Idag regnar det.
Men hela förra veckan hade vi värmebölja här på Gran Canaria. Ute på gatan var det 35 grader och mer, och inne hos oss i lägenheten (som normaltsett är svinkall) hade vi 30 grader.
Det känndes jättekonstigt. Värmen bara kom på ett ögonblick och så försvann den lika fort som den kom.

Alexander och jag kunde inte gå ut på dagarna utan vi var tungna att vänta till värmen lagt sig vid 19-tiden på kvällen. Och innomhus fick vi gå i bara trosor, och ändå svettades man.
Tvätten som jag hände i badrummet och som vanliga dagar tar 2 dygn på sig att torka (det är väldigt fuktigt inne hos oss) tog 1 dag i helgen.

På söndagen var det lite mindre varmt så vi tog på oss sommarkläderna och söndagsflanerade på Las-Canteras-avenyn som är en aveny som går parralellt med stranden i Las Palmas. Det tog oss ca 3 timmar fram och tillbaka med glasspaus och allt. Det var fullt med folk på stranden, inte en knappnål hade fått plats mer. Och på avenyn så var det massor med folk med barnvagn som var ute och gick. Alla hade vi varit instängda hela veckan på grund av värmen och nu kunde vi äntligen få komma ut och lufta oss lite.

Men idag som sagt så regnar det och i natt frös jag under mitt lakan.
Idag ska vi till sjukhuset på hörselkontroll med Alexander. Hur man nu testar hörseln på en bebis förstår jag inte så jag får återkomma i den frågan.

Vi höres!!!

Y

Det var mors dag här i söndags. Jag tänkte inget speciellt på det förutom att jag nog borde påminna Octavio om att han borde köpa något till sin mor när vi skulle dit och äta lunch.

När Octavio kom hem från jobbet var han fullastad med blommor. En stor bukett med röda rosor och en stor bukett med solrosor.
- Till mamma Yohanna, sa han.
Jag hade inte reflekterat över att jag nu är mamma.

Vilken kille va?!?

 

Ja jag skulle ju berätta om vad som hände när vi var i Puerto Rico.

Det var ju lång-helg eftersom tisdagen var ledig pga 1a maj "arbetarnas dag". Vi hade åkt ner till bungalowen som var ledig: jag, Octavio, Alexander, Octavios föräldrar och hans farbror och faster. Octavio var visserligen tvungen att åka och jobba på måndagen men vi hade bestämt oss för att ha en långhelg ändå, i solen.



Så vi var där fredag eftermiddag, lördag, söndag, måndag (O åkte iväg och jobbade) och tisdag. Bungalowen ligger i ett komplex som består av ca 35 bungalower runt två pooler och en reception som för tillfället är stängd. Alla bungalower har en parkering på framsidan och en terrass på baksidan som leder ner till ett gemensamhetsområde med solstolar och parasoller.
Alla bungalower ägs av olika personer och en del hyrs ut till turister och en del används av sina ägare. Under långhelger brukar det bli fullt med kanarier där och när så många människor ska samsar på samma ställe så är det naturligt att vissa sammanstötningar uppstår.

Under denna helgen så hände det en del men jag och Octavio missade det mesta eftersom vi var uppe på rummet med Alexander, antingen bytandes blöja eller ammande. När vi var ute på terassen hände det inget roligt.
Det var ett par som satt utanför receptionen och hånglade och lite till. Det pågick under flera dagar och nätter och det verkade som att de tyckte om att bli beskådade för där passerar alla som ska in och ut från området och när folk passerade så gick det extra hett till. Men när de gick för långt och sa "fucki-fucki" till barnen som lekte vid poolen tyckte föräldrarna att det var nog och tog ett snack med paret.
Men det såg vi aldrig, eller hörde för det var en utskällning på spanskt manér.

Så var det en incident med en agresiv hund och ett barn som kissade på sig av rädsla. Men det fick vi höra om i efterhand också.

