30 november 2010 Tisdag med måndagskänning
Alexander var ju hemma för vi såg på nyheterna att alla skolorna skulle vara stängda på grund att man väntade storm och regn. Och Octavio kom hem mitt på dagen för att hans chef ringt honom och sagt att han inte skulle köra till lagret söderut med lasbilen. För de hade ovädret där.
Oväder och oväder.....När vi vaknade var himmlen mörk men jag märkte inte av ett endaste regn eller vind. Vid 12 började det blåsa rejält och droppa lite. Och resten av eftermiddagen så regnade det lite smått. Inget värre än normalt höstväder i Sverige.
Men under natten nu så har jag hört både blixtar och dunder. Vinden har rivit i palmerna utanför fönstret och jag undrade i mitt stilla sinne, när jag satt och nattammade, om det inte hade varit bättre att ställa in skolorna idag (tisdag).
Men när vi vaknade på morgonen, var himmlen blå och ovädret var bara ett minne blott och några vattenpölar på gatan.
Alexander har fått tag på tomteskägget, som egentligen är Halloween-spindelnätet.
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
En annan sak som gör att det känns som måndag är att det var fotboll igår, som det brukar vara på söndagskvällar. Då är det helig tid för Octavio. Ingen får störa. Även om jag tycker att det är mest fotboll hela tiden hemma hos oss. Nästan varje dag är det någon match, liga eller champions. Eller så är det något reportage som måste ses. Men jag ska inte klaga. Jag får se på fula Betty på onsdagar....
Det var matcherna match - Barcelona mot Real Madrid. Som det har förberetts och väntats på denna match. Folk har spekulerat och baktalat varandra, tränare, spelare och åskådare.
När O kom hem tidigt från jobbet igår så vad han såååå orolig. Det blåste ju och vinden kunde få TV-sändningarna att gå om intet.
Hur skulle det då bli?
Tänk om han inte skulle få se nån match.
Men det blev match. Oj vilken match. Barcelona dominerade från början till slut och matchen slutade 5-0 till Barca. Kunde till och med ha blivit mer.
Men så slutar det så tråkigt att förlorana blev ilskna och det var flera slagsmål under spelets gång. Till slut försökte de till och med skada en av stjärnspelarna för att Barca skulle bli utan målgörare resten av ligan.
Surt och tråkigt.
Men tack vare regnet och ovädret så slapp vi festande och firande som störde nattsömnen. Men O var så söt och nöjd så han bara mös som en stor liten kille kan göra...¨
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
Nattrapport:
Ja UJ vad vi fick sova.
Jag kan nästan inte tro det.
Hon somnade ganska sent, vid 22, tittade på matchen och flörtade med pappa.
Irma tittar på pappa. Pappa säjer nåt bus till Irma. Irma flinar till och gömmer sig i min halsgrop med händerna för ansiktet. Tänk vad de växer de små....
Från att ha somnat vid 22 sov hon till 02, ammade och somnade om.
Från 02 till 05, ammade och somnade om.
6:45 gick jag upp. Hon vaknade 7, ammade och somnade om.
8 gick vi alla till skolan.
Går vi mot ljusare tider?
Det är knappt så jag vågar skriva det. Peppar, salt och vitlök. Klipp i sten!
Lite stämning. Detta ser jag när jag sitter vid datorn.
Värre kan man ha det...
Ta tag i dagen kanske....
/Y
Glömde ju....
Och bästa jullåten....ever "Oholy night" (Adams julsång).
Och självklart så sjungs det med på högsta volym. Alexander är inte så övertygad om Celine, han föredrar teknat på TV. Octavio är van. Irma är med på noterna och oar med på lämpliga ställen.
Och här till alla er (min systrar bland annat, som jag vet spelar denna låten på högstavolym och sjunger med som jag) som också vill stämma in och känna er som en superartist....kareokeversionen!!!!
Ir ätt takt, med rätt text och med rätt kör.
Sjung så grannarna får lock.
Vilken jullåt klarar ni er inte utan?
Nu fortsätter vi: "Oh holy night...."
/Y
29 november 2010 Ovädersmåndag
Jag fortsätter idag med vardagsrummet.
Tänk vad ett par gardiner och några myslamor gör för stämningen.
Ja, jag har inte haft några gardiner under detta år som gått. Vi flyttade hit förra året, så här dags. Och jag har gått och funderat på hur jag vill ha det. Därför har det varit lite sparsmakat med stämning.
Men nu börjar allt falla på plats. Och med julgardinerna uppe så ser jag ju skillnaderna. Dags att sätta fart med de vanliga också
Det är svårt att pynta i år. Det är ju ett nytt ställe för oss och då måste man ju hitta på nya ställen för pyntet. Som förr allltid haft sin givna plats på sitt ställe. Nu måste man ny-tänka.
Jovisst bodde vi här förra julen. Men då var jag så illamående och gravidtrött, att jag bara slängde upp lite pynt där det fick plats. I år ska jag försöka vara i tid och anstränga mig för att få det bra.
Fast det har ju i och för sig redan gått åt skogen. För jag vill göra en paketkalender åt Alexander och har inte ens börjat. Första december är på onsdag = BRÅTTOM!!!
Tips?
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
Vi är hemma i dag, jag och barnen.
De varnar för oväder över alla Kanarieöarna så skolorna är stängda. Och man rekommenderar folk att hålla sig innomhus.
Dock ser jag inget oväder hemma hos mig. Det är lite mörk himmel. Men det ger ju bara skäl att få tända myspyset (annars så måste man ju spara på elen...)
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
I går mitt i stöket så bakade jag en kaka. Alla här i bloggsvären är ju så duktiga och bakar och står i sig. Så jag blev inspirerad jag också och tog ett recept från min frukostblogg acarolina. Jag kunde inte följa det slaviskt för jag hade inte alla ingredienser hemma. Och så blev det inte så bra som hennes.
Men det blev inte dåligt.
Den blev ganska bra men receptet behöver justeras ytterligare.
Gud vad jag har saknat att baka och denna var superenkel att göra.
Så här gjorde jag:
Pepparkaksbrownie
Smält 200 gram smör i en kastrull
Bryt ner 200 gram mjölkchoklad i smörer och låt sakta smälta ner under omrörning.
Vispa 4 ägg och 2 dl socker litegrann.
Häll ner chokladsmöret i ägg-sockersmeten.
Blande 2½ dl mjöl med 1 krm salt och blanda ner i smeten.
Bryt ganska många pepparkakor i bitar och rör också ner i smeten.
Häll smeten i en form med löstagbar kant, 22-26 cm.
Grädda 200 grader, nedre delen av ugnen under 25 minuter.
Vi drack gögg och åt pepparkakor till.
Jag återkommer med justeringarna.
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
Nattrapport:
Inget ovanligt att rapportera. Förutom att hon inte ville somna i går kväll. Och när hon väl somnade kl 22 så vaknade hon ett par gånger varje halvtimme för att äta innan hon kom till ro vid 12.
Tror hon körde 2-timmars racet i natt men jag har blivit trött på att hålla kollen. Bara att slänga fram maten och fortsätta sova.
Vid 4 hade hon en vaken-stund till 5. Men sen sov vi allihopa till nästan 8. Alexander också!!!
Men hon har fått hosta nu. Samma skrällhosta som Alexander och Octavio. Det är lite läskigt att höra en liten bebis hosta så.
Vad ska man göra?
Men nu tillbaka till pyntningen. Här ska adventas!!!
....och väntas på oväder....
/Y
28 november 2010 Första advent (även här)
Även i detta hem firas det första advent idag. Jag ska ta och leta på alla stakar, stjärnor och sladdar nu. Sladdar är mycket viktigt när man ska fira advent. De är liksom de som gör så att det hela fungerar. Och det måste planeras in i detalj för att det ska fungera riktigt bra.
Lamporna är ett annat problem som brukar ta en massa tid i anspråk. Är en lampa trasig så fungerar inte staken. Men vilken är det som är trasig. Då får man skruva i och ur, en för en, tills man hittar den skylldige.
Gardiner är ett annat inslag. De ska hittas, strykas och så ska fönstrena tvättas innan....eller.
Kan man sätta upp rena gardiner i smuttsiga fönster?
.....jag antog väl det.
Det är nog dags att sätta fart om det ska bli nån glögg i eftermiddag.
Jag skulle så gärna vilja baka en mys-kaka också.
Bäst att sätta fart då......
Vi höres.
Glad första advent, ännu en gång!
/Y
27 november 2010 Lördagspyssel
¨¨¨¨¨¨¨¨
I går var vi på lunch hos svärisarna. Det blev paella som jag hare förkänningar om. Jag hade ont i magen hela kvällen och natten därefter. Kan ha varit en dålig mussla...
Nattrapport:
Irma körde 1,5-timmes passen i natt igen. Fram till kl 3 då hon tyckte det var slutsovet och ville skratta lite. Vad gör man med en skrattande bebis klockan tre på natten?
Ja inte vet jag. Jag satt där och kände mig dum.
Efter en timme pluttrade det till i blöjan och sedan kom hon till ro, i MIN säng. Jag lade henne på mage för det verkar som de sover bättre så, de små. Då kan de inte fäkta så med armarna och väcka sig själva. Men man vill ju inte riskera någonting med hotet om PSD (Plötslig Spädbarnsdöd) hängande över en. Men med henne i sängen så är det väl ingen risk? Då sover jag ju i alla fall inte....
Då sov hon till 7:30...
Tror ni jag kunde sova?
A kom och väckte pappa kl 7:15. Och så var den natten över....
¨¨¨¨¨¨
I dag har vi varit hemma och pysslat så gott det har gått. Vilket betyder: pyssel pyssel, 5 minuter med en unge, pyssel pyssel, 10 minuter med en unge, laga mat, pyssel pyssel, unge, unge, amma, unge, lek, pyssel pyssel....
Men jag är ganska nöjd i alla fall.
Har nästan gjort färdigt lamporna.
Har målat ett sideboard (avlastningsbordbord som det så fint heter) och två ramar.
Men först direkt efter frukosten var vi bara TVUGNA att hjälpa A med sin hemläxa. Han kunde bara inte hålla sig längre.
Varje fredag så får barnen hemläxor som de ska göra med föräldrarna under helgen. Denna helgen var det ett julkort som skulle pyntas och Alexander var så uppspelt över vad vi skulle hitta på. Jag hade faktiskt ingen aning om hur vi skulle göra och fick rota runt i gamla pyssellådor.
Tur att man är en sparare och gillar att pyssla.
Vi pysslade ihop julkortet och det blev såååå fint.
Hoppas inte lärarinnan blir sur för att mamma hjälpte till. Det är ju så roligt med klipp-o-klistra-pyssel.
Jag trodde ju att jag skulle få upp adventpyntet idag, eller i alla fall gardinerna. Men tji, så blev det inte.
Det får jag ta i morgon istället.
Och så behöver gossarna klippas.
Vi får se vad vi hinner med.
Nu väntar soffan med lördagsmyset.
Ungarna sover....för ögonblicket.
/Y
26 november 2010 Fredag
Irma blev skrämd av ett skrik från Alexander i går kväll och skrek hysteriskt, lääääänge. Därefter hade hon svårt att komma till ro men hon somnade väl vid 20:30.
Sov till 23:30, lovande men inte bra.
Åt och somnade om.
Vaknade 01:30, inte så lovande.
Men åt och somnade om.
Jag hade precis slummrat till jag också när en duns och skrik från As rum väckte mig och skräcken fick adrenalinet att skjuta ihöjden så mycket att jag inte visste var jag var. Dessutom trodde jag att jag glömt att lägga tillbaka Irma i sin säng och att jag nu mosade henne när jag sprang upp.
Det var Alexander som trillat ut sängen igen. Jag fattar inte hur han lyckas. Vi har ett staket på sängen med bara en liten öppning vid fotändan där man kan kliva upp och ner.
