Här har jag provat på något nytt

....och jag fick mig verkligen en tankeställare om hur vi svenskar uppfattas, från kanariehållet sett. 

Jag började med en vuxengrupp igår för första gången i mitt liv. Fyra kanarier som vill lära sig svenska och vi började med att berätta om våra erfarenheter från Sverige och svenskar. 

Herre jisses vad jag skrattade. 

OCH började tänka på detta med skillnaderna mellan de två olika kulturerna. 

De berättade:

- att svenskar har så himla fint och piffigt hemma. Det är tända ljus här och blommor i fönstren där. Allt matchar och är så vitt och rent. 

- jag svarade att livet i Sverige sker hemma i hemmen. Klart att man vill ha fint där. Dessutom är man så mycket tid där att man kan inte undgå att pyssla om det. 

Här nere sker livet ute på gatorna. Man träffas nästan aldrig hemma hos folk. Ska man ta en kaffe så träffas man ute på ett café eller i en park. 

- att Sverige är så himla vackert. Fler än en person skulle kunna tänka sig att flytta dit på heltid om bara den emigrerade svensken som de bodde med skulle kunna slita sig från solen och värmen på Kanarieöarna. 

- vad ska jag svara på det? Sverige ÄR fint. Och välvårdat, och organiserat och funktionellt. 

- att det är väldigt svårt att få ur en riktig åsikt ur en svensk. 

- ja Sverige är det eviga neutral-lagom-landet. Vill inte stöta sig med någon. 

- att svenskar alltid blir kalasfulla så fort det bjuds på alkohol.

- ja tyvärr. Det är väldigt svårt och dyrt att få tag på alkohol i Sverige. Så när det bjuds eller är billigt/lättillgänglig så blir vi desperata och måste "passa på". 

- att svenskar alltid ska pruta och vill ha det billigare. 

- och jag trodde att vi bara tog seden dit vi kom. Istället för att vara dumma turister som alltid blir lurade. 

Ha ha varje dag lär man sig något nytt. 

Jag ser verkligen fram emot nästa tisdag för att lära mig fler saker om Sverige och svenskar. 

/Y 

Måndagslista

....och här kommer MAJ, april avklarad och därmed avslutas en epok i mitt liv. Mitt första riktiga jobb här i Spanien tar slut.

Nya äventyr ska komma.

 

 

 

 

Jag ser dock INTE fram emot fredag, som är min allra sista dag på jobbet. Har ingen lust att tappa konceptet och börja gråta inför alla när det blir dags att tacka och säga adjö från mig.

Ingen lust alls.

Funderar på att smita därifrån utan att säja något och bara lämna en skål med godis i fikarummet.

Men så måste jag tillbaka dit på måndag och hämta ut sista....?

....?

....ja vad säger man?

Slutnotan?

 

Men det är VALBORG denna vecka och det kommer firas precis som förra året >>> & >>>, då resten av familjen var sjuka och jag för FÖRSTA gången på TIO år fick fira Valborg. Dock UTAN brasa.

Det blir inte riktigt samma stämning utan brasa.

Men det var mysigt.

Detta år hoppas vi på att hela familjen kan vara med.

 

Och så 1:a maj på det med ledig dag UTAN planer och allt. Veckan blir liksom succe bara av detta. Jag tror att istället för måndagslista idag så kör jag en "bli-av-med-jobbet-lista". Måndagen har klarat sig själv och har varit ganska så positiv, jag känner ingen ångest inför just den och veckan.

Men att bli av med jobbet kan behöva lite extra uppmuntran för att bli positiv ;)

 

 

 

 

Ledsamt att bli av med jobbet för:

- jag trivdes väldigt bra.

- jag höll på att vänja mig vid alla nya tider och rutiner och stress.

- jag höll på att bli bra på det jag gjorde.

- det passade så bra med gångavstånd och arbetstider.

 

Och detta som jag har tänkt mycket på att det är tragiskt att det ska vara på det här sättet, och VEM har bestämt att det SKA vara på det här sättet, men det ÄR faktiskt så. Jag känner så här.

 

- att jag tyckte om att känna mig viktig för att jag hade nånstans att gå till om dagarna, jag gillade att känna tryggheten i att ha ett jobb och jag tyckte om att umgås med andra vuxna om dagarna och ha ett liv UTANFÖR familjen.

