Lillskatten Irma blev den 7 februari 6 månader. Det måste ju uppmärksammas. Men jag kommer inte att skriva någonting som att tiden har gått så fort, och hur är det möjligt eller redan 6 månader. För det är vi alla, vi mammor, helt överens om att det går otroligt fort dessa dagar med fullt upp att göra och lite sova på nätterna.

IRMA:

- har börjat att smaka på vanlig mat, fruk och gröt. Fortfarande dricker hon med bröstmjölk men en liten smakis puré vid lunch, en liten snutt banan som mellis och en slurk grör med fruktmos på kvällen.
 
Fortfarande vill hon inte ha några stora portioner och det är ett väldigt lockande och trixande för att få henne att äta dessa små smakisar.
Men jag hoppas att det ger sig med tiden...
Tillsvidare blandar jag purén med lite mosad banan, det gör susen. Då går det ner utan trix.

Fast det är klar, det som kommer in måste ju komma ut, och det blir ju ett nytt problem. Efter att bara ha druckit mjölk så är det nu en helt ny konsistens på maten och även det som kommer ut. Vilket gör att det krävs större ansträngning för att få ut det, när det väl kommer. Det kan ta väldigt lång tid ibland och sånt gör ju ont....stackaren.

Vi har fått överge barnstolen ett tag till förmån för babysittern. Det var helt omöjligt att mata henne när hon satt och hoppade i stolen, för det var ju så roligt. Nu matar vi i babysittern så får hon hoppa i stolen för skojs skull tills dess att det går över.


- har lärt sig att sätta sig upp och ställa sig upp mha våra händer.



Först var det helt omöjligt att ha henne liggandes i vagnen, hon låg som en ostbåge, ville upp och se. Så vi fick ta bort liggdelen och vinkla ryggstödet i barnvagnen. Fast hon ligger som en ostbåge där i alla fall. Vill upp och se mer...

Så gav jag henne mina händer och vipps så stog hon upp. Det var ju det hon hade längtat efter....instinten.

Och nu vill hon inte ligga ner mer...





Sedan var det bara att sitta, först
mha kuddar och nu själv. Inte så
stagigt fortfarande.
Tipp säjer det ibland och så ligger
hon med näsan i golvet. Man får
hålla uppsikt.

- har fått överge badandet i balja
 och badar numera med oss i badkaret.
Hon ÄLSKAR att bada och det skvätts och
stänks så det står härliga till, ja
inte för den som måste torka efteråt
förståss.

- älskar sin storebror över allt
annat. Hon följer honom med blicken
överallt och så fort han spexar lite
så tjiknar hon av skratt. Det har gått
till sådana överdrifter att jag kan inte
amma henne i samma rum som storebror.
Nej jag måste sätta mig i sängkammaren
och stänga dörren, annats så vrider hon
nacken ur led för att se vad han håller på med.

Fast det håller vi på medan sedan hon fyllde 3 månader och blev OTROLIGT intresserad av omvärlden. Det går inte att amma bland folk, då finns det så mycket annat roligt att titta på, fastän hon för 3 sekunder grät av hunger....konstiga unge.

- har blivit väldigt musikintresserad. När pappa tar fram intrumenten och spelar salsa på bandspelaren, då skiner hela ansiktet upp och de små benen sparkar som trummpinnar i barnstolen. Armarna fäktar villt och det dröjer nog inte länge förens hon börjar sjunga med.



- sover fortfarande väldigt dåligt på nätterna. Vaknar för det mesta varje 2,5 timme och vill äta.
Eller vill och vill, det vet jag ju inte, jag ger bröstet för det är det enda som får henne lugn igen.
Stoppar jag in nappen så blir hon arg.

Ibland vill hon sova med oss i sängen, och ligga och dra mig i näsan. Men andra dagar så blir hon arg när jag försöker att ligga och amma utan vill ammas i famnen och sedan läggas tillbaka i sin säng. Jag blir inte klok på detta och det är svårt att få några rutiner.


Shhhhh....sover de? Nej då

För det mesta så sover hon som bäst första delen på kvällen och kan sova upp till 3 timmar på raken. Och så på morgonkvisten så brukar det bli en sammanhängande tid. Däremellan kan hon köra på 1,5-timmarspass och då är jag ganska mör när det är dags att gå upp.

Andra dagar så har hon väldigt svårt att komma till ro på kvällen och vaknar var ½-timme efter att hon har somnat. Det verkar som att övergången till djupsömnen är problematisk och att hon då vaknar.
Det är bara att hoppas att det går över för jag blir inte klok på detta och har slut på teorier. Det sägs ju att somna och sova är det svåraste som en bebis måste lära sig.

Livet går vidare...