Nu låg han på golven, på alla fyra, ganska långt i från sängen och skrek.
Jag lyfte upp honom att la tillbaka honom i sängen och det verkade som om han inte ens vaknat, för han snusade vidare där.
O kom inrusande tätt efter mig, yrvaken han också och jag tror att vi bägge två hade svårt att somna om efter den chocken.
Irma sov väl till 4 (svårt att hålla ordning på sådär i vargatimmen).
Och sedan till 5:30 då hon bestämde sig för att nu var det slutsovet och skulle tittas på fönster.
Hon fick ligga i min säng och snurra runt tills hon somnade som vanligt 15 minuter innan det ar dags för mig att gå upp.
Som ni ser så har vi mer ruljans här på nätterna än vad vi har på dagarna.
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
I går som vanligt var vi och veckohandlade med svärmor. Jag fick gå som vanligt med barnvagnen. Men det är skönt. Då blir man iväg pushad och har ingen ursäkt.
Det är skönt att ha handlingen avklarad innan fredagen, då alla andra åker och handlar. Men det är svårt att låta bli helgmyset på torsdagskvällen, när det står där i köket och lockar.
Klart, det klarade jag ju inte. Jag har ju fortfarande graviditeten att skylle på....he he
När vi (A ville gå med mig hem istället för att åka i bilen) kom ut från affären var det skymning och himmlen var alldeles rosa med en gigantisk regnbåge över hela. Folk stog och tog kort och A och jag blev alldeles hänförda. Men sen blev det att skynda på. För regnbåge när marken är torr betyder att det KOMMER att regna.
Trodde jag.
Och vädergubbarna som varnade för oväder.
Men det kom inte en enda droppe.
Jag antar att vädergubbarna här, liksom i Sverige, är rätt borta när det gäller att pricka in vädret.
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
Då var det fredag igen och då väntar den veckoenliga lunchen hos svärisarna.
Vi får se vad det bjuds på idag. Det kanske blir en paella. Såg att svärmos stoppade i lite ingredienser i kundvagnen igår, som påminde om det. Man vet aldrig. Den är bra (paellan alltså).
Till helgen har jag många planer. Skulle vilja avsluta mitt lamp-projekt. Har försökt att omvanla mina nordiskt strikta IKEA-natt-bords-lampor till överdådiga guld-lampor a´la mystiska östern. Vi får se hur det blir. De är nästan klara. Men frågan är om det blir snyggt. Det är ju meningen att hela sängkammaren ska bli lite 1000 och en natt.
För att få till lite stämning och inspiratione (he he om ni fattar vad jag menar...).
Så ska jag adventspynta som resten av Sveriges befolkning. Här nere är jag nog ensam om det. För se om jag ser nån adventsljusstake här. Då ska jag ta kort på den och visa er.
Men nu är det dags att ta tag i dagen. Annars blir det inget gjort.
Höres!
/Y
Ett skepp kommer lastat
Nu har jag skickat ett paket med faster som är på väg hem till Svedala. Håll utkik och kontrollera hos mor för att komma över dessa otroligt käcka saker.
Bland annat:
BJ-trosorna
Jag hittade ett par snarlika BJ-trosor som håller in både här och där. + att man inte får några fula troskanter i rumpan. Dessa är stadigare och håller in mer än de förra. Kommer i 5 färger och jag har skickat två olika storlekar. Men man måste prova dem för de skilljer sig åt i storlekarna också. Och kom ihåg. Köp inte för små. Då rullar de ner sig över magen.
Nagellack för den modiga
...med glitter. Det finns i en massa olika färger. Men jag skickade bara tre på prov.
Volanghalsduk
....eller vad det heter. När de inte är raka utan mer som en volang som snurrar sig.
Och alla dessa kuddfodral
Lite blandat av de olika typerna som jag tyckte om.
Det var säkert mer i paketet men det kommer jag inte ihåg nu. Ni får kika i påsen.
Och kom i håg, det är mamma på Örnvägen som håller i prylarna....
Hej hopp, nu ska jag iväg och shoppa lite till.
/Y
25 november 2010 Vem ska man tro på, tro på, tro på....?
I natt var vi tillbaka på ruta 1 igen. Mat varannan timme. + det nya inslaget från igår,vakenperiod runt 6-snåret. För att sedan somna 15 minuter innan det är dags för mig att gå upp.
Men på 15 minuter hinner man mycket. Jag hinner både somna och bli otroligt trött tills väckar-mobilen ringer.
Så iväg med Alexander till skolan och nu sitter jag här med frukosten, morgonbloggarna och Irma i babysittern. Jag lyckades inte få över henne från bärselen till sängen idag heller. Det lyckas ibland, men för det mesta vaknar hon efter 3 minuter. Inte just i det kritiska ögonblicket när man lägger ner henne utan just tre minuter efteråt....hmmm.
Fast det betyder ju att hon kommer att bli trött om en stund och vilja sova förmiddag. Om jag har tur. Ibland vill hon inte. Eller hon vill ju och kinkar. Men kommer inte till ro utan vaknar efter 10 minuter igen.
Ja det där med bebisars och barns sömn, är för mig en stor gåta. Följer inga vanliga, logiska lagar.
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
Igår fick jag höra att något som jag gjort inte gillades av en person. Inget elakt. Bara att den personen tyckte inte att det var så bra som jag tyckte att det var.
Jag blev så paff.
Inte för att denna personen inte gillat det jag gjort. För alla kan inte gilla alla saker. Utan för att det kan skillja så mycket mellan åsikter.
Jag tycker ju försåss att det JAG gjort är kanon. Men jag hade också fått höra av andra att de tyckte om det. Därför kändes det så konstigt att juste denna personen INTE tyckte som jag.
Det blev så konstigt nu i huvudet, nu vet jag inte vad jag ska tro.
Ska man följa sin dröm och sin instinkt?
Eller ska man lyssna på andras råd när de inte följer ens egen linje?
Man måste ju kunna ta kritik.
Men vad händer när man inte är överens med kritiken. Är man tjurskallig då?
Och hur ska man veta vem man kan lita på?
Och hur ska man veta vad som är bra? Eller vad som är bra men bara inte passar en persons smak? Eller när det är dåligt och borde kastas?
Ja inte blev jag något klokare nu....
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
När jag satt och ammade innan vi skulle gå i morse så kom A springande och sa "Kom mamma kom!"
Jag blev lite irriterad för det är nog så svårt att amma med stress, och ännu svårare att amma med Irmas idol, storebror, i närheten.
-Det springer en kackerlacka på bordet, fortsatte han.
Uj vad fort jag sprang ut i vardagsrummet. Och då måste jag påpeka att det är inte lätt att springa fort med en bebis fastsugen på bröstet.
Jag såg framför mig hur en jättekackerlacka satt på vardagsrumsbordet och flinade trotsigt.
Alexander pekade, titta där under bordet. Och då såg jag en liiiiten liten skrämd stackare sittandes under ena bordshörnet. Mindre än en lus. Men dock en kackerlacka så jag stampade ihjäl den med strumpan.
Jag hade inget vettigare till hands och jag hade famnen full av Irma så det fick bli som det blev.
Så nu har jag väl lärt Alexander nåt dumt igen. För han tittade bra konstigt på mig när jag gjorde det.
/Y
24 november 2010 Onsdag
Natten började helt över förväntningarna. Irma somnade kl 20:30 och sov ända till 1. Åt och somnade om och sov ända till 4. Åt och somnade om.
Jag trodde inte det var sant. Klockan var 4 och jag hade bara ammat TVÅ gånger. Jag gosade ner mig i sängen igen och tänkte (det skulle jag aldrig gjort):
-Jag känner mig nästan utvilad....
Snurr, snurr och gnäll, gnäll från spjälsängen.
Mellan 4 och 5:30-6 så höll Irma låda i sängen. Hon grät inte och det ska jag vara mycket tacksam för. Men hon kom inte till ro och då gör ju inte jag det heller. Amma, somna, snurr snurr, amma, somna, snurr snurr....Ja precis när jag lagt mig ner i sängen igen så börjas det.
Klockan 6 så fick hon komma över till min säng. Det fattades bara 45 minuter för att gå upp och jag orkade inte resa mig mer ur sängen. Det var bättre att hon snurrade runt i min då. Men där somnade hon. Då var det dags för mig att gå upp.
GÄÄÄÄÄSP!
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
När vi gick till skolan idag så möttes vi av en förvirrande syn. Förvirrande för mig som inte är van. Eller efter 7 år här så är jag nog det. Men det ser lustigt ut.
Termometern visade på runt 19 grader så det var lite kyligt.
OBS 19 grader här är inte som i Sverige. När svenskarna hör 19 grader så tänker de sommar, shorts och ljumma sommarkvällar.
Här är det höst.
Jag är en liten fryslort och 19 grader för mig här, då vill jag ha både långbyxat och långärmat.
På vägen till skolan möter vi en tjej med täckjacka och stövlar, dock säkert ej fodrade (jag vet inte ens om det säljs fodrade stövlar här). En bit bort så möter vi en tjej till, denna iklädd linne och sandaler.
Det var lite kyligt = täckjacka
Det var klarblå himmel och skulle säkert bli en varm dag = linne
Allt logiskt. Det såg bara lite roligt ut.
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
Soptunnorna och bilarna i morse var täkta av dagg eftersom det var lite kyligt i luften. På håll såg det ut som frost eller isdroppar. Ni vet när det är tö och så fryser det till så alla dropparna blir is. Då började jag tänka på Sverige och hur det är där nu med snö upp till fönsterbläcken.
Jag började längta lite hem....
Vardagsrumsutsikt från min systers hus i Hallsberg. Så mycket annorlundare
det kan bli mot Las Palmas. Fotograf: Min duktiga syster Emma
På söndag är det äntligen dags.....att ta fram julen. Mycket som ska förberedas innan dess.
/Y
23 november 2010 Onsdag, nej tisdag är det ju
Målaren
Först på morgonen var jag iväg med Alex till skolan. Det skedde utan missöden, peppar peppar. Men tänk att det ska vara så svårt att lämna.
För mamma alltså.
Alex vinkar så glatt i dörren när han ska gå in. Medans jag stannar kvar utanför för att försöka få syn på en sista skymt av lillgubben när han knallar vidare i sin uniform och med ryggsäcken på ryggen.
Bort från mamma.
Mot sina kompisar.
Som det ska vara.
Varför känns det så sorjligt då?
Där står jag, tillsammans med en massa andra mammor med tårarna i ögonen av stolthet och hjärtana fulla av oro. Tillsammans står vi där, ihopklämda i dörren. Tills vi suckar, tar oss samma och går hem för att börja med dagens göromål.
När jag kom hem hade jag ett missat samtal på telefonen. Som malltid hoppade hjärtat till. Det kanske har hänt något.
Men jag lugnade mig när jag såg att det var ett mobilnummer jag inte kände till. Då var det väl något som ringt fel.
Så ringde det igen:
-Hej det är målaren. Är du hemma? jag kommer förbi om 10 minuter.
Oj, skulle det målas nu. Jag har ju inte förberett någonting eller plockat undan möbler. Jag fick rusa omkring och göra det bästa av situationen. Med Irma på armen så blev inte det så mycket.
Men målaren ville inte plocka undan någonting.
Det var bara att täcka ed plast och köra på tyckte han.
Hmmm, jag såg att den plasten hade varit med länge och hade säkert färgfläckar som skulle fläcka av sig på mina möbler. Och vad händer med allt slipdammet som lägger sig på plasten när man sliter ihop den sedan? Javisst. Den flyger upp och runt i rummet. För att sedan singla ner och lägga sig på alla möbler i lägenheten.
Vad är det med karlar och renhållning egentligen?
Ja ja det blev målat i alla fall. Inte så fint. Men målat. Och städningen får väl jag se som en julstädning och ta och göra det ordentligt.