 

och så kanske det MEST ledsamma som är mest svårt att bortförklara:

- jag kommer att sakna PENGARNA. Tryggheten i att veta att det kommer in en viss, garanterad summa på kontot varge månad. Som räddar oss undan "vargarna" och som håller ångesten och rädslan borta från hjärtat. Den där rädslan som tär så mycket på hela livet. Som tar bort glädjen i livet. Tryggheten i vardagen. Och som får en att sova gott om nätterna. Jag kommer att sakna att ha lite pengar i plånboken. Att kunna köpa det där nödvändiga utan att behöva be om det. Att kunna känna att vi KAN hitta på något extra med ungarna.

 

MEN gäller att tänka positivt!

 

Jag är glad över att bli arbetslös för:

- nu kommer jag att kunna börja med morgonrundorna igen och försöka bli av med de där TIO kilona som smugit sig på från ingenstans och huggit mig i ryggen ;)

 

- nu kommer jag att få tid för att skriva .

 

- nu kommer jag att kunna hämta mina barn från skolan och vara med dem när de är sjuka. Slippa ha den där klumpen i magen av dåligt samvete.

 

- kunna skriva mina Real Life igen.

 

- kunna ta tag i de där projekten som jag skulle vilja prova på.

 

- jag kommer att kunna njuta mer av den tiden jag kommer att ha nu, för jag VET hur det är att inte ha den ;)

 

.....och naturligtvis vara fri att leta reda på det där DRÖMjobbet som bara finns där ute och väntar på mig. Det där, där ALLT är perfekt ;)

 

/Y

 

Här var det pool-födelsedags-kalas

....och fyra tårtor och 70 bullar levererades BARA en och en halv timme för sent. 

Det är INGENTING i kanarisk tid mätt ;)

Jag gick och lade mig halv tre i fredagsnatt och gick upp på lördagsmorgonen för att garnera klart. 

Idag har jag inte gjort något. För det hade jag förtjänat. 

Det blev SUCCÉ. 

I kanariska mått mätt så är mina medelsvenssonstårtor och bullar skitproffsigt och originellt. Jag njuter av att känna mig duktig. 

Och njuter av att ha fått gått på kalas, naturligtvis ;)

Alla nöjda och glada till slut. 

En bra lördag. 

/Y

Här fredagsbakar jag

....för det är DEN tiden på året: födelsedagskalasdax. 

Ja inte vårt då, utan väninnans. Och jag har fått en beställning på:

- en jordgubbstårta

- en chokladtårta

- en semmeltårta

och 60 kanelbullar. 

Man kan fråga sig varför jag står här mitt i natten med svetten lackandes. Men jag vill ju inte ha bakat för tidigt så de blir torra. 

Så nu är det nattakneg som gäller. 

När jag nu ska bli arbetslös så får man inte vara så knusslig med uppdragen. 

Detta, mitt enda, återkommer ju bara en gång om året. 

Och det är ganska mysigt. 

Älsklingen SATT här och höll mig sällskap, men så tröttnade han och gick till tv:n. 

När jag tänker till på saken så får han banne mig komma tillbaka och roa mig lite. 

Vi är två i denna båt. 

/Y

Här kommer fortsättningen

....på gårdagens skoskavshistoria. Spännande av bara 1000-an ju ;)

Eftersom skoskavet från igår gått sönder och var riktigt ömt beslöt jag idag att ta mina fin-träskor till jobbet. 

De enda skoparen som inte satt åt över hälen som var morgonens krisområde. 

Man kan ju tycka att i detta flipp-flopp-toffle-land så borde det ha funnits andra, ICKE, hältryckande skor i detta hem. 

Men icke. 

Det blev även premiärtur för bara ben i Las Palmas. 

Min väninna har ju berättat om den oskrivna klädregeln här: att inga bara ben före påsk, dvs strumpbyxor på oavsett hur varmt det är. 

Så nu var det dags. 

Men första gången känns alltid så konstigt. Naket på nått sett. 

Och man kan ju diskutera om omvärlden ska utsättas för denna blek-chock. 

