För det mesta när jag är ute och går så får jag huvudet fullt av anekdoter från livet, tankar och intryck som jag vill skriva om här.
Så många att tiden oftast inte räcker till.
Om jag får till två inlägg om dagen så har jag tur. Blir det tre så har det varit en ovanligt bra dag.

Men så när jag kommer hem och sätter mig framför datorn så är det ibland bara TOMT.
Kommer inte på ett smack att skriva om. Eller ännu värre, alla ideér som jag haft innan verkar så tråkiga.


Men en sak som jag tänkt på under helgen, som vi läste om i tidningen i fredags och  som gjorde stort intryck på mig var en artikel om ett barn som fallit ut från 12:e våningen på Teneriffe.
Ursch vad hemsk, jag fick en stor klump i magen.
Och blev, om möjligt, ännu mer nojjig om de öppna fönstrena här hemma.

Barnet, som var 18 månader, lite yngre än Irma, lekte i sin spjälsäng med sin far och 3-åriga syster (antar att de inte var i sängen). Pappan gick ut ur rummet ett ögonblick och när han kom tillbaka så såg han inte till sonen.
Han frågade systern, men innan hon hann att svara så hade han tittat ut genom fönstret, som stog öppet bredvid spjälsängen, och såg sonens kropp ligga i trädgården, 12 våningar ner.

På bilden vid artikeln, så såg man mamman sittandes gråtandes på gatan och jag frågar mig, HUR överlever man något sådant?
Kommer man att automatiskt klandra pappan som var ju den som skulle se till barnen?
Och synen av ens barn, 12 våning ar ner.
Nej, det blir för mycket för mig.

Och nu på morgonen så berättade mamman jag brukar ha sällis med, om en annan historia från fastlandet. Hämtad ur dagens tidning.
En kvinna hade fått jobb över helgen på annan ort och lämnade sin 2-åriga son hos två väninnor.
På NÅGOT sätt så förolyckades sonen och väninnorna fick väl panik och slängde honom i soporna.
SOPORNA!!!???
Nu har ju allt uppdagats och man har letat flera dagar på soptippen efter kroppen.

Alltså det bara övergår mitt förstånd hur man kan göra något sådant.
Och jag blir så rädd inför framtiden, att något ska hända. För ibland så kan man inte skydda sig mot det som komma skall. Något så helt otroligt att man ens i sin vildaste fantasi inte anade något.
Tills det var för sent.

Ja idag blev det lite sorjligt.
Tankarna dröjer sig kvar hos mig.

/Y

Några gånger innan har jag varit här. 
En gång tidigare har jag skrivit om det på bloggen >>>.
Kanariska trädgården >>> som ligger 10 minuter med bil, utanför Las Palmas.



Vi träffades där i söndags, ett par mammor, ett gäng ungar och EN pappa. Som vanligt ;)

När vi kom dit så möttes vi av ett par upprörda mammor som berättat att parkvakten varit där och sagt åt dem att inte beträda gräset.
?
Varför har man en park med gröna ytor om det inte är meningen att folket ska få njuta av dem?
Vi kommer väl till parken för att få lägga oss i gräset, sätta oss i det och leka i det. Annars så kunde vi ju lika gärna ha stannat hemma.
Så funkar det här.

Men när vakten kom förbi andra gången så visade det sig att Älsklingen kände honom och då var det helt plötsligt andra bullar i koskällan, eller vad man säjer.
Och så går det också till här ;)

Jisses, jag satt här i solen som sken in genom fönstret vid datorn och nickade till lite.
Det börjar bli panchis-varning på en ;)

Måndag.
Sista veckan i skolan.
Veckan innan midsommar.
Solen SKEN ute, jag har gått min morgonrunda, måste straxt börja att borsta tänderna på mig och Irma för att hämta i skolan igen.
Det går för runt här.



Och veckans lista a´la jennyn


- att i dag så är det måndag, Älsklingen kommer hem tidigt och jag har rester från helgen till lunch så jag slipper att tänka på sånt.

- att vi var på härlig utflykt i går >>>. Man borde göra det oftare, ändå vet jag inte vad det är som hindrar en. Jo föresten, det vet jag, to-do-listan :( Men jag får väl vara glad över att jag har en sån i alla fall. Det vore väl tråkigt utan en ;)

- att nästa helg så är det långhelg på grund av midsommar som man även firar här. Fast då heter den Johannes-döparens dag. Fredag till måndag åker vi ner till sommarstugan för sol och bad och jag ska väl fortsätta det röda som jag påbörjade på axlarna igår ;)

- att snickar-kompisen ska komma hit en dag och titta på det flagande taket >>> och förhoppningsvist har någon idé om vad man skulle kunna åtgärda med.

- att vi inte sett till några pippor >>> sedan sist, den olycksaliga dagen. Tvättberget som det orsakade ser jag dock varje dag :(
Men jag vet att jag inte ska ropa hej än.

- att veckans Real Life >>> har sånt härligt sommar-tema och det ska bli nyttigt att höra vad andra har för trix för att det ska bli lyckat på semestern.

- oh ja just det. Vi ska ÄNTLIGEN få komma iväg och ta blodprover på fredag, Alexander och jag, angående våra halsar. Det var ju i början på maj som vi var hos halsdoktorn >>> och nu är det alltså dags. För att sedan vänta tills juli för att få höra utlåtandet från läkaren.

Men nu som sagt, det är måndag och dags att gå till skolan IGEN ;)

/Y

En väninna ringde och berättade att de tänkt åka till kanariska trädgården och ha picnic som idag på eftermiddagen. Och eftersom vår planerade målning sket sig >>> och inga reserv-måsten fanns på to-do-listan så hängde vi på ut i det gröna.



En hel eftermiddag i en grön park, där ungarna kunde springa omkring fritt och mammorna kunde sitta på filtar i gräset och bli röda om axlarna.
Kalas-eftermiddag.
Sånt borde man göra oftare.

Men som sagt, jag är fasligt röd om axlarna och förvånansvärt trött i benen för att ha suttit på en filt i solen.
Fler fina bilder kommer naturligtvis.

/Y

Veckan som paserat översvämmades Facebook, bloggarna och övriga cyper-rymden av en massa härliga studentfiranden. Och veckan som kommer är det dags för skolavslutning här.
Sommarlovet väntar runt hörnet och härliga sommarlovsminnen dyker upp i huvudet på mig.