Därför blev det ingen morgonbloggning idag. Och nu är det dags att börja med lunchen innan det är dags att knalla iväg och hämta hem illbattingen.
Hå hå ja ja. Ingen rast ingen ro.
Återkommer
Yohanna
22 november 2010 Är detta ett skämt eller?
Så blev det inte.
Det var det veckoenliga lunchen hos svärföräldrarna. På darrande ben gick vi dit, men det gick bra. Vi kom hem i bra tid och fick ungarna i säng.
Nu skulle jag få gå och lägga mig.
Vipps så var tröttheten borta.
Det är ju så man går åt.....
Men jag kom väl i säng mer eller mindre tidigt och tur var det för natten som kom var inte att leka med. Irma somnade vid 21 och sov ända till 01. Det var nästan som i gamla tider.
Amma
Vaknade igen vid 02 och åt. Och mellan 02-03:30 så kom hon inte till ro utan jag ammade och ammade, ner i sängen, gnäll upp o amma. I flera omgångar. Till sist somnade hon med nappen kl 03:30.
Jag pustade ut i sängen och slocknade.
Kl. 04 vaknar jag av att Alexander står vid O:s säng.
-Mamma jag är kissig.
Jag kände på honom och han var alldeles nedkissad.
Byta blöja, byta pyamas, bädda ner igen. Då tyckte jag att han kändes lite varm. Tog tempen och han hade 39,5.
Suck!
Febernedsättande medicin och så bädda ner igen.
5 minuter senare var han vid min säng igen: Mamma jag kan inte sova..... (typisk scen från en komedi med halvdöd mamma).
Jag lade mig med honom i hans säng för att se om han skulle somna.
-Mamma du kan gå nu sa han efter ett tag, då han legar och snurrat i sängen.
5 minuter senare var han tillbaka vid min säng: Mamma får jag sova i din säng?
Ner med ungen i sängen och snurr snurr på glödhet unge.
-Ligg still nu Alexander, annars kommer du aldrig att somna.
-Jag går tillbaka till min säng nu svarade A. Pappa är alldeles för varm.
Och där somnade han äntligen. Runt 5.
Sedan började Irma surra i sin säng runt 7 och klockan 8 var Alexander på benen igen. Trots äventyrlig natt.
Konstigt nog kände jag mig ganska utvilad. För jag hade fått typ 2 långa sovpass. Ett på 3 timmar, 22-01. Och ett på 2 timmar, 05-07.
Mina små väckarklockor myser i soffan efter en tuff natt.
Sedan var det dags att ta tag i lördagen med all dess undanplockning och planerade planer.
/Y
22 november Flanera i gamla stan
Det blev lite dåligt med rapportering från förra veckan och helt utebliven rapportering från i helgen. Så jag har hela kameran full av fina bilder som jag vill visa.
Vi får ta det pö om pö.
För än sover Irma.
Men man vet inte hur länge.
I onsdags överaskade Octavio oss alla med att komma hem supertidigt från jobbet. Så tidigt att han till och med kunde hänga på och hämta hem illbattingen från skolan. Gissa om Alexander ropade av förtjusning när han såg sin far i skolporten.
Jag blev helt bortglömd och bortprioriterad, hmmmmm
Vi gick hem och åt lunch men så tänkte vi ta vara på eftermiddagen och göra något mysigt. Så vi tog en prommenad ner till gamla stan här i Las Palmas. Vi bor ju så förnämligt att vi bara bor en bit bort från den stora shoppingstreetan Triana och tillhörande gamla stan. Dit är det nerförsbacke så det går så bra att gå. Hem tar man gärna bussen.
Vi gick ner och flanerade runt. Jag fick en massa fina kort på de gamla fina husen där nere. Och så höll de på att hänga upp julbelysningen över shopping-gatan.
Dagen grusades bara av ett missförstånd som hade kunnat lösats med en kik på mobilen eller ett samtal från densamme. Tänk att det ska vara så svårt att använda mobilarna. De ligger i handväskor och byxfickor med en massa obesvarade telefonsamtal. Eller som mina svärföräldrar. Har den jämt hemma när de går ut. Då har man ju mycke nytta av den....
Och så avslutade vi på McD till As förtjusning.
....och så en alldeles speciell pyntning:)
22 november 2010 Trappolycka
Jag har precis lämnat av en lite ledsen kille i skolan. Uj vad det skär i mamma-hjärtat. Jag ville helst ta med honom hem och mysa i soffan.
Han ramlade i tappan när vi skulle gå ut på gatan. Rakt frammål föll han och bet sig i läppen så det blödde rejält. Han klagade på att det gjorde ont i tänderna, men jag kände på dem och det var ingen lös.
Hur många gånger har jag inte sagt att ta det försiktigt i trappan, håll dig i räcket, spring inte i trappa, ha inte bråttom?
Säkert hundra gånger, VARJE dag.
Men det går liksom inte in in skallen. Förmaningar rinner av honom som "vatten på en gås".
Så på sätt och vis så är det ju bra att det händer sådana här olyckor. Så han fattar vad som händer om man tex tävlar om vemsom kommer först fram till dörren, som var fallet i dag.
"Learning by doing" som vi kör på i scouterna.
Men det är sorgligt.
Han grät så tårarna trillade (och det är nästan så jag gör det också nu när jag skriver om det). Och sa att han inte kunde gå till skolan för att han var trasig.
Jag förklarade läget för dörrvakten när jag lämnade in honom i skolan och sa att om han inte slutar gråta så ring mig. Och så skyndade jag mig hem i fall att de skulle ringa mig. Jag hade naturligtvis inte mobilen med mig. Se där, fick jag mig en läxa också.
Så det blev ingen prommenix idag. Annars så har jag försökt att ta det för vana nu på sista tiden. En extra sväng runt kvarteret. Med Irma på magen. Innan jag går hem till frukosten och datorn. Det är inte så långt, tar kanske bara en 10 minuter extra. Men jag får upp pulsen och det blir en bra vana. Sedan är det bara att öka på den så att det blir en riktig runda till slut.
Det är bara det att man blir så hungrig tills man kommer hem.
Alexander sitter och skriver och ritar, precis som man gör i skolan. Och
glasögon måste man ha på sig, precis som fröken. Det spelar ingen roll
att det är solglasögon.....
God måndagsmorgon och på återhörande!
/Y
19 november 2010 Goodiebag
Ja, mamma har talat om att jag har en viss läsekrets från Sköllergården här på min blogg.
Välkomna!
Jag blev mycket förvånad. Kanske lite otippad publik. Men man tackar o bugar.
Jag tänkte skicka en liten goodiebag, paket med smått o gått, från kinesen till mamma. Så kan ni kika där om det är något ni skulle vilja ha. Det är ju så mycket roligt där till bra priser så det är ju bara kul om andra kan dra nytta av det också.
Bridget Jones-trosorna är dock slut. Skickade dit svärmor att köpa sig ett par också. Och hon kom därifrån supernöjd med trosorna. Men jag ska leta reda på ett par andra som kan hålla in o lyfta upp.
Så finns det ju kuddfodral, smycken (krims-krams), halsdukar, strumpbyxor, smink OCH alla dessa julsaker. Men det måste ju vara lätta och små saker som jag kan skicka på posten.
Jag återkommer efter shoppingrundan med bilder.
Håll utkik här och kolla med min mor. Hon vet.
Hej hopp!
/Y
19 november 2010 (tomt) i huvet
Ja, det är det va?
Är så trött att jag vet varken fram eller tillbaka. Det har varit en jobbig vecka det här. Irma har haft nån slags tillväxtperiod antar jag.
Hon har velat äta hela tiden.
På NATTEN!
På dagarna finns det ju så mycket annat intressant att titta på. Då har hon inte tid med att äta....eller sova.
På nätterna har hon vaknat var 1½-timme för att äta. Och visserligen somnat om igen men det tär på mig att inte få sova några längre stunder i sträck. Det borde väl tära på henne också kan man tycka, men icke. Hon sover inga längre stunder på dagarna heller.
Hur orkar de?
Och jag vill inte heller lägga mig och sova om dagarna. Det är ju då jag kan få saker gjorda. Allt detta roliga som att blogga, fejsboka eller pyssla hemma. Fast ärligt talat så gör jag ju inte så mycket nu när jag är trött. Sitter mest och svammlar här eller slötittar på nätet. Kanske skulle ta mig en lur nu när Irma somnat. För nu somnade hon här sittandes på min arm.....
Hon är rolig hon. Kan somna sådär helt utan förvarning. Alexander var jag tvungen att amma till söms, JÄMT!!!
Phu.
Jag gick och lade henne i vagnen. Ska försöka passa på och bädda rent i spjälsängen. Man får vara glad för att hon inte skriker i alla fall.
Fredag, det ska bli skönt med helg. Fast varför det är så förstår jag inte. Jag har ju inte helg. Arbetet fortsätter med att gå upp tidigt, laga mat, byta blöjor, amma, vara trött osv. Men det är något speciellt med att vara hemma allihopa och inte ha några tider att passa.
Och så slipper jag ju diska på helgerna. Och att ha dåligt samvete för att jag låter Alexander titta på TV. För då leker Octavio med honom.
Jag är lite förgrymmad på honom, Octavio alltså. I går efter veckohandlingen så skulle han bara hjälpa sin mamma upp med varorna till henne och var borta just precis så länge att jag hann att bada bägge ungarna under skrik och bråk.
Vad lägligt va?
Han satte sig säkert i lugn o ro där borta och tog sig en kopp kaffe, slappnade av efter dagens jobb och snackade lite fotboll med sin far.
Jag önskar jag kunde göra så också.
Bara lämpa över allt ansvar på någon annan. Här, ta, fixa nu. Och allt ska vara klart och alla ungar i säng till klockan 8. Utan det minsta dåligt samvete.....karlar.
Ja jag är lite förgrymmad. Gick och lade mig förgrymmad och sånt gillar inte jag. Men jag somnade som en sten i alla fall.
Nu är det i alla fall fredag och senare ska vi gå och äta den veckoenliga lunchen hos mina svärisar. Få se om jag kan lura av svärmor nått kanariskt recept att lägga upp här.
Jäääääsp
/Y
18 november Påhittad mat
Ett tag hade jag en indisk period och provade en massa nya smaker. Jag letade reda på de olika ingedienserna i olika butiker (de flesta hittade jag försåss inte). Och jag läste en massa också hur man skulle lyckas få den "riktiga" indiska tuchen. Så ibland när jag blir lite sugen så svänger jag ihop något. Ibland blir det bra, ibland oätligt.
Här kommer en gryta som blev ganska bra och är mycket lätt att göra.
Hemma-indisk gryta
Ursäkta att det inte är några smakfulla uppläggningar. Men här kör vi med
kastrullen direkt på bordet. Dödssynd för den totala matupplevelsen, jag vet.
Men jag är glad över att jag lyckades få nåt grönt överstrimlat.
I en kastrull, koka upp,
2 burkar krossade tomater och
två burkar vatten.
I en stekpanna fräs upp lagom mängd strimlat nötkött.
Häll köttet i kastrullen och koka med.
Strimla i en stor lök i tomatsoppan.
Häll i, säkert, en dl tandorikrydda (mycket).
Låt småputtra tills vätskan puttrat bort, cirkus 45 minuter, häll på mer vatten om det blir tort. Ju mer det puttar, desto bättre blir det, och mörare kött.
Häll i en burk vatten till.
och slanta i en stor morot.
Låt puttra tills morötterna är genomkokta, ca 15 min.
Här kan man ev. tilsätta en½ burk creme fraishe (det gjorde jag naturligtvis). Eller låta rätten vara, då blir det lite tuffare smak.
Klipp över massvis med färsk koriander.
Servera med ris.
*********************************
Flygande Jacob på mitt sätt
I en form, blanda ihop:
resterna av en grillad kyckling
ett paket klippt bacon
en skivad banan
en strimlad lök
1&½ burk creme fraishe
droppa över lite ketchup
Blanda i hop och skjuts in i ugnen tills det puttrar. Rör om och in igen tills det har puttrat under 20 min.
