Skrivet den: 2012-01-31 Klockan: 22:32:39
Eftermiddag i parken
Det blev tillslut en eftermiddag i parken. Vi var tvugna att ta ut ungarna ur huset. Huvaligen vad de bråkar och retas med varandra. Bara gråt och tandagnisslan.
Hur ska detta gå ;)
Alltså, alla ungar, cyklar, hjälmar och ut i parken som ligger tvärs över gatan vid vårt hus.
Härlig dag i parken. Men väldigt kallt sedan solen försvann. Ungarna blev lagom utmattade och stegräknaren står på över 20.000 steg.
:D
Nu ska jag gå och se en film med Älsklingen innan han somnar i soffan. Återkommer om den om den var något att hänga i julgranen.
Nu en god natt!
/Y
Hur ska detta gå ;)
Alltså, alla ungar, cyklar, hjälmar och ut i parken som ligger tvärs över gatan vid vårt hus.
Härlig dag i parken. Men väldigt kallt sedan solen försvann. Ungarna blev lagom utmattade och stegräknaren står på över 20.000 steg.
:D
Nu ska jag gå och se en film med Älsklingen innan han somnar i soffan. Återkommer om den om den var något att hänga i julgranen.
Nu en god natt!
/Y
Skrivet den: 2012-01-31 Klockan: 15:56:32
Förmiddagen försvann
Jag star har i koket med den barbara och lagar mat. Hela formiddagen forsvann och jag hann inte med att blogga tidigare. Jag vet inte vad jag pysslade med men ratt vad det var sa var det dags att sticka ivag och hamta Guldklimpen i skolan.Nu sitter Guldklimpen vid den stora datorn och kollar pa film, Irma springer runt och stallar sak i O-ordning och jag star har och forsoker fa lunchen fardig.
Idag blir det hemma-pa-hittad-kycklinggryta med ris.
Fyll en kastrull till 1/3 med vatten.
I med 2 kycklingbuljongtarningar.
Strimla i tre sma lokar, tre vitlokar och 3 morotter.
Strimla aven i tva kycklingfile'er nar det borjat att koka.
I med timjan.
Lite skal fran en apelsin och saften fran densamme.
Koka koka koka.
Hall i frysta haricot verts.
Koka
Nu ar riset klart sa da far jag smaka lite far vi se vad som fattas...
Det var gott men lite smaklost. Jag provar att ha i lite Dijon-senap. Apelsin och senap gifter sig sa fint tycker jag ;)
Det kan bli hur bra som helst, men det kan ocksa ga at skogen. Jag chansar.
Det blev bra.
Inte mer bara bra.
Det ar nagot som fattas och jag vet inte vad. Det ar lite sott, lite syrligt, men lite smaklost. Ska prova att ha i en hackad tomat eller tva.
Sa dar, nu far det vara bra. Nu ar vi hungriga har.
Ungarnas del kor jag i mixern och tillsatter smor.
Mitt serveras med en del ris och bubbelvatten.
Smaklig maltid!
/Y
Skrivet den: 2012-01-30 Klockan: 23:57:16
På jakt efter...
Älsklingen KOM hem tidigt idag.Han var redan hemma när vi kom hem från skolhämtningen.
Vilken lycka ;)
Jag fixade lunch och sedan så drog vi iväg i nya bilen för att fixa lite.
Men jag ska sticka emellan med ett litet snabbtips för fettsanerare. Min svärmor har alltid så goda kokta grönsaker. Och jag har länge funderat på varför grönsakerna alltid smakar bättre hemma hos henne än hos mig.
Nu har jag kommit på knepet. Man kokar dem i buljong.
Så dagens lunch blev stekt köttfärs med en påse frysta grillade grönsaker medstekt, en påse tacokrydda och en halv burk CF för såsigheten.
Till det serverades buljongkokta grönsaker.
En kastrull med vatten, två buljongtärningar och två delade vitlöksklyftor i vattnet. Ner med olika grönsaker. Jag hade en klyfta vitkål, ett par halverade morötter och ett par kvartade squashar. Koka tills morötterna är mjuka.
Mums!
I alla fall, vi drog i väg för att fixa saker. Byta julklappskläder och jag hamnade mitt i en REA och kom hem med en klänning, en jeansväst och ett guldskärp, för bara 110 kronor.
Visar bilder i morgon. Nu blev det för mörkt.
Och så skulle vi fixa prylfickor och ryggstödsskydd till bilen för ungarna.
Jag har sett sådana.
Men var säljs de?
Inte här på ön i alla fall. Så det blir som vanligt att sätta sig och titta igenom uppsjön av utbuden i Sverige och så beställa hitleverans med föräldrarna i mars.
Och så ville Älsklingen ha en organisatör till bagaget. En sån där länga med fickor som man sätter på baksätets ryggstöd i kofferten. Att köpa ny bil är nästan som att flytta till nytt hus. En massa nya prylar behövs.
Åter igen ingen jaktlycka. Biltema i Sverige får ytterligare en beställning.
Ja, det var egentligen bara jag som kom hem med påsar idag.
Nån gång ska det ju vara min tur också ;)
Nu är det dags att gå och knoppa. Men om det är någon som har tips på vart man kan hitta sådana här saker, så är det bara att hojta till. Jag blir så glad över tips.
/Y
Skrivet den: 2012-01-30 Klockan: 13:29:55
Måndagslycka
Igår eftermiddag, när det började skymma, 
så kom jag på att för i fasiken, det är ju söndag idag och jag har inte gjort ens hälften av det som jag ville göra.
Hur i hela friden kunde det gå så fort?
Jag hann ju knappt ens ur morgonrocken ;)
En HEL vecka kvar till nästa helg, och så var ångesten ett faktum. Visste inte om jag skulle börja gråta eller gå och dra något gammalt över mig och försöka att glömma.
Varför är det så, att man känner så?
För idag känns det kalasbra. Måndag är inga problem här inte. Det är söndags-eftermiddagen som har problem med mig.
Massa kul på gång och en massa enegi i kroppen trotts att Irma hade nån konstig arg-natt med raseriskrik fram till klockan 02. Fråga mig inte vad som hände. Tonårstrots redan?
I alla fall måndagslistan har så många saker att vara glad över så jag är inte säker på att alla får plats ;) Vilken lycka va?
Så det blir naturligtvis en lista a´la jennyn, precis som vanligt en måndag.
- BILEN, bilen & bilen >>>. Som vi har väntat, som vi har hoppats, som vi har misströstat och som vi har väntat. NU är den här. Vi ska åka en sväng i eftermiddag också ;)
- att elproblemet är fixat. Så skönt att slippa oroa sig över det något mer >>>. Nu ska bara hyresvärden informeras om slutnotan. Borde inte vara några problem då det blev kompispris.
- något så trivialt som en ny blus ;)
När vi åkte för att byta ett par julklappskläder som var för stora, i lördags eftermiddag. Så gick jag faktiskt in på H&M. Trotts att ungarna gnällde och Alexander var som en hackig skiva; när ska vi gå till leksaksaffären?, när ska vi gå till leksaksaffären?, när ska vi..., så gick jag in där.
Jag hade med mig mitt presentkort från förra julen, i-fall-att och hade sett två blusar innan jul som jag var intresserad av. Då hängde den ena där, på rea-ställningen till halva priset.
Sånt kan man ju bara ta som ett tecken ;)
- att när jag provade ovan nämda blus i provrummet så kände jag mig och tyckte faktiskt att jag såg lite smal ut. Sånt händer ju bara inte i ett provrum. Nån som vet om de ändrat provrums-speglarna till det motsatta på sista tiden?
Jag känner mig i alla fall smalare även om vågen visar tvärt emot ;)
Det tog jag som ett tecken det också och blusen fick raskt följa med hem.
- att idag är det måndag och det BRUKAR betyda, man vet aldrig, att Älsklingen kommer hem lite tidigare än normalt. Tänk att man kan bli så glad över lite manligt sällskap ;)
- att denna veckan så börjar februari och vi går sakta men säkert mot våren och karnevalen här. Snart kommer värmen och det blir slut på hosteriet och snoreriet för i år.
- att förra veckans real life blev en sån succe. Hoppas att denna veckan inspirerar lika många att gräva i minnenas arkiv efter lukter och återblickar att dela med sig av. >>>
- att dagens lunch är halvfärdig och jag behöver inte tänka mer på det ;)
Men nu så drar måndagen igång här och solen har kikat fram.
/Y
så kom jag på att för i fasiken, det är ju söndag idag och jag har inte gjort ens hälften av det som jag ville göra.Hur i hela friden kunde det gå så fort?
Jag hann ju knappt ens ur morgonrocken ;)
En HEL vecka kvar till nästa helg, och så var ångesten ett faktum. Visste inte om jag skulle börja gråta eller gå och dra något gammalt över mig och försöka att glömma.
Varför är det så, att man känner så?
För idag känns det kalasbra. Måndag är inga problem här inte. Det är söndags-eftermiddagen som har problem med mig.
Massa kul på gång och en massa enegi i kroppen trotts att Irma hade nån konstig arg-natt med raseriskrik fram till klockan 02. Fråga mig inte vad som hände. Tonårstrots redan?
I alla fall måndagslistan har så många saker att vara glad över så jag är inte säker på att alla får plats ;) Vilken lycka va?
Så det blir naturligtvis en lista a´la jennyn, precis som vanligt en måndag.
- BILEN, bilen & bilen >>>. Som vi har väntat, som vi har hoppats, som vi har misströstat och som vi har väntat. NU är den här. Vi ska åka en sväng i eftermiddag också ;)
- att elproblemet är fixat. Så skönt att slippa oroa sig över det något mer >>>. Nu ska bara hyresvärden informeras om slutnotan. Borde inte vara några problem då det blev kompispris.
- något så trivialt som en ny blus ;) När vi åkte för att byta ett par julklappskläder som var för stora, i lördags eftermiddag. Så gick jag faktiskt in på H&M. Trotts att ungarna gnällde och Alexander var som en hackig skiva; när ska vi gå till leksaksaffären?, när ska vi gå till leksaksaffären?, när ska vi..., så gick jag in där.
Jag hade med mig mitt presentkort från förra julen, i-fall-att och hade sett två blusar innan jul som jag var intresserad av. Då hängde den ena där, på rea-ställningen till halva priset.
Sånt kan man ju bara ta som ett tecken ;)
- att när jag provade ovan nämda blus i provrummet så kände jag mig och tyckte faktiskt att jag såg lite smal ut. Sånt händer ju bara inte i ett provrum. Nån som vet om de ändrat provrums-speglarna till det motsatta på sista tiden?
Jag känner mig i alla fall smalare även om vågen visar tvärt emot ;)
Det tog jag som ett tecken det också och blusen fick raskt följa med hem.
- att idag är det måndag och det BRUKAR betyda, man vet aldrig, att Älsklingen kommer hem lite tidigare än normalt. Tänk att man kan bli så glad över lite manligt sällskap ;)
- att denna veckan så börjar februari och vi går sakta men säkert mot våren och karnevalen här. Snart kommer värmen och det blir slut på hosteriet och snoreriet för i år.
- att förra veckans real life blev en sån succe. Hoppas att denna veckan inspirerar lika många att gräva i minnenas arkiv efter lukter och återblickar att dela med sig av. >>>
- att dagens lunch är halvfärdig och jag behöver inte tänka mer på det ;)
Men nu så drar måndagen igång här och solen har kikat fram.
/Y
Skrivet den: 2012-01-29 Klockan: 23:34:32
"Operation fettsanering" vecka 4 upplägg
UPPLÄGG vecka 4
- 15.900 steg om dagen.
- Plankan varje dag.
På något sätt så känns det som att jag kanske har haft lite FÖR bråttom med att göra alla ändringar. Det är viktigt att varje förändring är väl förankrad i vardagen innan man går vidare med nästa. Annars blir det lätt att man tar sig vatten över huvudet och ger upp.
Som nu till exempel, med stegen. Jag satte ribban på 15.900 steg varje dag som skulle uppnås. Det är ganska så mycket. Kanske tog jag mig vatten över huvudet för jag har inte lyckats att nå dit mer än 2 av veckans 7 dagar.
Om det blir eftermiddagsaktivitet så fixar jag det galant. Men det blir många gånger inne-eftermiddagar och då är målet för långt borta för mig. Måste ha en plan B för att ta till dessa dagar. En ny rutin som måste nötas in.
Min stegdag brukar se ut så som följer:
Går upp så står mätaren på 0 steg ;)
Morgonförberedelser; ~1000 steg
När jag kommer hem från skollämning och morgonrunda, står mätaren på 8.500 steg.
Hemma, pysslar, bloggar.
Kommer hem fråm skolhämtning står mätaren på 12.500 steg.
Fattas 3.400 steg till läggdags.
Innan sjukdomen så gick jag en kvällsrunda också och då fixades stegen då. Men nu så har jag blivit bekväm och drar mig för att gå ut på kvällarna i mörkret.
Får tänka lite på saken.
Denna punkt får alltså stå kvar och övas på även denna veckan.
Matlagningen går bättre och bättre. Lagar bra mat med mindre fett och mer grönsaker. Dock äter jag för stora portioner. Men det får vara som det är nu och jag lämnar det med en baktanke att tänka på det under veckan.
Vecka 4 så lägger jag till bara EN ny punkt och låter en gammal få lite extra uppmärksamhet. Samtidigt som jag äver fortsätter med de gamla punkterna:
Vecka 1: Kick off, vägning och mätning, börja med morgonrundor och sluta äta godis i veckorna.
Vecka 2: På med stegräknaren och anteckna stegantal, börja med två mellanmål om dagen och dricka mer vatten.
Vecka 3: Mer grönsaker i maten, minska på fettet och öka stegantalet till 15.900 steg om dagen.
* * * * * * *
Vecka 4 blir då:
- Stegräkningen
Veckans steg är:
Måndag: 14.430 steg
Tisdag: 15.424 steg
Onsdag: 15.523 steg
Torsdag:19.166 steg
Fredag: 15.200 steg
Lördag: 16.959 steg
Söndag: 8.960 steg
Det ger ett snittantal på 15.094 steg om dagen. Så jag har ju i alla fall ökat snittantalet lite i alla fall.
Nu ska jag försöka fixa någon form av eftermiddags aktivitet varje dag.
- Styrkeövningen PLANKAN
Som jag har hört talas om denna övning. Det är en övning för att stärka upp muskelgrupperna mage och rygg med en enkel övning.
TräningsLofsan berättar >>>.
Jag har ju tidigare gått omkring och dragit in magen hela tiden och det är ju en form av smygplanka som hjälper till att få in putmage och få koll på de invändiga magmusklerna. Men nu har jag alltså tänkt att jag ska även våga mig på en liten övning hemma på mattan.
Första gångerna nu när jag provat här hemma, så har jag bara klarat 30 sekunder x tre gånger och det är ju ingen höjdare.
Jag försöker få in en rutin på detta och målet är EN hel minut, rak och på sidan.
Ja ja, den som siktar mot stjärnorna når trädtopparna, som alltid är något ;)
* * * * * * *
På fredag kör jag fredagsvägning med utvärdering av veckan igen. Om ni skriver något på era bloggar under veckan, så skicka gärna in länkarna så ska jag göra en lista här under med alla oss som håller på och VAD vi håller på med under veckan.
Så man kan gå in hos varandra och läsa, peppa och se hur det går.
Nämn gärna i kommentaren hur mycket ni vill gå ner och hur ni ligger till nu.
Nu kör vi på ;)
/Y
Fettsanerare ;)
- Yohanna i Las Palmas (5,6 kg kvar 17 kg uppnått, GRATTIS!): fredagsvägning v.3
- Marie (0,4 kg ner, 10 kg kvar, GRATTIS!): fredagsvägning
- AnneliH: Förändring v.4, förändring v.5
- 15.900 steg om dagen.