Men som vanligt även en massa ångest inför just detta prestationsfyllda.

Det är dags för Real Life och för att följa med stämningen så kör vi temat "sommarlov" denna veckan. Utmaningen som NATURLIGTVIS alla är välkomna att deltaga i.
Om Real Life och vad det innebär kan man läsa här. >>>
Och de andra utmaningarna kan man se här. >>>



Sommarlov.
Semester.
Det är ju då barn OCH vuxna ska vila upp sig från slit o släp. Och hämta nya krafter inför det som komma skall.
Man ska vara ute, njuta, leka, roa sig, vila.
Ja allt det där som man inte hinner när man måste jobba och har tider att passa.

Jag läser om familjer som drar på solsemestrar, som hittar på roliga saker, åker ut på sjön, festar och har middagar med vänner.
Gör en massa kul helt enkelt och bara är sådär LYCKLIGA.

Och jag får prestationsångest.

För jag vet vad som väntar. Jag vet hur det var förra året. Barnen har ett avsevärt många fler lediga veckor än vad Älsklingen har. Då vi är fast i stan och måste hitta på roliga saker.
På helgerna kan vi åka till sommarstugan och sola och bada och under de två veckor som Älsklingen har semester i sommar så kan vi åka dit ner hela tiden.
Men sen då?

Det finns varken pengar eller möjligheter att hitta på en massa avancerade saker. Och att åka själv, med två spralliga ungar, till stranden i Las Palmas skrämmer mig lite.
Det är tur att vi bor så nära en stor grön park. Det blir att försöka hitta på roliga saker där.
För visst ska det bli skönt att få sommarlov.
Även om det kanske just inte blir så mycket LOV för mig ;)



Så:
- Vad är sommarlov för dig?
- Hur känner du inför sommarlovet?
- Någon prestationsångest?
- Vad är era planer och har ni nån speciell strategi för att det ska bli lyckat och alla nöjda och glada?

Som vanligt så skriv och berätta på din blogg, om det du VILL berätta om, tills på onsdag kväll, fota om du vill. Och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag, så att vi alla kan gå in och kolla hos varandra.

/Y

Vi har målat taket i Irmas nya rum idag.
Det var ju tre veckor sedan snickar-kompisen var här och spacklade det nya efter att det gamla "trillat" ner.



Visst blev det fint?
Vi är jättenöjda.
NOT!

Älsklingen är så förbannad att han står och hytter åt taket och vill inte alls vara lördagstrevlig.
Vilken besvikelse. Målarfärgen sitter inte kvar i taket. När den torkar så spricker den upp och flagar av.
Nu ser hela taket ut som att det varit på solsemester och solat med för lite solkräm på. Ja, fast inte så rött då. Annars samma effekt.

Det är ju så att man kan börja böla för mindre.

/Y

God lördagsförmiddag!
Vilken UNDERBAR morgon ;) (a´la bloggstyling). >>>

Men idag är det BRA. Ungarna lät oss sova till ÅTTA, jag har varit på solig morgonrunda med ny musik och nu har vi skrattandes ätit frukost framför TV:n utan dåligt samvete för det. En mycket bra start.


Jag fick hem två nya låtar till musikmackapären som jag tänkte rekommendera. Eftersom de hållit mig förväntansfull hela natten, inför att få stega ut och lyssna på dem nu på morgonen.

Den första får jag väl ge tant-snusk-varning på, för hur gamla är killarna egentligen?
15 år?
Men de får mig i sommarstämning, minnen från ungdomens NKOTB (new kids on the block) kommer upp och jag kommer ihåg hur det var att vara tonåring och tro att allt var så mycket bättre än det är. Och att det förbjudna var det mest spännande och det som man längtade mest efter.




Och nästa får väl väga upp tant-snusket eftersom det är en tjej i min egna ålder enligt Wiki >>>. Jag har aldrig tykt speciellt bra om just henne, men när jag nu undersöker musikmackapären så ser jag att nästan hälften av all musik där är från henne. Och många av de där härliga filmerna som inte är så djupa, som man ler av och blir på gott humör, "mina" filmer enligt Älsklingen, ja de är med henne också.

Så vassegoa. Den bästa steg-låten just nu som får mig att stega på extra kraftfullt. För vem vill inte ha en rumpa som Jennifer?
;)




Nu får jag gå och borsta tänderna på ungarna här, innan det blir dags för att ta fram lördagsgodiset ;)

/Y

Det är klart att vi sitter och tittar även här.
Ungarna tittade en stund, så kallat fredagsmys ;). Men sen blev det för mycket kallabalik och det var risk för att någon skulle få hjärnskakning. Så de fick gå och knoppa.



Jag lyckades kläcka ur mig att efter att ha sett Barcelona spela i den spanska ligan så verkade den här fotbollen... ja lite... annorlunda ;)
Och fick säker stor sympati från Älsklingen med också en VARNING att inte nämna detta inför den svenska delen av släkten som säkert sitter klistrade framför TV:n nu. Med risk för utfrysning därifrån för all framtid ;)

Och sen så fick jag syn på Facebook där det var en gäng frugor som var fast i sofforna med sina äkta hälftar och roade sig med att Facebooka om smarta kommentarer att imponera på gubbarna med.
Om fotboll förståss.

Ex:
"("det gäller att ta vara på dom fasta situationerna" ( har snott den av Glenn Hysén). Kan sägas när som helst. Ingen märker att man inte fattar något.)"

Jag översatte så gott jag kunde och vi fnissade gott.
Vad SKULLE man göra utan fejjan?

Annat utdrag från fejjan tidigare i veckan var Petra som tyckte att eftersom vi redan vunnit Eurovisionen så kunde de liksom slänga med fotbolls-Pucklan också, på en gång. När vi ändå var i vinnartagen.

Nu blev det spännande.
Får gå tillbaka till TV-soffan och försöka komma på smarta repliker att imponera med.

/Y

PS Älsklingen informerade mig nyss om att Sverige går vidare från den här gruppen och Spanien går vidare från sin, så är chansen stor att just DE kommer att mötas.
Vem ska vi hejja på då?
;) DS

I dag är allt tillbaka till det normala igen. I dag är vi friska (peppar, peppar). Guldklimpen gick till skolan, jag och Lillskatten var på morgonrunda, fredagsvägning, grötfrukost och nu väntar lunch hos svärmor.
Helt vanlig fredag alltså :D

FREDAGSVÄGNING
- 0,8 kilo
:D
Äntligen har jag slagit mitt personbästa från i mars, med hela 300 gram.
Fredagsfeelingen är som gjuten idag.