Fast i och för sig, tar man aldrig av sig på benen är det jäkligt svårt att bli annat än blek om dem. 

Men skorna då. 

Träskor var ingen hit. 

Nu har jag FYRA vattenfyllda blåsor under trampdynorna och ett sprucket blödande på hälen. 

BRA jobbat Yohanna!

I morgon vet de 17 hur jag kommer till jobbet.....

Så nu vet ni det. 

Spännande liv jag lever minsann ;)

/Y

Här fick man ta till åtgärder

....när jag på hemväg från jobbet fick en känsla av att nu är det kört. 

Denna känsla känner jag igen. 

SKOSKAV

Det var bara att ta av sig pjucken och spatsera hem i strumplästen, det hade redan gått hål på blåsan och var outhärdligt. 

Jag fick offra nylonisarna. 

Jag känner det på mig på en gång. 

Det märks i fötterna. 

Jag får alltid skoskav. 

Av ALLT. 

Det är något konstruktionsfel på mina fötter. 

Fast på hemväg utan skor fick jag en blåsa UNDER foten istället, så nu blev det ju hugget som stucket. 

Sommaren är här i alla fall: första skoskavet fixat. 

Välkommen!

/Y

Här har det ärvts leksaker

....och solen gick upp över Las Palmas och plötsligt kändes allt helt annorlunda. 

Sommaren kom visst hit under påsklovet när vi var borta. För helt plötsligt går alla runt i sommarkläder och inte i strumpbyxor och stövlar som jag gjorde innan påsk. 

Helt plötsligt kände jag mig bättre i förkylningen och gjorde plankan under tandborstningen. 

Känslan i kroppen gör mycket. 

Jag fick använda solbrillor för att gå till jobbet. 

Sånt gör underverk för humöret. 

Och jag kom till skott med lite löst som låg och gav ångest i bakgrunden. 

Jag känner hopp och entusiasm igen. 

Semester var visst inget för mig den här gången ;)

För en tid sedan hörde en kvinna av sig på facebooken. 

Igen. 

Herre Gud vad det låter som jag är jättepoppis ;)

Me like. 

Hur som helst så frågade hon om vi inte ville ärva lite leksaker och kläder som hon skulle rensa ur sin bungalow när hon kom ner hit nästa gång. 

SJÄLVKLART ville vi det!

Rättare sagt, Guldklimpen kunde inte sova på hela veckan innan det var dags att få ärva. 

Så på hemvägen från sommarstugan, stannade vi i San Augustin och fick träffa Eva med son i hennes kalasfina "sommarstuga", med underbar utsikt och hemtrevlig boganvilla vid husknuten. Och fick ärva två stora sopsäckar med lego och leksaker som hållit både skitungar och Älskling upptagna sedan hemkomst. 

Karlar är förväxta barn. 

Det är jag övertygad om. 

Och leksakerna och mötet är jag tacksam över också.

Borde ha skrivit måndagslista idag istället...

/Y

Måndagslista

Det var det. 

Vi är hemma igen. 

Åtta dagar i sommarstugan är över. 

Påsken är också över. 

Nu väntar en och en halv veckas jobb och sedan är jag arbetslös igen. 

Vi går mot sommar och semester. 

I morgon får vi se om jag kommer ihåg hur man gör i ordning skolungar och om jag kommer ihåg hur man svarar i telefonen. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi avslutade påsken på akuten med en Lillskatt som inte slutade hosta. Och jag är officiellt helt förvirrad när det gäller min uppfattning om förkylningar och hur man botar dem. 

 

Vi har varit en hel vecka nere i solen och värmen. Hållit oss borta från både strand och pool. Inte varit i närheten av nån mögellägenhet. Och tagit det så lugnt att det varit nästan varit snudd på löjligt. 

Varken jag eller Lillskatten är botade från våra förkylningar. 

 

Tvärtom. 

 

Lillskatten slutar inte hosta i ett kör så hon fick både andas i mask och fick nån dundermedicin som man bara fick ta EN slurk av. 

Och jag, har visserligen fått tillbaka rösten, men hostar också och känner mig mer slutkörd nu, efter en veckas semester, än förra veckan då jag jobbade. 

 

Det är något mystiskt här nere med luften. Eller så är det andra sorters förkylningar här mot vad jag är van vid. 

