Ville bara tala om att Alla-hjärtans-dag-middagen blev en succé!!!
Jag hade lagat fyra-rätters och lagt två flaskor vin på kylning. Vi stardade äta runt 4 och avslutade kl 01.30 !!!! och då hade vi öppnat 4 flaskor vin + likör.
Vi pratade om allt mellan himmel och jord och det var som att vara på första dejten. Förutom att skillnaden nu var att jag kan prata spanska och vi kan prata avslappnat och inte som PÅ första dejten då vi pratade engelska och var tvugna att prata om saker som vi visste orden om på engelska. :D

I onsdags var vi och tittade på Uli:s och Anguios nya bebis Lucas. Hon ringde mig och sa att hon hade kvällen ledig om vi ville komma på en fika. Jag har inte ringt henne för jag antog att hon hade huset fullt med Anguios föräldrar som är där på besök och alla kompisar som inte har vett att vänta. Det är ju så nytt att få sin första bebis så jag antar att dagarna är upp o ned till man fått ordning på rutinerna och bebisen vant sig vid att vara utanför magen.

I alla fall, hon ringde mig och vi åkte dit. Vilken ängel!!!! Vi var där i 2,5 timmar och han sa inte ett MUUUU. Han låg på en kudde i salongen och vi pratade och hade musik. Han bara sov o sov. Efter dessa två timmar så började han röra på sig lite och öppna ögonen och då sa Uli att det var dags för mat så då åkte vi hem för att lämna dem i fred.

De verkade jättelyckliga och lugna och sa att Lucas var belöningen efter allt dumt som hänt under graviditeten och förlossningen, därför är han så lugn och tyst.

Ja de har verkligen haft det jobbigt under graviditeten. Det är inte samma sak att skaffa barn här på Kanarieöarna som i Sverige. Saker är mindre kontrollerat, det är inte så lätt att få svar på frågor, man känner inte samma säkerhel, sjukhuset är underbemannat osv. Och så är det en annan kultur, det får man inte glömma. För dig som utlänning känns allt konstigt och ovant och gör att du känner dig mer osäker.

Ja graviditeten var jobbig med alla frågor som inte fick svar. U gick två veckor över tiden, de sa att bebisen låg fel men ville inte prata kejsarsnitt och sa att Anguio inte skulle få vara med på förlossningen. Hon fick en tid för ingångsättning och fick sitta själv med 4 tjejjer i ett litet väntrum för att det inte finns plats för att killarna ska få vara med. De lät medicineringen sitta på för länge för det fanns ingen läkare som kontrollerade henne, så när de upptäckte det var sammandragningarna redan varje minut och hon hade varit med smärtor i 6 timmar utan någon smärtlindring. Då fick hon vänta på en läkare som kunde ge epiduralbedövning. Hon sa att i det läget hade hon gjort vad som helst för att ta bort smärtorna. Sedan fick de vänta ytterligare 20 timmar på att hon skulle öppna sig. Under den tiden var hon tvungen att vända på sig var 5e minut för att inte barnet skulle kvävas för navelsträngen låg om halsen. Hon hade en maskin som räknade hjärtslag på bebisen och det var nära att de gjorde kejsarsnitt för de blev så svaga. Sedan tog själva förlossningen 6 minuter....

Efter förlossningen fick hon dela rum med ett par andra tjejjer och deras bebisar OCH deras besökare. Här kommer ALLA och hälsar på direkt efter förlossningen. Hon låg där i sin säng, blodig och naken och försökte amma Lukas och de skickade på besökare. Besökare till henne och besökare till de andra mammorna. Det var ett fruktansvärt oväsen och hon hade inte sovit på flera nätter och bebisarna var skrämda. Hon svimmade när hon försökte duscha och de fick bära tillbaka henne till sängen inför allas ögon......ja det låter hemsk. Men på tredje dagen fick hon åka hem och det var det bästa som hent henne sa hon.

Ja jag blir helt chockad när jag hör allt detta. Jag har redan sagt till Octavio att när det blir dags för oss så ska han inte ringa till någon förrens vi kommer hem. Det ska banne me inte bli några besök när man är naken blodig och utmattad och föröker lära känna sin nya bebis. De andra kan jag inte göra nått åt men....
Ja vi får se. Octavios mamma tittar på mig som om jag är tokig när jag säjer sånt. Hon kan inte förstå att man inte vill ha besök. Här gör alla så och firar och gläds över den nya. Ja inte alla, mamman liger halvdöd i sängen.......

Ja ja jag blev i allafall glad över att se Lukar och lite avundsjuk blev jag nog. När blir det min tur?????
Lukas kan ni se på: http://uanguioylukas.blogspot.com/