Och som jag lovat, att när jag kommit ifatt och gått ner sjuktidens alla svackor, så skulle här komma en mätning och en kroppsbild.
Och jag är ju en kvinna som står vid mina ord ;)

MÄTNING
Lår: -1 cm. (skillnad sedan sista mätningen den 10 februari)
Stjärt: -1 cm.
Navelhöjd: -1 cm.
Smalast midjan: -3 cm.
Byst: oförändrat.

UTVÄRDERING

Nå vad var det nu som hände igår då, som gjorde att det blev extra kaosartat i Familjen Kaos hem? >>>

Hmmmmm.
Det känns på något sätt pinsamt, men det tänker jag strunta i. Jag har bestämt mig för att detta är INGENTING att skämmas för.
Det ÄR jättevanligt.
Och jag tänker stå upp och sticka ut huvudet och säja att NU, nu har jag också varit med om det.

Om jag visar denna bilden så kommer många att nicka på huvudet och säja mmmm, jag vet, stackars er, jag vet vad ni går igenom.

Om det här med att ha ålders-kriser och att bli vuxen >>> som veckans Real Life handlat om, det har jag funderat på länge. Kommer ihåg att jag lovade ett inlägg om det efter att jag träffat min gamla gymnasiekompis som var på semester här >>> & >>>.

Jag vet att jag borde ha satt mig med sammanställningen av Real Life i kväll. Men det kom något emellan som vände upp och ner på hela huset och det blev kallabalik från golv till tak.
Jag får berätta mer en annan dag.

MEN när jag ÄNTLIGEN satte mig ner i soffan så började en film: Derailed >>>, och jag blev FAST.



Det börjar som en vanlig Jenifer Aniston-film, och Älsklingen suckade och sa:
- Det här är en av dina filmer.
Men det är ingen typisk kärleks-humor-film, det är något helt annat. Och ända tills på slutet så har man ingen aning om vad det är som händer eller hur det ska gå.
Sånt gillar jag ;)

Hur jag har kunnat att missa den, eller ens inte höra talas om den, är för mig en gåta. För nu satt jag som klistrad.
Se den!
Om du inte sett den förståss ;)

Och sammanställningen, den får jag ta i morgon.

God natt!

/Y

Jag vände mig bara bort ett ögonblick.
Men på ett ögonblick kan ALLT hända.

I kategorin exotiska inslag i min vardag >>>, har turen kommit till kvartersfest.

En söndag för nån helg sedan så ringde svärmor och sa:
- Titta ut genom fönstret mot parken. De kommer i procession med helgonet.


Så vi drog upp gardinerna i dressing-roomet, som just är vårt fönster mot parken, och tittade ut. Kom där inte en liten procession a´la Filmen Evita (Madonna spelar Eva Peronn).
Det var grannkvarteret här som hade kvartersfest och avslutade fesligheterna med ett litet tåg genom grannskapet. Helgonen hade de tagit ut ur kyrkan och en massa fyrverkerier smällde man av.

Ja just det, det var ju den helgen som Loreen vann >>> och jag trodde bestämde att de firade det med smällare ;).

I dag är tre av fyra i Familjen Kaos sjuka, igen :(
Två veckor sedan var det sedan Alexander blev frisk från vattenkopporna.
Nu är det halsarna.



Fast igen ska jag väl inte säja, det var ända sedan slutet på april, som vi var sjuka senast. Ja för vattenkopporna räknar jag nästan inte. De var så medgörliga så. Vi led nästan ingenting här hemma.

Och Irma som jag trodde var på G med kopporna. Det verkar inte ha varit dem. Hon var imun ;)
Hon är feberfri nu men det var antagligen samma sak som jag och Alexander har nu, feber och ont i halsen.

Så ingen av dem äter speciellt bra här nu, så jag tror att vi kör korv och potatismos här idag. Ingen idé att utmana ödet när det är gnälligt här.
Då får man köra med säkra kort.
Eller i alla fall med sannolika kort, eller med mer hjälpsamma kort.
Det kan gå åt skogen det också ;)


Så vi är hemma här idag. Alexander har pysslat lite. Bygga fågelbo stog på schemat. Klistra bommul och tandpetare på ett papper så det blir ombonat för kycklingarna i holken.
Nästan så man önskade att man var liten igen ;)
Men jag är mäkta stolt över mig själv som kommit mig för att pyssla, om än så lite, istället för att ta till TV:n eller datorn.

Nu ligger bägge ungarna och vilar och jag tror att jag ska gå och inta ryggläge jag också. Fast tvättmaskinsfiltret borde rengöras.
Jag fick igång den förmodade trasiga tvättmaskinen igår. Älsklingen borde vara stolt över att ha en så händig fru.
I stället så muttrade han bara över att jag INTE borde ha kört den där nerspydda mattan i maskinen utan skurat den i badkaret.
Ja det kan han väl ha rätt i, men hur kul är sånt?

Vi får se, man kanske hinner både och innan det är dags för lunch.

/Y

Är 21:30 för tidigt för att gå och lägga sig?
Även om Sverige spelar?
Zzzzzzz

Men under tiden så bjuder jag på lite omgivningsbilder från parken där vi var på födelsedagskalas förra lördagen. >>>



Finca Galeon är en gammal lantgård som man gjort om till park där det är helt gratis att hälsa på. Det finns en stor grusparkering utanför och man kommer in vid det gula huset längst upp på fotot.

Parken ligger i Santa Brigida som ligger ca 15 minuters bilfärd från Las Palmas. Man åker söder ut genom Tafira. På samma väg som leder till San Mateo.








Där finns en massa djur att titta på. Just där vi fikade fanns det små ponnysar och åsnor. Sedan fanns det getter och fåglar av en massa olika sorter och slag.






Vi på rundtur genom parken som INTE var liten.






En dam med fina blommor i.



Ett mycket fint ställe som jag kan rekommendera om man är i krokarna.

