Ja då sitter man här igen. Det var inte länge sedan sist. Det är dags att packa väskorna och åka till flygpltasen. Vi ska åka klockan 22 i kväll. Planet hem går från Arlanda klockan 7 på lördagsmorgonen så vi måste vara där för att checka in klockan 5. Det tar ca 4 timmar att åka från P-boda till Arlanda med kiss- och kaffe-pauser. Det gör att vi borde åka hemmifrån vid 1-tiden på natten. Vi struntar i det och åker direkt när min mor kommer hem från jobbet vid 22-tiden ikväll. På så sätt slipper vi gå upp mitt i natten och Alex kan somna i bilen. Det är ingen optimal lösning men det blir bäst så.

En månad går så fort. Vi har hunnnit med så mycket men det känns som om det är mer som vi inte hunnit med, men så är det alltid. Jag känner mig ganska nöjd ändå. Det ska bli skönt att komma hem och slippa längkalsonger och torra narriga händer.

Fast vist är Sverige fint på hösten, och på vintern och så på våren förståss, och självklart på sommaren. Varje årstid har sin charm. Men det är lagom med en månad höst. Nu är jag nöjd.

Det är så sorjligt. Denna dagen är den värsta på hela året, när vi ska åka hem från semestern. Man ska packa och oroa sig för övervikt. Så ska man åka den sorjliga resan till flygplatsen när ingen säjer någonting för alla sitter med en klump i halsen. Och så flygplatsfarvälet, jag HATAR det! Jag säjer direkt åt mina föräldrar att gå, för jag klarar inte av att sitta och titta v på varandra med gråten i halsen och tårarna i ögonen. Åk! Säjer jag bara, vi hört på telefonen, fast nu blir det ju på webkameran för de har skaffat bredband så det känns ju lite trevligare.

Jag ska gå upp och passa på att sova lite nu när Alexander sover. Vi höres senare så berättar jag mer.

Hej! och vi kommer tillbaka....
/Y