- Plankan varje dag.
På något sätt så känns det som att jag kanske har haft lite FÖR bråttom med att göra alla ändringar. Det är viktigt att varje förändring är väl förankrad i vardagen innan man går vidare med nästa. Annars blir det lätt att man tar sig vatten över huvudet och ger upp.
Som nu till exempel, med stegen. Jag satte ribban på 15.900 steg varje dag som skulle uppnås. Det är ganska så mycket. Kanske tog jag mig vatten över huvudet för jag har inte lyckats att nå dit mer än 2 av veckans 7 dagar.
Om det blir eftermiddagsaktivitet så fixar jag det galant. Men det blir många gånger inne-eftermiddagar och då är målet för långt borta för mig. Måste ha en plan B för att ta till dessa dagar. En ny rutin som måste nötas in.
Min stegdag brukar se ut så som följer:
Går upp så står mätaren på 0 steg ;)
Morgonförberedelser; ~1000 steg
När jag kommer hem från skollämning och morgonrunda, står mätaren på 8.500 steg.
Hemma, pysslar, bloggar.
Kommer hem fråm skolhämtning står mätaren på 12.500 steg.
Fattas 3.400 steg till läggdags.
Innan sjukdomen så gick jag en kvällsrunda också och då fixades stegen då. Men nu så har jag blivit bekväm och drar mig för att gå ut på kvällarna i mörkret.
Får tänka lite på saken.
Denna punkt får alltså stå kvar och övas på även denna veckan.
Matlagningen går bättre och bättre. Lagar bra mat med mindre fett och mer grönsaker. Dock äter jag för stora portioner. Men det får vara som det är nu och jag lämnar det med en baktanke att tänka på det under veckan.
Vecka 4 så lägger jag till bara EN ny punkt och låter en gammal få lite extra uppmärksamhet. Samtidigt som jag äver fortsätter med de gamla punkterna:
Vecka 1: Kick off, vägning och mätning, börja med morgonrundor och sluta äta godis i veckorna.
Vecka 2: På med stegräknaren och anteckna stegantal, börja med två mellanmål om dagen och dricka mer vatten.
Vecka 3: Mer grönsaker i maten, minska på fettet och öka stegantalet till 15.900 steg om dagen.
* * * * * * *
Vecka 4 blir då:
- Stegräkningen
Veckans steg är:
Måndag: 14.430 steg
Tisdag: 15.424 steg
Onsdag: 15.523 steg
Torsdag:19.166 steg
Fredag: 15.200 steg
Lördag: 16.959 steg
Söndag: 8.960 steg
Det ger ett snittantal på 15.094 steg om dagen. Så jag har ju i alla fall ökat snittantalet lite i alla fall.
Nu ska jag försöka fixa någon form av eftermiddags aktivitet varje dag.
- Styrkeövningen PLANKAN
Som jag har hört talas om denna övning. Det är en övning för att stärka upp muskelgrupperna mage och rygg med en enkel övning.
TräningsLofsan berättar >>>.
Jag har ju tidigare gått omkring och dragit in magen hela tiden och det är ju en form av smygplanka som hjälper till att få in putmage och få koll på de invändiga magmusklerna. Men nu har jag alltså tänkt att jag ska även våga mig på en liten övning hemma på mattan.
Första gångerna nu när jag provat här hemma, så har jag bara klarat 30 sekunder x tre gånger och det är ju ingen höjdare.
Jag försöker få in en rutin på detta och målet är EN hel minut, rak och på sidan.
Ja ja, den som siktar mot stjärnorna når trädtopparna, som alltid är något ;)
* * * * * * *
På fredag kör jag fredagsvägning med utvärdering av veckan igen. Om ni skriver något på era bloggar under veckan, så skicka gärna in länkarna så ska jag göra en lista här under med alla oss som håller på och VAD vi håller på med under veckan.
Så man kan gå in hos varandra och läsa, peppa och se hur det går.
Nämn gärna i kommentaren hur mycket ni vill gå ner och hur ni ligger till nu.
Nu kör vi på ;)
/Y
Fettsanerare ;)
- Yohanna i Las Palmas (5,6 kg kvar 17 kg uppnått, GRATTIS!): fredagsvägning v.3
- Marie (0,4 kg ner, 10 kg kvar, GRATTIS!): fredagsvägning
- AnneliH: Förändring v.4, förändring v.5
Skrivet den: 2012-01-29 Klockan: 18:03:41
På begäran: Min "vilda" ungdom
Men tanke på mitt förra inlägg >>> om vår "vilda" undom från skokartongstiden. Då vi bara åkte omkring på olika fester och sov i bilen. Så blev Vuxenmamman nyfiken på hur det kunde se ut och utmanade mig på att lägga ut en bild från den tiden.
Började leta omkring efter gamla foton och hamnade i minnenas trädgård. Det blev inte bara en bild utan ett colage.
Håll till godo med 30-something-Yohanna med Älskling och, på den tiden, tillhörande skokartong.
Det var gamla goda tider det.
Nu är man en små-sur-ständigt-trött-små-barns-mamma ;)
Får jobba på den saken.
Trevlig söndag på er. Här ska vi fika med svärmor nu.
/Y
Började leta omkring efter gamla foton och hamnade i minnenas trädgård. Det blev inte bara en bild utan ett colage.
Håll till godo med 30-something-Yohanna med Älskling och, på den tiden, tillhörande skokartong.
Det var gamla goda tider det.
Nu är man en små-sur-ständigt-trött-små-barns-mamma ;)
Får jobba på den saken.
Trevlig söndag på er. Här ska vi fika med svärmor nu.
/Y
Skrivet den: 2012-01-29 Klockan: 14:15:59
Välkommen storbilsfamilj!
Här är hon.
Vårt efterlängtade fortskaffningsmedel.
Ingen mer skokartong. Välkommen Maxi!
Premiärturen var igår och när jag satte mig i bilen, på passagerarplatsen naturligtvis, har inte uppbådat tillräckligt mod för att sätta mig vid ratten än men det kommer, så kändes det som att sitta i en sån där dubbeldäckarbuss. På övervåningen.
Första parkett.
Vilken skillnad.
Nu är vi flerbarnsfamilj och storbilsfamilj, fattas bara två jobb också så får vi jackpott på vuxenpoäng ;)
Ärligt talat, jag kan knappt fatta att vi nu har en stor bil. Vi har åkt omkring i skokartongen i 8 år, sedan jag flyttade hit. Och från början så passade den våra behov alldeles utmärkt.
Två "ungdomar" som åkte omkring och partajjade på helgerna och sov över i bilen. I veckorna användes den till att åka till jobbet i.
Perfekt med en skokartong.
När jag flyttade hit så åkte Älsklingen omkring i ett rivningsobjekt. Han rökte som en borstbindare i den och askkoppen var alltid överfull. Motorhuven hade så mycket hål att det såg ut som att han hade varit med om en skottlossning. Och förardörren satt löst och var tvunget att stängas försiktigt och hålla i dörren medans han körde.
Jag sa ifrån på direkten.
DEN åker jag inte omkring i!
Men så kom Guldklimpen och skokartongen fungerade väl ganska så bra. Ända tills bebisstolen skulle bytas ut mot bilbarnsstol, bakåtvänd naturligtvis ;), och stolen tog upp så mycket utrymme där bak att jag fick sitta med passagerarstolen så pass framflyttad att jag hade näsan i framrutan.
Och alla dessa packningar och handlingar som ska göras. Alltid var det ett evinnerligt ståhej med hur allt skulle få plats. Och då är ändå Älsklingen en höjdare på att stuva. Det är samma sak när vi storhandlat. Ska allt få plats i kylskåpet, ja då får Älsklingen packa upp varorna.
Men nu är det ett minne blott och jag kan inte fatta att det är sant.
Yiha!
Tror att vi måste ta en sväng idag också, för att vänja oss vid tanken. Svärföräldrarna ville inte följa med på en tur idag så bak-bak-sätena får vänta på att provas.
Men snart är mina föräldrar på väg ner och DÅ ska det bli åka av.
Brrrrrummm.
/Y
Vårt efterlängtade fortskaffningsmedel.
Ingen mer skokartong. Välkommen Maxi!
Premiärturen var igår och när jag satte mig i bilen, på passagerarplatsen naturligtvis, har inte uppbådat tillräckligt mod för att sätta mig vid ratten än men det kommer, så kändes det som att sitta i en sån där dubbeldäckarbuss. På övervåningen.
Första parkett.
Vilken skillnad.
Nu är vi flerbarnsfamilj och storbilsfamilj, fattas bara två jobb också så får vi jackpott på vuxenpoäng ;)
Ärligt talat, jag kan knappt fatta att vi nu har en stor bil. Vi har åkt omkring i skokartongen i 8 år, sedan jag flyttade hit. Och från början så passade den våra behov alldeles utmärkt.
Två "ungdomar" som åkte omkring och partajjade på helgerna och sov över i bilen. I veckorna användes den till att åka till jobbet i.
Perfekt med en skokartong.
När jag flyttade hit så åkte Älsklingen omkring i ett rivningsobjekt. Han rökte som en borstbindare i den och askkoppen var alltid överfull. Motorhuven hade så mycket hål att det såg ut som att han hade varit med om en skottlossning. Och förardörren satt löst och var tvunget att stängas försiktigt och hålla i dörren medans han körde.
Jag sa ifrån på direkten.
DEN åker jag inte omkring i!
Men så kom Guldklimpen och skokartongen fungerade väl ganska så bra. Ända tills bebisstolen skulle bytas ut mot bilbarnsstol, bakåtvänd naturligtvis ;), och stolen tog upp så mycket utrymme där bak att jag fick sitta med passagerarstolen så pass framflyttad att jag hade näsan i framrutan.
Och alla dessa packningar och handlingar som ska göras. Alltid var det ett evinnerligt ståhej med hur allt skulle få plats. Och då är ändå Älsklingen en höjdare på att stuva. Det är samma sak när vi storhandlat. Ska allt få plats i kylskåpet, ja då får Älsklingen packa upp varorna.
Men nu är det ett minne blott och jag kan inte fatta att det är sant.
Yiha!
Tror att vi måste ta en sväng idag också, för att vänja oss vid tanken. Svärföräldrarna ville inte följa med på en tur idag så bak-bak-sätena får vänta på att provas.
Men snart är mina föräldrar på väg ner och DÅ ska det bli åka av.
Brrrrrummm.
/Y
Skrivet den: 2012-01-29 Klockan: 00:31:15
Real Life - En doft från förr
När jag var sjuk i julas 
så tappade jag ju både smak och lukt. Smakbortfallet höll bara i sig någon vecka, vilket var tur, för det var ingen höjdare att allt smakade sand.
Men lukten var försvunnen under flera veckors tid.
Inte förens man blir av med något så osynligt som lukten, märker man hur ovärdelig den är.
Att märka när Irma tillverkat en present i blöjan blev som att spela på lotteri och aldrig har man väl varit mer mammtypisk än när man sprang där med fingret i blöjan vareviga minut för att checka.
Julköttbullarna blev ett kulinariskt expriment och ett väldigt spännande inslag i julmiddagen, då mina bullar innehåller allt från glögg och kanel till malda nejlikor och kryddpeppar. Jag tycker om kryddig mat och mortlade kryddor för glatta livet. Men dessa kryddor är ju ganska så just kryddiga och skall behandlas med största möjliga koordination.
En gnutta för mycket och hela köttbullesattsen kan gå åt skogen.
Nu gick det inte ditåt, men det hade jag ingen aning om när jag stog och rullade dem.
På måfå var min slagdänga då.
Lukten är viktig.
Men lukter kan också framkalla minnen. Minnen från förr.
Här-om-dagen när Irma och jag var ute på vår morgonrunda, blev vi omkörda av en moped som lämnade oss insvepta i ett stort avgasmoln. Och vipps så började minnen från förr poppa upp i skallen på mig.
Det är inte alla avgasmoln som har den effekten på mig.
Det ska vara speciell avgas och nu vet jag inte hur jag ska kunna berätta detta utan att jag framstår som nån slags bensinsniffare.
Men jag gillar lukten av bensin ;)
Jag kommer ihåg när jag var liten och pappa skulle tanka, då stog jag med näsan i tankhålet och sniffade. Och på den tiden, 70-tal, ja då var det ju inget konstigt med det. Då satt man inte fastspänd i baksätet. Då stog man mellan framsätenas ryggstöd, med ett ben på varje sida om baksätesavdelaren.
Så gick det till på den tiden.
Men nu var det inte det minnet som poppade upp i skallen på mig när vi gick där i avgasmolnet i morgonsolen. Nej det var minnen från våra semestrar i fjällvärlden.
Under min barndom så åkte alltid min familj upp till fjällen en vecka varje vinter. Jag har åkt skidor sedan jag var 4 år. Och nu talar jag inte om slalom, även om det också kom på tapeten under senare år. Nej jag menar längdskidor, uppför, uppför ordentligt. Här talar vi inte Sälen-kullar utan riktiga fjäll a´la Funäsdalen.
Hur som helst. Vi åkte alltid tillsamma stuga och till den så tillhörde en scoter. Att åka upp på fjället med scoter var ju fusk, sånt ägnade vi oss inte åt. Men någon gång på eftermiddagarna ibland, så kunde min far ta ut oss ungar på en sväng på scotern.
Och jisses vad han kunde köra min far.
Så det hissnade i magen.
Och det var då som det luktade sån där mopedavgas.
Och det är den lukten som gör att det poppar upp minnen i huvudet från korvgrillning, scoteråkning, kalla vindar som nyper i kinderna, fika i bivacker som vi grävt själva, bastning, fräknar på näsan och ett par vääääldigt möra ben när man skulle gå och lägga sig.
* * * * * * * *
Veckans uppdrag i Real Life - En doft från förr
Vad betyder dofter för dig?
Har du någon speciell doft som påminner dig om något?
Skriv och berätta på din blogg tills på onsdag, fota om du vill. Och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll, så att vi alla kan gå in och kolla hur det verkliga livet går till hos just dig.
Om Real Life kan man läsa om här. >>>
Och de andra uppdragen kan man läsa om i kategorin Real Life. >>>
Bara ut och sniffa i skåp och lådor och se om det kommer upp några minnen som du glömt bort. Eller varför inte ut i garaget och leta lukter ;)
/Y
så tappade jag ju både smak och lukt. Smakbortfallet höll bara i sig någon vecka, vilket var tur, för det var ingen höjdare att allt smakade sand. Men lukten var försvunnen under flera veckors tid.
Inte förens man blir av med något så osynligt som lukten, märker man hur ovärdelig den är.
Att märka när Irma tillverkat en present i blöjan blev som att spela på lotteri och aldrig har man väl varit mer mammtypisk än när man sprang där med fingret i blöjan vareviga minut för att checka.
Julköttbullarna blev ett kulinariskt expriment och ett väldigt spännande inslag i julmiddagen, då mina bullar innehåller allt från glögg och kanel till malda nejlikor och kryddpeppar. Jag tycker om kryddig mat och mortlade kryddor för glatta livet. Men dessa kryddor är ju ganska så just kryddiga och skall behandlas med största möjliga koordination.
En gnutta för mycket och hela köttbullesattsen kan gå åt skogen.
Nu gick det inte ditåt, men det hade jag ingen aning om när jag stog och rullade dem.
På måfå var min slagdänga då.
Lukten är viktig.
Men lukter kan också framkalla minnen. Minnen från förr.
Här-om-dagen när Irma och jag var ute på vår morgonrunda, blev vi omkörda av en moped som lämnade oss insvepta i ett stort avgasmoln. Och vipps så började minnen från förr poppa upp i skallen på mig.
Det är inte alla avgasmoln som har den effekten på mig.
Det ska vara speciell avgas och nu vet jag inte hur jag ska kunna berätta detta utan att jag framstår som nån slags bensinsniffare.
