Det blir lite gnäll idag, i alla fall nu på morgonen.
Jag kommer direkt ifrån vågen som sagt sitt idag om veckans kamp och det var inte snällt.
Allt som jag gick ner förra veckan hade jag gått upp igen.

Visst det är mensvecka just nu och det kan jag ju skylla på. Men jag vill INTE ha saker att skylla på, utan RESULTAT.
Det känns så himla tröstlöst när man kämpat hela veckan som en galning, med fettbrännarrundor varenda kväll och smalmat om dagarna, och sedan får man detta resultat från vågen.

Det blir att måla på plus i stapeln här bredvid,  som jag förberedde igår för att ha något positivt att se fram emot. Och för att kunna visuallisera mina framsteg, som jag trots allt gör.
Lite i taget.
Men inte denna veckan alltså.
Suck!

Tycker ni jag är en struts (som stoppar huvudet i sanden) om jag inte målar på veckans förändring utan låter den stå tills nästa vecka?
Jag tycker nämligen inte att det finns någon rim och rason i detta med viktnedgången.
Veckovägningarna har ingen logik.

Visst är kurvan, på det hela taget, på väg nedåt. Men veckovägningarna hoppar som bara den, upp och så ned, för att sedan hoppa upp igen....konstigt.

Eller jag kanske ska vara så fräck att jag bestämmer mig för att inte måla på NÅGRA som helst viktuppgångar i stapeln, utan bara glada resultat.
Det ska ju vara en pepp att titta på den.
Och det ska ju sakta med säkert sjunka, kanske bara inte VARJE vecka...

Och så får jag avsluta med en "real-life-bild" på mig från stranden.
Kommer ni ihåg den där "tjocka" killen som bantade och lade ut en bild om dagen på sig själv på youtube. Under ett år tror jag det var så att man kunde följa förändringen.
Detta får bli min variant.







Även om man inte ser nån skillnad på kroppen så ser man i alla fall att juli månad är semestermånad på Gran Canaria. Fullproppat med folk på stranden. Till skillnad mot i maj.
I morgon ska jag ta en ny bild på stranden så får vi se hur det ser ut då.

Ha en trevlig helg!

/Y