 

Eller så är det något med att vara ledsen och orolig som tar på krafterna....

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men nu är vi hemma och i morgon är det måndag. 

Dags för en lista:

 

 

- att jag haft semester med familjen. Och ungarna har haft det jätteroligt med alla kompisar. 

 

- att jag lyckades få till en bra påsk trotts få tillgångar. 

 

- att vi kommer att få åka tillbaka till sommarstugan. 

 

- att.....?

 

Nej nu blev det inget mer. 

Det var lite svårt idag men får räcka. 

 

/Y

 

Här vare påsk!

....efter en vaknat hos Lillskatten som hade hosta kom jag i alla fall i väg på loppis. 

Vilken besvikelse. 

Åk inte dit. 

Från att ha varit ett helt torg fullt med fynd, är det nu, efter att kommunen beslutat att lägga sig i, ett par få stånd, max åtta och inga fynd alls. 

Det blev att trolla med knäna till påskäggen. 

Men nu kör vi påsk här. 

Visserligen världens fulaste påskris, men HEY, vi har ett i alla fall.

GLAD PÅSK!

/Y

Här ska det börjas igen

....så här förbereds det för att gås på loppis i morgon. 

Det var länge sedan. 

Mycket har ändrats. 

Jag är nyfiken på hur det är nu. 

Och så måste jag fixa något roligt till påskäggen i morgon. Mormor & morfar när de kom hade med sig två stora ägg fyllda med godis så nu tycker jag att det får vara bra på den fronten. 

Annars har vi haft besök här idag och avslutat med grillning på kvällen. 

Samt införskaffat påskris, från vägrenen, tills i morgon. Visserligen inget riktigt ris, men heller inget palmblad. Man får inte vara så knusslig här. 

Vi ska försöka få till lite påsk här. 

Vi får se hur det går. 

/Y

Här är vâr sommarstuga

Hallâ där!

Long time no see.

Dagarna gâr här pâ pâskolovet i sommarstugan och jag har inte haft nâgot vettigt alls att skriva här.

Tiden gâr.

 

Nâgra läsare, däribland min egna mor, uttryckte en oro över vart jag hade gjort av skitungarna när jag, under en HEL dag, kunnat sjunka in i bokens magiska, själaläkande värld.

Var icke oroliga.

Jag ska berätta.

De är fortfarande här.

Skitungarna alltsâ.

 

Vâr sommarstuga, eller bungalow som det sâ fint heter fast jag kallar den för sommastuga eftersom vi bara har tillgâng till den över sommaren, ligger i ett omrâde med 35 andra "sommarstugor" eller bungalows.

Det är ett stängt omrâde med staket runt om och med poolen i mitten.

Det gâr varken att komma in eller ut om man inte har nyckel.

 

Just nu till pâsken har omrâdet fylts av alla pâsklovsfirande familjer som varit borta under vintern, samt pâsklovsfirande turister av olika nationalliteter som hyrt in sig här för en vecka eller fler. Här finns andra skitungar i olika âldrar.

Andra skitungar som mina skitungar leker med.

Hela dagarna.

 

Det pâminner mig lite om byn där jag själv kommer ifrân, där jag växte upp. Vi var en gäng ungar som lekte tillsammans och sprang fram och tillbaka mellan de olika husen och trädgârdarna. Dit, dit lusten föll pâ att springa just dâ.

Och mammorna kunde i lugn o ro sitta i trädgârden och dricka kaffe.

Eller stâ och stryka med ett öga i fönstret.

Eller vad de nu hade för sig pâ den tiden dâ det inte fanns Facebook ;)

 

Sâ det gâr ingen nöd pâ skitungarna här när Yohanna ligger i solstolen och läser deckare hela dagen.

De leker sommarlovs-liv och skapar de där härliga fria minnena som man ska ha frân barndomen, men som är sâ svârt att ge som förälder när man bor i storstaden och inte vâgar släppa ungarna mer än en meter utan uppsikt av oro för vad som nu händer sâ ofta i storstäder.

Eller pâ andra ställen ocksâ runt om i världen.

Pâ ALLT FÖR MÂNGA ställen runt om i världen.

 

Vi har det bra.

