Jag sitter här framför datorn, det är lördagsmorgon och klockan är 8. Jag har varit vaken sedan klockan 6 och legat i sängen och funderat på allt och ingenting. Octavio snusar och sover brevid mig och jag vill inte väcka honom. Jag kommer så väl ihåg hur värdefulla helgmorgnarna är när man jobbar. Att äntligen få sova tills man vaknar av sig själv och slippa den förhatliga väckarklockan. Jag har alltid haft morgonbesvär, hatat att behöva bli väkt för att gå till jobbet, även om jag älskat mitt jobb och arbetsplats. Morgnarna har varit riktiga depritionstillfällen då jag haft den ena konstiga tanken efter den andra. Dett brukar ha gått över till jag kommit till jobbet men har varit lika jobbigt varge morgon. Därför vill jag inte väcka O med mitt snurrande i sängen utan låta honom sova ifred tills han vaknar av sig själv.

Så nu sitter jag här och försöker ta tillfället i akt och uppdatera bloggen lite. Jag ska självfallet gå tillbaka till sängen sedan men för tillfället sitter jag här.
Detta med att vakna tidigt på morgnarna är ett fenomen som uppstog för 1-2 veckor sedan och jag läste i min graviditetsbibel att det är ett sätt för kroppen att föbereda mamman på de stundande tiderna med korta sovtider och tidiga amningsmorgnar. Jag har börjat vakna om nätterna och tidigt på morgnarna, fast de tidiga morgnarna har en tendens att bara dyka upp på helgerna då jag vaknar med huvet fullt av det jag vill hinna under dagen och det som måste göras innan födseln. Nattvakningarna återkommer under alla nätter då benen har somnat, jag måste gå på toa, ryggen gör ont eller bebisen sparkar. Fast jag känner mig inte trött då jag vaknar som man normaltsett gör och sitter halvsovande på toan. Nej det går riktigt bra att både vakna och somna om, utom nu på lördagsmorgnarna.

Det är fortfarande mörkt ute men jag hör folket utanför på min gata som har startat dagen. Grannen har varit ute med hunden och tapetserarverkstaden som ligger mitt emot mitt hus har öppnat och bilar kommer och åker, tutar ibland eller bara går på tomgång. Tillägga ska jag att min lägenhet ligger på första våningen i huset, fönstren är i lite mer än huvudhöjd på dem som står utanför. Det finns en trottoar precis vid min vägg som är ca 1 meter bred där bilarna parkerar för gatan är bara en bil bred, och sedan kommer en ny trottoar där bilar parkerar och så ligger verkstaden, typ 4-5 meter från mina fönster. Bredvid tapetserarverkstaden så ligger en vanlig verkstad och bredvid den så ligger en blomsterfirma som kör ut blommor eller nått sånt.
Ni förstår att det är livat på min gara dagarna i ända för alla öppnar 6 dagar i veckan och har öppet till en kl 8-9 på kvällarna. Söndagar är dom ett paradis här, då hör man inte en själ.

Vi ska få nya fönster!
Så dags nu när vi leter ny lägenhet. Men jag är glad ändå för de som sitter i nu är gamla träfönster som inte är täta. När jag ligger i min säng kan jag känna vinden blåsa från fönstret och det är en konstant svart hinna på alla möblerna från alla avgaser som kommer in genom de centimeterstora gliporna. Stäng- och låsanordningarna är gamla metall hakar och stänger som har börjat trilla dän för träet är så torrt. Så det ska bli skönt med nya aluminiumfönster som man bara skjuter åt sidan. Jag tror att de ska sätta igång innom en vecka eller 2. Men vi får se hur det är med den spanska punktligheten. Jag är förväntansfull i alla fall.

I veckan har vi arbetet som små myror. Jag har slipat och målat på mitt vitrinskåp, satt in hyllor och nu fattas bara dörrarna som vi lämnade in till glasmästaren igår. Jag ska visserligen måla dem också sedan och sätta på nya gång-gärn men man börjar se slutet. Så var vi på föräldrakurs i måndags tillsammans med ca 15 andra mammor och 4 pappor. Denna gång gick vi igenom alla faserna i graviditeten, hur bebisen utvecklas och vilka förändringar som händer i mammans kropp. Det känns lite som att detta hade varit bra att veta lite tidigare igraviditeten. Nu vet jag ju redan vad som hänt för att det har hänt mig och tidigare så läste jag på själv för att vara förberedd. Nästa gång tror jag vi ska titta på förlossningens olika delar och i mitten på februari ska vi på besök på BB.
I går var vi och tittade på en ny lägenhet. Än en gång en besvikelse. Liten, sliten, i ett område som man inte vill bo i och utan hiss.

På söndag ska man ordna en överaskningsfest till bebisens ära. En så källad babyshower som är tradition i England och som Mary (engelsk kompis från skolan som är sjuksköterska) invigde oss i när Uli (tysk kompis från skolan som jag umgås med) väntade Lukas för ett år sedan.
Vi får se hur det blir.
Jag återkommer med bilder och anekdoter.

Nu ska jag gå och lägga mig en sväng igen.
Vi höres!