I går så var det Alexanders födelsedag. Han fyllde 2 år.

Det är inte klokt vad tiden går. Och jag menar det verkligen. Jag tyckte att det gick fort förra året då han var liten och innan det när han inte fanns och också innan dess när jag var ung och singel så tyckte jag att tiden gick fort.
Men nu så är det inte klokt vad fort den går och fortare tycks det gå.
Hur ska det bli om jag börjar att jobba eller får fler barn. Då kommer jag inte ens att hinna med att gå på toa. Ja redan nu är det problem med att hinna med det.
Men hur ska det bli, jag är riktigt orolig?

Eftersom han fyllde på en måndag så bestämmde vi oss för att fira lite familjärt på födelsedagen och spara det stora barnkalaset tills på lördagen då ingen behöver oroa sig för jobbet.
Sagt och gjort. Jag bakade en äpplekaka, dammade lite i fönstrena och bjöd in farmor och farfar.
Vi hade det mysigt, öppnade presenter och njöt av kakan som blev underbar fastän det var ett bantarrecept.



Alexander fick en massa prenter från oss alla.
En stor traktor till stranden (eftersom han är omåttligt intresserad av traktorer nu och ser den och skriker efter dem överallt. ja det är väl inte så konstigt eftersom vi bor mitt i en byggarbetsplats).
En bunt t-shirts och linnen till sommaren.
Ett flygplan med Musse, Mimmi & Pluto (han har upptäkt Musse efter att jag laddat en en film från nätet och är nu helt begaistrad i honom)
En bok om lantgården.
En bok och födelsedagskalas med knappar med ljud till.
En Mussenalle (som han fick i lördags när vi var ute och handlade och den har han inte skillts från sedan dess).
Ett par bilar med Nalla Phu och Tiger körandes.



Som vanligt så kommer jag inte med på bild eftersom jag är den som kommer ihåg kameran och därför får dokumentera. På lördag, på födelsedagskalaset, ska jag komma ihåg att delegera den uppgiften till någon annan.

Alexander var alldeles uppe ivarv och lekte med alla leksakerna samtidigt. Jag tror att alla presenterna gick hem hos honom.
Efter att gästerna åkt hem så tog det en bra stund att lugna ner honom men sedan så somnade han som en stock i sin säng.
Det är jobbigt att fylla år, det ringde folk från när och fjärran och sjöng, det kom födelsedagskort och presenter med  posten, brevbäraren grattade, det kom mail på datorn och man får stå i centrum hela dagen.
PHU!!!!

(som vanligt så finns det fler bilder på hemsidan www.yohanna.se under album och Alexander 2 år eller till höger i nyhetsspalten)

I dag är det ju tisdag och på tisdagar är det min skriva-blogg-dag och jag hade verkligen tänkt att skriva idag.

Jag vaknade bra, efter en riktigt bra dröm, en sådan där som ger bra humör även efter att man vaknat.
Men så fick jag ett samtal som gjorde att det sket sig hela humörgrejjen och nu är jag på sådant dåligt humör att jag bara kan tänka på tråkiga saker.

Jag är trött på att kämpa för rättvisan.
Jag är trött på att bli behandlad som skit och att folk försöker att lura mig hela tiden.
Jag är trött på att söka jobb.
Jag är trött på att inte ha några pengar.
Jag är trött på att banta och ständigt vara sugen på saker jag inte får äta.
Jag är trött på att ha dåligt samvete för att jag äter saker som jag vet att jag inte borde.

Och sånt kan man ju inte skriva om, det är ju jättedeprimerande. Så jag skriver nog inte idag utan jag går nog och sätter mig på balkongen och solar lite. Vi har äntligen fått fint väder och varmt.

Tills dess ger jag er min länk till sveriges radios webradio med melodifest hela dagen lång. Det lyssnar jag på just nu när jag sitter vid datorn. Lite glad blir man ju av alla gamla melodifestivalgodingar....
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp

Hoppas att ni har en gladare dag.
/Y

Hej!
Sitter framför datorn och ska precis börja att skriva dagens artikel till resebloggen jag skriver för.

Idag regnar det och inte lite. Jag väntade med dagens promenad tills det var nästan försent och sedan insåg jag att det inte skulle sluta. Så jag satte på oss det närmsta regnkläder vi har här.

Alexander har ganska bra för han har fått ett par regnbyxor av kusinen Hugo och en vindjacka som är ganska bra. Men gummistövlarna lämnade jag i Sverige i sommras. Hade jag vetat att det skulle regna så mycket som det har gjort denna vintern så hade jag tagit med dem hit.
Nu får han använda vanliga skor och det går inte så bra för där muddarna slutar på byxorna och skorna tar vid så tittar strumporna fram och blir blöta.

Men men vi gick ut i alla fall.
Och vad folk tittar på en här när man är ute i regnet.
Ska du ta livet av ungen?!?
Men då är det bara att förklara att vi har varma kläder på oss och lite regn är inte farligt.
Det gick jättebra ända tills det kom en stor droppe från taket och föll rakt i ögat på Alexander då tycke vi att det var bra och gick in.

Nu ligger han och sover med varma torra kläder och jag sitter insvept i en ullfilt framför datorn.
Dagens arbete väntar.
Ha det bra!