 

/Y

Här har man flytt vardagen

....och sträckläst hel spännande deckare under HELA dagen. 

Fy 70-singeln vad jag älskar att läsa en god bok. En sån där som man bara inte kan släppa. En som tar en med till en annan tid och plats och man bara får åka med och försvinna bort en liten stund.

.....en hel dag ;)

Att läsa en bra bok är som bomull för själen. 

Fungerar lite som choklad faktiskt. Fast räcker mycket längre. 

/Y

Måndagslista från sommarstugan

....där vi befinner oss just nu för en veckas påsklov. 

 

 

 

 

Jag har tagit ut mina sista semesterdagar för att vara här med ungarna när de har påsklov. Älsklingen ska jobba tre dagar först innan han får vara ledig med oss. 

Därefter väntar en och en halv veckas jobb för mig innan jag blir arbetslös igen. 

Framtiden är just nu oviss och lite skrämmande. 

 

Men jag är här i solen och värmen, tillsammans med familjen, i paradiset, och försöker slicka mina sår och bygga upp nytt självförtroende för att ta tag i framtiden med nya tag och nya idéer. 

 

För det är faktiskt så, som en vänlig själ här påpekade, att vardagen kommer här  till paradiset också, man blir ledsen även här. Även fastän man får ligga vid poolen och fastän solen skiner på en. 

 

 

 

Så idag är det kanske ännu lite viktigare att komma ihåg att vara tacksam. 

 

 

- att jag får vara ledig på påsklovet tillsammans med mina skitungar. 

 

- att vi har en sommarstuga att åka till. 

 

- att solen har skinit. 

 

- att jag fortfarande har eftermiddagsjobbet att gå till. 

 

- att jag fortfarande har lite idéer om vad jag skulle kunna hitta på med framtiden. 

 

/Y

Här är det deppigt just nu

....tur att jag hade det så bra igår så det kan jämna ut sig lite. 

Eller vad snackar jag för blaj, det jämnar inte ut sig. 

Idag är det tufft. 

Jag har precis vinkat av föräldrarna som åker hem i morgon. Och som vanligt kommer funderingarna på VARFÖR i hela friden jag bor här nere så långt i från min familj. Så mycket som vi går miste om i varandras liv. 

Och tidigare idag fick jag besked om att det inte blir nån förlängning av jobbkontraktet. 

Väntat. 

Men en otrolig besvikelse. 

Jag vill INTE tillbaka till livet innan. Jag höll ju som bäst på att anpassa mig. 

Det är deppigt idag som sagt. 

Jag behöver slicka mina sår. 

/Y

Här har jag varit på blind-date

.....och det var FJÄRDE gången gillt. 

För länge sedan hörde en tjej av sig på Facebook och frågade om vi inte skulle ta och träffas nu när hon skulle komma till Las Palmas och hälsa på. 

Visst skulle vi det. 

Men första gången gick jag vilse och kom aldrig fram. 

Andra gången så...

Tredje gången...

Så idag tordes jag nästan inte stämma träff. 

Men det gick och jag har suttit på strandpromenaden och druckit ett glas vin. 

Men det är nervöst att träffa folk man aldrig träffat förr. 

Tänk om de inte tycker om en....

Man får visa sig från sin bästa sida. Inte så lätt med denna dunderförkylning och pipiga röst. 

Men det finns egentligen inget som är bättre för Las Palmas-självkänslan än att prata med svenskar som är här på besök. Och få det svart på vitt hur bra jag har det här ändå. 

Trotts att man får vänta nästan ett halvår på ett nytt körkort och hittar kackerlackor i sopskåpet var och varannan dag. 

Och inte ett endaste kort tog jag. 

Jag var för upptagen med att uppföra mig ;)

/Y

Här har man blivit med körkort

....och ÅTTIO euro fattigare. 

Ytterligare en punkt på to-do-listan kan bockas av. 

I julas var jag ju och lämnade in mina papper för att förnya mitt svenska körkort och för att göra det spanskt. Allt klart och inlämnat. 

De skulle höra av sig när bekräftelsen från Sverige kommit. 

Tre och en halv månad har gått sen dess. 

Jag förväntade mig det värsta. 

