Skrivet den: 2010-10-27 Klockan: 11:57:37
27 oktober 2010 Sjuka....fortfarande
God Morgon....(jäsp)!
Vi är hemma och är sjuka fortfarande, jag & Alexander.
Alexander är dunderförkyld och har feber lite då och då. För lite (38 grader) för att ge medicin tycker jag, men för mycket för att låta honom gå i väg till skolan och hoppa och leka med de andra barnen. Jag FÖRSÖKER ;) hålla honom lite stilla här hemma med TV-tittande. Det går sådär.
Jag har nån konstig sjuka som jag inte riktigt vet vad det är. Det känns som om jag har jättehög feber, fast det har jag inte. Ont i hela kroppen, snurrar i huvudet, konstig i magen, rätt vad det är så värker det till nånstans (oftast i huvet), svag, trött osv. Det känns som jag har minst 40 grader, för det kommer jag ihåg hur det känns (halsfluss eller lunginflammation). Men det har jag inte.
Jag kanske har nån tiondels feber och jag har märkt att med åren så blir man känsligare för feber. Ungarna kan ha 40 och hoppa omkring som ingenting, medans jag som kanske bara har 37,8 känner mig halvdöd. Det blir väll så när man bli gammal, snart 40 (fattas några år men men).
Tänk jag är snart 40!?!
Ingens ålderskris men jag är förvånad. Hur kunde det gå så fort?
Jag känner mig inte alls som 40.
Hur ska det bli när man fyller 50? och 60? och mer....huvaligen.
Det började i måndags. Alexander var sjuk och jag var hemma med honom hela dagen. Jag kände mig lite konstig men trodde att det kanske berodde på att jag inte sovit så mycket under natten.
Så när Octavio kom hem så kände jag att jag ville gå ut en sväng med Irma och ta lite luft. Sagt o gjort, jag tog mig en Alvedon och det gick över. Så jag gick ut och ner på stan där jag tänkte mig lite stros och shopping. Alexander behövde nya kalsonger och Irma strumpor. (och man vet ju aldrig, ibland vankas det fynd i affärerna).
Det var tur at jag hade begränsad tid, budget och ork, annars hade jag kommit hem med hela H&M. Uj vad mycket fint, och i lila som jag älskar.
Det blev bas-strumpor, dino-kalsonger, ett amningslinne och så kunde jag inte motstå denna lilla mössa. Inte så tjock som den ser ut. Det blir perfekt för vintern här, då det kan blåsa lite kallt på kvällar och mornar (inte till mig då, det förstår ni väll).
Underbart fin lila mössa, med glittertrådar i, från H&M.
Men det är inte alltid så lätt att ha en halkig mössa på sig.
Men dagen efter så fick jag ju mitt straff. Mådde inte bra. Skulle aldrig ha gett mig ut på prommenad, även om jag åkte buss hem. Kroppen orkade inte.
PS Jag var och tog tempern. Hade 38,5 så det så. Då har man anledning att känna sig sjuk. Nu ska jag på Alvedonen igen. Annars går jag omkring som värsta sjuksköterskan här hemma. Med termometern i högsta hugg. Alla vet vad det betyder när jag kommer med den.
NER MED BYXORNA!!!
Ha ha! DS
Ha´det!
/Y
Vi är hemma och är sjuka fortfarande, jag & Alexander.
Alexander är dunderförkyld och har feber lite då och då. För lite (38 grader) för att ge medicin tycker jag, men för mycket för att låta honom gå i väg till skolan och hoppa och leka med de andra barnen. Jag FÖRSÖKER ;) hålla honom lite stilla här hemma med TV-tittande. Det går sådär.
Jag har nån konstig sjuka som jag inte riktigt vet vad det är. Det känns som om jag har jättehög feber, fast det har jag inte. Ont i hela kroppen, snurrar i huvudet, konstig i magen, rätt vad det är så värker det till nånstans (oftast i huvet), svag, trött osv. Det känns som jag har minst 40 grader, för det kommer jag ihåg hur det känns (halsfluss eller lunginflammation). Men det har jag inte.
Jag kanske har nån tiondels feber och jag har märkt att med åren så blir man känsligare för feber. Ungarna kan ha 40 och hoppa omkring som ingenting, medans jag som kanske bara har 37,8 känner mig halvdöd. Det blir väll så när man bli gammal, snart 40 (fattas några år men men).
Tänk jag är snart 40!?!
Ingens ålderskris men jag är förvånad. Hur kunde det gå så fort?
Jag känner mig inte alls som 40.
Hur ska det bli när man fyller 50? och 60? och mer....huvaligen.
Det började i måndags. Alexander var sjuk och jag var hemma med honom hela dagen. Jag kände mig lite konstig men trodde att det kanske berodde på att jag inte sovit så mycket under natten.
Så när Octavio kom hem så kände jag att jag ville gå ut en sväng med Irma och ta lite luft. Sagt o gjort, jag tog mig en Alvedon och det gick över. Så jag gick ut och ner på stan där jag tänkte mig lite stros och shopping. Alexander behövde nya kalsonger och Irma strumpor. (och man vet ju aldrig, ibland vankas det fynd i affärerna).
Det var tur at jag hade begränsad tid, budget och ork, annars hade jag kommit hem med hela H&M. Uj vad mycket fint, och i lila som jag älskar.
Det blev bas-strumpor, dino-kalsonger, ett amningslinne och så kunde jag inte motstå denna lilla mössa. Inte så tjock som den ser ut. Det blir perfekt för vintern här, då det kan blåsa lite kallt på kvällar och mornar (inte till mig då, det förstår ni väll).
Underbart fin lila mössa, med glittertrådar i, från H&M.
Men det är inte alltid så lätt att ha en halkig mössa på sig.
Men dagen efter så fick jag ju mitt straff. Mådde inte bra. Skulle aldrig ha gett mig ut på prommenad, även om jag åkte buss hem. Kroppen orkade inte.
PS Jag var och tog tempern. Hade 38,5 så det så. Då har man anledning att känna sig sjuk. Nu ska jag på Alvedonen igen. Annars går jag omkring som värsta sjuksköterskan här hemma. Med termometern i högsta hugg. Alla vet vad det betyder när jag kommer med den.
NER MED BYXORNA!!!
Ha ha! DS
Ha´det!
/Y
Kommentarer
Postat av: Elin - ett hus till oss
Vilka jättesöta bilder, så charmig! Visst är det jobbigt med sjukdomar, här blev det en VAB-dag idag. Hoppas att alla snart är friska igen. Kul att du kikade in :)
Postat av: monica
Hon är ju så förbaskat söt! Och så ser hon litet charmigt bekymrad ut :-) Vad ålder beträffar så känns det lika overkligt när du fyller 65... Fast då undrar man vem det är som tittar tillbaka i spegeln ;-) Krya på er.
Postat av: Evelina
Hoppas ni kryar på er!!
KRAM
Trackback