/Y

Ja jisses vad vi blev blöta idag på morgonrundan.
Så blöta att jag var tvungen att ta av mig kläderna i ytterdörren för att inte blöta ner hela lägenheten.
Irma var också blöt, men bara om luggen eftersom hon hela tiden envisades med att sticka ut huvudet ur regnskyddet.

Vi klarade oss till skolan så Alexander blev inte regnad på idag. Men sedan när vi skulle fortsätta ut på rundan, jag och Irma så började det att småstänka. Knappt hade jag tänkt tanken klart att:
- Detta är bara sånt där typiskt Las Palmas-dugg som egentligen bara smuttsar ner bilarna mer än vad de blir rena.
...så började det störtregna.
Och det höll på en bra stund.

Alla tog skydd i busskurar eller under paraplyer, men jag stretade på. Det var ju varmt ute, jag var ju redan halvblöt och vi var på väg hem.
Men folk tittar alltid så konstigt på mig när jag är ute i regnet. Som om det vore farligt att bli blöt, eller vilken hemsk mamma som tar ut sitt barn i regnet, eller nu kommer en sån där konstig turist igen ;)

Ja det är konstigt att försöka vänja sig till andra förhållningsett.
Från att det är hälsosamt att vara ute i regn till att du är helgalen som går ut i regnet.

Men men, det var ju vägningen vi skulle tala om.

VÄGNING
- 400 gram
När jag ställde mig på vågen så frågade jag mig själv:
- Hur mycket är du nöjd med att ha gått ner?
Och svarade mig själv med att jag nog trodde att 63,8 skulle både vara sannolikt och lagom.
Fast när jag såg displayen så blev jag ju besviken ändå och undrade varför jag inte sa en annan, lägre siffra.
Man är aldrig nöjd ;)

UTVÄRDERING
Det är väl inte så mycket att orda om. Det har både vara smygätning av makaroner med korv och pannkakor denna veckan. Annars inget speciellt.
På mammafikat igår lyckades jag hålla mig till ½ Divestivekex och det får väl ses som en seger.

Morgonrundorna har gått och SKA gås i helgen.
OM jag kommer på galej på lördag, vilket är VÄLDIGT osäkert fortfarande, så antar jag att jag kommer att vara bakis på söndagen och inte gå upp. Fast det brukar jämna ut sig med att jag heller inte har nån lust att äta då ;)

Plankorna är det lögn i 17 att komma ihåg. Jag vet inte vad det är med mig. Om jag är otroligt glömsk eller om jag kanske förtränger dem.

Det var denna veckan.
Morgonrundor - Check!
Mat - Check!
Plankan - Upps!
Och 3,8 kilo kvar till målet.

Hur har det gått för er?

/Y

När jag satt här och skrev om vår BÄSTA semester på Fuerteventura >>> så förlorade jag mig lite i minnena och fotona.
Vad härligt!
Jag älskar verkligen mina foton.
Och minnena som de väcker hos mig.


Jag höggravid med Irma.

Den finaste stranden som jag varit på.



Underbart hotell som uppfyllde alla våra förväntningar.

Alexander som var alldeles förbi av trötthet när det var lunchdags.



Vi, hela familjen, på semester för första gången ever TILLSAMMANS.

Jag kan knappt tro att jag har gjort detta lyxiga. Kommer vi, en dag, att kunna åka tillbaka?

Och så en MASSA mat som inte fick plats. Kommer ihåg att jag var konstant mätt och hade problem med halsbränna som jag ALDRIG brukar ha.
Ingen bra kombination att åka höggravid på all-inclusive. Inte ekonomiskt om man så säjer.
Speciellt inte när det serverades kall, gratis champagne i baren varenda kväll och jag inte kunde dricka.

Vilka minnen.
Vilken upplevelse.
Vilka foton.
Nu ska här bli fotobok av ;)

/Y

Jag har alltid tagit en massa foton och satt in i album.

För mig är foton som små minnen som när man går tillbaka och tittar på ger en, en känsla av vad man varit med om så att man kommer ihåg allt mycket bättre än vad man skulle ha gjort utan foton.
Mitt minne är kasst och utan mina små minnes-livbojar så tror jag att jag skulle minnas MYCKET mindre än vad jag verkligen minns idag.

Mina album är mina käraste ägodelar, de har släpats genom många flyttningar och är det första jag skulle rädda om eldsvådan var framme.
DÅ!

Nu är det ju en annan sak.
Nu får jag ju rädda ungarna först ;)
Och nu har det kommit digitalkamera, digitalfoton och fotoböcker på nätet.
Man framkallar inte längre, inte klipper och klistar och har inte pappers-album.
Men jag har inte kommit dit än.

Någonstans där digitalkameran kom i min ägo och jag började översvämmas av foton. Samt att ungarna kom och tog min tid och ork för att klippa och klistra.
Någonstans där blev det för mycket för mig och albumen kom på efterkälken.
Det blev för mycket jobb.
Sortera kort, skriva ut kort, klippa och klistra in i album.
Jag ligger nu FLERA/MÅNGA år efter.
Ångest!

Så nu har jag tänkt att jag ska prova att göra mig en fotobok på nätet. Jag har laddat hem en programvara, valt ut mina kort och sitter nu och tittar på en tom ruta.
Hjälp vad svårt!
Hur får man inspiration?

Det är i alla fall vad jag pysslar med, borde pyssla med när jag får några sekunder över. Tanken är att jag ska göra en bok för varje år och en för varje semester. I pappersalbum har jag ett album för varje resa som vi gjort till Sverige och det tänkte jag fortsätta med.
Men först ska jag ta året 2010, då det inte blev nån sommarsemester till Sverige för jag var höggravid med Irma och inte fick flyga. Då tog vi båten till grann-ön Fuerteventura och bodde på all-inclusive.
Den första "riktiga" semestern som vi gjort tillsammans, både som par Yohanna&Älsklingen och som familj.

Och när jag tänker efter så visade jag aldrig ordentligt, här på bloggen hur vi haft det >>> & >>>.
UNDERBART!

Så är det någon som har erfarenheter av hur man gör en digital fotobok på nätet, företag, priser, inspiration, tips, erfarenheter och annat nödvändigt så får ni gärna dela med er.
För jag är nybörjare på detta.
Ja ja jag vet. Jag är inte så snabb när det gäller nya saker ;)

/Y

Det här tror jag banne mig har varit den "skönaste" Real Life-utmaningen hittills >>>. Sjönast för själen att se att det ser verkligen ut som hemma hos mig hos andra också.
Att det finns högar i andra hus.

