vara SÅ ute i god tid nästa år. >>> Dagen innan räcker ;)

Men vi körde på kalas i parken i stället. Utklädning och fika, det är inte dumt det heller. Men som jag skrev en annan dag så mulnade det på, på eftermiddagen och en kylig vind började att blåsa.
Men alla var nöjda efter ett tag, ja inte ungarna då som hade kunnat stanna hela natten i parken om den möjligheten givits.

Jag improviserade fram ett par monster-utklädningar i brist på ekonomiska möjligheter att köpa några. Men både jag och ungarna blev nöjda med resultatet.
Det behöver inte vara SÅ avancerat jämt.
Men har ni försökt att sminka en 1½-åring? Omöjligt...det mesta hamnar utanför.







Jag hade också velat klä ut mig, jag har ALLTID tyckt om att spexa till det. Men när ungarna är klädda och klara så brukar det varken finnas tid eller ork kvar till mig :(





Nu ska vi se, vi var 5 mammor, 1 pappa och 10 barn. Som vanligt så var min gubbe den ende som dök upp. Jag förstår verkligen inte detta. Att mammorna får ta ungarna och åka iväg på aktivitet och pappa ska vara hemma och vila upp sig eller träna.
Det skulle jag ALDRIG gå med på.

Nu hänger du med här, säjer jag till Älsklingen. Så delar vi på ansvaret med ungaran och får njuta lite bägge två.
Annars så är det en som får stressa ihjäl sig och ha ögon i nacken och den andra får vara hemma och lata sig.
Någon rättvisa får det vara i ett jämlikt hem ;)



Och så det obligatoriska Facebook-kortet där det gäller att få med så många som möjligt och sedan tagga dem på fejjan.









Så lekte vi lite för att barnen skulle få lite godis. Men jisses vad svårt det är.
Först är det svårt att komma på bra lekar som passar alla åldrar.Och sedan så är det SUPERsvårt att hålla ordning på alla barn när man leker så att alla fattar, följer regler och har en chans att vinna.
Speciellt när det finns en del barn som bara går ut för att förstöra, fuska och spela Allan.
Heder åt alla förskollärare, dagisfröknar och andra fröknar & lärare som har detta som jobb VARJE dag ;)



Så var det dags att gå hem och det blev gråt och tandagnisslan som vanligt.

Mitt i detta så ser jag min far komma gående genom parken, ENSAM.
Min mor och far skulle ta bussen hit till Las Palmas och så skulle vi mötas i parken för att gå ut och fira min mor på kvällen. Och nu såg jag honom komma gåendes själv där.
Jisses vad jag fick en klump i magen.
Vad har nu hänt?
Det HAR hänt något!
osv.

Men min far lugnade mig med att berätta att mor gått direkt hem till mig eftersom hon inte mådde bra och troligen hade fått något magvirus där på eftermiddagen.

Så födelsedags-restaurang-besöket som jag sett fram emot så mycket, blev skjutet på framtiden.
Så kan det gå.

Det blev hämtpizza hemma i stället och mys i soffan.
Det blev bra det med.

Det var våran Halloween.
Har du bloggat om ert Halloween-firande?
Lämna en länk här i en kommentar så gör jag en Halloween-firnings-lista.

/Y

Andras Halloween
- Petra Willvin