Men jag gillar lukten av bensin ;)
Jag kommer ihåg när jag var liten och pappa skulle tanka, då stog jag med näsan i tankhålet och sniffade. Och på den tiden, 70-tal, ja då var det ju inget konstigt med det. Då satt man inte fastspänd i baksätet. Då stog man mellan framsätenas ryggstöd, med ett ben på varje sida om baksätesavdelaren.
Så gick det till på den tiden.
Men nu var det inte det minnet som poppade upp i skallen på mig när vi gick där i avgasmolnet i morgonsolen. Nej det var minnen från våra semestrar i fjällvärlden.
Under min barndom så åkte alltid min familj upp till fjällen en vecka varje vinter. Jag har åkt skidor sedan jag var 4 år. Och nu talar jag inte om slalom, även om det också kom på tapeten under senare år. Nej jag menar längdskidor, uppför, uppför ordentligt. Här talar vi inte Sälen-kullar utan riktiga fjäll a´la Funäsdalen.
Hur som helst. Vi åkte alltid tillsamma stuga och till den så tillhörde en scoter. Att åka upp på fjället med scoter var ju fusk, sånt ägnade vi oss inte åt. Men någon gång på eftermiddagarna ibland, så kunde min far ta ut oss ungar på en sväng på scotern.
Och jisses vad han kunde köra min far.
Så det hissnade i magen.
Och det var då som det luktade sån där mopedavgas.
Och det är den lukten som gör att det poppar upp minnen i huvudet från korvgrillning, scoteråkning, kalla vindar som nyper i kinderna, fika i bivacker som vi grävt själva, bastning, fräknar på näsan och ett par vääääldigt möra ben när man skulle gå och lägga sig.
* * * * * * * *
Veckans uppdrag i Real Life - En doft från förr
Vad betyder dofter för dig?
Har du någon speciell doft som påminner dig om något?
Skriv och berätta på din blogg tills på onsdag, fota om du vill. Och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll, så att vi alla kan gå in och kolla hur det verkliga livet går till hos just dig.
Om Real Life kan man läsa om här. >>>
Och de andra uppdragen kan man läsa om i kategorin Real Life. >>>
Bara ut och sniffa i skåp och lådor och se om det kommer upp några minnen som du glömt bort. Eller varför inte ut i garaget och leta lukter ;)
/Y
Skrivet den: 2012-01-28 Klockan: 14:47:40
Flytet fortsätter (peppar peppar)
God Morgon Lördag!
Här körde det igång ordentligt direkt på morgonen. Jag menar då inte ungarna som vaknade tidigt. För det var inte tidigt och jag hade föresten redan varit vaken sedan 6:30 och legat och funderat på ditten och datten. Inte bilen då, för den hade jag glömt bort.
Men man börjar väl bli gammal nu när man vaknar INNAN ungarna och måste gå på toa och sedan inte kan somna om.
Jag VISSTE det. Att jag inte skulle gå tillbaka och vara vanliga Yohanna >>> som gillar att sova på mornarna och gå och lägga mig igen EFTER frukosten.
Man kan väl säja att det är panchis-varning på mig nu när jag vaknar tidigt istället för att ligga och tonårs-dra-mig.
Men jag drog ut på min runda och köpte bröd och go-fika med mig hem. Och gissa om jag blev förvånad när jag klev in och kom rakt in i sladdhärvan. Elektrikerna hade redan kommit, klockan 09:30, och var redan halvvägs in i problemlösandet.
Älsklingen och ungarna satt och åt frukost med JORDGUBBAR. Vi blir bortskämda här kan jag lova. Våren är på gång. Med tanke på jordgubbsfrukosterandet då menar jag.
Sladdhärvan reddes ut under mycket stånk och stön men utan att mycket tid gick. Så nu kan vi duscha lugnt igen. Och jag kan tvätta tvättmaskin OCH laga mat samtidigt.
Och inte blev det dyrt hellet.
Kalas!
Men under två timmar var vi strömlösa och det riktigt skrämmer mig hur van man är vid att det ska finnas el. Det fick hittas på RIKTIGA lekar med ungarna, men hela tiden tänkte jag att jag kan ju passa på och stryka ;) eller jag kan ju ta mig en dusch, eller....ja hela tiden något som inte gick.
Men så kom vi på att den bärbara fungerade ju i alla fall. Visserligen utan internet, men att titta på en hård-disk-film gick bra.
Nu väntar vi bara på att Irma ska vakna från sin lur, så ska vi äta lunch och ge oss ut på en premiärtur i bilen.
Jag återkommer med bilder.
Återkommer också med upplägget för veckans real life så ni kan börja fota och spåna hemma hos er.
Återkommer alltså.
/Y, som ska gå och dra på varenda kökspryl nu får vi se om det hoppar nån propp ;)
Här körde det igång ordentligt direkt på morgonen. Jag menar då inte ungarna som vaknade tidigt. För det var inte tidigt och jag hade föresten redan varit vaken sedan 6:30 och legat och funderat på ditten och datten. Inte bilen då, för den hade jag glömt bort.Men man börjar väl bli gammal nu när man vaknar INNAN ungarna och måste gå på toa och sedan inte kan somna om.
Jag VISSTE det. Att jag inte skulle gå tillbaka och vara vanliga Yohanna >>> som gillar att sova på mornarna och gå och lägga mig igen EFTER frukosten.
Man kan väl säja att det är panchis-varning på mig nu när jag vaknar tidigt istället för att ligga och tonårs-dra-mig.
Men jag drog ut på min runda och köpte bröd och go-fika med mig hem. Och gissa om jag blev förvånad när jag klev in och kom rakt in i sladdhärvan. Elektrikerna hade redan kommit, klockan 09:30, och var redan halvvägs in i problemlösandet.
Älsklingen och ungarna satt och åt frukost med JORDGUBBAR. Vi blir bortskämda här kan jag lova. Våren är på gång. Med tanke på jordgubbsfrukosterandet då menar jag.
Sladdhärvan reddes ut under mycket stånk och stön men utan att mycket tid gick. Så nu kan vi duscha lugnt igen. Och jag kan tvätta tvättmaskin OCH laga mat samtidigt.
Och inte blev det dyrt hellet.
Kalas!
Men under två timmar var vi strömlösa och det riktigt skrämmer mig hur van man är vid att det ska finnas el. Det fick hittas på RIKTIGA lekar med ungarna, men hela tiden tänkte jag att jag kan ju passa på och stryka ;) eller jag kan ju ta mig en dusch, eller....ja hela tiden något som inte gick.
Men så kom vi på att den bärbara fungerade ju i alla fall. Visserligen utan internet, men att titta på en hård-disk-film gick bra.
Nu väntar vi bara på att Irma ska vakna från sin lur, så ska vi äta lunch och ge oss ut på en premiärtur i bilen.
Jag återkommer med bilder.
Återkommer också med upplägget för veckans real life så ni kan börja fota och spåna hemma hos er.
Återkommer alltså.
/Y, som ska gå och dra på varenda kökspryl nu får vi se om det hoppar nån propp ;)
Skrivet den: 2012-01-27 Klockan: 23:41:21
Idag firar vi!
Vet ni vad som står nere på parkeringen just nu?
En alldeles sprillans ny toffee-färgad Volkswagen Caddy Maxi.
Och den är vår :)
Ibland går det bara så där över förväntan super-duper kalas, att man liksom får dåligt samvete för att det går så bra.
Idag har varit en sån dag.
Det skulle inte bli en sån dag enligt planeringen och det började definitivt inte som en, då jag och Alexander kom ihop oss så hårstråna rök, redan INNAN skollämningen. Och jag mådde dåligt och var ledsen ända tills skolhämtningen då Alexander skuttade ut ur skolan utan några som helst tecken på att ha lidigt samvetskval av samma kaliber som jag.
Sen blev det bara bättre.
Lunch hos svärmor som gick jättebra och ingen som bråkade eller stog i.
Så kom Älsklinge hem LÅÅÅÅNGT innan förväntad tid. Han hade ju varit på kurs på jobbet och inte väntats hem förens långt efter ungarnas sängdags.
Så ringde killen från bilfirman och sa att vi kunde komma och hämta den nya bilen.
Och försäkringsbolaget samarbetade bra och fixade per telefon.
Det var nästan så man inte trodde att man var i Spanien ;)
Men nu så står det en sprillans ny bil på parkeringen.
Ungarna ligger och sover.
Spruttelvinet är poppat och fredagsmyset på topp.
I morgon vankas det premiärtur. Men först så ska vi bara bocka av elektrikerbesök och upplösning av sladdhärva i proppskåpet.
Vågar man verkligen hoppas på att det ska lösa sig också?
Förtjänar jag verkligen allt detta?
Men nu hänger ögonlocken på denna slitna kvinna, trots att stegräknaren inte är uppe i sitt antal.
ZZzzzzzz
/Y
En alldeles sprillans ny toffee-färgad Volkswagen Caddy Maxi.
Och den är vår :)
Ibland går det bara så där över förväntan super-duper kalas, att man liksom får dåligt samvete för att det går så bra.
Idag har varit en sån dag.
Det skulle inte bli en sån dag enligt planeringen och det började definitivt inte som en, då jag och Alexander kom ihop oss så hårstråna rök, redan INNAN skollämningen. Och jag mådde dåligt och var ledsen ända tills skolhämtningen då Alexander skuttade ut ur skolan utan några som helst tecken på att ha lidigt samvetskval av samma kaliber som jag.
Sen blev det bara bättre.
Lunch hos svärmor som gick jättebra och ingen som bråkade eller stog i.
Så kom Älsklinge hem LÅÅÅÅNGT innan förväntad tid. Han hade ju varit på kurs på jobbet och inte väntats hem förens långt efter ungarnas sängdags.
Så ringde killen från bilfirman och sa att vi kunde komma och hämta den nya bilen.
Och försäkringsbolaget samarbetade bra och fixade per telefon.
Det var nästan så man inte trodde att man var i Spanien ;)
Men nu så står det en sprillans ny bil på parkeringen.
Ungarna ligger och sover.
Spruttelvinet är poppat och fredagsmyset på topp.
I morgon vankas det premiärtur. Men först så ska vi bara bocka av elektrikerbesök och upplösning av sladdhärva i proppskåpet.
Vågar man verkligen hoppas på att det ska lösa sig också?
Förtjänar jag verkligen allt detta?
Men nu hänger ögonlocken på denna slitna kvinna, trots att stegräknaren inte är uppe i sitt antal.
ZZzzzzzz
/Y
Skrivet den: 2012-01-27 Klockan: 13:16:25
Fredagsvägning, utvärdering och skrämsel-propaganda
FREDAGSVÄGNING
-100 gram.
J-lar # % & (), :( , ~*¤%
Nu kan man ta en eller flera förklaringar, teorier, bortför-klaringar, undanflykter eller svepskäl. Jag kommer ändå ALDRIG att få veta saningen om varför detta händer.
1. Det MÅSTE vara mensvecka på G. Så sötsugen som jag varit denna veckan brukar jag inte vara. Och på ett helt annat sätt än vanligt. Jag kan inte stå emot utan faller. Det har blivit både Digistivekex, bröd med marmelad, chips, tuggummin, men faktiskt INGET godis.
Och det är ju en oskriven regel att mensveckor går man INTE ner i vikt, tvärtom.
2. Pga just denna veckans alla snedsteg så har balansen mellan just intag och förbrukning hamnat på sniskan. Jag har inte förbränt så mycket som jag trodde att jag
skulle göra med ökningen av mina morgonrundor.
3. Det har tillkommit muskler istället för fett. Rundorna har börjat att bygga muskler, de som förtvinade under sjukdomens stillasittande. Och som jag vet, muskler väger mer än fett.
4. All pasta som jag klämde i mig igår kväll har inte kommit ut än utan ligger som en klump i magen och väger. Nu när jag tänker efter så kommer jag faktiskt inte ihåg när jag gick på toa ordentligt. Ja det var ju innan ungarna kom och man fick gå på toa i fred och i lugn o ro. Men jag menar nu på sista tiden. Håller inte stenkoll på sånt heller. Det brukar sköta sig automatiskt gud-ske-lov ;)
Anledningen till den snåla viktnedgången är säkert en kombination av alla dessa ovanstående punkter och det är här som jag måste framhålla en sak som kanske låter lite skrämmande.
Det är nu som det är viktigt att hålla ut och fortsätta med sina goda vanor. Ja inte de med att smygäta Digistivekex då. Den räknas inte som en god vana.
Många brukar ge upp nu när de inte ser något resultat av sina hårda ansträngningar.
Men om man nu ger upp och går tillbaka till sina tidigare vanor. Så kommer kroppen, som är inställt på sväld och håller så hårt den kan i sin kära fettreserv, suga upp allt som man stoppar i sig i återfallsfällan.
Och så går man upp. Både det man har gått ner och lite ränta på det också brukar det bli.
Den typiska bantar-spiralen som jag provat både en och tjugo gånger.
SÅ...
Jag VET ju att anledningen till att jag inte gått ner denna veckan är en av ovanstående punkter.
Jag VET att jag klarar av att leva med min nya livsstil.
Och jag VET att det kommer att ge resultat om jag bara fortsätter som jag bestämt.
Har man väl gett sig in i detta så är det bara att fortsätta. Gasa sig ur en uppförsbacke. Det är enda utvägen om jag inte vill gå upp i vikt istället för ner.
Skrämmande men sant.
UTVÄRDERING
Målet var att öka förra veckans medelstegvärde med 1000 steg om dagen, och jag kämpar på.
15.900 steg skall nås VARJE dag.
Morgonrundan ökades en sväng som gav 2000 steg extra. Efter det står nu stegräknaren på 8500 steg när det är dags för frukost.
Måndagen gick inget vidare. Då hade jag ont i magen och låg i sängen hela eftermiddagen.
Tisdagen var jag 500 steg ifrån. Men då hade steg-räknar-%¤& hakat upp sig på morgonen och räknat fel.
Onsdagen fattades det 400 steg.
Torsdagen tog jag igen det med råge genom en tur till parken, 3000 steg plus.
Och fredag det är i dag.
Det svåra blir att hålla även detta i helgen. Men jag får väl sätta på MTV och dansa lite med ungarna ;)
Matlagningen har det gått jättebra med. Det finns så mycket gott att göra om man bara ser bortom grädde, smör och Cräm Fräs.
Tips är att tidningen MåBra lägger ut en veckomatsedel varje vecka med recept som man kan laga av.
Problemet blir ju att det är så gott att jag äter alldeles för mycket och det blir ju fel det också. Och så mår man piss av för full mage.
Men portionsstorleken tar vi en annan vecka.
Det var denna veckan, vecka 3.
Öka steg - Nästan...
Mer grönsaker - CHECK!
Mindre fett - CHECK!
5,6 kilo till målvikt.
Hur har det gått för er?
/Y
-100 gram.
J-lar # % & (), :( , ~*¤%
Nu kan man ta en eller flera förklaringar, teorier, bortför-klaringar, undanflykter eller svepskäl. Jag kommer ändå ALDRIG att få veta saningen om varför detta händer.1. Det MÅSTE vara mensvecka på G. Så sötsugen som jag varit denna veckan brukar jag inte vara. Och på ett helt annat sätt än vanligt. Jag kan inte stå emot utan faller. Det har blivit både Digistivekex, bröd med marmelad, chips, tuggummin, men faktiskt INGET godis.
Och det är ju en oskriven regel att mensveckor går man INTE ner i vikt, tvärtom.
2. Pga just denna veckans alla snedsteg så har balansen mellan just intag och förbrukning hamnat på sniskan. Jag har inte förbränt så mycket som jag trodde att jag
skulle göra med ökningen av mina morgonrundor.3. Det har tillkommit muskler istället för fett. Rundorna har börjat att bygga muskler, de som förtvinade under sjukdomens stillasittande. Och som jag vet, muskler väger mer än fett.