På tisdagen var det kaos i PR. Massor med människor var där för att njuta av playan och det var ont om gratis parkeringar. Som jag berättade förut så finns det privata parkeringsplatser framför bungalowerna. Två bilar parkerar på en yta framför varje hus. Våran yta var ju full för vi var ju tre bilar och grannen hade en bil. Men grannen på andra sidan hade åkt en sväng och när han kom tillbaka så hade en besökare till playan snott, inte bara hans parkeringsplats utan bägge två i hans ruta.
Grannen ringde polisen som kom och tittade på situationen. De beklagade men kunde inget göra. Parkeringsplatsen var privat och visst var det fel av playa-besökaren att parkera där, men eftersom det inte var allmän parkering eller bilen störde trafiken så kunde de inte flytta bilen.

Grannen blev så irriterad att han parkerade bakom playa-bilen så att den blockerade hans utfart och således inte kunde åka hem utan att först behöva be grannen flytta på sin bil. Sedan väntade alla med spänning på vad som skulle hända och när skulle denna playa-besökare komma tillbaka.

När Octavio och jag gjort oss i ordning för att åka tillbaka till LP (vid 8-tiden) så hörde man en tuta som tutade frenetiskt. Alla ställde sig i fönstren för att titta på spektaklet. Playa-besökaren hade kommit tillbaka från playan och ville nu åka hem. Hon fann bilen inparkerad och blev naturligtvis sur över att inte kunna åka hem. Hon tutade frenetiskt tills några turister stack ut huvudet genom dörren och bad henne sluta tuta eftersom de hade en baby som försökte sova.

Hon knackade på grannens bungalow men därinne satt hela familjen och hade bestämt sig för att inte öppna utan låta henne vänta tills hon fått sig en läxa.
Playa-kvinnan ringde nu polisen som kom och förklarade samma sak för henne som för grannen, att de inte kunde flytta på bilen. Självklart fattade nu alla vad som var på gång och polisen knackade på dörren som grannen nu öppnade och förklarade vad som hänt. Gatan var nu fylld av människor som ville se och höra vad som var på gång. Grannens hela familj med släktingar, jag och Octavio som skulle åka hem och vår familj samt de andra grannarna. Playa-kvinnan förklarade att hon inte förstått att detta var privata parkeringar och att hon bara gjort ett misstag.
Alla diskuterade nu och polisen stod handfallna.
Octavio och jag var tvungna att åka men vi hörde sedan att polisen bett grannen flytta på bilen och låta kvinnan åka.

Så går det till här!
Jag kände mig lite generad över allt ståhejet, men det är bara att vänja sig. Här vet alla allt om alla och lägger sig i och lägger inte band på tungan. Men så kan man också räkna med ett helhjärtat stöd från sin familj och sina vänner. Man behöver aldrig stå själv i stormen.
Om man inte är playa-kvinnan förstås och har gjort ett misstag.

Viva España!!!!

Jag kom på varför han spände sig och satte mjölken i halsen.
Det var en rap.
Av en tillfällighet la jag upp honom på axeln en gång när hela proceduren med suga, spänna kroppen, sätta mjölken i halsen satte igång och genast kom en rap.
Det var därför.
Eller en gas, det hände också. Att han försökte släppa en gas samtidigt som han försökte suga. Det gick inget bra, har är ju karl. De kan ju bara göra en sak i taget....

Nu vet jag det i alla fall och det är en sak mindre att oroa sig för.

I helgen åkte vi till södra delen med Octavios föräldrar.
Jag ska berätta om det.
Samtidigt skriver jag och lägger ut kort på Alexanders sidor på hemsidan.

Tack för alla råd från "mammorna".
Jag tror att jag ska läsa mindre AnnaW och sluta stressa mig för att det inte går som hon skriver.
Det är inte bra att oroa sig när det går så bra ändå.

Vi höres!!!!
Y