Nu har det gått väldigt lång tid men jag måste ändå berätta hur det var.
Här i Spanien så firar man två julaftonar, den 24 och så den 6 januari, trettondagen. Man firar att de tre vise männen hittade Jesusbarnet och kom med gåvor.
Här kommer Kungarna (de 3 vise männen) med gåvor till barnen om de varit snälla.
Dagen innan så var vi ju och såg på dem och förberedde allt hemma. >>>

Ja vad som hände på morgonen det är väl inte svårt att gissa. Alexander, som inte hade lagt sig förens klockan 1 natten innan, var uppe med tuppen och alldeles hänförd över det paketregn som hade regnat ner under granen under natten. Han höll på att slita upp alla paket på en gång så vi fick skynda oss upp och visa att paketen hade namn på sig och att inte alla var till honom.
Man får ju ha överseende, det var ju hans första jul (som han kommer ihåg) och det är inte lätt att veta spelreglerna.


Först så var det alltså paket hemma hos oss.



Irma fick klappar också...



...även om det inte blev lika många som Alexander som fick en uppsjö av paket.

Sedan bar det av hem till svärföräldrarna där släktingarna från Göteborg kvarterade. De bor ju i huset bredvid så det var ju ingen lång bit att ta sig, men med paketsäckarna så blev det jobbigt nog. På vägen dit såg vi hur alla var ute och provade nya klapparna eller stuvade in sig i sina bilar för att åka vidare precis som vi.

Hemma hos svärisarna så blev det mer paketöppning och riv och slit i högan sky. Tålamodet var ju inte på topp efter en sån kort natt och Alexander var känslig av för lite sömn han också, så det blev en del gråt och tandagnisslan.

Uppspelthet, paket, skrik och gap, spring i benen och allmän förvirring och kaos är ingen bra kombination för en 3-åring som sovit för lite. Jag fick gå iväg med honom en stund och lägga honom på sängen och försöka lugna ner honom, det blev för mycket bara...

Sedan bar det iväg för att åka ut och äta lunch tillsammans med alla andra kanarier som bor på ön. Köerna till restaurangerna var enorma och det fanns de som väntade på bord i flera timmar. Vi åkte en bit bort, längst väster ut till en by som heter Agaete och åt på en restaurang som heter "Guds finger". Då fick Alexander sova en sväng i bilen och komma ikapp lite med sömnen och humöret.

Efter lunchen som intogs vid 16-tiden (sen, väldigt sen lunch) så bar det vidare till nästa station och paketutdelning, O:s farmor och faster. Paket och kaffe även där. Och så, äntligen var det dags att åka hem efter en väldigt låååång dag och med säckar fulla med presenter.

Dagen efter var det vanlig jobbardag, fast turligt nog fredag. Men Alexander hade fortfarande jullov och fick vara hemma och leka med presenterna. Fast då var det besök hos doktorn som gällde och sedan kom min syster på besök, hon som hade haft en sån jobbig resa hit >>>.

Och så kom helgen med mer besök och så dopet. Ni kan förstå att jag var slut efter allt detta...