Servera med ris och strö över jordnötter.
Enkelt och jättegott.
I kväll blir det enklare, varm korv med bröd. Det är inte dumt det heller.
Glöm inte att recepten kommer upp på www.yohanna.se under recept också.
/Y
18 november Hantverksbesök
Nu bor ju vi här i hyreslägenhet för hade detta varit min lägenhte hade jag varit rejält arg.
I vardagsrummet och i köket så finns det bubblor i taket. När vi flyttade in försökte vi oss på att måla över dem men de blev bara värre.
Efter ett tag så hörde hyresvärden av sig och berättade att för många år sedan så hade grannen ovanpå haft en vattenläcka som orsakat dessa skador nere hos oss och att de nu legat i fejd för att få någon som tog ansvaret för detta och åtgärdade det.
Det fanns även en vattenläcka i badrummet men den var så stor så det var inga problem. Där slog man hål i taket och hittade "dropperiet" från ledningen.
Har jag visat bilder på det?
Men det är lagat nu och blev så fint.
Men i vardagsrummet och köket är det inte någon riktig läcka utan bara fukt i taket som gör att färgen bubblar sig. Killen som var här och skulle laga det berättade att han varit i denna lägenheten och lagat detta taket 4!!!! gånger.
Otroligt!
Det har varit säkert 100 pers här och tittat på taket. Grannen ovanför, hans föräkringsagent, min hyresvärd, hans försäkringsagent, hantverkare, skademätare och till och med en gubbe med en fuktmätare.
Alla var de överens om att problemet var tvunget att åtgärdas.
Grannen ovanpå säger att hon minsann har åtgärdat sitt problem.
Så varför bubblar sig vårat tak då?
Nu kom det i alla fall en kille i tisdags och skulle förarbeta innan målaren kunde komma och måla. MEN är problemet åtgärdat med det? eller finns det en läcka? Borde man inte åtgärda problemet först INNNAN man i ordningfixar mitt tak?
Spansk logik?
Hur som helst. Jag trodde att hantverkaren skulle stämma tid med mig, komma hit och titta på vad som borde göras och sedan skulle jag flytta undan alla mina saker och så skulle han göra i ordning ALLT.
Men nej då. När hantverkaren kom så skulle han börja jobba på en gång. Flytta undan saker var inte nödvändigt. Nu flyttade jag undan så gott jag kunde men då visade det sig att han tänkte minsann inte göra hela taket. Utan bara små hål här och var där bubblorna satt.
Hur kommer det att se ut när de målar över sedan?
Och jag hoppas i alla fall att de kommer att måla hela taket och inte bara små fläckar här och var.
Till och med i vardagsrummet så lät han bli att fixa ett bubbligt område. Jag var inte närvarande när han jobbade utan satt och ammade (konstigt nog). När han helt plötsligt sa, nu är jag färdig, och skulle gå. Då var alla möbler på plats igen, OVANPÅ allt byggdam och skräp. (men detta tor jag var ett karlfenomen och inte spanjorproblem).
Nu funderar Octavio på att knacka hål på de återstående bubblorna och fixa i helgen. Så att det i alla fall är fixat till målaren kommer, gud vet när....Hoppas på innan jul i alla fall.
Jag blir SÅ trött på sånt här hantverksfiffleri.
Suck!
/Y
18 november Värmefilt
Det är mycket man ska lära sig om detta.
Hur som helst, jag tävlar om denna filt, och det kan ni också göra hos >>>>
Så håller vi tummarna nu!
/Y
17 november 2010 Föräldramöte
Kul!
Jag hade tänkt att ta med mig Irma i bärselen och att Alexander skulle fått vara hos farmor. Men nu så kom Octavio hem i tid så då provade jag att pumpa ur en flaska mjölk och lämna bägge hemma med pappa.
(jag hatar bröstpumpen, den ger ångest, och speciellt när det är brottom.) Med möda fick jag ut en flaska. Svårt var det och svårare blev det av att Alexander naturligtvis ville pumpa han också.
Visst var det nervöst att lämna Irma hemma för första gången. Men man måste pusha sig själv ibland. Och jag skulle ju inte vara borta så länge. Heller skulle jag inte gå så lång utan jag kunde vara hemma på 2 minuter ifall att det skulle behövas. OCH! Jag litar ju på Octavio, att han klarar detta. Men det är liiiite svårt ändå.
Nu kom jag i alla fall iväg.
Och jag fick på mig lite snyggkläder.
Jag fick till och med på mig lite smink.
Det kändes lite pinsamt att komma dit så uppiffad men så såg jag ett par andra mammor som också var det och då blev jag bara varm i hjärtat istället.
Vi mammar lämnar barnen tidigt på mornarna i joggingdress och morgonruffsigt hår + tillhörande påsar under ögonen. Sedan hämtar vi dem på lunch med stekos i håret och fortfarande joggingress. Man får vara glad om man hunnit borsta tänderna och kommit ihåg att ta av sig förklädet. Så att få komma i väg på föräldramöte utan barn är liksom att gå på forna tiders after work, då vill man piffa sig lite.
Självklart kom det mammor i jobbarkläder och jag är mäkta imponerad av att de hinner gå på föräldramöte. Barn, jobb OCH föräldramöte, då är det förlåtet att komma utan piff.
Pappor fanns det själklart också, EN!!! Så var det med den gämlikheten....
Alexanders skola, fasaden, ingången och skolgården. En ganska depprimerande
syn. Men det är en allmän skola utan höga avgifter så det har inte så mycket
att piffa med.
Jag tycker de klarar det ganska bra.
Klassrummet (de håller på att lära sig siffran 1 nu som man kan se på svarta
tavlan). Förklädena som hänger efter väggen har de när de målar. Föräldrarna
fick order om att köpa och ta med till skolan. Man ser vilken som inte handlar i
samma affär. Ljusblått för killar och rosa för tjejjer, smårutigt. Och så en grön
från IKEA till Alexander. Hoppas bara att han inte blir mobbad för att hans
mamma handlar annorlunda saker, gämfört med de andra mammorna.
Mötet gick bra. Jag fick till och med en uppgift, komma och måla scenen till julfesten en morgon. Jaha då är man ansvartagande förälder nu också.
Vi fick se hur det såg ut i klassrummet och höra hur det går för barnen.
Jag ville inte gå hem utan att hon skulle fortsätta berätta i evigheter. För man vill ju höra hur det verkligen går. När jag frågar Alexander om vad de gjort i skolan så brukar han svara att det är för farligt att svara på.
Vart får de allt i från?
Eller så svarar han någonting som omöjligt kan vara sant eller är omöjligt att förstå.
Men det gick så bra för Alexander i skolan. Han sköter sig. Men han leker inte längre med tjejjen som slog honom sist.
Det är bra.
Jag längtar redan till nästa föräldramöte.
/Y
16 november 2010 Inget inlägg idag
Jag har inte hunnit skriva något idag. Hade hantverkare här på förmiddagen och på em åkte vi och handlade.
Nu är jag för trött och ska faktiskt gå och lägga mig fastän klockan inte är tio. Irma kör 1,5 timme sömn, amma, 17 min sömn, amma, 1,5 timme sömn, amma, 17 minuter sömn, amma hela natten igenom så jag börjar känna mig ganska mör nu.
I morgon lovar jag att återkomma och berätta om föräldramöte, handverkare och veckorecept.
God natt och jag tackar för mig.
/Y
15 november 2010 Lång men kort helg
Det känns konstigt.
Helgen har bara flugit förbi. Men ändå känns det som den har varit lång. Tvetydigt? Jag vet!
Det känns nog kort för att vi har haft det så trevligt, för att jag inte har hunnit allt det som jag ville hinna (när hinner jag egentligen det?), men framför allt för att det var helg. Helger känns ALLTID korta.
Men den kan nog kännas lång för att vi har varit innomhus hela tiden. I alla fall alla utom jag. Jag fick mig en liten sväng på söndaglunchen. Men de andra har varit småkrassliga. Ja inte Irma förståss men hon låg och sov när jag fick min sväng. Killarna har varit krassliga med hosta och snor, de har hållit sig innomhus. Där för kan det nog kännas lite långt.
Men vi har haft det trevligt med mys, god mat, TV-tittande, lek, matlagning, pyssel, internetande, hemläxor, städning osv. Allt som en helg innehåller.
Killarna har byggt (ritat) bilabana och lekt hela helgen med den. Jag undrar i
mitt stilla sinne vem det är som har roat sig mest, far eller son? Och är det inte
som man säjer? De billigaste leksakerna är de som underhåller mest?
Självklart fanns det lördagsgodis, både vuxengodis (after eight) och annat godis.
Ja, jag har också en Marimeckoskål. Fick den i present och tyckte den var för fin
för att användas. Men när jag såg att andra använde den som godisskål så tänkte
jag att för 17, här ska användas medans man lever.
Men ni ska inte tro att Irma blev utan roligheter. Nej vi fiskade fram Alexanders
gamla babygym ur förrådet och det verkade gå hem, hos dem bägge..
Men nu är det måndag och det betyder ny vecka med nya uppgifter och planer.
-I dag (måndag) är det föräldramöte i As klass. A får vara hos farmor för Octavio har inte hunnit hem från jobbet då. Irma får jag ta i bärselen. Det ska bli kul att träffa de andra föräldrarna och få höra hur det går för A i skolan.
Man kanske till och med skulle kunna lyckas med att få på sig nåt snyggt och sminka sig lite. Vi får se.
- I morgon (tisdag) kommer äntligen hantverkaren som ska fixa fuktskadorna i vardagsrumstaket och kökstaket. Hoppas bara att han inte ska sätta igång på en gång för jag har inte plockat ihop möblerna, i fall att han bara ska titta först.
- På tisdagseftermiddagen har vi tid hos barnläkaren för Alexander. Han är ju inte sjuk. Men han var ju det för ett par veckor sedan. Och eftersom han var borta från skolan en vecka så måste jag ha ett intyd från läakeren att det var så. Jag gick ju inte till doktorn för A var ju bara hemma med lite feber och förkylning. Så jag fick ju aldrig ett utlåtande från doktorn. Men jag borde alltså ha gjort det för att få detta papper. Nu får jag försöka ordna det i efterhand. Tänk vilken slöseri med doktorernas tid det är här. När varje sjuk måste gå till sin doktor för att få ett intyg. Även om det så bara är en vanlig förkylning. Det är inte så konstigt att man får vänta så länge på en tid.
Sedan är det inga fler tidsbokade möten för veckan, som det ser ut nu. På lördag har Octavio namnsdag och jag har en massa planer på saker jag vill hinna. Men så är det ju alltid. Vi får se vad som hinns med.
/Y
14 november 2010 Veckans recept
Hör gärna av er med åsikter när ni också provat dem.
Först ut blir torsdagens lax med den kanariska såsen mojo som finns i röd version och grön. Här kommer receptet på den gröna som passar bäst till fisk.
Jag körde vanlig stekt lax och kokt potatis.
En god grönsak hade varit pricken över, men den glömde jag bort. Det fick räcka med paprikan i såsen.
Den kanariska mojo-såsen är förmodligen, serverad med saltkokta små potatisar,
den mest kända tapasen här på öarna.
Mojo-sås (grön, till fisk)
I en bunke (avsedd för stavmixning) häller man i:
En stor grön paprika skuren i bitar.
4 vitlöksklyftor
En stor knippa färsk koriander
En matsked malen kummin
En nypa salt
En skvätt vinäger
En dl solrosolja
En del vatten
Mixa så det blir en slät sås/dressing. Smaka av. Ev mer salt kan behövas.
Serveras med fördel till alla sorters fisk, stekt, friterad eller kokt. Kokt potatis är godast till.
