Detta med fredagsvägningen kom lite i skymundan av den nya leksaken sâ darför har jag inte skrivit nâgot om den.
Sâ var det väl heller inte sâ mycket att säga om den eftersom vâgen stog pâ precis samma ställe som förra veckan.
Därför ligger stickan här bredvid kvar pâ samma nivâ som förra gângen.

Jag hade väl heller inte förväntad mig nâgot annat heller, efter fyra dagars lânghelg med svärmors mat. Man mâ säga att medelhavskosten är en av den hälsosammaste, smal är den dâ rakt inte.

När jag säger det till svärmor sâ säger hon att hon bara har använt en liten skvätt olivolja. Men tittar man ordentligt pâ när hon lagar mat sâ kan man konstatera att hennes skvätt och min skvätt är inte samma uppfattning.
Med en skvätt menar jag en matsked typ.
Hennes är en deciliter.

Olika uppfattning om skvättar.
God är maten i alla fall och det är ju lögn i 17 att hâlla sig ifrân den när man kommer hungrig till bordet efter en hel dag pâ stranden.

Jag kan ju laga egen mat. Men köket är liksom hennes domäner och jag tror att hon skulle ta lite illa upp om jag skulle ställa mig och laga egen mat istället för att äta hennes som hon har slitit sâ med.

Jag har full förtsâelse för folk som har svârt att följa en diet när resten av familjen vägrar äta samma mat som den som bantar.
Därför äter HELA vâr familj samma mat.

Älsklingen klagar inte. Han beöver ocksâ gâ ner i vikt, dock INTE sâ mycket som jag. Han fâr bara dubbla ransoner av det jag gör.
Alexander fâr en STOR klick smör i maten.

För det är ju inte bantarmat som jag gör. Bara vanlig mat, fast utan fett och med smala produkter och mer grönsaker. Det är ju bara bra att vänja sig vid att äta.

Och sâ mindre portioner förstâss.
Det är det som jag hâller pâ och vänjer mig vid nu. För jag äter mycket större portioner än vad som är lagom för mig.
Men det ÄR ju sâ gott med mat.

Därför var jag ganska sâ nöjd med fredagsvägningen trots allt. Även om det alltid är trâkigt när vâgen stâr still. Jag vet ju varför...

/Y