Nästan klippt & Livsviktiga snören
Gick över ett övergångställe där första bilen stannat. Som tur var stannade jag framför den och kikade runt hörnet (det var en stor minibuss).
Javisst!
Visst kom där en bil farandes förbi. Viftade lite nonchalant i rutan som: ursäkta jag såg dig inte.
Det var tur jag stannade. Hade jag kört ut barnvagnen så hade han klippt Lillskatten på mitten.
Uppenbarligen så var den stora minibussen, som HADE stannat, så oynlig att han inte såg den heller.
Jäkla bildårar >>>
Så har det hänt.
Jag har bara gått och väntat på det.
Irma har kastat bort sin nya, fina, blommiga strandhatt som bara var några veckor gammal.
Jag visst ju det, att sådant händer, att ungar gör sånt. Ändå blir jag så arg.
På henne som gör sånt (ja jag vet att hon bara är en liiiiten bebis) och på mig som inte sytt i snören när jag såg varåt det barkade hän.
Snören är viktiga saker.
Livsviktiga.
Men jag måste skylla på att Alexander aldrig slet av sig sina mössor/hattar. Han var så stolt och glad över sina.
Ja en gång kastade han också bort en, det var i början. Sedan vande han sig vid att ha keps på sig och lät den vara.
Jag vande mig väl också vid att alltid ha ett vakande öga på hattarna.
Men nu var jag nybörjare igen. Och mitt imellan regskuren som kom, Alexander som kom ut från skolan, bananer som skulle skalas och barnvagn som skulle manövreras så tappade jag övervakningsögat ett tag och helt plötsligt var mössan borta.
Suck!
Den ser du aldrig igen sa Octavio till mig och det är sant. Det var någon som tog upp den illa kvickt och stoppade i SIN väska. Fastän de måste ju ha sett att det var jag som tappade den. Det finns ju ingen mer mamma utanför skolan som har en bebis som har haft en blommig sommarhatt. Jag gick till och med tillbaka när jag upptäckte det.
Men den är borta.
DET har vi talat om mycket här hemma.
Varför ser man, i Sverige, borttappade vantar, mössor osv, upphängda i lyktstolpar eller upplagda så att deras ägare lätt ska hitta dem igen?
Här så ser man sakerna ALDRIG mer igen. Även om det så är en trasig strumpa utan maka som den nya ägaren aldrig kommer att få användning för.
Är vi så jäkla ärliga och snälla i Sverige?
Eller känner vi med alla dessa förvirrade småbarnsmammor som inte har koll på alla pryttlar som ungarna slänger omkring sig?
Vi har sorg här idag...
Eller så går jag bara iväg och inhandlar en ny mössa och syr på band på den ILLA kvickt.
/Y
Nja ärlighet vet jag inte om det handlar om, fast visst har du rätt. Det är ofta man ser en vante, mössa eller liknande upphängd lite fint på ett staket eller en stolpe :)
Ja du får nog gå och köpa en ny mössa... tyvärr. Kram
Så det är därför alltså?
När vi kom ner till Barcelona förra året var Lilla A 11 månader. Första dagen slängde hon ifrån sig inte mindre än 2 solhattar, sin snutte, sin bitring och ett gosedjur. Och som vi vandrade gata upp och gata ner för att hitta de där sakerna igen, men ALLA var spårlöst borta. Intressant eftersom vi inte pratar om några långa sekvenser som de varit borta (eftersom hon vägrade sitta i vagnen under mer än 5 minuter utan bara skulle gå).
Men nu vet jag ju varför. Det är alltså Spanien i ett nötskal! :D
Min Melvin har snören i sin solhatt men lyckas ändå få av sig den och slänga i väg den. Hittills har vi hittat den varje gång men det är nog bara en tidsfråga innan den är borta forever, haha :)
Kram
Mina båda döttrar slet av sej allt! Vantar, mössor, strumpor och hattar. Oftast såg jag när det hände, men visst måste man ibland ha ögat någonannanstans. Vi har hittat igen det mesta, liggandes på marken där vi just gått. Trist att bli av med saker sådär.
Tack för titten hos mej och ännu mer för kommentaren!