Varning för andedräkten dagen efter:)
*****************************************
På lördagen blev det en hederlig grillad kyckling i ugn som sköter sig själv. Perfekt en latardag. För att göra det hela lite mer nyttigt gör jag en sås på grönsaker när jag ändå har ugnen igång. Alexander äter bara morötter och tomater, men om jag gör det som en sås så går det bra med andra grönsaker också, när han inte vet om det.
Grönsakssås/röra
I en form med lite olivolja lägger jag olika grönsaker. Man tager vad man haver och varje gång blir olika smak. Jag blandar mellan lök, morötter, paprika, squash, aubergine och broccoli.
Skjuss in i ugnen en 40 minuter. rör om ibland.
Mixas ihop med:
persilja och en halv burk creme fraishe
salta
Om man tillsätter en msk malen kummin och ett par vitlöksklyftor så får man en annan smak med lite sting i.
Välj själva.
********************************
Och idag, söndag blev det efterskickad kinamat, vilken lyx:)
Mums vad gott det är med mat.
Glöm inte att prova recepten.
/Y
14 november 2010 Far dag i Sverige
Visst är det fars dag i Sverige idag och det ska även jag uppmärksamma med en kanonbild på min far:
Kapten Göddok (Görgen).
Octavio som är pappa i detta hus får vänta tills den spanska farsdagen men Göddok har fått grattisar via telefonen. Ett paket är på väg på posten (med trosor som du kan sälja till hemmafruarna i kvarteret (internt skämt;) )).
Vad kan jag berätta om min far?
När jag var liten stog vi alltid i fönstret om kvällen och sjöng:
- Var är våran pappa? Han har kört i diket....(låter inte så snällt nu när jag tänker på det).
Bakom vårat hus fanns en liten trädunge, i dagsläget är det en skogsdunge, men på den tiden kunde man se igenom den till gatan som ligger bakom. Och där stog vi i fönstret och väntade på att få se billyktorna på hans bil när han kom hem.
Han var så stor och stark och ibland fick vi rida på hans rygg. Han kravlade omkring på alla fyra och vi systrar fick sitta på ryggen och leka häst.
Pussar pappa, idag är det din dag.
/Y
13 november 2010 Fredagsrapport
Jag skulle ju slipa balkongen.
Jag skulle ju skriva om fredagens äventyr.
Jag skulle ju umgås med familjen.
Jag har dock farit fram med damsugaren och tagit bort allt trådludd från soffrenoveringen i lägenheten, OCH jag har lagat lunch.
Irma fick dock spel idag och ville inte sova på hela förmiddagen, fastän hon vaknade tidigt tillsammans med Alexander. Jag har ammat, vyshat, ammat, vyshat osv tills svetten lackade. Till slut somnade hon i Octavios armar tittandes på Alexander som lekte med sina bilar. Då känner man sig bra misslyckad som mamma.
Sedan dess har jag fått amma varje kvart för att hon ska sova vidare.
Vad är det som händer?
Tillväxtperiod eller onda ögat?
Men nu till fredagen.
Jag skulle till sjukhuset för att avsluta hörseltestet för Irma som inte gick något vidare sist vi var där.
Kom med barnet sovandes, var orden från sjukhuset.
Jag gjorde mitt bästa. Först gick vi och lämnade A på skolan. Jag hade Irma i bärselen, den brukar ju alltid vara ett säkert kort för att söva (tre timmar på IKEA utan att röra en fena, det säjer väl allt).
Jag höll Irma vaken och förevisade världen. Här skulle inte somnas förens vi var nästan framme på sjukhuset.
Vi tog bussen och Irma var vaken. Nästan framme så slocknade hon stirrandes på en främmande tant i bussen.
Phu, nu skulle hon väl sova en bra stnd i alla fall.
Vi han bara in på hörselkontoret och doktoren stoppade in hörselsnäckan i örat på Irma.
PLING!
Klarvaken!
Det var bara att gå ut igen och amma och försöka söva.
Svårt. En tre månaders baby som fått vila tre minuter har laddat batterierna för flera timmar frammåt. Speciellt om det finns mycket intressant att titta på.
Jag ställde mig i ett tråkigt hörn och vaggade fram o tillbaka och hade tur. Hon somnade igen (efter en halvtimmes vaggande). Men vi hade otur när vi kom till hörselkontoret, doktorn var upptagen med en annan bebis, som sov.
I en halvtimme fick vi vänta i korridoren. Med tillhörande slammer, skrattande sjuksköterskor och skrikande barn. Jag och en annan mamma stog där som på nålar och bara väntade på att nästa släng i dörren skulle väcka de små, som märker så väl när det är viktigt att de ska sova, och för den skull vaknar.
Samma sak. In på kontoret, snäcka i örat, PLING, klarvaken. Och nu började hon gallskrika också. Ut i korridoren och försöka lugna samt amma i bärselen. Det var första gången men det gick OK och hon slocknade igen. Men denna gången hann vi inte ens fram till apparaten hon vaknade.
Nu gav vi upp.
Doktorn skickade mig till doktorn som gör samma sak fast på stora barn. De kan vara vakna och det gör ingenting att de rör på sig.
Testet fungerade på 3 röda.
Varför fick vi inte göra så ända från fösta början.
Allt detta kämpande. Jag var helt slut i armar o ben av allt vaggande och gungande.
Det var bara att hitta en handikapptoa med skötbord, försöka kissa med bärsele på, amma i korridoren och ta bussen hem.
Vem tror ni slocknade på bussen och sov ända tills vi kom hem och jag lade över henne i vagnen?....HA
Det var bara att stressa i väg till skolan och hämta Alexander. För HELA förmiddagen hade gått åt till att göra något som bara tog en minut, när det väl funkade.
På em var det den obligatoriska lunchen hos svärföräldrarna. Tur för jag hade inte haft tid att förbereda något. Men som vanligt så kom vi därifrån sent så det blev inget fredagsmys.
Men syskonen mös i sängen vid nattningen och det fångade jag med kameran.
Själv var jag helt slut och gick och lade mig kort därefter.
Nu har hela lördagen gått, i ett huj, och jag känner att det är dags att gå och lägga mig i sängen som fått gosigt istoppstäcke i påslakanet. Hösten har kommit även hit och det märks på natten. Lite kyligt om gryningen.
Och så är det ju så gosigt.
Jag får fortsätta rapportera i morgon.
God Natt
/Y
13 november 2010 Äntligen "ny" soffa!
Här har vi, efter en tidig morgonuppstigning (ungarna har inte fattat att det är helg), hunnit äta frukost, satt på en tvättmaskin, Irma sover frukost, O diskar och jag skulle sätta igång med något nyttigt.
Men så fastnade jag i mitt nya projekt. Nytt och nytt, jag har hållit på med det under säkert 2½ år. Men nu när det är på sluttampen och man ser ljuset i tunneln så blir det så mycket roligare.
SOFFAN!
I går satte vi på de sista nyfärgade kuddfodralen. Så nu fattades bara att fodra in ena gaveln med lite extra skum. Det befintliga skummet hade åkt in i själva gaveln och den var stenhård att luta sig mot. Jag tog tag i saken på en gång efter frukosten. Plockade inte ens av bordet. Men det är det som är så bra med helger. Inga tider att passa ( idag i alla fall). Och så slipper jag vara hemmafru och ta tag i diskberget i köket. Det fixar Octavio.
Så jag färdigställde soffan.
Och?
Jag är skitnöjd. Den ser ut som en ny. Visst, det är ett par fläckar i soffan som inte täcktes av färgningen. Och visst, alla kuddar har inte samma färg. Och visst, soffodralet krympte lite i tvätten och kan spricka lite i sömmarna.
Men gämfört med soffan som var innan så är detta ett himmelrike.
Vad duktig jag är!
Den "gamla" soffan var arvegods från Os farbror som tröttnade på den. Den var fult ljusgul och skitig av hundar och rökning. Jag var rädd att bli sjuk så fort jag satte mig i den.
Jag sydde ganska fort ett fodral till själva soffan, för att slippa se den värsta skiten. Men kuddarna hade vi tänkt skicka på färgning på kemtvätten. De tog dock inte emot dem för de var av polyester och skulle inte ta emot någon färg sa de. Så då var alternativet att sy nya kuddfodral. Men så knep-å-knåpig är jag inte. Jag slängde in dem i tvättmaskinen med hemfärg. Det får bära eller brista tänkte jag.
Det bar.
Och nu är vi så nöjda så jag kan inte sluta titta på den. Tänk att det skulle behöva ta så lång tid att få ändan ur. Men sån är jag. Funderar så mycket på saker att det i slutänden aldrig blir nåt gjort.
Kuddfodralet som hänger på ena sidan är för att tänka på om vi ska ha sådana prydnadkuddar i soffan. Tyget är snyggt men jag är av princip emot prydnadskuddar i soffan. De är bara i vägen.
Jag får tänka på saken....
Nu till lördagen. Här ska fixas & ordnas.
/Y
12 november 2010 Jäääsp
I dag har varit en jobbig dag, det gör ont i hela kroppen och jag jäspar konstant. Och den är inte över. Irma somnade kl19 och har sedan dess vaknat varje kvart och kommer inte till ro.
Alexander o andra sidan somnade klockan 20 och jag hann inte ens ge honom en godnattpuss för jag satt och ammade.
Men jag har en burk glass i frysen som väntar på mig. Om jag inte hinner somna förståss. Jag har redan somnat en gång i "vår NYA" soffa i eftermiddags när jag satt och ammade. Tur att man håller så hårt i bebisen av instinkt, annars så skulle hon fara i golvet. För hon somnade också.
Jag berättar i morgon, om dagen, för nu orkar jag inte.
Det verkar som alla bloggmammor ska gå ut ikväll, dock inte tillsammans. Jag önskar jag också skulle det. Ha det så kul och jag antar att min dag kommer den också...
Jag vill också gå på galej och bjuder
på en bild från före-Alexander-tiden
när vi precis bantat bort en massa
övervikt och jag skulle ut med
tjejerna och fira i nya taighta jeans.
Notera den obligatoriska ölen vid
sminkningen,....åh, det var tider.
God natt!
/Y
PS A kom hem från skolan i dag och ville kissa stående, för alla andra gjorde så. Jag har lärt honom gå på toa sittande för jag tycker det är äckligt med alla karlar som sår och skvätter överallt.
Vad är det med alla killar och detta stående kissandet? Sitter manligheten där???
Tror inte skolan lär ut sååååå bra saker. DS
11 november 2010 Barn som slåss
Fast när jag kom och hämtade honom i skolporten så sa lärarinnan:
- Vänta lite här. Jag vill prata lite med dig.
Jag fick en klump i magen. Vad var det nu som hade hänt?
Men jag ska ta det ifrån början för att ni ska förstå klumpen.
I måndags när jag kom och hämtade A så hade han en blåtira och rivmärken i ansiktet. När jag frågade honom vad som hänt så sa han att han hade gjort det själv och:
- Det gör ingenting, mamma (det är ju så man går åt, jag började nästan tjuta av sorglighet i hjärtat).
Eftersom han aldrig brukar göra illa sig själv och jag litar inte riktigt på att jag förstår hans förklaringar eller att han förstår mina frågor (han är ju dock bara 3½år), så gick jag och frågade lärarinnan.
Hon sa då att han blivit påhoppad av en tjej i hans klass som slagit honom i ansiktet och troligtvis rivit honom med naglarna då.
Hon sa att A hade inte reagerat någonting utan bara stått som en förstenad och tagit emot. Varken gråtigt eller sagt ifrån.
Lärarinnan sa att hon hade blivit arg på skolgårdsvakten för så här fick det inte gå till. A som var en ängel skulle han få stryk. Men hon sa också att det vore nog bäst om A kaskade till sig lite och förvarade sig. Annars så skulle han komma att få ta emot mycket onödigt i framtiden.
Jag blev jätteledsen och sorgsen.