Så jag stegade dit idag på min sista semesterdag för att få lite klarhet i saken. 

För att få lite utrett. 

Med värsta talet förberett. 

Det behövdes inte. 

Papperna låg där och väntade på mig. 

Utan att någon meddelat mig det. 

Så det var bara att fylla i lite papper till. 

Gå och ta nya foton till körkortet. 

Köpa en hälsoundersökning för 50 euro

Gå tillbaka med alla papper. 

Betala 30 euro för nytt körkort. 

Och gå hem och vänta på att det nya kortet ska komma hem. 

Jag var INTE beredd på detta. Gick hemifrån utan att vara det minsta piffig alls. Och nu ska jag leva med detta kort i 10 år. Huvaligen!

Men herre Gud vad skönt att få detta utrett. 

Och på hemvägen så hämtade jag ut mina nya glasögon, så nu kan jag bocka av det också på listan också. 

Här går det undan. 

/Y

Måndagslista, pre-påsklov

....ja, för nu är det snart dags: påsklov. 

Nästa vecka. 

 

Var det inte jul alldeles nyss?

Jag har inte ens hunnit med att göra semlor. 

Och snart är det dags för sommarlov. 

 

 

 

 

Och denna veckan har jag morgonsemester måndag och tisdag. Föräldrarna är kvar tills på torsdag. Och sedan vankas det påsklov i dagarna NIO. Säkerligen blir det sommarstugan med uteplatsliv. 

Inget att klaga på här. 

....just nu ;)

 

Om det inte vore för den där envisa förkylningen som nu har gjort att jag nu inte har nån röst. Vilken tur att jag har semester. 

Men hur ska det bli om den inte kommit tillbaka tills på onsdag?

- Harkel, harkel, vad kan jag hjälpa till med?

 

Hur som helst, i morgon ska sista semesterdagen ägnas åt att undersöka vart den där körkortsansökan, som jag gjorde i julas, har tagit vägen. 

Villovägar?

Det kunde jag ha hoppat upp och satt mig på. 

Det är ju själva tusan med Spanien och papper. Omöjlig kombination. 

 

 

 

Men måndag alltså. 

 

 

- att jag har semester nu och får vara sjuk i fred. Och kurera mig i fred. En lyx som man sällan får som småbarnsförälder. Jag njuter. 

 

- att mina föräldrar är här och hälsar på. 

 

- att jag ska få ha påsklov med mina barn i sommarstugan. 

 

- att jag fixat glasögon. Hämtar ut dem i morgon. Hoppas att jag gillar dem lika mycket då som när jag provade ut dem. 

 

- att jag var hos frissan idag och fick mig ett par timmars ompyssling och ny frisyr. 

 

Ja det är ingen ände på härligheten här. 

 

/Y

Här har vi lugn pooldag idag

....med mina föräldrar i sommarstugan. 

Jag sitter i skuggan, naturligtvis, för att kurera mig. 

I skuggan är det fortfarande ganska så kyligt. Våren har inte kommit igång än. 

Men jag har det bra. 

Snudd på underbart. 

Vi funderade på om vi skulle ta en guidad busstur runt ön. Det skulle ju vara så trevligt. Speciellt för Älsklingensom alltid måste köra. 

Eller om vi skulle ta båten till hamnbyn Mogan. Det är ju så fint där. 

Men det är faktiskt så att ALLRA skönast har man det när man sitter still, här vid poolen, i lugn och ro för man ser inte en själ här än, och kan sitta i skuggan, och ungarna leker med vattnet och allt är så där avslappnat så man nästan inte måste prata för att förstå varandra. 

Så vi sitter här idag, vid poolen. 

Äter färdigköpt tonfiskpaj och grillkorv med hemmasvängd sallad med solvarm avacado och fetaost. 

Dricker kylskåpskall cider och choklad som smält i solen. 

Det är livet. 

Det blir inte mycket annat än så idag. 

/Y

Här provade vi Angry Birds

....som är den "nya" ( ja nya och nya är väl att ta i, men vi har i alla fall inte varit där än) nöjesparken i Puerto Rico. 

Mina föräldrar frågade till Guldklimpens födelsedag vad de skulle köpa till honom. 

Och jag funderade. 