Fast varför bryr jag mig egentligen?
Varför tänker jag så mycket på att det ser så prydligt och fint ut på alla andras blogg-bilder mot vad jag ser hemma hos mig?
Det är ju bara jag som ska leva här ;)

Fast det är jäkligt irriterande när man inte kan använda skötbordet till att just sköta bebisen på utan får bryta ryggen av sig när man byter blöjor på sängkanten.

Bjuder på ännu en skräckhög från mitt kök just nu. Men denna är baske mig inte långvarig.
Det är alla Alexanders leksaker som staplats där i väntan på att storstädningen och mögelmålningen i hans rum ska bli klart.

Hela veckan har jag fått leva med denna hög, men i morgon är det jag som ska ta tag i den, för nu är rummet färdigt.
OM jag får tillfälle vill säja. I morgon är ju "torsdag from hell". Älsklingen jobbar sent + har möte efteråt så jag har en känsla av att jag måste ta ungarna till parken på eftermiddagen om jag inte vill få ett nervsammanbrott.



Men fler högar kommer här:


- Ansibecki erkänner på en gång att hon är en hög mäniska och tog oss på en tur genom huset och dess högar: högen vid den ena datorn och en vid den andra, högen på skrivbordet, och även hon har en hög på skötbordet, högen i diskstället och i diskhon, och till och med en spontan-hög på köksbänken, en hög på byrån i den ena hallen och en på golvet i den andra och till och med en i den tredje och för att inte glömma den på sminkbordet.

Skön hög-feeling hemma hos dig. Borde anordnas ett hög-OS så här i OS-tider ;)

- Freja visar INTE alls glatt upp några högar: diskhögen i köket, träningskläds-högen i hallen, smutstvätts-högen och o-ihop-parade-strump-högen. Men försäkrar att den har en massa fler högar hemma och de gör att hon mår fysiskt dåligt.
Åtgärd: ett utbrott och sedan eftersom hon är lika slarvig som resten av familjen så börjar högarna att frodas igen.

- Ann-Mari berättar om sina högar och att de i sin tur orsakar andra högar; det eviga kretsloppet - orsak och verkan.
Arbetsbords-högen som orsakar en symaskins-hög på köksbordet eftersom man inte kan sitta vid arbetsbordet och sy när det finns en hög där.
Är ni med på logiken?

Högen på hallbordet som blev till när katterna började sova i korgen där högen skulle vara.
Och så fortsätter det ...

- Marie-Louise visar upp SINA högar från hemmet som är främst bok- och tidningshögar och pekar på problematiken som även härskar hemma hos mig; jag vet inte vart jag ska göra av sakerna i högarna. Jag vill städa undan dem, men vart ska sakerna? Och så vill man ju inte slänga något som kanske kan vara bra att ha.

- Anna får avsluta denna sammanställning som det svarta fåret bland hermelinerna eller hur det nu var. Hon får stoltsera med att vara den som hade svårast för att hitta några högar hemma hos sig. För att de INTE finns ;)

Men för att inte vara sämre än någon annan så lyckades hon klämma fram en liiiiiiiten klädhög och en liiiiiiiten kuddhög.
Kalas Anna, du är vårt föredöme ;)

Ja detta är vad vi pysslat med här idag på eftermiddagen.
Glamourigt så det stänker om det ;)

Vi får ta igen det i helgen med att göra något festligare.
Men vad ska man hitta på?
Smörgåstårta?
Kubbspel?
Titta på Kungen på Svt Play?

Hur firar man egentligen nationaldagen när man inte bor hemma?

/Y

Jag ser visst ut som en typisk svensk.
Eller i alla fall utländsk.
Inte som en spanjorska.

I går när jag fixade telefonen så hände mig det som nästan alltid händer mig och ja det är ganska så irriterande, eller också så är det bara ganska så komiskt.

Jag kom in i telefonbutiken och förklarade att jag ville låsa upp min mobil som var operatörslåst.
Jaha, varsågod och sitt, sa killen och började rota i sin kabellåda och mixtra med telefonen.
Det här tar jag 12 euro för sa han och jag måste väl ha sett helt oförstående ut, för jag hade fått berättat för mig att det bara skulle kosta 6.

- Eller du kanske föredrar att jag pratar engelska, fortsatte killen. Förstår du spanska?

Det är just det, de ser på en gång att jag är utlänning eller turist. Och jag LOVAR, jag hade varken sandaler med stumpor i, en karta i handen eller strandkläder fastän det regnade ;)
Och jag hade faktiskt pratat spanska när jag förklarade vad jag ville ha gjort.

ÄNDÅ så trodde han att jag hellre vill tala engelska eller inte förstog ett smack av vad han förklarade för mig.
Jag måste verkligen ha sett ut som en fågelholk ;)
Men jag satt faktisk bara och tänkte på hur jag skulle få ihop detta med priset eftersom jag bara hade en 10-euros-sedel i plånboken och han hade sagt att det kostade 12.
Så är det att ha det knapert...

Till slut så prutade han med sig själv och jag fick betala 10 så det gick ihop sig för mig.
Men...
Hej! Jag heter Yohanna och jag är svensk, turist, utlänning.
Japp det är jag det ;)

/Y

Hela dagen gick i ett och nu kan vi säja CHECK för tisdagen.
Efter Guldklimps-upphämtning i skolan så var det dags för Irma att sova och för mamman att laga lunch. Så var det matning av ungar och matning av mamman och sedan fick vi spontanbesök av väninnan C som kom förbi för att låna en bröstpump till en nyförlöst arbetskamrat som fått problem med för häftig mjölk-till-rinning.
Vad har man inte vänner till?

Så kom Älsklingen hem och vi kunde beta av två punkter på to-do-listan:



Den operatörslåsta mobiltelefonen blev upplåst för BARA 10 euro ;)
Och Kina-matvaru-affären fick ett besök för inhandling av viktiga saker som Thai-sweet-chili och cocos-mjölk.
Så nu kan jag säja CHECK på dem också.

Men nu så behöver den här bloggerskan gå och lägga sig och hoppas på en luganre natt i natt, UTAN en mardrömsdrömmande Lillskatt och UTAN att själv drömmamardrömmar om mobiltelefoner utom räckhåll.
En lugn natt tack!