Vad maktlös man känner sig i sådana situationer. Att inte kunna vara där och försvara sitt barn. Sedan så kände jag mig lite kluven också. Vi har försökt att uppfostra A till att man inte slåss, vi slåss inte hemma och ingen har rätt att slå någon annan.
Det har funkat rätt bra.
Men nu helt plötsligt så får man det tillbaka som ett slag i ansiktet.
A är FÖR snäll och försvarar sig inte ens.
Visst, det kunde vara att han blev så förvånad att någon slog honom. Det har aldrig hänt förrut. Men det kan också vara att vi "uppfostrat" honom för bra och att han nu inte "kunde" slå tillbaka.
Hur som helst. Skulle vi nu behöva lära honom att slåss?
Och hur förklarar man det. Du får slåss nu och nu, men inte nu och nu. Det går ju inte.
Nej det blev istället att försöka få honom att förstå att ingen får slå någon annan och om det skulle hända, om någon skulle slå honom igen så skulle han knuffa undan den och springa till lärarinnan för att tala om det.
Det blev ganska mycket tjat om det för alla ville ju göra sitt och hjälpa till. Mamma, pappa, lärarinnan, farmor, farfar, grannarna osv. (Ibland förstår folk inte när de inte ska lägga sig i.)
Därför, när jag nu kom och hämtade A och lärarinnan sa att hon ville tala med mig, så blev jag orolig. Jag tänkte att nu har A verkligen kaskat upp sig och spöat upp den däringa ungen som slog honom i måndags (lite skadeglad men ändå orolig).
Men det visade sig inte ha med det att göra, utan en helt annan sak, men med samma resultat. A var skadad.
En bula i huvudet.
De hade sprungit omkring på skolgården och A och en 5-åring hade krockat och slagit huvudena i varandra. Eftersom A är så lång så når han upp till huvudet på en 5-åring.
Men lärarinnan sa att han hade inte gråtigt alls, han var en riktig gentleman, och de hade strukit magisk salva på bulorna och så hade de gått bort.
Den däringa magiska salvan är någon som de har på apoteket. Man kanske skulle skaffa hem lite sånt...
Här skulle jag väl ha lagt in en bild på As blåtira. Men det kändes så tragiskt att ta kort på den så ni får en roligare bild istället.
Och jag kan inte låta bli att tänka:
- Varför kan folk inte hålla ordning på sina ungar!
Ja, jag vet. De är bara tre år och de gör som de vill. Det är därför som tanken bara är en tanke och inte en replik till föräldern.
Men jag blir rädd.
Rädd för vad som kan komma att hända där ute i vilda världen. När jag inte kan vara där och skydda och försvara.
/Y
10 november 2010 Dagens Irma
Dagens Irma
Förresten gick det bra med Alexander-hämtningen, han varken sov eller grät. Vi får se om vi lyckas åka bil till affären utan att han somnar....det kan bli ett äventyr.
/Y
10 november 2010 Onsdagsrapport
- Jag vill ha ett plåster mamma. På mitt sår.
Vi tittade på fingret, det fanns inget sår.
Jag försökte lägga honnom.
5 minuter var han tillbaka igen.
-Mamma jag vill ha ett plåster.
Försökte med sängen igen.
5 minuter senare var han tillbaka och nu tyckte Irma att det var nog med sövningen. Nu ville hon ha underhållning också.
BLÄ! Jag blev mycket irriterad. För nu vet jag vad som väntar. Irma är ingen fara för hon sover igen under förmiddagen. Ja hon sov redan innan vi lämnade hemmet för att gå till skolan. Men A kommer att vara dödstrött när jag hämtar honom från skolan senare. Han kommer att gråta av trötthet och leta orsaker overallt för att få bli arg eller ledsen.
Och låter jag honom sova middag så kommer han inte somna förrens 23 i kväll och så är onda cirkeln igång igen.
Vad är det med ungar och sovning igentligen?
Varför sover de inte?
A började ju gäspa redan innan vi ätigt upp frukosten. Så han var ju inte utsövd....
Själv är jag lite lullig i huvet efter att ha ammat 100 gånger under natten, blivit väckt vid 6, irriterad direkt på morgonen, hittat en kackerlacka i frukostjosen (hann dock inte få den på bild innan jag hävde ner den i toan) och nu oroar mig inför eftermiddagen.
Men planerna är:
1. Färga färdigt soffan. Måste dock iväg och köpa er färg. Köpte upp all färg i en affär igår och nu måste jag iväg till en annan som har samma färg för att kunna avsluta projektet. Blir snyggt va?
En lite seak peak bara. Bilder kommer på det färdiga resultatet.
2. Tvätta. En grön maskin redan påsatt för dagen. Därmed måste också torr tvätt vikas och ny tvätt hängas. Det är som ett ekorrhjul det där.
3. Fodralet till soffan, som även skall färgas, skall klippas rent och trockeltråden ska tas bort.
4. Det ser ut att bli regn....Fast 5 minuter senare var det sol igen.
5. Det nya julgodiset som jag hittade i affären igår, skall inhandlas och skickas till familjen. Underbart nytt godis: hasselnötter täckta med vitchoklad och pudrade med kanel.
6. JAG!!! ska försöka hålla mig ifrån att äta upp allt kanel-jul-godis innan jag fått iväg det. De var helt underbara. Så överaskande smak. Jag har redan ätigt upp en påse. FYYYY!
Nu är det dags att ta tag i lunchen och gå och hämta busungen.
Håll en tumme för eftermiddagen.
/Y
10 november 2010 Ny blogg tack!
Nu för tiden gör alla egna.
Men hur gör man?
Jag gör hemsidor, inte bloggar.
Går det till på samma sätt?
Jag får väl sätta mig ner och googel-undervisa mig själv, får vi se om jag lär mig något.
Men så skulle det ju vara bra om hemsidan och bloggen höll ihop på nåt vis. Och hemsiden håller jag ju på och funderar över. Men det är just det, som jag alltid gör. Jag funderar så mycket så det blir aldrig något gjort.
Det behöver inte vara perfekt Yohanna.
Sätt bara igång!
Hur i 17-singen gör man en ny och fin bloggdesign?
Här kommer en bild ifrån i söndags när det blev lite tid över och jag kunde ta mig ett bad med Irma. Medans killarna tittade på fotboll.
Normalt sett så badar vi ungarna samtidigt, A i badkaret med O och I i badbaljan (jag får ta en snabbis när allt är klart). Och det är alltid så stressigt för att hinna komma i ordning och få tid till mys.
Men i söndags så började vi tidigare, att det mörknar så tidigt på kvällarna nu efter vintertiden hjälper också till att komma igång, så det blev tid över att ta första badet med Irma.
Tillsammans, vi 2, badbrudarna.
Alexande har ju bortpoletterat mig till förmån för pappa. Förr badade alltid vi ihop. Men nu är jag inge rolig utan det är pappa som gäller.
Badbrudar anno 2010
/Y
101110 2010
/y
9 november 2010 Tacopaj från lördagen
Tacopaj!
För att den blev så lyckad och alla smackade och åt så det stog härliga till. Det är så härligt när det blir uppskattat det man lagat. O till och med konstaterade att: "Tacos (smaken då antar jag att han menar) är det bästa han vet!"
Som vanligt, som jag blivit van med sedan bantar-livet, så smyger jag in grönsaker där man minst anar. Så att det fyller magen och blir näringsrikt, MEN gott.
Tacopaj med grönisar
Skal
Ta en dl margarin och krama ihop det med en ½ L mjöl.
Krama krama krama, det ska bli smuligt och allt margarin ska bli finfördelat.
Lite salt
Man kan ha i lite riven ost, då blir skalet lite segare istället för knaprigt.
För att få degen att hålla ihop så häller man i kallt vatten, lite i taget och kramar tills det blivit en degboll.
Pressa ut degen i en form, nagga med gaffel och grädda 15 min. i ugn på 200 grader.
Fyllning
Fräs hackad lök, röd paprika, rivna morötter (ta så mycket som du tycker verkar bra) i olja.
Häll i köttfärsen ca 500 g, och fräs tills det blivit brunt.
Häll på tacokrydda, ett paket för starkt, ½ om man har barn.
Tillsätt lite vatten som får koka ihop och bort.
En & ½ burk creme fraishe får koka med ett tag.
Häll fyllningen i skalet och stö över lite riven ost.
Skjuts in i ugnen, 200 grader, tills osten fått fin färg.
Servera med god grönsallad till.
MUMS!
/Y
9 november 2010 Jag & Bridget Jones
Bara för att jag skrev det där om Irma, att hon somnar om så bra på natten, så har vi haft en jobbig natt. Eller rättare sagt jag har haft en jobbig natt, det är ju jag som går upp och ammar. Vid 01:30-amningen så ville hon inte alls somna om utan låg och vred sig hit o dit. Tog en slurk, vred på huvudet och tog en slurk. Sånt är vansinningt irriterande när man själv är dödstrött.
Vad händer?
Jo hon få syn på balkongdörren. Vi har en balkong i sovrummet och dörren dit har ett fönster som vetter mot parkeringen nere på gården. Parkeringen är upplyst av gatlyktor. Därför kommer det alltid in ljus i detta fönster.
Jättespännande tycker Irma nu...klockan halv två på natten. Den ljuvligaste tiden för att sova.
Fortsätter detta så måste jag köpa rullgardin till detta fönster. Men det har ju varit så bra nu under nattamningen. För då är aldrig rummet kolmörkt utan man ser lite vad man håller på med. Det är svårt nog ändå att se vart man stoppar in bröstet. :)
Jag måste visa vad jag shoppade i lördags.
Jag kom iväg själv med barnvagnen. Jag skulle igentligen ut och gå lite och på tillbakavägen köpa med lite glass att mysa med på lördagskvällen. Men jag hoppade in lite på Kinesen, det är alltid kul.
För er som nu inte bor här så ska jag förklara vad Kinesen är för något.
Förr i tiden så fanns här små krims-krams-butiker som hette 150 pesetas. När euron kom så fick de byta namn till 1-euro-butiker. Det betyder att nästan allt där inne kostar 1 euro. Ja det är ganska mycket lögn för det är varierande priser. Men konceptet är att hålla priserna så låga som möjligt. På senare tiden så har det blivit så att det är flest kineser som har detta typer av butiker och för detta så går de under "bruksnamnet" Kineserna (butikerna alltså).
I Kineserna så finns det allt från smycken o smink till kuddar o kuddfodral. Husgeråd och kläder. Skor och just nu julpynt. Allt i dålig kvallité men till låga priser. Trendsaker som kommer o går snabbt, brukar jag köpa där, de (sakerna och trenderna) håller under en säsong och sedan är de utslitna och bortglömda. Dumt att lägga ner mycket pengar på något som inte kommer att användas mer än kanske under en sommar.
Hur som helt, jag förlorade mig därinne och kom hem med mycket mer än vad jag hade tänkt mig. Farligt att släppa lös en hemmafru/mammaledig/uttråkad i en billighetsbutik.
Jag kom hem med ett stycket Bridget Jones-trosor.
Jag tycker det är jättesnyggt med stringtrosor men de ska sitta på en snygg kropp då. Och jag måste väl erkänna att det har jag inte just nu. Jag har en låda full med stringtrosor men det ser inte klokt ut på mig just nu. Det är ju knappt som mina vanliga trosor får godkänt. Fläsket hänger över där trosorna sitter åt. Jag ska tillbaka till snygga figuren men det tar ju sin tid. Under tiden så....ja jag fick syn på dessa trosor och tänkte: "Varför inte?". De är ganska snygga, bra kvallité, kommer att hålla in där det behövs och kostade bara 2 euro.
Så jag slog till. Jag ska tillbaks och köpa fler, de satt jättebra. Och O har lovat att han inte kommer att tycka om mig mindre fastän jag har jättetrosor på mig.