Herre Gud, vi har ju hela huset fullt med leksaker. Vi har leksaker till förbannelse här hemma. 

Han behöver inget mer. 

Men det är ju så roligt med presenter. 

Men presenter behöver inte alltid komma i paket. Några av de bästa gåvorna kommer som upplevelser och minnen för livet. 

- Ta oss till Angry Bird-parken sa jag till mina föräldrar. 

Och det gjorde de. Söndagen efter förra veckans födelsedagskalas. 

Ja nu ska vi se vad vi tyckte. 

Det är ganska så dyrt att gå in. Inget med gratis för vuxna som på lek-och-buslandet. Ändå gick Lillskatten in gratis för hon är under fyra år. Och morfar för han är över ???? Ja det framgick aldrig. Familjen kaos fick rabatt för vi är kanarier och mormor fick betala fullpris för hon är turist. 

Runt 40 euro gick det på totalt. Och då fick vi 10 euro i presentcheck till kafeterian. 

Vi tyckte att det var värt det. Det var ett kul ställe. 

Men man kan inte gå dit när det är stekande sol, mitt på dan, mitt i sommaren. 

Just denna dagen var det mulet, men när solen kom fram blev det varmt. Speciellt på de svarta studsmattorna. 

Då har de ändå ställen i parken som sprayar fukt på en när man går förbi. 

Kafeterian kan man hoppa över. Det var både dyrt och inte alla gott. Man får en stämpel på handen när man betalar, och med den tror jag att man kan gå ut och in i parken som man vill. Bättre arg gå till MacceD alldeles bredvid då och äta. Och så gå tillbaka igen efteråt. 

Den får godkänt av oss alltså. Även fastän det inte ser så mycket ut när man står utanför. 

Det gick att roa sig där ett tag ;)

/Y

Här är det fortfarande tillfällig avbrott

....för gårdagens hemmamix av medicinering fungerade INTE. 

Vilken jäkla natt jag fick. 

Tror aldrig att jag frusit och svettats så mycket. 

Så mycket att jag fick köra täcket i torktumlaren nu ikväll. 

Tänk vad lite feber kan ställa till med ;)

Så jag fortsätter att kurera mig här hemma och det går bra, för i morgon och fyra arbetsdagar framåt har jag blivit tvångskommenderad semester. Jobbkontraktet håller på att ta slut (tänk vad tiden flyger iväg) och alla intjänade semesterdagar måste tas ut. 

Bättre sätt att spendera dem på, än tillsammans med mina föräldrar nu när de är här och tillsammans med skitungarna när de har påsklov, kan jag inte komma på. 

Och med att kurera förkylning, förstås. 

/Y

Här har jag tillfälligt avbrott

....när surprise-förkylningen slog till helt oväntat. 

Jag är out if order. 

Jag försöker kurera mig med en ibuprofen, ett par kex, två slizar pizza och tidigt sänggående. 

Är inte riktigt säker på vilken ingrediens jag tror mest på. 

Alla är bra på sitt sätt. 

Men nu blir det inget mer härifrån om det ska bli något tidigt sänggående. 

/Y

PS Termometern visade på hela 37,6 så det är ingen liten struntförkylning detta. Hoppas att jag överlever natten....

....DS

Här hade vi kalas

....och det var inte vilket skitkalas som helst. 

Nej här slog vi till riktigt ordentligt. 

Två gånger om året. 

Inte mer. 

Det orkar man inte med ;)

Inte plånboken heller. 

Men jag är nöjd och säger som andra år: den som åkte därifrån utan att vara nöjd kan inte vara riktigt riktig ;)

Först hade vi sol och klarblå himmel. 

Sen mulnade det på och blev svinkallt. 

Men så mixade det till sig och blev sol och svinkallt pm vart annat. 

Slutet gott allting gott. 

På tal om gott fick jag massvis med berömm för min tårta. 

Lyckan var total. 

Allting bättre än förra året. 

Förutom vädret då. 

Jag lär mig. 

Och blir bättre. 

Slappnar av mer. Och kan till och med njuta. 

Heja färdigmat!

Nu gäller det bara att skriva ner allt, innan jag glömmer bort det, så det kan vara till nån hjälp nästa gång det gäller. 

/Y