Och i morgon ska det målas med mögelfärg i Guldklimpens rum så att vi kan flytta in alla leksaker som står överallt i huset och är i vägen för det mesta.
Vi fortsätter att beta av på listan.

/Y

Jisses vad tiden går idag.
Bara en halvtimme tills Guldklimpen ska hämtas i skolan och både Irma och jag måste borsta tänderna och klä på oss.
Dessa nya sommar-tider omkullstjälper verkligen våra tidigare rutiner.
Jag hinner inte med ;)



I natt har jag drömt mardrömmar om mobiler samtidigt som Irma har haft en jobbit natt med ca 1000 uppvakningar.....i minuten ;)
Man är lite mör idag.

Så varför har jag drömt om mobiler?
Jo vi skulle ju byta mobiloperatör nu när vi håller på och kapar kostnader här i detta hem. Förutom att själva bytet tog över en vecka att göra så fungerade inte de nya SIM-korten igår när vi skulle pröva dem efter att mobilabonemanget äntligen hamnat på rätt ställe.
Timmar i telefonkö fixade det hela men VARFÖR ska man behöva ringa för att de ska fixa ett problem som de redan från början var medvetna om?
Och VARFÖR kan saker och ting inte fungera på direkten?

I alla fall, som grädde på moset så visade det sig att min mobiltelefon är operatörslåst och fungerar inte med den nya operatören.
Jag måste låsa upp den.
Men eftersom jag har en sån gammal mobil som inte kan NÅGONTING av allt detta nya roliga som nya mobiltelefoner i dagsläget kan och jag för stunden inte har en chans i världen att kunna köpa mig en sån där ny rolig telefon, så ska jag passa på att låsa upp en annan telefon, lite nyare än min som jag fått av en väninna.
Och om detta så har min hjärna flippat ur i natt och gett mig, tillsammans med Irma en MYCKET orolig natt.

Men nu får vi ta och sätta fart här om det ska bli nån Guldklimp upphämtad idag.

/Y

Irma har galet mycket kläder.
Så mycket att jag inte hinner att använda allt innan det blir för smått, och det ger mig ångest ;)

Just nu så har jag TRE stycken kompisar som ger mig sina avlagda kläder efter sina flickor + alla kläder som jag har efter Alexander, som i sin tur ävde efter sin kusin.
Alltså hemma hos mig, för Irma att använda finns just nu kläder efter 7 (SJU!) barn och mycket är inte ens slitet.

Sista gången som vi var nere i sommarstugan så fick jag en hel låda full med kläder av en granne där nere. En hel låda full med fina kläder och skor.
Vilken lycka!

Missförstå mig inte, jag är jätteglad över detta. Men det är så mycket fint, så mycket som jag vill att hon ska använda, och så kort tid som de kan göra det på.
Jag skulle behöva byta kläder på Irma flera gånger om dagen ;)




Och det verkar som att Irma har ärvt mammas glädje över kläder och skor....... och handväskor naturligtvis. Man ser henne ofta komma knatande i någon annans skor här hemma, släpandes på vilken väska som helst och nypande sig i kläderna om man säjer att oh så tjusig hon är.

Vi får se hur det blir med tiden, när hon upptäcker att hon själv har en vilja och vill bestämma vad hon ska ha på sig. Mina väninnor har berättat hårresande historier om krig med sina döttrar i klädvalsdjungeln, om tider med BARA rosa kläder, om diskutioner om varför man inte kan gå i tyllig prinsessutstyrsel när det är kallt och regnar ute och jag vet inte vad.
Rädsla...

Men alla dessa kläder.
De ligger överallt och jag hinner knappt tvätta dem och lägga in dem för FÖRSTA gången, innan det är dags att packa ner dem för de blivit för små och ge dem vidare till nästa man i ordning.
För det är ju så sorjligt, här fungerar inte second hand så bra. Det finns inget forum för att sälja vidare alla dessa barnprylar som knappt är använda.
Folk slänger och köper nytt :(
Nästan så att jag funderar på att packa en låda och försöka få med mig till Sverige och Blocket ;)

Men men, tills vidare så försöker vi byta kläder till frukost, ha en speciell gå-till-skolan-outfit, svida om för lunch, välja en ny gå-ut-och-gå-på-eftermiddagens-dräkt och så en speciell gala/middag-klänning.
Allt för att hinna använda allt.
Och för att mamma tycker SÅ mycket om att köra tvättmaskinen ;)

/Y

Ja så var det måndag igen.
Här är det grått.
Har till och med kommit ett par stänk.

Helgen gick som vanligt alldeles för fort och vi hann inte färdigt med det som vi påbörjade igår. >>> Arbetet får fortsätta idag eftersom Älsklingen kommer hem tidigt idag. Eller tidigt och tidigt, det är ju normal arbetsdag 8 timmar. Men det känns kort eftersom han jobbar mycket fler timmar andra dagar.

Och Guldklimpen ska hämtas hem från skolan enligt sommartid, en timme tidigare. Det började i fredags och jag KOM ihåg det, 12:30 stog det på pappret. Jag var ute i god tid.
Men så medans jag gick så förjade jag fundera om det inte var så egentligen att de "små" inte kommer ut en kvart tidigare än de andra. Och ju närmare skolan jag kom så mötte jag fler mammor med klasskompisar till Alexander och jag fick sånt hjärtknip och började nästan att springa den sista biten.

Och visst var det så att hämtningstiden för barnen var 12:15 och jag kom kanske 5 minuter för sent. Men eftersom jag ALDRIG kommit försent innan så hade lärarinnan blivit orolig och gått iväg för att ringa mig. Och jag kom dit med andan i halsen och tårarna i ögonen.
Jag vet inte varför.
Det blev nån blandning mellan skam över att missat tiden och ledsamhet över att jag gjort något som jag svurit på att aldrig göra.

Men idag är det måndag och en lista a´la jennyn blir det, PRECIS som vanligt ;)


- att vi tar tag i Guld-klimpens rum och GÖR saker där som vi funderat på länge. Igår så mögeltvättade vi hela taket med lister, hela garderoben invändigt och flyttade också ut den för att ta baksigan. HJÄLP vad det såg ut på bakstycket, alldeles fullt med grått mögel. Stackars Guldklimpen som sovit i detta.