4. All pasta som jag klämde i mig igår kväll har inte kommit ut än utan ligger som en klump i magen och väger. Nu när jag tänker efter så kommer jag faktiskt inte ihåg när jag gick på toa ordentligt. Ja det var ju innan ungarna kom och man fick gå på toa i fred och i lugn o ro. Men jag menar nu på sista tiden. Håller inte stenkoll på sånt heller. Det brukar sköta sig automatiskt gud-ske-lov ;)
Anledningen till den snåla viktnedgången är säkert en kombination av alla dessa ovanstående punkter och det är här som jag måste framhålla en sak som kanske låter lite skrämmande.
Det är nu som det är viktigt att hålla ut och fortsätta med sina goda vanor. Ja inte de med att smygäta Digistivekex då. Den räknas inte som en god vana.
Många brukar ge upp nu när de inte ser något resultat av sina hårda ansträngningar.
Men om man nu ger upp och går tillbaka till sina tidigare vanor. Så kommer kroppen, som är inställt på sväld och håller så hårt den kan i sin kära fettreserv, suga upp allt som man stoppar i sig i återfallsfällan.
Och så går man upp. Både det man har gått ner och lite ränta på det också brukar det bli.
Den typiska bantar-spiralen som jag provat både en och tjugo gånger.
SÅ...
Jag VET ju att anledningen till att jag inte gått ner denna veckan är en av ovanstående punkter.
Jag VET att jag klarar av att leva med min nya livsstil.
Och jag VET att det kommer att ge resultat om jag bara fortsätter som jag bestämt.
Har man väl gett sig in i detta så är det bara att fortsätta. Gasa sig ur en uppförsbacke. Det är enda utvägen om jag inte vill gå upp i vikt istället för ner.
Skrämmande men sant.
UTVÄRDERING
Målet var att öka förra veckans medelstegvärde med 1000 steg om dagen, och jag kämpar på.
15.900 steg skall nås VARJE dag.
Morgonrundan ökades en sväng som gav 2000 steg extra. Efter det står nu stegräknaren på 8500 steg när det är dags för frukost.
Måndagen gick inget vidare. Då hade jag ont i magen och låg i sängen hela eftermiddagen.
Tisdagen var jag 500 steg ifrån. Men då hade steg-räknar-%¤& hakat upp sig på morgonen och räknat fel.
Onsdagen fattades det 400 steg.
Torsdagen tog jag igen det med råge genom en tur till parken, 3000 steg plus.
Och fredag det är i dag.
Det svåra blir att hålla även detta i helgen. Men jag får väl sätta på MTV och dansa lite med ungarna ;)
Matlagningen har det gått jättebra med. Det finns så mycket gott att göra om man bara ser bortom grädde, smör och Cräm Fräs.
Tips är att tidningen MåBra lägger ut en veckomatsedel varje vecka med recept som man kan laga av.
Problemet blir ju att det är så gott att jag äter alldeles för mycket och det blir ju fel det också. Och så mår man piss av för full mage.
Men portionsstorleken tar vi en annan vecka.
Det var denna veckan, vecka 3.
Öka steg - Nästan...
Mer grönsaker - CHECK!
Mindre fett - CHECK!
5,6 kilo till målvikt.
Hur har det gått för er?
/Y
Skrivet den: 2012-01-26 Klockan: 23:55:36
Trettondagen
Jag VET att jag tjatar om det och skriver det i nästan vartenda inlägg, men jag är verkligen rent och skärt skitskrajt lamslagen över hur fort tiden går.
Nästa vecka är det februari.
En månad sedan jul.
Nästa år fyller jag 40.
Och jag har inte visat bilderna trån trettondagen än.
Visserligen har jag inte skrivit klart inlägget om Irma som FYLLDE 17 månader och om några dagar så fyller hon 18 månader. Men det är väl ingen som är förvånad förutom jag. Och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. SÅ skrattretande tragiskt är det.
I alla fall, TRETTONDAG var det.
Here we go.
Vi var ju alltså ute på stor parad med de Tre Vise MÄnnen, Kungarna kallade här. >>>
Och vanligtvis, ni vet i livet innan ungarna, så är denna kvällen den stora utgångskvällen. Folk alt. ungdomarna går man ur huse och möts upp i San Telmo-parken, vid busstationen, för att partajja.
Sedan går man längs gatorna i Triana och gamla stan Vegueta, smiter in på pubbar här och där, får sig ett glas, dansar på gatorna, träffar kompisar och, ja partajjar i natten.
Så dagen efter, ja inte om man har barn då eller alternativt om man inte har barnvakt, brukar man vara ganska så bakis. Ja i alla fall jag som inte ens kan lukta
på ett glas vin utan att få baksmälla dagen efter.
Men nu har VI ungar som vaknar tidigt på morgonen och vill ha sina presenter, >>> & >>>, så det går inte an att vara ute och slira in på småtimmarna inte.
Efter att vi öppnat paket hemme hos oss så är det paketöppning hos svärmor i huset bredvid. Och där väntade ju familjen från Göteborg också på sina presenter.
Mycket presenter blev det.
Och så ska ju den obligatoriska Rosconen ätas. Det är en vetebulle i form av en cirkel, skuren på mitten och fylld med antingen grädde eller vaniljkräm.
Jag föredrar gräddvarianten. Då smakar det nästan lite semla av den.
Någonstans i bullen är en kung gömd och den som sätter tänderna i den blir dagens kung och får ha den tillhörande kronan på sig hela dagen.
Någon annanstans i bullen finns en böna gömd. Den som sätter tänderna i den blir förloraren och får betala kalaset.
Vem fick bönan i år?
Måste jag berätta det ;)
Och efter uppäten bulle med kung och böna så var det dags att dra vidare till nästa punkt på dagordningen, lunch på lokal.
Men det får jag återkomma med i ett annat inlägg, om ett halvår eller si-så-där när jag kommer till skott.
Man ska inte ha bråttom ;)
Nästa vecka är det februari.
En månad sedan jul.
Nästa år fyller jag 40.
Och jag har inte visat bilderna trån trettondagen än.
Visserligen har jag inte skrivit klart inlägget om Irma som FYLLDE 17 månader och om några dagar så fyller hon 18 månader. Men det är väl ingen som är förvånad förutom jag. Och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. SÅ skrattretande tragiskt är det.
I alla fall, TRETTONDAG var det.
Here we go.
Vi var ju alltså ute på stor parad med de Tre Vise MÄnnen, Kungarna kallade här. >>>Och vanligtvis, ni vet i livet innan ungarna, så är denna kvällen den stora utgångskvällen. Folk alt. ungdomarna går man ur huse och möts upp i San Telmo-parken, vid busstationen, för att partajja.
Sedan går man längs gatorna i Triana och gamla stan Vegueta, smiter in på pubbar här och där, får sig ett glas, dansar på gatorna, träffar kompisar och, ja partajjar i natten.
Så dagen efter, ja inte om man har barn då eller alternativt om man inte har barnvakt, brukar man vara ganska så bakis. Ja i alla fall jag som inte ens kan lukta
på ett glas vin utan att få baksmälla dagen efter.Men nu har VI ungar som vaknar tidigt på morgonen och vill ha sina presenter, >>> & >>>, så det går inte an att vara ute och slira in på småtimmarna inte.
Efter att vi öppnat paket hemme hos oss så är det paketöppning hos svärmor i huset bredvid. Och där väntade ju familjen från Göteborg också på sina presenter.
Mycket presenter blev det.
Och så ska ju den obligatoriska Rosconen ätas. Det är en vetebulle i form av en cirkel, skuren på mitten och fylld med antingen grädde eller vaniljkräm.
Jag föredrar gräddvarianten. Då smakar det nästan lite semla av den.
Någonstans i bullen är en kung gömd och den som sätter tänderna i den blir dagens kung och får ha den tillhörande kronan på sig hela dagen.Någon annanstans i bullen finns en böna gömd. Den som sätter tänderna i den blir förloraren och får betala kalaset.
Vem fick bönan i år?
Måste jag berätta det ;)
Och efter uppäten bulle med kung och böna så var det dags att dra vidare till nästa punkt på dagordningen, lunch på lokal.
Men det får jag återkomma med i ett annat inlägg, om ett halvår eller si-så-där när jag kommer till skott.
Man ska inte ha bråttom ;)
Skrivet den: 2012-01-26 Klockan: 13:46:06
Torsdag - say no more
I morgon är det ÄNTLIGEN fredag. Jag tycker det är dags nu. Eller jag har tyckt att det varit dags hela veckan.
Under nästan hela veckan har jag haft en känsla av att det varit fredag dagen efter, men det är först idag som jag har rätt ;)
Det har varit en ganska så tung vecka och jag känner mig lite trött i själen, det är kanske därför som jag haft den där dan-innan-fredags-känslan.
Det var allt det där sorjliga med Essence Vitae som gjorde att jag inte kunde sluta gråta eller tänka sorjliga tankar. >>>
Den ena sorjliga bloggen efter den andra dök upp och jag ville ju så gärna läsa, hjälpa och vara medveten.
Det blev för mycket för mig. >>>
Tror jag fortfarande har graviditetshormoner kvar i mig. Eller de kanske ALDRIG går ur kroppen, nu när man väl fått dem...
Och så var det ju elektrikern som skulle komma under helgen och fixa den SUPERfarliga sladdhärvan i proppskåpet. >>>
Ja han kom ju inte, och hörde inte av sig. Så vi ringde ju en kompis till Äsklingen som kom hit på en gång och konstaterade samma SUPERfarliga sladdhärva i proppskåpet. Han har nu inhandlat ateraljer för att lösa upp härvan så att vi ska kunna duscha i säkerhet och köra tvättmaskinen samtidigt som jag lagar mat.
Elektrikern rådde ju oss nämligen till att dra ur varmvattenberedaren när vi skulle duscha, i fall att. Det fattades visst nån grej som gör att proppen löser ut och kapar strömmen OM det skulle trassla sig i sladdhärvan.
Sånt känns ju inte kalas precis...
Men denna elektriker-kompis kan inte komma förens på lördag och fixa vår "situation". Man är ju lite smånervös här hemma nu varenda gång man ska sätta på något elektriskt. Kanske varit bättre att inte ha vetat något alls fram tills på lördag. Sånt här oroeri sliter på nerverna.
Bara för att jag skrev så där så hoppade en propp nu. Det är nämligen vår ANDRA stora problem i proppskåpet. Alla vitvaror i köket går på samma propp så man kan inte köra förmånga samtidigt, för då löser den ut. Eller för många, just nu så går det inte att köra fler än en sak samtidigt. Nu var det diskmaskinen som var på, och så tog jag lite varmvatten så att beredaren gick igång = FÖR mycket. Plopp i proppen...
I alla fall. Tror ni inte att den gamla elektrikern kom precis när den nya gått? Jag tror banne mig att han stog bakom hörnet och såg honom gå, så påpassligt var det.
Här kom han, den gammla alltså och körde typ, ska vi köra nu? Jag är här nu. Som om han aldrig försvunnit.
Ja, jag fick ju berätta att vi anlitat en ny elektriker och att det var fixat nu.
Sånt hamnar alltid på mig att berätta och jag är skitdålig på sånt. Att hålla på min rätt, att backa upp mig i ryggen.
Han blev ju skitförbannad naturligtvis, detta är Spanien. Och frågade bittskt vad han skulle göra med grejjerna som han köpt och ljög ihop något att han kommit överens med Älsklingen om att komma som idag, i tisdags alltså.
Suck, sånt tar på nerverna också. För nu känner jag ju mig som en dålig person som skulle ha aviserat honom om vårt drag. Inte att HAN var en skitstövel som lämnade oss i sticket utan att höra av sig.
Dessutom så är det ju presidenten i fastighets-ägar-föreningen här, så jag kommer nog att stöta på honom ofta. Tex när den nya elektrikern behöver bryta elen på lördag. Hmmmm.
Och så banken har det varit en dust med denna veckan. Är det inte alltid duster med dem.
Älsklingen har varit hos den ÅTSKILLIGA gånger för att försöka lösa ett problem, sista gången igår. Han kom hem så glad och trodde att han hade lösningen. Och så visar det sig att de gett honom FEL lösenord.
Ja sånt tar på nerverna.
Och så den nya bilen som skulle komma i morgon. Men bilfirman har inte hört av sig så det är ju inte så troligt att vi blir med bil denna helgen. >>>
Och så är det torsdag idag och Älsklingen jobbar länge och jag borde hitta på något roligt med ungarna i eftermiddag och inte sitta inne här och gå varandra på nerverna.
Fast i morgon fredag, så är det inte vanlig fredag heller. För Älsklingen har utvecklingskurs på jobbet och blir nog borta hela dagen och stor del av kvällen.
Inte så mycket fredag av det.
Men men.
Nu har jag gnälligt ett tag.
Bäst att ta tag i dagen. Fokusera på ROLIGA saker.
/Y
Under nästan hela veckan har jag haft en känsla av att det varit fredag dagen efter, men det är först idag som jag har rätt ;)
Det har varit en ganska så tung vecka och jag känner mig lite trött i själen, det är kanske därför som jag haft den där dan-innan-fredags-känslan.Det var allt det där sorjliga med Essence Vitae som gjorde att jag inte kunde sluta gråta eller tänka sorjliga tankar. >>>
Den ena sorjliga bloggen efter den andra dök upp och jag ville ju så gärna läsa, hjälpa och vara medveten.
Det blev för mycket för mig. >>>
Tror jag fortfarande har graviditetshormoner kvar i mig. Eller de kanske ALDRIG går ur kroppen, nu när man väl fått dem...
Och så var det ju elektrikern som skulle komma under helgen och fixa den SUPERfarliga sladdhärvan i proppskåpet. >>>
Ja han kom ju inte, och hörde inte av sig. Så vi ringde ju en kompis till Äsklingen som kom hit på en gång och konstaterade samma SUPERfarliga sladdhärva i proppskåpet. Han har nu inhandlat ateraljer för att lösa upp härvan så att vi ska kunna duscha i säkerhet och köra tvättmaskinen samtidigt som jag lagar mat.
Elektrikern rådde ju oss nämligen till att dra ur varmvattenberedaren när vi skulle duscha, i fall att. Det fattades visst nån grej som gör att proppen löser ut och kapar strömmen OM det skulle trassla sig i sladdhärvan.
Sånt känns ju inte kalas precis...
Men denna elektriker-kompis kan inte komma förens på lördag och fixa vår "situation". Man är ju lite smånervös här hemma nu varenda gång man ska sätta på något elektriskt. Kanske varit bättre att inte ha vetat något alls fram tills på lördag. Sånt här oroeri sliter på nerverna.
Bara för att jag skrev så där så hoppade en propp nu. Det är nämligen vår ANDRA stora problem i proppskåpet. Alla vitvaror i köket går på samma propp så man kan inte köra förmånga samtidigt, för då löser den ut. Eller för många, just nu så går det inte att köra fler än en sak samtidigt. Nu var det diskmaskinen som var på, och så tog jag lite varmvatten så att beredaren gick igång = FÖR mycket. Plopp i proppen...
I alla fall. Tror ni inte att den gamla elektrikern kom precis när den nya gått? Jag tror banne mig att han stog bakom hörnet och såg honom gå, så påpassligt var det.
Här kom han, den gammla alltså och körde typ, ska vi köra nu? Jag är här nu. Som om han aldrig försvunnit.
Ja, jag fick ju berätta att vi anlitat en ny elektriker och att det var fixat nu.
Sånt hamnar alltid på mig att berätta och jag är skitdålig på sånt. Att hålla på min rätt, att backa upp mig i ryggen.
Han blev ju skitförbannad naturligtvis, detta är Spanien. Och frågade bittskt vad han skulle göra med grejjerna som han köpt och ljög ihop något att han kommit överens med Älsklingen om att komma som idag, i tisdags alltså.