Jag kom också hem med 4 stycken kuddfodral a´1 euro stycket. Jag ska ju göra sovrummet lite orientaliskt, så jag tyckte att dessa + guldtoffsarna som jag fyndade för 1 euro styck, passade in där.
Och så en läppenna i diskret färg. Får vi se om jag kan få till lite make-up nån gång i bland. Färgen blev jag inte riktigt nöjd med. Men det gör inget för den kostade bara 1 euro. Så jag kan köpa mig en annan nästa gång jag blir ivägsläppt.
Hälsningar
Y
8 november 2010 Härliga måndag....
Men så känns det idag. När jag gick upp i morse, och igår kväll när jag satt i soffan, så tänkte jag:
- Usch, nu är det dags med ny vecka, och så måste man gå upp tidigt, slit o släp.
Men så vaknade jag till lite och kom på mig själv att det inte var så tokigt egentligen. Det går bra här hemma just nu (peppar peppar). Vi börjar få rutiner. Vi börjar (eller det är väl lika bra att jag säjer jag för det är ju jag som haft problem med detta) lära känna varandra och veta hur vi ska beté oss.
Det händer roliga saker som att familjen snart kommer och hälsar på. Jag färgar soffan och det blir bra (visar bilder sen). Håller på med balkongen för att få den inredd. Tvätta är ganska roligt. Snart är det första advent. Jag får vara hemma och skriva på min bok.
osv.
Det finns massor att vara glad för.
I fredags var det vanlig fredag. Skola, mellanmål och lunch hos svärföräldrarna. Med ett undantag. De nya leksakskatalogerna inför julen kom. Alexander blev eld o lågor. Vi har inte läst något annat sedan dess och inte hört något annat än "titta mamma detta o detta o detta, de vill jag ha".
För en tid sedan så fick Alexander upp ögonen för leksakskatalogerna som vi hade kvar från förra året. Innan dess så läste vi böcker och sagor här som alla andra. Nu läser vi bara leksakskataloger. Och Alexander drömmer om alla leksaker som Tomten och de tre vise männen ska komma med.
Jag har försökt att förklara för honom att det dröjer länge innan de kommer och att man måste vara snäll osv. Men Alexander lyssnar inte på det örat. DET vill jag ha, och DEN, och titta, DEN också.....
-Titta farfar så många leksaker som jag vill ha. Alexander släpar med sig sina
kataloger överallt.
Lunch hos svärmor med typisk kanarisk mat.
Vi äter alltid lunch hos mina svärföräldrar en gång i veckan, och jag träffar dem flera gånger, och min svärmor ringer mig nästan varje dag.
Svenskarna frågar mig hur jag orkar och spanjorerna tycker att vi umgås lite. Det är verkligen olika vanor i olika länder. Jag känner kanarier som åker och äter hos föräldrarna VARJE dag.
Jag ska erkänna att först i början var det ganska jobbigt med svärföräldrarna så tätt inpå. Med min egna mor talar jag en gång i veckan och det efter att barnen kom. Innan dess så kunde det gå betydligt längre mellan samtalen och jag tror att det är ganska vanligt i Sverige.
Medans svärmor talar med sin dotter flera gånger om dagen, och dottern bor ändå i Sverige.
Men efter ett tag så vänjer man sig och det är ganska charmigt att vara så nära i familjen. Visst trampas det endel på tårna, som när O och jag skulle flytta in i vår första, nya, gemensamma lägenhet och svärmor kom med alla saker, möbler och husgeråd och skulle in i lägenheten med sakerna.
Det var ju min (ursäkta VÅR) lägenhet och där ville jag bestämma och den ville jag köpa saker till.
Men då gäller det att kunna säga ifrån att hit men inte längre.
Och så gäller det att försöka se den andra sidan också. Det var hennes ende son och hon hade sparat saker till honom som han skulle ha med sig när han flyttade hemmifrån (33!!!!! år gammal). Ganska gulligt och framförallt gratis.
Här är man taighta med varandra och lever ihop. Det bråkas ganska rejält men när dagen är slut är alla sams igen. Det spelar ingen roll hur osams man varit. Det går över, man är ju en familj.
När min lillasyster blir arg på mig, då är hon arg ett helt år.
Mina systrar träffar jag en gång om året och det är när jag kommer till Sverige och vi talar aldrig i telefonen. Den ena har jag bra kontakt med på internet. Men den andra ser jag nästan aldrig av.
Det är en väldig kontrast.
Och känns lite sorgligt....
Hej hopp nu är det dags att byta i tvättmaskinen.
/Y
7 november 2010 Irma 3 månader
Hur har det gått till?
Vart tog dessa månader vägen?
Jag är helt förundrad.
Nu är hon en lite bebis och inte en nyfödd. Hon har fått upp ögonen för saker och är intresserad av ALLT. Speciellt sovrumslampan (det är en vanlig glödlampa som hänger i taket). Den kan hon ha oändliga disskussioner med och skrattar och tittar fashinerat på den. Det är nästan så att jag blir lite kuslig.
Ser hon något där som inte jag ser....
Hon är mäkta imponerad av sin storebror och följer honom med blicken vart han än går. Är han i närheten så är det omöjligt att amma henne, då är det intressantare att se på Alexander än att se på mina tuttar.
Hon vill inte ligga ner längre utan opp o sitta på axeln, och helst gå runt runt i lägenheten och se på saker. Som tur är så ligger hon ganska snällt i vagnen. Därifrån ser hon ganska bra också.
Hon pratar o pratar o pratar. Och skrattar, jag har aldrig sett en bebis som skrattar så mycket som hon. Man behöver bara titta till på henne så börjar hon att le. Och skatta högt har hon börjat med, men då kan hon bli lite förvånad själv också, av ljudet.
Spegeln är rolig. Hon är så söt när man ställer sig framför den. Hon tittar o tittar och rätt vad det är så ler hon åt sig själv som om hon skulle fatta att detta var hon.
Sover bättre kan man inte säja att hon gör, men hon sover mer sammanhängande och är mer lättsövd. Jag får fortfarande gå upp och amma, en natt varje timme, en annan natt var annan timme, mer är 2,5 timme sover hon inte på raken. Förutom det första sovpasset på kvällen som kan vara från 21 till 01, 01:30. Men hon sover i sin säng och vaknar inte när jag lägger tillbaka henne där efter att ha ammat.
Ja om Irma kan jag berätta hur mycket som helst, min lilla solstråle, min lilla skatt. Hon ska få sin egna sida på hemsidan så ni kan läsa mer där.
>>> http://www.yohanna.se under baby 2 till vänster.
Grattis lilla Irma.
/mamma
7 november 2010 Sex and the city 2
I går så satt vi och tittade runt i TVn. Vi har betalTV. Främst för fotbollskanalen som visar alla Barcelonas matcher. Hur skulle annars O överleva ....?!?
Men där i finns också en hyrservice, man kan hyra en film under 24 timmar. Vi har inte använt den så mycket för det har varit fullt sjå med att hinna titta på TVn, men igår så satt vi alltså och tittade runt för att se vad det fanns för filmer.
Då såg jag den!
Sex and the city 2.
Jag har haft planer på att ladda ner den för att se den själv. O är ju inte så intresserad av kärlekstrams. Men den tiden har liksom inte infunnit sig heller. Och att gå iväg på bio, där den visades för inte så länge sedan.....ja det fattar ni. Det kan jag ju inte.
Sist jag var iväg, var det på Avatar, inte i 3D. Och då var jag gravid.
Men nu fanns filmen alltså här. Och jag hade orken. John Blund hade inte kastat sömnpulvret i ögonen än. Det fanns tid. Visserligen satt jag med Irma i armarna och ammade och försökte söva henne, men det gick så bra så.
Problemet var egentligen bara Octavio. Skulle han gå med på en kärlekstramsfilm????
SNÄÄÄÄÄÄÄÄLLLA!!
Och han är ju drömprinsen, så det är klart att vi såg den.
Åh vad bra den var. Jag kan inte sluta tänka på den. Jag var/är ju en fan av serien och har alla avsnitt på DVD. Den första filmen har jag också sett men vill ha den också. Det är avsnitt/filmer som man kan se om och om igen.
Det är som jag förklarade för O, även om du tycker att kläderna, personerna, omgivningarna och allt runt omkring är överdrivet, för det är klart det är överdrivet, så är själva handlingen, andemeningen i varje avsnitt sanning. Det är sånt som tjejjer går omkring och tänker på.
Som i denna filmen, när Charlott bakar muffins med flickorna och måste gå in i skafferiet för att gråta. Det var så jag nästan började gråta jag också då. För hur många gånger har inte jag suttigt på toan, för mig själv, gråtandes för att ungarna blivit för mycket.
Eller Carries rädsla för att förhållandet ska bli tråkigt och som alla andras. Det är vi väl alla rädda för. Även om det inte tar sig sådana drastiska uttryck som hennes.
Sen är ju filmen kryddad med fina kläder, bra musik och en massa annat lull lull som inte finns i verliga livet. Men det är ju därför man tycker om den så mycket. Alla drömmar som den väcker hos en själv att få vara så där glamourig.
Åh jag är salig. BetalTVn är verkligen värd sin vikt i guld. Nästa gång ska jag försöka se Robin Hood med Russel Crowe. Den verkar bra.
Och det kan bli enkelt, O verkar vilja se den också. Då är bara problemet John Blund.
Hur håller man honom borta?
/Y
6 november 2010 Skoaffärer
Åh vad fina de var, åh vad sköna de var, åh vad prisvärda de var.
Hon köpte sig ett par.
Hon köpte mig ett par
OCH!!!
Hon köpte med sig två par med sig hem till sina kompisar.
Ett par dagar senare ringde hon mig och sa:
- Kan du gå till affären igen och kolla hur många skor de har. Jag har visat upp mina på jobbet och nu vill alla ha likadana.
Så det är det jag har pysslat lite med under veckan. Jag har varit runt i affärerna och köpt skor. Det är ett evigt pysslande och knåpande för att få ihop rätt par i rätt nummer och färg.
Men nu har jag 22 par i gästrummet.
Jag älskar att shoppa skor (och handväskor) och Spanien är bra på så sätt att här finns det mycket fina skor. Vädret tillåter ju att gå omkring i klackskor året runt så det finns en uppsjö med fina finskor. Jag har hela garderoben full, många har jag inte använt mer än en gång, om ens det.
Men jag tänker inte skicka 22 par på posten....det blir det inga bra affärer av. När föräldrarna kommer hit igen i jul så får de ta med sig en tom resväska och frakta hem alla skor i.
Men jag är mycket imponerad av min mor. Hon fick en idé och genomförde den.
Så vill jag också göra.
Jag har många ideér. Mitt problem är att jag oftast inte genomför dem. Jag tappar sugen på halva vägen.
Annars har jag rätt många, rätt bra ideér......
/Y
PS Blir du sugen på att ha dena sko också, så får du tala med min mor. Hon sköter detta. Men de är djäkligt sköna och lätta skor. Perfekt att jobba i. Om man har innomhusjobb såklart. DS
6 november 2010 Lördagstjuv
Halva lördagen har gått, vart tog den vägen?
Nu är det dags att börja med lunchen ju, och så lördagsgodiset.....det har inte kommit fram.
Vi har ju bara ätigt frukost, hängt tvätt, tvättat tvätt, diskat berg, svarat på mail, gluttat lite på bloggar, O slipar i nya balkongen. Men det går undan....håll i hatten.
Jag lyckades ju inte blogga något igår och därför har jag massor att skriva idag, det är inte klokt. Jag får ta det pö om pö.
Först så skrev jag massor på min bok igår. Därför blev det inget bloggande. Man måste passa på när andran faller på, och inspirationen. För den finns inte alltid där så det gäller att få saker på pränt som man har i huvudet och tid och ork. Annars så tappar man bort dem. Eftersom jag inte har en bärbar så kan jag inte bara sätta mig och skriva när jag kommer på nåt bra och detta brukar resultera i att de flesta av mina braida texter glöms bort innan jag hinner till datorn. Jag har försökt att undvika detta fenomen genom att använda ett hederlig gammal anteckningsbok. Ibland lyckas det. Men för det mesta så sliter Alexander pennan ur handen på mig och ska skriva när han ser mig, för hans inspiration faller också på, precis när min gör det, typiskt...
