19 Juli Liten undersökning..."När är det dags att packa väskan?"
Jag läste någonstans att aldrig är väl kvinnor så intresserade av andra kvinnors förlossninghistorier som inför sin egen och det är verkligen sant. Och nu vet jag ju lite vad jag har att vänta mig. HUUUUU (lite skämt huuuu).
Därför kommer här en liten undersökning:
1. När kom ditt/dina barn till världen?
(En graviditet varar ju 40 veckor och min Alexander kom till världen på 40+1, vattnet gick exakt på dagen 40 veckor)
2. Hur startade din/dina förlossningar?
(vattnet gick, värkar började komma, blev igångsatt, eller hur?)
3. Hur länge varade din/dina förlossningar?
(Från att vattnet gick, eller det kom värkar så att du fattade att detta var förlossningsvärkar, att nu är det på riktigt)
4. Hur mycket vägde och mätte/ ditt/dina barn?
(Alexander vägde 4180 gram och mätte 56 cm, stort? Betyder det att detta blir i samma stil eller kan det variera?)
5. Vad körde du för smärtlindring? Fungerade det?
(epidural, lustgas, profylax, massage eller skälla på partnern:))
6. Man är ju alltid efterklok. Har du kommit på något som skulle fått det att gå bättre?
(Jag skulle inte ha legat ner som de sa åt mig utan varit uppe och gått)
Svara genom att klicka på kommentera här under.
Tack för all hjälp och för att du svarat.
Vi höres!
/Yohanna
1. När kom ditt/dina barn till världen?
(En graviditet varar ju 40 veckor och min Alexander kom till världen på 40+1, vattnet gick exakt på dagen 40 veckor)
Barn 1 föddes i 37+0, barn 2 i 38+1.
2. Hur startade din/dina förlossningar?
(vattnet gick, värkar började komma, blev igångsatt, eller hur?)
Barn 1 med att vattnet gick, barn 2 med värkar och vattnet gick först på BB, då de stack hål på hinnorna.
3. Hur länge varade din/dina förlossningar?
(Från att vattnet gick, eller det kom värkar så att du fattade att detta var förlossningsvärkar, att nu är det på riktigt)
Barn 1: Från att vattnet gick tog det 29 h, men bara 9 av dessa med ordentliga värkar.
Barn 2: Ordentliga värkar till födsel, hm, kanske 8 h?
4. Hur mycket vägde och mätte/ ditt/dina barn?
(Alexander vägde 4180 gram och mätte 56 cm, stort? Betyder det att detta blir i samma stil eller kan det variera?)
Barn 1: 2510 48 cm
Barn 2: 3100 49 cm
Jag tror att man är mer eller mindre benägen att få stora eller små barn, det beror ju också på hur lång graviditeten håller på. Så det kan variera lite tror jag.
5. Vad körde du för smärtlindring? Fungerade det?
(epidural, lustgas, profylax, massage eller skälla på partnern:))
Massage, varm riskudde, en bra partner. Fungerade toppen!
6. Man är ju alltid efterklok. Har du kommit på något som skulle fått det att gå bättre?
(Jag skulle inte ha legat ner som de sa åt mig utan varit uppe och gått)
Ja. Med barn 2 skulle jag ha åkt in tidigare, han föddes nästan hemma. Annars gick jag tills kroppen sa åt mig att lägga mig, och andades som kroppen sa åt mig. Så, mitt råd är: Känn efter. Lyssna på kroppen. Se inte värken som din fiende, utan som ett bevis på att bäbisen snart kommer. Försök att slappna av mellan värkarna. Känn lugnet! Du kommer att klara det!
Jag håller alla tummar för att du/ni ska få en fin förlossning!
Stor kram
Hej! Man kan lära sig en hel del av andra, även om alla förlossningar är olika.
Så här var mina förlossningar!
Barn nr 1 (William) 1. Han föddes v 39(jag låg inlagd i tre v innan förlossningen)
2. Jag blev igångsatt.
3. Jag blev igångsatt kl 10:30 på fredagen och 22:30 på lördagen föddes William.
4. Han vägde 2800 g och var 48 cm lång.
5. smärtlindring var epidural o lustgas.
6. Det jag inte visste då det bad jag om vid förlossning nr 2. Jag mådde så illa pga för högt blodtryck så jag kunde/orkade inte göra så mycket än absolut det nödvändigaste.
Barn nr 2 (Emelie)
1. Det var v 39 även denna gång. (var även denna gång inlagd före förlossningen, men inte så länge och i perioder)
2. Igångsatt
3. Det gick betydligt snabbare denna gång.
4. Hon vägde 2900 g och mätte 47 cm.
5. Endast lustgas. Det gick så fort så de hann aldrig ge mig epidural.
6. Denna gång bad jag om bedövning när de skulle sy mig efter förlossningen. Det gjorde skillnad:-) Jag orkade denna gång stå vid ett gåbord och det kändes bättre än att bara ligga i sängen.
Gör bara det som känns bra för dig. Det finns så många olika sätt och metoder. Spännande att det inte är så länge kvar. Jag tänker på dig! Kramar Ina