Suck, sånt tar på nerverna också. För nu känner jag ju mig som en dålig person som skulle ha aviserat honom om vårt drag. Inte att HAN var en skitstövel som lämnade oss i sticket utan att höra av sig.
Dessutom så är det ju presidenten i fastighets-ägar-föreningen här, så jag kommer nog att stöta på honom ofta. Tex när den nya elektrikern behöver bryta elen på lördag. Hmmmm.
Och så banken har det varit en dust med denna veckan. Är det inte alltid duster med dem.
Älsklingen har varit hos den ÅTSKILLIGA gånger för att försöka lösa ett problem, sista gången igår. Han kom hem så glad och trodde att han hade lösningen. Och så visar det sig att de gett honom FEL lösenord.
Ja sånt tar på nerverna.
Och så den nya bilen som skulle komma i morgon. Men bilfirman har inte hört av sig så det är ju inte så troligt att vi blir med bil denna helgen. >>>
Och så är det torsdag idag och Älsklingen jobbar länge och jag borde hitta på något roligt med ungarna i eftermiddag och inte sitta inne här och gå varandra på nerverna.
Fast i morgon fredag, så är det inte vanlig fredag heller. För Älsklingen har utvecklingskurs på jobbet och blir nog borta hela dagen och stor del av kvällen.
Inte så mycket fredag av det.
Men men.
Nu har jag gnälligt ett tag.
Bäst att ta tag i dagen. Fokusera på ROLIGA saker.
/Y
Skrivet den: 2012-01-25 Klockan: 23:50:21
Sammanställning av Real Life - Heminredning & Projekt
Det här var jättemysigt tycker jag. Att få kika in hos var och en av er och se hur ni har det. Nästan lite som att gå på ett gigantiskt kafferep. En kopp här och titta på vardagsrum. Och en kopp här och en titt i sängkammaren osv.
Synd bara att jag inte dricker kaffe ;)
Ingen idé att sitta här och svamla när vi har så många hem att besöka.
Uppdraget var >>>.
Vassegoa och stig på hos:
- Miriam har hållit på och renoverat hemma hos sig i över 15 år och tror inte att det är färdigt fortfarande. "Tror aldrig man blir färdig och känner man sej färdig ska man nog kanske se som efter ett annat projekt."
Senaste projektet var tak över uteplatsen och nu ska de fortsätta med just uteplatsen UTAN att förvandla den till en pensionärskuvös.
- Victoria flyttade in i sitt 70-talshus där mycket var original. Man kan inte byta ut allt, men det gör inget eftersom 70-tal är på modet just nu.
Om heminredning säjer hon:
"Huset är absolut inte färdigt än, men just nu prioriterar vi den resa vi ska göra i maj så heminredningsdrömmarna får vänta ett tag."
- Ewa drömmer sig bort till sitt förra hus där ALLT var nytt. Här, i sitt nya hem, säjer hon att det finns massor att fixa och på frågan om det är färdigt svarar hon:
"Inte om ni frågar min man iaf :) Eller ja.. han kanske anser att vi skulle tycka att det var klart.. men INTE jag :)"
I maj kommer nya köket och sedan så måste toaletterna få sig en omgång. Men först måste det pågående projektet med småtjejernas rum avslutas.
- Vuxenmamman säjer att:
"jag kan med handen på hjärtat säga att mitt hem aldrig någonsin blir färdigt.Jag älskar nämligen att fixa till här hemma. Allt nytt är en kick och jag gillar heminredning."
Hon har en hel lista som måste betas av innan det är dags för den stora poolinvigningen. Javisst! Många projekt har du ;)
- AnneliH har också flyttar från större till mindre, ganska så rejält. En tredjedel bor de på nu och om heminredning säjer hon att hon är ganska så försiktig i att byta när hon har hittat sin stil:
"Jag lugnar mig nog med att vända upp och ner på lägenheten för att hitta någon ny stil, jag väljer att byta ut smådetaljer som gardiner och annat smått."
En sak är säker i alla fall. Hon ska inte flytta igen på VÄLDIGT länge.
- Carina svarar på frågan om hur man får en stil:
"En stil får man ju automatiskt i sitt hem när man fyller det med saker som man gillar. Fast kruxet är ju bara att man ändrar smak ibland och det man gillade då, kanske man skulle vilja byta ut nu…"
Hennes nästa stora projekt är att få ful-furu-trappan vit. Fast först så måste hon övertala Mr.
- Jeanette gillar verkligen sin stil som är en mix av mycket och som har blivit så på grund av hennes kärlek för färgen orange.
Om sitt hem säjer hon:
"ja... färdigt. men ständigt i förändring. saker kanske byter plats eller åker ut. sällan nåt nytt som tillförs."
- Annelie säjer om heminredning att:
"Jag tror att för att ha en stil på hemmet så ska man ha intresset, det behöver inte bli dyrt men man måste tycka att det är kul."
Hon har två "stora" barn på väg att flyga ur boet, då kommer det att bli två rum över i hemmet. Dessa har hon stora planer för.
- Freja är helt på det klara med att hemma hos henne så är statusen:
"inget rum är helt klart…. Så är det alltid. Det blir nästan klart och sen saknas nått som inte blir gjort, och sen blir det liksom aldrig klart."
De har bott i huset i tre och ett halvt år och har fortfarande ett renoveringsprojekt i hallen. Annars så är det stora framtida projektet att fixa en biosalong i gillestugan.
- Ansibecki:s åsikt om heminredning är:
"Jag vill ha det snyggt och enhetligt men är inte villig att betala. Sedan är jag inte direkt för att man ska konsumera hela tiden."
Det viktigaste tycker hon är att man har en hög mysfaktor hemma.
Deras nästa stora projekt hemma är att ordan var sitt rum åt barnen som nu delar på ett. Sannolikt är att när de är färdiga med allt så är det dags att börja om på nytt.
- Gunsan bor i ett hus från 1932 så det har varit mycket att fixa där. Men hon lärde sig av sin käre far att:
"ett hus ska...eller blir aldrig riktigt färdigt, det är alltid nåt man vill ändra eller rusta upp, det är lite grann det som är charmen."
Rum på kö nu för att få sig en make-over, är gästrummet och lilla datarummet. De har fått vänta på sina turer för att barnbarnen ska växa upp och inte "slita" så mycket på inredningen.
- Jenny menar på att:
"Den dagen då jag känner mig färdig med inredningen, inte har några nya projekt på gång - då är det dags att flytta!"
Den största förändringen i huset var när de öppnade upp planlösningen på ovanvåningen och fick ett stort kök. Nästa projekt är en fuktskadad tvättstuga. Jenny kommer med ideérna och sedan gör gubben som hon vill ha det ;)
- Marie:s åsikt om hur man får en stil:
"I och med att man inreder med saker man gillar, så blir det per automatik en enhetlig linje!"
Hennes största huvudbry just nu är att hon vill ha ett större kök. Men om köket blir större, då är det ju något annat som blir mindre.
Ja, det tål att tänkas på.
- Ann-Mari säjer om färdig-statusen på hemmet att:
"såvida vi inte vinner en massa pengar på lotto och kan göra en totalrenovering, blir det aldrig det."
Den stora uppgiften på agendan är arbetsrummet som kan ses av varenda en som kommer på besök.
Om om sovrummet som visserligen är renoverat men inte går att "visa" upp säjer gubben att det mer är Fullt Shu än Feng Shu.
Det var veckans heminredare. Så kul att ni ställde upp och visade era hem. De stylade delarna, samt de kanske än viktigare delarna; FRAMTIDSprojekten och drömmarna.
Tack så mycket och nästa vecka så kör vi igen. Glöm inte att komma med tips om vad ni vill se då.
/Yohanna
Synd bara att jag inte dricker kaffe ;)
Ingen idé att sitta här och svamla när vi har så många hem att besöka.
Uppdraget var >>>.
Vassegoa och stig på hos:
- Miriam har hållit på och renoverat hemma hos sig i över 15 år och tror inte att det är färdigt fortfarande. "Tror aldrig man blir färdig och känner man sej färdig ska man nog kanske se som efter ett annat projekt."
Senaste projektet var tak över uteplatsen och nu ska de fortsätta med just uteplatsen UTAN att förvandla den till en pensionärskuvös.
- Victoria flyttade in i sitt 70-talshus där mycket var original. Man kan inte byta ut allt, men det gör inget eftersom 70-tal är på modet just nu.
Om heminredning säjer hon:
"Huset är absolut inte färdigt än, men just nu prioriterar vi den resa vi ska göra i maj så heminredningsdrömmarna får vänta ett tag."
- Ewa drömmer sig bort till sitt förra hus där ALLT var nytt. Här, i sitt nya hem, säjer hon att det finns massor att fixa och på frågan om det är färdigt svarar hon:
"Inte om ni frågar min man iaf :) Eller ja.. han kanske anser att vi skulle tycka att det var klart.. men INTE jag :)"
I maj kommer nya köket och sedan så måste toaletterna få sig en omgång. Men först måste det pågående projektet med småtjejernas rum avslutas.
- Vuxenmamman säjer att:
"jag kan med handen på hjärtat säga att mitt hem aldrig någonsin blir färdigt.Jag älskar nämligen att fixa till här hemma. Allt nytt är en kick och jag gillar heminredning."
Hon har en hel lista som måste betas av innan det är dags för den stora poolinvigningen. Javisst! Många projekt har du ;)
- AnneliH har också flyttar från större till mindre, ganska så rejält. En tredjedel bor de på nu och om heminredning säjer hon att hon är ganska så försiktig i att byta när hon har hittat sin stil:
"Jag lugnar mig nog med att vända upp och ner på lägenheten för att hitta någon ny stil, jag väljer att byta ut smådetaljer som gardiner och annat smått."
En sak är säker i alla fall. Hon ska inte flytta igen på VÄLDIGT länge.
- Carina svarar på frågan om hur man får en stil:
"En stil får man ju automatiskt i sitt hem när man fyller det med saker som man gillar. Fast kruxet är ju bara att man ändrar smak ibland och det man gillade då, kanske man skulle vilja byta ut nu…"
Hennes nästa stora projekt är att få ful-furu-trappan vit. Fast först så måste hon övertala Mr.
- Jeanette gillar verkligen sin stil som är en mix av mycket och som har blivit så på grund av hennes kärlek för färgen orange.
Om sitt hem säjer hon:
"ja... färdigt. men ständigt i förändring. saker kanske byter plats eller åker ut. sällan nåt nytt som tillförs."
- Annelie säjer om heminredning att:
"Jag tror att för att ha en stil på hemmet så ska man ha intresset, det behöver inte bli dyrt men man måste tycka att det är kul."
Hon har två "stora" barn på väg att flyga ur boet, då kommer det att bli två rum över i hemmet. Dessa har hon stora planer för.
- Freja är helt på det klara med att hemma hos henne så är statusen:
"inget rum är helt klart…. Så är det alltid. Det blir nästan klart och sen saknas nått som inte blir gjort, och sen blir det liksom aldrig klart."
De har bott i huset i tre och ett halvt år och har fortfarande ett renoveringsprojekt i hallen. Annars så är det stora framtida projektet att fixa en biosalong i gillestugan.
- Ansibecki:s åsikt om heminredning är:
"Jag vill ha det snyggt och enhetligt men är inte villig att betala. Sedan är jag inte direkt för att man ska konsumera hela tiden."
Det viktigaste tycker hon är att man har en hög mysfaktor hemma.
Deras nästa stora projekt hemma är att ordan var sitt rum åt barnen som nu delar på ett. Sannolikt är att när de är färdiga med allt så är det dags att börja om på nytt.
- Gunsan bor i ett hus från 1932 så det har varit mycket att fixa där. Men hon lärde sig av sin käre far att:
"ett hus ska...eller blir aldrig riktigt färdigt, det är alltid nåt man vill ändra eller rusta upp, det är lite grann det som är charmen."
Rum på kö nu för att få sig en make-over, är gästrummet och lilla datarummet. De har fått vänta på sina turer för att barnbarnen ska växa upp och inte "slita" så mycket på inredningen.
- Jenny menar på att:
"Den dagen då jag känner mig färdig med inredningen, inte har några nya projekt på gång - då är det dags att flytta!"
Den största förändringen i huset var när de öppnade upp planlösningen på ovanvåningen och fick ett stort kök. Nästa projekt är en fuktskadad tvättstuga. Jenny kommer med ideérna och sedan gör gubben som hon vill ha det ;)
- Marie:s åsikt om hur man får en stil:
"I och med att man inreder med saker man gillar, så blir det per automatik en enhetlig linje!"
Hennes största huvudbry just nu är att hon vill ha ett större kök. Men om köket blir större, då är det ju något annat som blir mindre.
Ja, det tål att tänkas på.
- Ann-Mari säjer om färdig-statusen på hemmet att:
"såvida vi inte vinner en massa pengar på lotto och kan göra en totalrenovering, blir det aldrig det."
Den stora uppgiften på agendan är arbetsrummet som kan ses av varenda en som kommer på besök.
Om om sovrummet som visserligen är renoverat men inte går att "visa" upp säjer gubben att det mer är Fullt Shu än Feng Shu.
Det var veckans heminredare. Så kul att ni ställde upp och visade era hem. De stylade delarna, samt de kanske än viktigare delarna; FRAMTIDSprojekten och drömmarna.
Tack så mycket och nästa vecka så kör vi igen. Glöm inte att komma med tips om vad ni vill se då.
/Yohanna
Skrivet den: 2012-01-25 Klockan: 00:26:26
Irma 17 månader ♥ Lillskatten
Ja, jag VET. Det har gått 3 månader sedan jag skrev om Irma sist >>> och det låter så klyschéigt att säja att tiden går. Men det är verkligen så. Tiden går, eller snarare flyger fram. Om två veckor fyller hon 18 (månader).
Jag hinner inte med!
Vart är min lilla bebis?
Vart tog bebistiden vägen?
Jag ska inte "gå mellan grenarna" som man säjer här på spanska utan gå direkt på vad som har hänt sedan hon fyllde 14 månader. Och det är väl lika bra att varna för att detta kommer att bli LÅNGT ;)
SOVA
Ja hå hå ja ja, detta med soveriet har ju aldrig varit Irmas starkaste sida. Men jag ska berätta något som jag inte vågat att andas om här på bloggen. Att under hela perioden som jag var sjuk i november och december så sov Irma som en ängel. Hon somnade vid 20 och sov till 07:30, för det mesta utan att vakna en endaste gång under natten.
Vi var helt mållösa.
Men det var tur. Jag hade inte orkat med att fortsätta med Irma-nätter samtidigt som jag var så där dålig. Det hade gått åt skogen.
Och det kanske hon anade, vem vet ;)
Under julen så sov bägge barnen helt otroligt och det blev många sköna sovmornar för mig och Älsklingen. Irma gjorde nämligen något som Alexander aldrig har klarat av, sova längre på morgonen efter en uppesittarkväll. Alexander har, fram tills denna julen, alltid vaknat tidigare på morgonen efter att ha varit uppe sent på kvällen. Men inte Irma verkar det som, och det är vi VÄLDIGT tacksamma för.
Men nu på sista tiden, i januari nu när hon varit lite febrig igen, så har hon börjat att vakna 
massor på nätterna och gråta och varit förbannad. Många gånger så pekar hon på vattnet och vill dricka, men många gånger har det räckt med att vi shyshar från sängen och säjer mjukt att hon ska lägga sig ner igen.
Många gånger så fungerar det faktisk bättre än att jag går upp och lägger ner henne. Om hon får lägga sig ner själv så verkar det som att hon sover bättre än att jag ska stoppa om henne.
Även om man känner sig som väldens sämsta mamma när hon står upp i sängen och gråter och skriket och sträcker armarna mot mig. Fast det varar bara i några sekunder, sedan så vips lägger hon sig ner och somnar.