Jag har ett rum som är över i lägenheten. Där har vi en massa skräp som inte får plats någonstans och där sover gäster när det kommer några. Egentligen ska allt skräp ner i förrådet men eftersom förrådet är fullt med fukt så kan vi inte ställa ner något där innan fastigheten har löst problemet med fukten.
Vi provade att ställa ner saker där när vi flyttade hit och ALLT var täckt av mögel där ner innan ens en vecka hade passerat.

Men men hur som helst. "Skräp-rummet" har förvandlats till ett "dressing-room" nu. Det är fullt med halvuppackade kartonger, det hänger karnevalskostymer, påsar med smycket och tillbehör står på golvet och sminkväskan står beredd för att fylla sin funktion.
Det är karneval här och i helgen har vi verkligen firat allihopa.

I torsdags så var vi ute på stan för att hitta en kostym till Alexander men vi hittade bara skräp eller dyra saker. Jag ville inte köpa en kostym för 300 kronor som han ska använda i år och så är den för liten. Och jag ville inte köpa något som var töntigt som en hund eller kyckling.
Men så såg vi den!
En liten pajjaskostym som var så söt. Men den var för liten. Eller inte för liten men den satt för trångt för att kunna ha en mjukisdräkt under och det är nödvändigt att ha. Eftersom det är ganska kallt här nu på kvällarna och det kan blåsa kyliga vindar.

Men jag tog en sväng på avdelningen och JA jag hittade samma kostym i en större storlek. Det var bara en tråkig fluga till kostymen så jag ägnade fredagseftermiddagen åt att sy en ny fin slips och täcka den med paljetter så blev kostymen tipp-topp.

 

På lördagseftermiddagen var det "Stora Karnevalståget" och vi hämtade svärmor och åkte till starten där tåget skulle avgå. Svärfar skulle sova middag (siesta) så han ville inte följa med. Jag och Alexander hade klätt ut oss och Octavio åkte oklädd föra han hade "inte lust".

 

Karnevalståget är ett tåg med alla grupper som ska uppträda under karnevalen + ett antal lastbilar som man smyckat. Tåget avgår från hamnen i ena änden av Las Palmas och går sedan igenom hela staden i snigelfart. Vi åkte till ett ställe nära avgångsplatsen för tåget för att i alla fall kunna se en bra bit av tåget innan det skulle vara dags för Alexander att gå och lägga sig. Vi hade stämt träff med Eduardo och Yeray som har en som på tre dagar yngre än Alexander.

Över hela staden såg man folk stå och vänta på tåget, uppradade längs gatan runt avspärrningarna som polisen ställt upp. Vi parkerade i ett parkeringshus nära och fick plats av ren tur för det var kö för att komma in och parkera och längs alla gator och till och med längs motorvägen var det bilar parkerade.

Och så skulle vi försöka att knö oss in till stället där vi bestämt möte och det var folk högt och lågt och av en ren slump så hittade vi kompisarna. De hade ställt upp sig längs gatan tillsammans med ett annat kompispar och parkerat alla barnvagnarna så vi hade en bra bit att stå på och så att barnen såg bra. Det andra paret hade med sig en kundvagn som de målat och förberett med stol i så att alla barnen kunde vara i kundvagnen och se bra och inte bli överkörda av någon eller springa bort. Bra för trötta småbarnsföräldrar med armar som spagetti efter mycket konkande på barn.



Så kom tåget med sång och dans och karamellkastande från lastbilsflaken. Massvis med roliga utklädnader och ett par pojkspolingar till och med sa:
- Hola guapa till mig (typ hejsan snygging) så jag blev stolt och kände mig uppraggad :)
Men uj vad sakta det gick. När det gått ett par timmar, från klockan 5 till ca 8 så hade det bara åkt förbi ett 20-tal karosser av 90!!!
Vi åkte hem för att äta men de som var kvar fick nog vänta hela natten för att få se alla.

På söndagen var det utklädningstävling för barnen i stora SantaCatalina-parken och vi åkte dit med samma par som dagen innan och deras son Ariko. Där spenderade vi ett par timmar under solen som sken på en blå himmel. Underbart.

 


Alexander somnade trött i sin vagn fastän musiken spelade på högsta nivå.
Det är tröttsamt att vara på fest...

På måndagskvällen bestämde vi oss för att nu var det föräldrarnas tur att gå på fest och vi åkte till farmor och farfar för att lämna Alexander och förbereda övernattning.
Det var traditionell folkfest i gamla stan i Las Palmas.
Alla klär ut sig i vita linnekläder och kastar barnpuder på varandra under musik av levade orkester som prommenerar gatan fram.
Seden av detta kommer från ön La Palma och är ifrån då kanarierna åkte till Sydamerika för att göra sig rika, eller överleva, precis som i Sverige på den tiden.
När de kom tillbaka var de klädda som typ maffioser från Argentina och hade fickorna fulla med pengar och guld som de strödde omkring sig.
Förståligt nog så har jag inga bilder från den festen eftersom det är väldigt riskabelt att ta med sig kameran till ett puderkrig. Stor risk att den inte kommer att fungera efter detta.
Vi hade det jättekul och kom hem klockan 5 på morgonen som riktiga ungdomar. Alexander hade klarat sig fint hos farmor och farfar och klarade sig ännu bättre på morgonen då mamma och pappa behövde sova ut.

Karneval karneval......(som vanligt finns det fler bilder på hemsidan i albumet)