Men nu så är det tvättat, idag ska det få en strykning med antimögelmedel och sedan blir det färg ovanpå detta. Det går framåt.

- att Irmas rum står på tur och nu håller taket på att torka. Sedan slipa, spackla, måla och så FLYTTA in.

- att vi var på ett så trevligt födelsedagskalas i lördags >>>. På ett helt nytt och fint ställe som kommer att få fler besök av oss. Fler bilder kommer.

- att.... det känns bra helt enkelt. Jag är fortfarande glad över nya bilen, att datorn är lagad, att Irma sover till och från bättre om nätterna, att vi är en fin familj, att jag drack ett glas rödvin i lördags och en massa andra småsaker som bygget upp livet helt enkelt.

- att vi kör REAL LIFE som vanligt ;) >>>

ÄNDÅ så känns det lite sorjligt att den stora Eurovisions-festen är över och så också det stora Kanarie-kalaset >>> & >>>. Mycket festande, mycket jobb & förberedelser, mycket slit & släp men ack så mycket kul.
Ja det känns tomt helt enkelt.

/Y

Gårdagens (lördagens) födelsedagskalas blev så himla bra. Det var lagom av allt. Lagom med sol, lagom med skugga, lagom med barn, lagom långt och så på ett helt NYTT ställe.

Det är så bra att få tips på nya ställen, för är de bra, ja då tar vi dit mina föräldrar som alltid vill se något nytt och så är en utflykt fixad ;)
Det är ju så svårt att hela tiden komme på nya ställen att åka till. Ja menar, ön är ju inte SÅ stor...

Det blir en liten bildmix för jag tog TREHUNDRA bilder och det kan jag ju inte visa....dow ;)

Men det får bli allt för idag. Rundturen från parken och alla andra fina naturbilder och runt-omkring-foton får vi ta en annan dag.
Men det var fint där.
Det blir fler turer dit.

Och naturligtvis var det gråt och tandagnisslan när vi skulle åka hem. Sånt hör till.

/Y

Nu på morgonen så fick jag en ofrivillig, men ack så skön, sov-mini-morgon.
Jag SKULLE verkligen gå upp och gå morgonrundan, men så tog Älsklingen ungarna, gick ut ur sovrummet och stängde dörren = FARLIGT.
Vipps så sov jag.
Och så var det frukostdax när jag vaknade.

Men sen så gick jag faktiskt ut ;)
Trotsade håll och frukost-i-halsen-känslan och stegade ut. För går jag inte ut, som jag sagt 1000 gånger innan, direkt på morgonen, så blir det inget av sedan. Livet kommer emellan.

Men nu så tar vi tag i denna söndagen med att fixa i Alexanders rum. Irmas tak ska ju torka i en vecka till så då tar vi och passar på i ett annat rum som också behöver mögeltvättas och sorteras upp. I garderoben, som står mot ytterväggen så har det kommit mögel som ska tvättas bort + i taket. Så är det allmänt leksakskaos som måste styras upp och det gamla vanliga med städning och damning.

Skönt att ÄNTLIGEN ta tag i saker. Det blir en sån skön känsla i hjärtat, som den där berömda stenen som faller.
Man skulle ta tag i saker och ting lite oftare ;)

/Y

Vi har varit på födelsedagskalas i eftermiddags.
På ett helt nytt ställe.
Och jag tog 300 ( TREHUNDRA ) bilder.



Det var i en park/grönområde/zoo i Santa Brigida, 10 minuter utanför Las Palmas.

Men det får vi ta i morgon, för nu har jag druckit ett glas med rödvin och blivit helt slak i fingrarna ;)
Måste krypa i säng ;)

/Y

Alltså jag bor absolut inte smått.
Vår lägenhet är på 100 kvm, har tre sovrum + kök + vardagsrum och DÄRUTÖVER två inglasade balkonger som har fått bli kontor/bibliotek och dressingroom/klädvårdsrum.
Låter skitlyxigt i mina öron.

ÄNDÅ bildas det högar med saker överallt.
Jag kommer inte ifrån dem.
De förföljer mig jämt.



Det är dags för veckans Real Life med temat "högar" denna gång. Utmaningen som NATURLIGTVIS alla är välkomna att deltaga i.
Om Real Life och vad det innebär kan man läsa här. >>>
Och de andra utmaningarna kan man se här. >>>

SJÄLVKLART, som bloggare jag är, så väljer jag att inte ta kort mot just de hållen när jag fotar i mitt hem. Eller gör en snabb bloggstyling som vi skrev om i detta REAL LIFE >>>.
Men högarna finns där, de är en del av mitt liv, jag har lärt mig att leva med dem. Men i mitt stilla sinne så drömmer jag om en hög-fri zoon i mitt hem.

Bilden här ovan föreställer Irmas skötbord. Fast jag tror inte att det någonsin använts just som skötbord åt Irma. Åt Alexander ja, men då bodde vi i en ÄNNU större lägenhet ;)
Skötbordet är det träfärgade som man kan skymta lite undertill så där.
Där lyckas det, eftersom det står i sovrummet, alltid belamras med saker som överkast, de onödiga prydnadskuddarna till sängen (varför har man sådana?), kläder som ska läggas in i sina respektive lådor och naturligtvis kläder som är i användandefasen, för rena för att tvättas men för smutsiga för att läggas in igen.
Just nu är det de tvättade vintertäcken som slagit läger där i väntan på att tillräckligt stor påse ska skaffas fram för att vinterförvaras i, i förrådet.



Andra högar som jag ständigt lever tillsammans med är tvätthögen i vardagsrummet. Eftersom jag torkar tvätten på balkongen i vardagsrummet, där det är mest sol, så hamnar all tvätt där, förr eller senare.
Det är ren tvätt som ska hängas, torr tvätt som ska vikas och vikt tvätt som ska in i sina lådor.
Ett arbete som ALDRIG tar slut :(

Och så högen som jag lyckats gömma någolunda: klädvårdshögen. trasiga kläder som ska lagas, rena dukar som ska strykas och allmänt klädspill som jag inte vet vad jag ska göra av men inte vill slänga.



Det var mina högar det.
Har du högar?
Vad för några?
Varför?
Åtgärd?
Får det finnas högar? ;)

Som vanligt så skriv och berätta på din blogg, om det du VILL berätta om, tills på onsdag kväll, fota om du vill. Och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag, så att vi alla kan gå in och kolla hos varandra.