Konstigt det där.
Fast det är juklart, jag vaknar ju varenda gång hon gör så där. Och även om hon inte verkar lida, och hon lägger sig ner självmant och somnar om, så blir MIN sömn ryckig och det tar på krafterna.
Vi har det väldigt kallt här i lägenheten under vintern och det är ett fasligt oroande på mig om ungarna fryser eller inte när de sover. Irma har nämligen en o-vana att inte vilja ha täcke på sig.
Hon vill sova i frihet och lägger man över henne ett täcke så vaknar hon på stört. Så DET vågar man ju inte göra ;)
I stället så har hon fått sova med tjock pyjamas, dubbla strumpor OCH en tröja över det. Det verkar gå bra men jag fryser vid bara tanken på att sova utan täcke.
Någon gång under den 15:e månaden så la Irma bara av att sova på eftermiddagarna. Helt plötsligt en dag när jag stoppade ner henne i sin säng så somnade hon inte. Det spelade ingen roll hur länge hon fick ligga där.
Hon ville INTE.Och vad ska man göra? Man kan ju inte ha ungen där flera timmar i sträck.
Men visst blev det jobbigt i början. Varenda eftermiddag var ett ständigt gnällande, och fortfarande så är eftermiddagen den gnälligaste av hennes perioder. I bland är det till och med så att hon flippar ur vid middagen och man får köra nappracet, en tugga mat, en sug på nappen.
Men sova eftermiddag vill hon INTE.
Eftersom jag måste hämta Alexander i skolan klockan 13:15 så har hennes middagsvila fått blivivit en tidig sådan och först kände jag att detta blir väldigt konstigt. Men hon har vant sig förvånansvärt bra och allt fungerar just nu, peppar peppar.
7:40 Irma vaknar.
10:30 Stoppar Irma i säng.
11:00-12:40 Sover.
20:00 Välling och natt.
För visst somnar Irma i sin säng själv. Både på dagen och på kvällen. Visst, en gång varannan vecka så kanske hon har något spel och jag får sitta vid hennes säng och vara där medans hon somnar. Men aldrig att jag vyshar henne mera. Den gubben går jag inte på igen ;)
Hon är jätteduktig.
Nattvällingen måste jag berätta om för hon har utvecklat en sån konstig ritual. På kvällen efter att vi nattat Alexander så går vi in i min säng och hon sitter i mitt knä och får sin flaska med välling. Det älskar hon och skriker som en gris när hon får se den.
Vi sitter där i mörkret och försöker att slappna av och ha det mysigt. Men rätt vad det är 
så vill hon bara ha halva flaskan. Fanns inte en möjlighet att hon vill ha mer så jag stoppar ner henne i sängen, pussar god natt och går ut. Då börjas det, hon börjar att gråta och ropa. Så jag går in igen, tar upp henne och DÅ vill hon ha mer välling. En slurk till, så vill hon inte ha mera. Samma procedur igen. Stoppa ner, pussa god natt och gå ut. Hon börjar gråta och ropa.
Så måste vi hålla på tills flaskan är helt tom och det luftsugande ljudet kommer. DÅ blir hon lugn och kan sova.
Varför hon gör så?
Ingen aning, men det är VÄLDIGT irriterande.
Jag provade att rapa henne som med små bebisar och det hjälpte lite, då drack hon lite till. Vissa dagar är värre än andra och jag vet inte vad det beror på.
Knäppis ;)
Nu-för-tiden så håller hon själv i flaskan och dricker. Hon är stora tjejen nu. Men hon måste alltid ha ena handen om nappen och fippla med den. Den andra handen håller i flaskan.
Det blir krångligt när nappen trillar iväg. Det är tur att den hänger i ett snöre och alltid är till hands under natten.
ÄTA
Äta ja. Det är ju alltid ett orosmoment och jag kan för mitt liv inte förstå varför.
Irma äter bra, hon är inte så kinkig med maten, hon äter det mesta. Allt nytt ska provas på men om det är första gången som det stoppas in i munnen, så spottas det ut på direkten.
Favoriter just nu är oliver, ost, makaroner, korv, majs, spagetti, kokt skinka, vindruvor och mandariner.
Ibland äter hon jättemycket, ibland jättedåligt. Det där hänger på vilket humör hon är på och vad hon har i skallen. Ibland kan hon komma på dåligt humör till matbordet, och då är det jättesvårt att få henne att äta, hur hungrig hon än har varit när jag lagade maten.
Man KAN få henne på andra tankar genom att sätta på TV:n. Så på sista tiden så har vi ätit mycket med TV:n på. Jag tycker inte om 
det, men vad ska man göra för att få matro?
Ett annat knep, just nu, är att sjunga "Litet hus i skogens bryn", vid kvällsmaten. Jag får en känsla av att hon är så trött att hon inte orkar att äta. Men sjunger vi så blir hon distraherad och öppnar munnen. För när hon är mätt, ja då går det INTE att få i henne mer. Då kniper hon med munnen och sliter i haklappen tills den tas bort. Och så pekar hon på golvet, att NU ska hon ner.
Jag har inte provat med köttbitar än. Stackaren har ju inga tänder att tugga med. De kommer sakta med säkert, men än så länge så maler jag biffar och köttstycken. Resten tuggar hon bra.
Hon övar sig fortfarande i att äta själv, det är inte lätt. Just nu så går det bra att äta tjockflytande yoghurt och potatismos, det sitter kvar på 
skeden. Irma gör nämligen så att hon vänder skeden upp och ner innan hon stoppar in den i munnen.
HUR ska man förklara sådant?
Att det inte går?
Det borde man ju märka...
Annars så går det bra med att äta själv. Och går det inte med att kleta fast det på skeden eller sticka fast den med gaffeln så går det lika bra att ta fingrarna. Det är inte så noga.
IBLAND!
Ibland blir hon helt skogstokig och hon får lite smuts på fingrara och måste ha en servett att torka sig med ögonaböj.
Andra gånger så kan hon glatt kleta hela ansiktet, håret och händerna fulla med mat utan att det bekommer henne något nämnvärt.
Jag bara suckar och tittar på. För man orkar inte uppröra sig över allt fastän man är mamma ;)
Eller det sista som vi kör. Jag kletar på maten på skeden, ger den till henne och hon stoppar in den i munnen. Så ger hon den tillbaka igen och så börjar hela proceduren om från början igen.
Övning ger färdighet.
I början så försökte ju jag äta tillsammans med monstrena, men det gör jag inte längre. Jag pallade inte kallabaliken vid matbordet.
De bråkar, skriker, retas, ska inte äta, kladdar osv. Jag fick ingen matro utan kände mig bara stressad.
Nu matar jag montrena först och så äter jag själv när jag släppt dem lösa i frihet.
TÄNDER
GÅ/DANSA/KLÄTTRA
Under 15:e månaden så lärde hon sig gå ordentligt och spatserade hela långa korridoren i vårt hem utan problem. Och i-och-med att hon nu kunde röra sig obehindrat över hela lägenheten så var den tvungen att saneras på ALLT farligt. Alla Alexanders leksaker var tvungna att gås igenom och sorteras i farligt som måste gömmas och resten som kunde vara framme och som alla kunde leka med.
Likaså köket som blev att favvo-tillhåll med alla lådor att dra ut saker ur.
In till kontoret så hade vi en stol som låg för dörröppningen så hon inte skulle komma in. Den lärde hon sig att flytta på och visade även tendenser att vilja klättra över. Så det var bara att 
bita i det sura äpplet och släppa in henne även där.
Under 16:e månaden så lärde hon sig att klättra upp i soffan och fick några hårda smällar när hon trillade ner. Tills hon upptäkte att mammas sätt att gå ner på var mycket smartare. Nu är problemet bara att hon gillar att stå i soffan.
Hon lär sig även att sitta på huk och under den 18:e månaden så visar hon tendenser på att vilja börja hoppa jämfota. Det ser så roligt ut när hon försöker och jag blir alldeles fnissig.
Annars så är det dansa som gäller. Så fort som det sätts på musik eller det är musik på TV: så kommer kroppen och huvudet i gungning.
Irma får tag på Alexanders rullväska med Pocoyo och förälskar sig i den. Spatserar över hela huset med väskan efter sig. Det ser ut som en VÄLDIGT liten flygvärdinna som ska ut på 
flygning ;)
PRATA
VILJA
DOCKOR
Irma får en docka, Max, av mormor i november och den blir hennes stora bebis som hon gosar med och matar. Över huvud taget så märker jag att Irma är mycket gosigare med dockor och mjukisdjur än vad Alexander någonsinn varit.
Nu kan jag ju inte säja om det beror på att hon är flicka eller om det beror på att de är helt olika personligheter.
Den debatten ger jag mig inte in i, än..
Vi tar också fram barnvagnarna ur gömmorna och det visar sig vara en höjdare. Överallt i huset så står det barnvagnar parkerade och bägge ungarna går och drar dockor hit och dit.
ÅKSJUKA
Irma spyr i bilen två gånger och vi blir oroliga för att hon ärvs mormors åksjuka. Men det blir inga fler gånger. Peppar peppar ta i trä..
STOREBROR
ANEKDOTER
Knappen på TV:n
Skrivet den: 2012-01-24 Klockan: 13:37:11
Gråter fortfarande...
Det känns lite svårt att skriva om något idag efter gårdagens inlägg. Jag har suttit och läst om alla dessa familjer som går igenom detta, det SVÅRASTE, det HEMSKASTE just nu och det blir bara mer och mer.
Det väller över mig och jag kan inte slita mig eller komma på andra tankar.
Det händer just nu.
Just nu så sitter det några på sjukhus och väntar på att sitt barn ska dö.
Det är så hemskt.
Jag kan inte sluta tänka på om det skulle hända oss. Kan inte sluta tänka fram bilder om Irmas eller Alexanders huvud på kudden som tar sina sista andetag.
Herre gud, man blir ju galen bara av att tänka på det...
Tjemorsan blev inspirerad av mitt inlägg. >>>
Vincents mammas blogg som försöker att gå vidare. >>>
Elises mammas blogg, som sitter på sjukhuset och väntar. >>>
Jenny som vet sitt öde och som försöker att förbereda sig. >>>
Fru Rosmer ville också hjälpa till. >>>
Jag måste sluta att tänka på detta nu, sluta läsa, sluta att gråta. Jag måste ta tag i dagen och njuta av det som är, här och nu.
Annars så driver jag mig själv in i väggen.
Gråten slutar aldrig.
Och i morse vaknade jag med huvudvärk av allt gråtande igår.
Idag har det inte börjat bättre.
SÅ, ryck upp dig nu Yohanna!
Men jag vill i alla fall hjälpa med att sprida detta, så att det kommer fram till familjer som har det svårt, men som kan få en lite ljusglimt av detta projekt. >>>
Vi ringde efter en ny elektriker. Den gamla kom ju inte under helgen som han lovat. Älsklingen hade till och med sett honom på perkeringen i lördags och då hade han vänt på klacken typ: aj jag glömde något i bilen.
Den nya kom här i förmiddags och kollade upp allt och skulle återkomma när han hade handlat det som behövs.
NATURLIGTVIS så kom den gamla på besök just nu och jag fick förklara att han inte behövde oroa sig för detta längre.
Om han blev arg?
Ja han gick ju inte glad härifrån precis.
Nu är det dags att gå och hämta Guldklimpen så får vi se hur vi överlever denna eftermiddagen.
/Y
Det väller över mig och jag kan inte slita mig eller komma på andra tankar.
Det händer just nu.
Just nu så sitter det några på sjukhus och väntar på att sitt barn ska dö.
Det är så hemskt.
Jag kan inte sluta tänka på om det skulle hända oss. Kan inte sluta tänka fram bilder om Irmas eller Alexanders huvud på kudden som tar sina sista andetag.
Herre gud, man blir ju galen bara av att tänka på det...
Tjemorsan blev inspirerad av mitt inlägg. >>>
Vincents mammas blogg som försöker att gå vidare. >>>
Elises mammas blogg, som sitter på sjukhuset och väntar. >>>
Jenny som vet sitt öde och som försöker att förbereda sig. >>>
Fru Rosmer ville också hjälpa till. >>>
Jag måste sluta att tänka på detta nu, sluta läsa, sluta att gråta. Jag måste ta tag i dagen och njuta av det som är, här och nu.
Annars så driver jag mig själv in i väggen.
Gråten slutar aldrig.
Och i morse vaknade jag med huvudvärk av allt gråtande igår.
Idag har det inte börjat bättre.
SÅ, ryck upp dig nu Yohanna!
Men jag vill i alla fall hjälpa med att sprida detta, så att det kommer fram till familjer som har det svårt, men som kan få en lite ljusglimt av detta projekt. >>>
Vi ringde efter en ny elektriker. Den gamla kom ju inte under helgen som han lovat. Älsklingen hade till och med sett honom på perkeringen i lördags och då hade han vänt på klacken typ: aj jag glömde något i bilen.
Den nya kom här i förmiddags och kollade upp allt och skulle återkomma när han hade handlat det som behövs.
NATURLIGTVIS så kom den gamla på besök just nu och jag fick förklara att han inte behövde oroa sig för detta längre.
Om han blev arg?
Ja han gick ju inte glad härifrån precis.
Nu är det dags att gå och hämta Guldklimpen så får vi se hur vi överlever denna eftermiddagen.
/Y
Skrivet den: 2012-01-23 Klockan: 22:49:44
En liten ängel kom . . .
. . . log och vände om.
Det är den finaste och hemskaste vers som jag vet. Det gör riktigt ont i mig och jag börjar ofelbart att gråta och ögonen fylls med tårar.
Det hemskaste...
I söndags morse, efter frukosten, möttes jag av detta meddelande från Helena, en bekant från min tid i Göteborg. Och jag har inte kunnat sluta att tänka på det sedan dess.
Jag fick en klump i magen och en kall hand kramade mitt hjärta, jag vet ju vad hon sysslar med...
Helena är fotograf och med i ett projekt som heter Essende Vitae "det viktigaste i livet".
På projektets hemsida >>> beskriver de projektet:
"Essence Vitae är ett projekt, startat av fotografer, för familjer med små barn där en av familjemedlemmarna drabbats av en livshotande sjukdom."
Fotografer över hela landet, erbjuder sina tjänster till dessa familjer och åker hem till dem för att föreviga den kärlek som finns där.
Som ett positivt minne för livet OM det hemskaste skulle hända eller i kampen mot det.
Fotograferna ställer upp med sin tid och helt gratis.
Därför, när jag såg denna staus på Facebook så visste jag att det HEMSKASTE hade hänt. Någon hade förlorat sitt barn, en familjemedlem, en del av sitt liv.
Vad ska man säja?
Jag ville säja något, ge mitt stöd till familjen, till alla familjer som råkar ut för detta hemska som jag själv bär som en rädsla för i mitt bröst, ALLTID.
För detta händer.
Det kan hända mig.
Tänk om...
Hur överlever man?
Så detta får bli mitt stöd, mitt sätt att visa att jag känner och sörjer. Visa att detta UNDERBARA projekt finns till. Och för att försöka nå ut till fler som kanske är i behov av hjälp från Essence Vitae.
Och för att hylla alla dessa fotografer som ställer upp så helhjärtat.
Gå in på deras sida >>> och läs, gråt och njut av alla fina livsöden, bilder och minnen för livet.
Jag hyllar er, alla ni starka där ute som kämpar ♥.
/Y
Det är den finaste och hemskaste vers som jag vet. Det gör riktigt ont i mig och jag börjar ofelbart att gråta och ögonen fylls med tårar.
Det hemskaste...
I söndags morse, efter frukosten, möttes jag av detta meddelande från Helena, en bekant från min tid i Göteborg. Och jag har inte kunnat sluta att tänka på det sedan dess.
