Ja så fick vi till ett julkort i alla fall, efter mycket om och men...


Årets julkort blev äntligen taget precis innan gästerna och tomten kommer. När vi alla är nybadade och någorlunda sams och lugna.

Dagen tillbringades under mycket stressande och kämpande, mycket stånknande och stönande. Jag vill så mycket och planerar så mycket. Men hamnar ofta på efterkälken och så rasar hela planeringen.

Jag gick i den gamla vanliga fällan: att spara alldeles för mycket till sista minuten. Jag vill ja ha pinfärsk bröd och mjuka köttbullar, därför sparar jag att göra dem till sista dagen. Vilket resulterar i stress och trassliga nerver. Det i kombination med hispiga barn går inte ihop och det blir en kollision som är väldigt tråkig.

Till slut, efter att ha haft Alexander tittandes på TV hela dagen för att kunna få något gjort, så fick jag inse att det inte var värt det. Jag sket i både köttbullar & Jansson och så hoppade vi ner allihopa i badkaret.
Hoppas att jag har lärt mig tills nästa år.

Förklaras skall väll att i går, den 24 december, julafton, är en vanlig dag här. Man jobbar som vanligt och själva firandet sker inte förens på kvällen, sent.
Dagen var alltså normal. Jag pysslade, var på vårdcentralen (inget utrett där får återkomma), var och handlade, lagade mat, bakade bröd & kaka, diskade osv. Som vanligt.
Klockan 17 kom O hem från jobbet och julen kunde börja. Då var vi, hemmafruar o barn, nybadade och färdiga. Hade bråkat hela dagen och var sönderstressade, men nybadade.

Senare kom svärföräldrarna över, tomten kom och sedan åt vi middag. Jag hade gjort revbensspjäll för första gången i mitt liv och de blev UNDERBARA!
Recept kommer senare.


Alexander blev alldeles till sig över tomten och visade honom hela huset. När han hittade klappar överallt visste han inte till sig av glädje och slet upp klapparna med en fart som överaskade oss alla. Vi bara satt och njöt av ögonblicket. Det är för detta som man har slitit som en gris innan jul...


Ungarna stoppdes i säng under halva middagen. Klart de orkade inte mer. Jag fattar inte hur spanska barn orkar med. Sover de längre på mornarna eller...För all firning sker alltid sent på kvällarna.

Nästan direkt efter att vi ätit efterrätt så gick svärföräldrarna hem. Kan det ha varit för att jag satt och gäspade konstant vi bordet????:)
Och O och jag gick och lade oss på en gång. Vi plockade bara in allt i köket.
Vi orkade inget mer.

I morgon ska jag inte göra någonting.....tänkte jag när jag somnade.

Det var våran " goda jul" det....♥