/Y

Här kommer ÄNNU ett bildregn från en av våra hektiska dagar denna veckan >>>, när Alexanders skola bjöd in alla familjerna på uppträdande och provsmak av kanariska delikatesser.

8:00 Och alla är yrvakna ;)






Utanför skolan.

Min kaka som blev en HIT ;)
Tag vanlig sockerkaks-smet, utan smaksättning och tillsätt 1 msk kardemumma + 3 mosade bananer. Kalas!




Det var det kalaset.
Nu har det varit mycket kalasande och nu behöver vi vila lite och de kanariska folkdräkterna a´la "Lilla Huset På Prärien" behöver tvättas och göras i ordning för vinterförvaring till nästa år.

Feliz dia de Canarias - Trevlig Kanariedag på er!

/Y

Hur gick det nu då, kan man fråga sig, nu när jag var så orolig över att behöva lämna bort Iram för att åka med som hjälp-mamma på Alexanders skolutflykt?

I tisdags:
"Jag känner mig så där riktigt rädd att det kramar om hjärtat på en och man får svårt att andas. Så mycket att jag verkligen övervägt att ställa in mitt deltagande. Men jag vill ju så gärna följa med Alexander på hans utflykt. Så jag stoppade min rädsla och oro längst inne i mitt hjärta och försöker att glömma bort det." >>>

Ja, det gick ju bra. Irma kom välbehållen hem, så vitt jag vet, och det är kanske tycks att jag var lite väl shåpig om detta, att barn mår bara bra av att vara med andra än sina föräldrar, att de måste vänja sig, att man måste klippa navelsträngarna.

Och jag håller med, man måste kunna lämna bort sina barn och de mår bra av att vara med andra. Jag har INGA problem med att lämna bort mina barn och mina barn har inga problem med att vara hos andra personer. Men det måste vara till personen som jag LITAR på.
Annars så mår inte JAG bra.

Det är här skon klämmer.
För när mina föräldrar kommer och hälsar på så försöker jag och Älsklingen alltid hitta på saker på tu man hand och det går så bra så. Problemet är ju att när mina föräldrar kommer så är det så korta stunder så jag vill ju inte slösa bort den tiden med att åka bort jag. Jag vill ju också vara med dem ;)

Nej det är detta med att lämna bort ungarna till ett ställe där jag vet att barnvakterna inte kommer att göra det som jag bett dem om, och sedan ljuga om detta.
DET blir jag rädd, orolig och ledsen över.
Och gör så att jag funderar på om det verkligen är värt det och Om jag ska göra det mer.

Så det är det som det handlar om, och inte det att jag inte KAN lämna bort sina barn till någon annan.

/Y

1:a juni idag, det är ju inte klokt.
Nu är det sommar.
Det som precis var jul...

VÄGNING
+ 600 gram
Det är ju egentligen inte konstigt. Denna veckan har varit mer helg än vardag. Och de vardagar som varit har det varit aktiviteter inplanerat så jag inte kunnat gå mina rundor eller kommit ihåg att göra plankan.
Vad hade du förväntat dig Yohanna?

ÄNDÅ så blir jag förbannad och på dåligt humör. Denna dagen som ändå är en skitdag, för Älsklingens chef kommit på att de ska ha möta idag, FREDAG, mellan klockan 4 och 6. För de som jobbar på kontoret så är det väl kanon att få en skön avslutning på dagen och inte behöva att tänka på att arbeta mer efter lunch. Men för de stackare som varit i farten sedan klockan FEM i morse är det inte så kul att behöva åka till kontoret och uggla i väntan på möte. Medans familjen sitter hema och väntar på dem och fredagsmyset.
En fredag med känsla av måndag.

Och Guldklimpen börjar på sommartid i skolan idag, vilket betyder att de slutar en timme tidigare hela terminen ut nu. Vilket krashar Irmas sovstund här hemma så nu vet jag inte hur jag ska göra med den.

Gnäll gnäll, så här en fredag ;)

Ja det krävdes och dröjde ända tills jag kom till vår park på slutet av morgonrundan, och fick känna doften av blöt jord eftersom de vattnade och lukten av nyklipps gräs efter som de klippte ;), innan jag kom på bättre humör och fick lite fredagsfeeling.

UTVÄRDERING
Annars så har det faktiskt varit en bra vecka. Jag har faktiskt skött det som jag kunnat sköta utan problem. Men som jag sagt tidigare så är det ingen idé att ödsla energi på att hålla igen under sådana tillfällen som man vet kommer att vara extrema och bara ger en dåligt samvete och lidande.

Som när det är helg. Är det helg så är det helg. Ingen idé att hålla igen då.

Och blir man bortbjuden på fest, som gårdagens festligheter i skolan, så är det ju klart att man ska smaka på det som bjuds. Om man hinner vill säja ;)

Och är det tidiga morgonaktiviteter som tisdagens utflykt med skolan, så hinner man inte med både den och morgonrunda. Då får man ta igen det senare eller låta det vara.

Jag har gått någon form av runda varje dag i alla fall. På tisdagen så var det upp till skolan och lämna Guldklimpen, hem och lämna Irma till svärmor och så upp till skolan igen för utflykt.
Många vändor blev det ;)

Och på onsdagens helgdag så gick jag ut och gick precis som på en lördag.

Torsdagens runda blev en något kortare för det var uppträdande i skolan så jag hade lite ont om tid. Och så var jag ju iklädd min "Lilla-huset-på-prärien-utstyrsel" och kunde inte gå så fort. Men gick, gick jag.
Känner man sig inte tjock i vanliga kläder så känner man det sig definitivt i denna utstyrseln som innehåller minst 10 meter och 5 kilo tyg av tjockaste kvallitet ;)

Och maten har varit smalmat förutom picnic-maten och fest-maten, så det kan jag inte klaga på.
Men allt ihopaslaget så blev det + på kontot.
Ja, och så mensen, den får man inte glömma. Det finns inte en chans i h-vetet att jag går ner någonting om det är mensvecka.

Det var det.
Det var denna veckan.
Morgonrundor - Ja, om något varierande.
Mat - Ok men även lite extra.
Plankan - Sporadiskt.
Och 4,2 kilo kvar till målet.

Hur har det gått för er?

/Y