Jag fick en klump i magen och en kall hand kramade mitt hjärta, jag vet ju vad hon sysslar med...
Helena är fotograf och med i ett projekt som heter Essende Vitae "det viktigaste i livet".
På projektets hemsida >>> beskriver de projektet:
"Essence Vitae är ett projekt, startat av fotografer, för familjer med små barn där en av familjemedlemmarna drabbats av en livshotande sjukdom."
Fotografer över hela landet, erbjuder sina tjänster till dessa familjer och åker hem till dem för att föreviga den kärlek som finns där.
Som ett positivt minne för livet OM det hemskaste skulle hända eller i kampen mot det.
Fotograferna ställer upp med sin tid och helt gratis.
Därför, när jag såg denna staus på Facebook så visste jag att det HEMSKASTE hade hänt. Någon hade förlorat sitt barn, en familjemedlem, en del av sitt liv.
Vad ska man säja?
Jag ville säja något, ge mitt stöd till familjen, till alla familjer som råkar ut för detta hemska som jag själv bär som en rädsla för i mitt bröst, ALLTID.
För detta händer.
Det kan hända mig.
Tänk om...
Hur överlever man?
Så detta får bli mitt stöd, mitt sätt att visa att jag känner och sörjer. Visa att detta UNDERBARA projekt finns till. Och för att försöka nå ut till fler som kanske är i behov av hjälp från Essence Vitae.
Och för att hylla alla dessa fotografer som ställer upp så helhjärtat.
Gå in på deras sida >>> och läs, gråt och njut av alla fina livsöden, bilder och minnen för livet.
Jag hyllar er, alla ni starka där ute som kämpar ♥.
/Y
Skrivet den: 2012-01-23 Klockan: 13:30:52
Ont-i-magen-måndag + lista
Måndag, ny vecka, som vanligt på måndagar alltså.
Humöret är inte på topp, precis som det brukar på måndagar det också ;) Fortfarande ont i magen, men efter gårdagens kräkningar (ursäkta äckel men det är real life) så har det inte upprepats. Illamåendet och det onda är dock kvar. Inga andra symtom dock så jag kan väl utesluta magsjuka eftersom jag inte KÄNNER mig sjuk.
Det brukar man väl göra när man har flunsan va?
Det var EVIGHETER sedan jag hade kräksjuka....vilken tur va ;)
Jag har tagit rundan på morgonen men lyckades inte utöka den som planerat. Min väg var avstängs på grund av vägarbete så jag tog det som ett tecken från ovan, att jag inte BEHÖVDE idag när jag känner mig så YNKLIG ;) i magen.
Helgen ja, den gick fort. Och ändå så gjorde vi inte speciellt mycket. Fick upp en rullgardin och min julklappstermometer, lagade paj med rödvin på lördagskvällen och åt kansle LITE för mycket godis och kaffebröd.
Inget jag oroar mig för. Det brukar vara så när man börjar att ta bort godiset i veckorna. Då frossar man på helgerna istället. Det brukar lugna ner sig med tiden.
Annars så gick helgen i klädvårdens tecken. Jag fick provat resten av Alexanders kläder på just Alexander ;) Och kan nu packa in de som är för små. Tänk vad ungarna växer. Alexander är redan inne på st. 110/122. När vi mätte honom var ha ca 113 cm lång. Vart tog min lille kille vägen?
Till Irma så, vet jag inte om
ni kommer ihåg, fick jag ju en massa kläder till låns, av ett par kompisar >>>. Jag var så duktig så och sorterade upp kläderna i storleksordning och la undan det som var för stort. Nu kom jag ihåg dessa lådor och fick upp en full med kläder på väg att växas ur. Vilken sorg...
Men så fick jag fram en annan låda som är precis rätt i tiden, st. 74/80. Nu ska dessa bara tvättas och göras i ordning för användning. Förhoppingsvis INNAN hon hinner att växa ur dem. Så tvättmaskinen har gått varm här.
Vi drunknar i kläder och skor här. För förutom alla lånade kläder till Irma så har jag ju alla avlagda från Alexander OCH så fortsätter ju folk att köpa nytt till henne. Man kan ju inte låta bli när man ser något sött och nu är det ju REA. Farligt farligt ;)
Men vi ska väl ta och peppa igång denna veckan med en lista a´la jennyn.
- att den nya bilen är preliminärlovad tills på fredag. Inget jag tror på dock, vi är i Spanien. Jag tror mer på nästa måndag. Men det är spännande ;)
- att jag äntligen fått upp min termometer så jag vet hur varmt det är eller om jag ska frysa. Just nu så fryser jag. Tur att jag vet när det är dags ;)
- att jag "hittade" massor med "nya" kläder till Irma som måste användas;)
- att en bekant hört av sig och sagt att Ikea ska öppna ett nytt varuhus här och söker ny personal. Man kanske skulle....
Men hu så otäckt att ge sig ut på arbetsmarknaden igen.
Men pengar är alltid pengar.
Spännande...
- att det är måndag och betyder att Älsklingen brukar komma tidigt från jobbet.
- att veckans real life verkar passa många och verkar vara ett ämne som många har ett intresse i. Ska bli spännande att läsa alla inlägg.
Humöret är inte på topp, precis som det brukar på måndagar det också ;) Fortfarande ont i magen, men efter gårdagens kräkningar (ursäkta äckel men det är real life) så har det inte upprepats. Illamåendet och det onda är dock kvar. Inga andra symtom dock så jag kan väl utesluta magsjuka eftersom jag inte KÄNNER mig sjuk.Det brukar man väl göra när man har flunsan va?
Det var EVIGHETER sedan jag hade kräksjuka....vilken tur va ;)
Jag har tagit rundan på morgonen men lyckades inte utöka den som planerat. Min väg var avstängs på grund av vägarbete så jag tog det som ett tecken från ovan, att jag inte BEHÖVDE idag när jag känner mig så YNKLIG ;) i magen.
Helgen ja, den gick fort. Och ändå så gjorde vi inte speciellt mycket. Fick upp en rullgardin och min julklappstermometer, lagade paj med rödvin på lördagskvällen och åt kansle LITE för mycket godis och kaffebröd.
Inget jag oroar mig för. Det brukar vara så när man börjar att ta bort godiset i veckorna. Då frossar man på helgerna istället. Det brukar lugna ner sig med tiden.
Annars så gick helgen i klädvårdens tecken. Jag fick provat resten av Alexanders kläder på just Alexander ;) Och kan nu packa in de som är för små. Tänk vad ungarna växer. Alexander är redan inne på st. 110/122. När vi mätte honom var ha ca 113 cm lång. Vart tog min lille kille vägen?
Till Irma så, vet jag inte om
ni kommer ihåg, fick jag ju en massa kläder till låns, av ett par kompisar >>>. Jag var så duktig så och sorterade upp kläderna i storleksordning och la undan det som var för stort. Nu kom jag ihåg dessa lådor och fick upp en full med kläder på väg att växas ur. Vilken sorg...Men så fick jag fram en annan låda som är precis rätt i tiden, st. 74/80. Nu ska dessa bara tvättas och göras i ordning för användning. Förhoppingsvis INNAN hon hinner att växa ur dem. Så tvättmaskinen har gått varm här.
Vi drunknar i kläder och skor här. För förutom alla lånade kläder till Irma så har jag ju alla avlagda från Alexander OCH så fortsätter ju folk att köpa nytt till henne. Man kan ju inte låta bli när man ser något sött och nu är det ju REA. Farligt farligt ;)
Men vi ska väl ta och peppa igång denna veckan med en lista a´la jennyn.
- att den nya bilen är preliminärlovad tills på fredag. Inget jag tror på dock, vi är i Spanien. Jag tror mer på nästa måndag. Men det är spännande ;)
- att jag äntligen fått upp min termometer så jag vet hur varmt det är eller om jag ska frysa. Just nu så fryser jag. Tur att jag vet när det är dags ;)
- att jag "hittade" massor med "nya" kläder till Irma som måste användas;)
- att en bekant hört av sig och sagt att Ikea ska öppna ett nytt varuhus här och söker ny personal. Man kanske skulle....
Men hu så otäckt att ge sig ut på arbetsmarknaden igen.
Men pengar är alltid pengar.
Spännande...
- att det är måndag och betyder att Älsklingen brukar komma tidigt från jobbet.
- att veckans real life verkar passa många och verkar vara ett ämne som många har ett intresse i. Ska bli spännande att läsa alla inlägg.
Skrivet den: 2012-01-23 Klockan: 00:18:08
"Operation fettsanering" vecka 3 upplägg
UPPLÄGG vecka 3
- Öka förbränningen
- Minska på matfettet
- Mer grönsaker
Helgen har varit lugn, vi har inte varit utanför huset. Vi har ju ingen bil, så vi kan inte åka nånstans ;)
Fast jag har varit utanför faktiskt, två gånger.
Jag kan stolt meddela att jag kommit ut på mina morgonrundor BÅDE lördag och söndag morgon.
Det är en bedrift ;)
Fast jag tror att jag ätit för mycket godis och kaffebröd. Jag har nämligen en sån magknip så det är inte klokt. Just i denna stunden så vet jag inte om jag ska skylla på godiset eller om det är något mer på G.
Kan man få magsjuka utan att ha träffat en endaste själ?
Natten får utvisa...
Nu börjar ny vecka och vi kör vidare i den långsamma livsstilsförändringen kärleksfullt kallad för operation fettsanering = OF.
Vecka 1 med kick off, vägning och mätning, börja med morgonrundor och sluta äta godis i veckorna.
Vecka 2:s uppgifter var att sätta på stegräknaren och anteckna stegantal, börja med två mellanmål om dagen och dricka mer vatten.
* * * * * * *
Denna veckan så lägger vi till nya, och fortsätter med förra veckornas, punkter:
- Öka förbränningen:
Jag har räknat steg varenda dag denna veckan och resultatet är så som följer:
Måndag: 15.086 steg
Tisdag: 12.036 steg
Onsdag: 17.179 steg
Torsdag:15.779
Fredag: 18.405 steg
Lördag: 14.797 steg
Söndag: 10.837 steg
Det ger ett snittantal på 14.874 steg om dagen. Inte så illa pinkat om jag får säja det själv ;)
Nu gäller det att höjja ribban lite och jag plussar på medelvärdet på stegräknaren med 1000 steg om dagen. ALLA dagar så skall detta stegantal uppnås annars så blir det hopp på stället under kvällens tandborstning tills stegräknaren visar det den skall.
För att underlätta att nå dit så utökar jag morgonrundan en bit. Men man kan också lägga till en kortis på eftermiddagen.
- Mindre fett: Jag tar bort allt onödigt fett i vardagen. Tex Ingen ost i veckorna, inget smör på smörgåsen, ingen grädde eller creme fraise-såser. Man kan lägga till en sked eller två om receptet så säjer. Men helst så undviker jag de rätterna tills vidare. Ingen olja på salladen, bara salt och vinäger. Inget friterat, som är MYCKET poppis här nere. Ingen majjo eller olje-dressing.
Det gäller att hitta lika goda alternativ.
OBS! Ungarna och de som inte ska gå ner i vikt får en sked smör i maten.
- Mer grönsaker i matlagningen: Förutom att jag äter en morot när jag står och lagar mat så försöker jag även ha en eller flera olika grönsaker i eller bredvid maträtterna. Och nu talar jag INTE om sallad. Sallad går bort för mättnadskänslan, det är bara "luft".
Nej mättande grönsaker som morötter, kål, blomkål, broccoli, aubergine, shuash, paprika, lök osv.
Hälften av det man har på sin tallrik ska vara grönsaker och här får man vara uppfinningsrik för att det inte ska bli tråkigt.
Tex: Riv i finrivna morrötter i pannkakorna, kokar alltid hälften potatis hälften morrötter, hälften grönsaker i köttfärssåsen, rivna morrötter i riset när det kokar osv.
Till gubbar och ungar som inte äter kan man köra med stavmixern och göra sås av det. Då går det visst lättare att äta ;)
* * * * * * *
På fredag kör jag fredagsvägning med utvärdering av veckan igen. Om ni skriver något på era bloggar under veckan, så skicka gärna in länkarna så ska jag göra en lista här under med alla oss som håller på och VAD vi håller på med under veckan.
Så man kan gå in hos varandra och läsa, peppa och se hur det går.
Nämn gärna i kommentaren hur mycket ni vill gå ner och hur ni ligger till nu.
Nu kör vi på ;)
/Y
Fettsanerare ;)
- Yohanna i Las Palmas (11,8 kg av 17 kg uppnått, GRATTIS!): fredagsvägning v.2
- Öka förbränningen
- Minska på matfettet
- Mer grönsaker
Helgen har varit lugn, vi har inte varit utanför huset. Vi har ju ingen bil, så vi kan inte åka nånstans ;)
Fast jag har varit utanför faktiskt, två gånger.
Jag kan stolt meddela att jag kommit ut på mina morgonrundor BÅDE lördag och söndag morgon.
Det är en bedrift ;)
Fast jag tror att jag ätit för mycket godis och kaffebröd. Jag har nämligen en sån magknip så det är inte klokt. Just i denna stunden så vet jag inte om jag ska skylla på godiset eller om det är något mer på G.
Kan man få magsjuka utan att ha träffat en endaste själ?
Natten får utvisa...
Nu börjar ny vecka och vi kör vidare i den långsamma livsstilsförändringen kärleksfullt kallad för operation fettsanering = OF.
Vecka 1 med kick off, vägning och mätning, börja med morgonrundor och sluta äta godis i veckorna.
Vecka 2:s uppgifter var att sätta på stegräknaren och anteckna stegantal, börja med två mellanmål om dagen och dricka mer vatten.
* * * * * * *
Denna veckan så lägger vi till nya, och fortsätter med förra veckornas, punkter:
- Öka förbränningen:
Jag har räknat steg varenda dag denna veckan och resultatet är så som följer:
Måndag: 15.086 steg
Tisdag: 12.036 steg
Onsdag: 17.179 steg
Torsdag:15.779
Fredag: 18.405 steg
Lördag: 14.797 steg
Söndag: 10.837 steg
Det ger ett snittantal på 14.874 steg om dagen. Inte så illa pinkat om jag får säja det själv ;)
Nu gäller det att höjja ribban lite och jag plussar på medelvärdet på stegräknaren med 1000 steg om dagen. ALLA dagar så skall detta stegantal uppnås annars så blir det hopp på stället under kvällens tandborstning tills stegräknaren visar det den skall.
För att underlätta att nå dit så utökar jag morgonrundan en bit. Men man kan också lägga till en kortis på eftermiddagen.
- Mindre fett: Jag tar bort allt onödigt fett i vardagen. Tex Ingen ost i veckorna, inget smör på smörgåsen, ingen grädde eller creme fraise-såser. Man kan lägga till en sked eller två om receptet så säjer. Men helst så undviker jag de rätterna tills vidare. Ingen olja på salladen, bara salt och vinäger. Inget friterat, som är MYCKET poppis här nere. Ingen majjo eller olje-dressing.
Det gäller att hitta lika goda alternativ.
OBS! Ungarna och de som inte ska gå ner i vikt får en sked smör i maten.
- Mer grönsaker i matlagningen: Förutom att jag äter en morot när jag står och lagar mat så försöker jag även ha en eller flera olika grönsaker i eller bredvid maträtterna. Och nu talar jag INTE om sallad. Sallad går bort för mättnadskänslan, det är bara "luft".
Nej mättande grönsaker som morötter, kål, blomkål, broccoli, aubergine, shuash, paprika, lök osv.
Hälften av det man har på sin tallrik ska vara grönsaker och här får man vara uppfinningsrik för att det inte ska bli tråkigt.
Tex: Riv i finrivna morrötter i pannkakorna, kokar alltid hälften potatis hälften morrötter, hälften grönsaker i köttfärssåsen, rivna morrötter i riset när det kokar osv.