Jag skulle ju visa så fin jag var förra veckan. Jag satt uppe en natt och målade naglarna. När min mor var här så köppte vi ett höstigt nagelack som går ton i ton med min nya scarf och vi skulle måla oss och glassa vid poolen. Men tiden gick och vi hann inte det. Nu har det gått mer tid och jag har inte provat nya lacket.
Till festen förra veckan så satt jag uppe en natt för att äntligen få det gjort, man kan ju inte ha ett oprovat lack i skåpet, och det blev så fint så. Jättefin färg.
Men så hann jag inte fota det innan vi putsade fönstren på söndagen och ...ja, det flgade av.
Finns det nåt fulare än flagande lack?
Men jag är så stolt över att jag i alla fall målade dem och att färgen var bra.
Så jag tror att jag ska försöka måla om dem i natt.
Nu måste jag laga lunch, jag återkommer med mer.
/Y
4 november 2010 Frestelser & begär
Det är datorn som håller på att gå i pension.
Borde investera i en ny innan denna packar ihop totalt. Men det går inte alltid att göra det man borde. Jag kanske kan sälja ett av barnen......nääääää.......billigt?......nej så får man ju inte säja.
Ja jag sitter här igen, framför datorn, med min frukost. Ja just nu så är det inte morgon, snarare lunch, så lång tid har det tagit. Irma har både hunnigt att vakna, äta, bajsa och somna igen. Hela förmiddagen har gått och jag bara sitter här.
Dessa är ett av mina sk. "svaga" tillfällen. Jag har ett par stycken under dagen. Tillfällen då det är så härligt att njuta. Då kommer godsakerna fram och frestelserna är omöjliga att stå emot.
Jag måste snart ta tag i saken för jag är snart tillbaka på min vikt som gravid. Ja du läste rätt. Inte som innan gravid utan MED bebis i magen.
Är det inte meningen att man ska förlora vikt när man ammar?
Ja kanske inte om man hela tiden proppar i sig frestelser.
Men det är ju så gott.
Man måste ju njuta.
Man måste framför allt passa på när det är lugnt o skönt och man kan njuta.
Därför kallar jag dem mina "svaga" tillfällen. För det går helt enkelt inte att stå emot. Jag är ju värd dem eller hur? Så som jag kämpar. Ni ser helt omöjligt :)
Jag har tre svagheter just nu
*glass (en speciell från vår affär), cheescake med jordgubbssylt.
*choklad.....alltid denna choklad
*och ett par nya inplastade kondisbitar som man köper på lösvikt, speciellt då en banan-choklad-sockerkaka
Här-om-dagen tog jag fram mina tjockisjeans (de som jag hade innan den berömda viktnedgången med Må-Bra) och tänk, de passade perfekt.
Nu är det kris, tänkte jag, nu får vi göra något åt detta.
Det var likadant efter Alexanders födelse, men då var det kakor. Jag blev tokig i kakor o kex. Och gick upp upp upp. Men så gick jag ju ner allt igen. Tre år tog det. Men jag var nere på målvikten igen, lagom till att jag blev med Irma. Och nu är det kört igen.
Jag vet ju hur jag ska göra och jag SKA göra det. Men inte än.....(som det brukar låta). Jag hade tänkt att sätta igång efter jul och ge mig själv tiden fram tills dess att komma i ordning efter graviditet o förlossning o småbarnstid. Men jag vet inte om jag kan vänta så länge. Då kanske jag är bortom all räddning :)
Octavio har redan börjat. Han blev skrämd av hur mycket ha hade sympati-gått upp med mig. Han har börjat med steg 1:
- Godis o sötsaker bara på helgerna!
Det är steg ett på min åtgärdslista enligt mitt hälsoprogram som jag hittade på efter Må-Bra-viktnedgången. Det finns en massa steg och man måste ta dem i lugn o ro och vänja sig vid dem. Annars så går allt åt skogen.
Men om detta ska handla min tredje bok. Ska bara skriva färdigt mina två första. Eller så skriver jag dem samtidigt för det går nog inte att vänta.
Nästa "svaga" tillfälle kommer efter lunch då chokladbegäret slår till, då äter jag för att hålla mig vaken. Sedan kommer TV-soffan med glassen. Då äter jag för att mysa. Gott, gott, gott.
/Y
Drömpalats
"Det ska va på vissa vis. Det ger vi f-n i givetvis. Vårt palats är ett fullkomligt kaos."
"Andra har så fin planering, tid o råd med renovering."
"Det ska va på vissa sätt, stilrent ner i h-vetet."
Jaha ja, det går tydligen inte alltid att få in klippen
från youtube i bloggen. Koden är borttagen på begäran
står det. Ni får klicka på länken precis som förr i tiden.
Tekniken går frammåt...ha ha.
http://www.youtube.com/watch?v=uT1_knFNOoQ
Det är så fint hemma hos alla andra....gräset är grönare....
Runt omkring en så ser man så fina stileben och dekorationer som går ton i ton.
Precis som hemma hos oss.
Nu gastar Irma och jobbet kallar.
/Y
3 november 2010 Frukostförlust
Snart är det jul.
Jag har redan beställt julskinka. Det måste jag göra redan i oktober av en kille från Felix som skeppar över svenska matvaror hit. Jag antar att han säljer till alla svenska smörgåsbord som finns på ön.
Åh, jag måste verkligen ta och leta på något julbord i år. Kanske man skulle ta med svärisarna dit...
Men men....
Jag brukar alltid läsa en blogg, en speciell,. när jag sitter här och äter min frukost. Det är en tjejj, ganska så mycket yngre än mig faktiskt, som fick barn i samma veva som jag. Hon skriver om bebislivet, shopping och matlagning. Saker som jag tycker om också. Och inget hårt språk med svordommar eller egotrippar. Den passar mig.
För en tid sedan så annonserade bloggeskan att hon tänkte lägga ner bloggen. Hon var trött på alla skit som hon fick från kommentatorerna. Ingenting hon gjorde eller skrev var bra. Rätt vad det var så var bloggen borta, lösenordsskyddad. Nu saknar jag min frukostblogg.
Visst är det tråkigt att det ska bli så. Varför måste folk skriva dumma saker hos andra. Om man inte tycker om det man läser är det väl bara att sluta läsa och bege sig någon annanstans. Måste man skriva det man tänker? Nej! I alla fall inte jag. Jag läser en massa strunt på nätet men inte sätter jag mig ner och kommenterar allt detta strunt. Nej jag ger mig av till en annan blogg. Om jag däremot hittar något jag gillar så brukar jag lämna ett litet spår efter mig. Jag vet ju hur en liten kommentar värmer i hjärtat hos författaren.
Men detta fick mig att tänka också. Jag hade varit ganska avis på denna tjejjen som hade över 3.000 besökare om DAGEN på sin blogg.
Det ville jag också ha.
Hur får man det?
Men efter att detta hände så tycker jag nog att jag har det ganska bra med mina, runt 10 besökare. Jag känner nästan alla, får trevliga kommentarer, ingen som kommer dit bara för att klaga. Det är personligt, privat och ganska intimt hos mig.
Och det är nog bra.
Jag ska nog inte ha storhetsvansinne. Vi har det bra som vi har det. Och jag är glad för varenda besökare och kommentar som visar att man tycker om att komma hit och läsa det jag skriver.
Min blogg, här myser vi bara och är glada....hoppas jag.
TACK!
/Y
PS Och om du (acarolina) kommer förbi här och läser detta (man vet ju aldrig) så skulle jag bli jätteglad över att få tillbaka min frukostblogg och få veta hur det går för dig o Loppan. Hör av dig! DS
1 november 2010 Alla helgons dag
Lördagen försvann i allmänt slapp och pumpatillverkning (+ bråket jag skrev om). Söndagen blev vi bortbjudna och hux flux så var det bara denna enda sista dagen kvar att göra underverk på.
För underverk kan man verkligen säja att vi gjorde. Vi tvättade alla fönster i balkongen och de var skitiga kan jag erkänna. Det tog ett par timmar, allt tar ju mycket längre tid när man har en treåring som hänger en i hasorna och vill vara med och jobba i team, men nu är det gjort.
Naturligtvis började det att regna. Det gör det ju alltid när man tvättar fönster eller bilen.
Fönstrena var så smutsiga att det nästan inte gick att
se ut genom dem. Men vi har inte varit där och tittat
ut genom dem så ofta, så vi kan inte säja att vi lidigt.
Nu ska här bli dresingroom så fort som vi får det klart.
En annan sak som jag också fick gjort är undanstoppningen av nyfödds-kläderna. De har varit för små en bra tid men nu fick jag dem undanstoppade, storlek 50.
Det var väldigt sorgligt, men det är ju ingen idé att ha dem framme. Det kommer ju inte passa något mer bara för att de ligger där och tar upp plats. Nej fram med nya fräsha kläder.
Fast sorgligt var det. Troligtvis kommer jag ju inte att använda dem nån mer gång. Fast skänka bort dem vill jag nog inte än....inte riktigt än:)
Så var denna helgen över, fort gick det, som bara attan.
I morgon väntar skola igen, det var länge sedan (för Alexander alltså).
Hej hopp!
/Y
31 oktober 2010 Poolparty med regnvarsel
- Kom över sa hon, så grillar vi på söndag. Och barnen kan bada i poolen.
Visst, vi var inte sena att dra nytta av att bli inbjudna till poll o grillkalas. Dessutom skulle det komma fler barnfamiljer och det är alltid kul att höra vad alla andra har för sig.
Jag har ju legat inne, sjuk hela veckan så jag var ganska skvallersugen.
Det var bara att riva runt i frysen och försöka hitta något grillvänligt. Tur, jag hittade en fläskfilé som fick ligga i Santa Marias grillmarinad "Smokey Honey" under natten.
På söndagen vaknade vi:
REGN!!
Det slår aldrig fel och är så deprimerande. Precis när vi ska iväg och poola.
Men vi hade tur. Det regnade i Las Palmas, men när vi kom fram till San Filipe, där C bor, så var det uppehåll och solglimtar.
Vädret skötte sig hela dagen och barnen kunde till och med ta sig ett dopp.
Vi var kvar ända till sena kvällen och alla hade det kanon. Det var underbart att träffa alla väninnorna, med barn o sambor. Vi talade om ditt och datt och även om det aldrig blir samma sak som när vi var "unga och fria", nu måste man ha ett öga på tre-åringen som vill kasta sig ioolen, en arm på bebisen som vill amma och försöka hänga med i tre diskusioner samtidigt, så var det kul att träffa folk.
Det är en sak som jag verkligen saknar, sedan jag blivit mamma. När man träffar andra mammor så är det omöjligt att ha en normal konversation. Man hettstalar och i munnen på varandra för att hinna med att säja så mycket som möjligt innan något avbryter. Det kan vara en unge som vill gå på toa, en bebis som skriker, en som vill ha vatten, en som måste sövas osv. Alltid är det någon som är på språng för att göra något och som då missar en del av samtalet. Och så är man sådär splittrad så man inte riktigt fattar vad som sägs, när man måste lyssna på alla samtidigt, samtidigt som man måste svara på 1000 frågor från treåringen och sjunga vaggvisa för bebisen.
Men det är kul att träffa folk och det är ju bra att alla är i samma sitts och vi förstår varanda.
Vi kom hem sent. Alexander somnade i bilen och vi andra slängde oss ner i soffan för att se på TV, amma och äta godis i skenet från pumpalampan som flugorna fortfarande inte ätigt upp, men den ligger i riskzoonen och överlever nog bara en dag till.
/Y