Till gubbar och ungar som inte äter kan man köra med stavmixern och göra sås av det. Då går det visst lättare att äta ;)
* * * * * * *
På fredag kör jag fredagsvägning med utvärdering av veckan igen. Om ni skriver något på era bloggar under veckan, så skicka gärna in länkarna så ska jag göra en lista här under med alla oss som håller på och VAD vi håller på med under veckan.
Så man kan gå in hos varandra och läsa, peppa och se hur det går.
Nämn gärna i kommentaren hur mycket ni vill gå ner och hur ni ligger till nu.
Nu kör vi på ;)
/Y
Fettsanerare ;)
- Yohanna i Las Palmas (11,8 kg av 17 kg uppnått, GRATTIS!): fredagsvägning v.2
Skrivet den: 2012-01-22 Klockan: 00:32:42
Real Life - Heminredning och projekt
Idag har vi fått upp persiennen som ska skydda datorn från solljus OCH insyn från gatan. Man kan aldrig vara säker...
Och så fick jag upp julklappstermometern. Så nu kan jag rapportera att i Las Palmas klockan 22:00 så är det 16 grader utomhus.
Just nu så står ost- och skinkpajen i ugnen och jag sitter här med ett glas rött. Dumt att frångå en tradition, eller? >>>
För det är en tradition va, om man upprepar en sak som man gjort en gång förr? ;)
Medans jag stog och lagade mat så tänkte jag på mitt hem, så mycket vi har gjort och så mycket som finns KVAR att göra för att det ska bli klart.
Eller blir ett hem någonsin klart?
Kommer det inte saker hela tiden?
Mitt hem är en blandning av alla andra hem jag har haft innan. Stilerna är lite blandade även om jag försöker att ha en någolunda linje i den.
Men jag har haft många stilar under åren och flyttat många gånger. Inte kan man slänga ut allt och köpa nytt varenda gång som man flyttar eller byter stil?
Jag ser reportagen i tidningar och jag kommer ibland hem till folk som ser ut att ha renoverat HELA hemmet innan de flyttade in.
OCH kastat ut allt gammal och köpt nytt, stilenligt till HELA huset.
Kan detta vara sant?
Ja, i varje fall ett fall som jag känner till.
Min syster.
Ett år när jag var hemma så bodde hon i en etta med typ kitchigt 50-tal som stil.
Nästa år jag kom hem för att hälsa på så bodde hon i en STOR villa med ALLT shabby shic. Tror jag att stilen heter. Eller det kan också vara vit minimalism med en tuch romantik.
Vad vet jag? Jag kan INGENTING om heminredning.
VÅRT nästa stora projekt här hemma, är ju att få kaosrummet att bli Irmas rum. Och jag kommer inte att ha möjlighet att köpa allt nytt till det rummet. Vi har en massa avlagt som måste komma till användning och det kommer ju göra att det inte kommer att bli så heminrednings-strikt som jag skulle vilja.
Men det kommer att bli fint. Det hoppas jag, de kommer jag att göra mitt bästa för att det ska bli. Men jag måste ta en sak i taget, lite då och då. Rummet kommer att få växa fram i takt med mina möjligheter och kommer inte att stå klappat och klart den dagen då det blir dags för henne att flytta in.
Jag kommer nog aldrig att få vara med in något sånt där hemma-hos-reportage ;)
* * * * * * * *
Veckans uppdrag i Real Life - Heminredning och projekt
Är ditt hem "färdigt"?
Om inte, vilket är ditt nästa stora projekt?
Har du en enhetlig stil hemma?
Tycker du om heminredning?
Hur gör man för att få en stil hemma?
Skriv och berätta på din blogg tills på onsdag, fota om du vill. Och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll, så att vi alla kan gå in och kolla hur det verkliga livet går till hos just dig.
Om Real Life kan man läsa om här. >>>
Och de andra uppdragen kan man läsa om i kategorin Real Life. >>>
Nu är jag riktigt nyfiken på att höra vad ni har att berätta ;)
/Y
som ska gå och äta paj med Älsklingen nu.
Och så fick jag upp julklappstermometern. Så nu kan jag rapportera att i Las Palmas klockan 22:00 så är det 16 grader utomhus.
Just nu så står ost- och skinkpajen i ugnen och jag sitter här med ett glas rött. Dumt att frångå en tradition, eller? >>>
För det är en tradition va, om man upprepar en sak som man gjort en gång förr? ;)
Medans jag stog och lagade mat så tänkte jag på mitt hem, så mycket vi har gjort och så mycket som finns KVAR att göra för att det ska bli klart.Eller blir ett hem någonsin klart?
Kommer det inte saker hela tiden?
Mitt hem är en blandning av alla andra hem jag har haft innan. Stilerna är lite blandade även om jag försöker att ha en någolunda linje i den.
Men jag har haft många stilar under åren och flyttat många gånger. Inte kan man slänga ut allt och köpa nytt varenda gång som man flyttar eller byter stil?
Jag ser reportagen i tidningar och jag kommer ibland hem till folk som ser ut att ha renoverat HELA hemmet innan de flyttade in.
OCH kastat ut allt gammal och köpt nytt, stilenligt till HELA huset.
Kan detta vara sant?
Ja, i varje fall ett fall som jag känner till.
Min syster.
Ett år när jag var hemma så bodde hon i en etta med typ kitchigt 50-tal som stil.
Nästa år jag kom hem för att hälsa på så bodde hon i en STOR villa med ALLT shabby shic. Tror jag att stilen heter. Eller det kan också vara vit minimalism med en tuch romantik.
Vad vet jag? Jag kan INGENTING om heminredning.
VÅRT nästa stora projekt här hemma, är ju att få kaosrummet att bli Irmas rum. Och jag kommer inte att ha möjlighet att köpa allt nytt till det rummet. Vi har en massa avlagt som måste komma till användning och det kommer ju göra att det inte kommer att bli så heminrednings-strikt som jag skulle vilja.
Men det kommer att bli fint. Det hoppas jag, de kommer jag att göra mitt bästa för att det ska bli. Men jag måste ta en sak i taget, lite då och då. Rummet kommer att få växa fram i takt med mina möjligheter och kommer inte att stå klappat och klart den dagen då det blir dags för henne att flytta in.
Jag kommer nog aldrig att få vara med in något sånt där hemma-hos-reportage ;)
* * * * * * * *
Veckans uppdrag i Real Life - Heminredning och projekt
Är ditt hem "färdigt"?
Om inte, vilket är ditt nästa stora projekt?
Har du en enhetlig stil hemma?
Tycker du om heminredning?
Hur gör man för att få en stil hemma?
Skriv och berätta på din blogg tills på onsdag, fota om du vill. Och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll, så att vi alla kan gå in och kolla hur det verkliga livet går till hos just dig.
Om Real Life kan man läsa om här. >>>
Och de andra uppdragen kan man läsa om i kategorin Real Life. >>>
Nu är jag riktigt nyfiken på att höra vad ni har att berätta ;)
/Y
som ska gå och äta paj med Älsklingen nu.
Skrivet den: 2012-01-21 Klockan: 12:27:39
Lördagsmorgon
God Morgon Lördag!
I från ett något kyligt Las Palmas, med ena stunden grått väder och regnvarning, och andra stunden uppsprickande solighet. Kan tyvärr inte rapportera någon temperatur, för jag har inte fått upp min julklappstermometer än.
Det är dagens uppgift.
Många frågar om vädret på Kanarieöarna under vintern, och det har jag skrivit om här: >>>
Men jag kan berätta att det är lite kyligt här just nu. Igår när vi gick till skolan, klockan 8 på morgonen, var det så kallt att ungarna hade mössa och vantar på sig.
11 grader sa Älsklingen att det hade varit i gryningen när han gått för att jobba.
Lite kyligt.
Tur att man har uppvärmning i hemmet och varmt och gott innomhus - NOT!
I morse kom Alexander in till mig klockan 7 och viskade i mörkret:
- Är det lördag idag?
Så var han klarvaken, och så blev jag klarvaken. Låg i sängen och tänkte att idag ska jag banne mig ut och gå på morgonen.
Vet inte varför jag låg och tänkte på det. Men jag blev ännu mer klarvaken i alla fall och en 40 minuter senare så gick jag upp. Älsklingen och Irma snusade fortfarande då i sina sängar.
Nu har jag varit ute på rundan, slängt plastreturen, köpt färskt bröd, duschat, ätit frukost med gott och nu kör lördagen igång här med väntan på elektikern, tvätt av tvätt och uppsättning av rullgardin och termometer.
Hinner vi så hoppas jag även komma iväg för att byta julklappskläder i eftermiddag.
Ingen rast ingen ro. Men för det mesta skitkul ;)
/Y
I från ett något kyligt Las Palmas, med ena stunden grått väder och regnvarning, och andra stunden uppsprickande solighet. Kan tyvärr inte rapportera någon temperatur, för jag har inte fått upp min julklappstermometer än.Det är dagens uppgift.
Många frågar om vädret på Kanarieöarna under vintern, och det har jag skrivit om här: >>>
Men jag kan berätta att det är lite kyligt här just nu. Igår när vi gick till skolan, klockan 8 på morgonen, var det så kallt att ungarna hade mössa och vantar på sig.
11 grader sa Älsklingen att det hade varit i gryningen när han gått för att jobba.
Lite kyligt.
Tur att man har uppvärmning i hemmet och varmt och gott innomhus - NOT!
I morse kom Alexander in till mig klockan 7 och viskade i mörkret:
- Är det lördag idag?
Så var han klarvaken, och så blev jag klarvaken. Låg i sängen och tänkte att idag ska jag banne mig ut och gå på morgonen.
Vet inte varför jag låg och tänkte på det. Men jag blev ännu mer klarvaken i alla fall och en 40 minuter senare så gick jag upp. Älsklingen och Irma snusade fortfarande då i sina sängar.
Nu har jag varit ute på rundan, slängt plastreturen, köpt färskt bröd, duschat, ätit frukost med gott och nu kör lördagen igång här med väntan på elektikern, tvätt av tvätt och uppsättning av rullgardin och termometer.
Hinner vi så hoppas jag även komma iväg för att byta julklappskläder i eftermiddag.
Ingen rast ingen ro. Men för det mesta skitkul ;)
/Y
Skrivet den: 2012-01-20 Klockan: 23:59:33
Fredagsfunderingar
God Afton gott folk ;)
Här sitter jag framför datorn med ett glas Fanta zero. Inget glas rött här inte. Jag sparar mig tills i morgon.
I morgon, då ska jag njuta av både gottis och extra fin mat....om jag orkar.
Tor att det ska bli en repris på förra veckan, paj och rött. Det blev ju SÅ bra.
Och gör man pajen på lördagskvällen till bara mig och Älsklingen, ja då räcker den även till söndagslunch för hela familjen.
Man får inte vara dum inte ;)
Sitter här och småfilosoferar lite och tittar runt.
Fy 70-singen vilken vecka det har varit.
Fullt ös.
Jag är alldeles slut och Älsklingen har somnat i soffan. Det är dags att gå och kvarta.
Det har varit skola, morgon-rundor, prutnings-övning, över-jobbs-kvällar, bil-köp, vecko-handling, sko-kartongs-försälj-ning, el-problem, jul-ihop-plockning, städning och så allt det andra som hör vardagen till.
Och veckan startade ju med en helg där vi fick mer gjort än under de senaste två månaderna.
Och än är det inte slut. I morgon kommer elektrikerjänget, förhoppningsvist, och skruvar det nödvändiga i sladdhärvan i proppskåpet.
För hoppningvist.
Man vet aldrig.
Han sa så när han var här i eftermiddags med musen eller råttan eller vad den heter. Den där sladden som de sticker in i kabelröret för att kolla att det finns fri lejd mellan två punkter.
Jisses vad han stånkade när han gjorde det, men det var visst positivt besked om jag fattade saken rätt.
Jo jag dricker lightläsk, det gör jag.
I veckorna dricker jag vatten till lunchen, men till middagen och på helgerna brukar jag lyxa till det med Fanta zero. Coca cola kan jag inte dricka sedan graviditeten med Irma. Det smakbytet gick aldrig tillbaka till hur det var innan.
Jag vet att lightläsk sägs trigga igång sockersuget. Men eftersom jag bestämt att jag inte ska äta något godis i veckorna så spelar det ingen roll om jag blir sugnare eller ej. Sugen är jag ju redan.
Och ja, jag vet att det sägs inte vara nyttigt med sötningsmedlet. Men jag äter och gör så mycket annat som nog är farligare, så jag tror inte att ett glas Fanta gör varken till eller från.
Man får väga fördelarna mot nackdelarna och se helheten. Så måste man ju hitta sina guldkanter i tillvaron. Helst kalorifria sådana ;)
Men nu tror jag att det är dags att ta Älsklingen under armen och leda bort oss mot sängen. OCH hoppas på att det blir en lugn natt.
I morgon väntar morgonrunda med färskt-bröd-köpande.
God natt!
/Y
Här sitter jag framför datorn med ett glas Fanta zero. Inget glas rött här inte. Jag sparar mig tills i morgon.
I morgon, då ska jag njuta av både gottis och extra fin mat....om jag orkar.
Tor att det ska bli en repris på förra veckan, paj och rött. Det blev ju SÅ bra.
Och gör man pajen på lördagskvällen till bara mig och Älsklingen, ja då räcker den även till söndagslunch för hela familjen.
Man får inte vara dum inte ;)
Sitter här och småfilosoferar lite och tittar runt.Fy 70-singen vilken vecka det har varit.
Fullt ös.
Jag är alldeles slut och Älsklingen har somnat i soffan. Det är dags att gå och kvarta.
Det har varit skola, morgon-rundor, prutnings-övning, över-jobbs-kvällar, bil-köp, vecko-handling, sko-kartongs-försälj-ning, el-problem, jul-ihop-plockning, städning och så allt det andra som hör vardagen till.
Och veckan startade ju med en helg där vi fick mer gjort än under de senaste två månaderna.
Och än är det inte slut. I morgon kommer elektrikerjänget, förhoppningsvist, och skruvar det nödvändiga i sladdhärvan i proppskåpet.
För hoppningvist.
Man vet aldrig.
Han sa så när han var här i eftermiddags med musen eller råttan eller vad den heter. Den där sladden som de sticker in i kabelröret för att kolla att det finns fri lejd mellan två punkter.
Jisses vad han stånkade när han gjorde det, men det var visst positivt besked om jag fattade saken rätt.
Jo jag dricker lightläsk, det gör jag.
I veckorna dricker jag vatten till lunchen, men till middagen och på helgerna brukar jag lyxa till det med Fanta zero. Coca cola kan jag inte dricka sedan graviditeten med Irma. Det smakbytet gick aldrig tillbaka till hur det var innan.
Jag vet att lightläsk sägs trigga igång sockersuget. Men eftersom jag bestämt att jag inte ska äta något godis i veckorna så spelar det ingen roll om jag blir sugnare eller ej. Sugen är jag ju redan.
Och ja, jag vet att det sägs inte vara nyttigt med sötningsmedlet. Men jag äter och gör så mycket annat som nog är farligare, så jag tror inte att ett glas Fanta gör varken till eller från.
Man får väga fördelarna mot nackdelarna och se helheten. Så måste man ju hitta sina guldkanter i tillvaron. Helst kalorifria sådana ;)
Men nu tror jag att det är dags att ta Älsklingen under armen och leda bort oss mot sängen. OCH hoppas på att det blir en lugn natt.
I morgon väntar morgonrunda med färskt-bröd-köpande.
God natt!
/Y
Skrivet den: 2012-01-20 Klockan: 13:15:52
Fredagsvägning och utvärdering, vecka 2
FREDAGSVÄGNING-400 gram sedan förra veckan och jag är nöjd.
Ja jag ska faktiskt erkänna att jag är nöjd med det. Jag har inte gjort så stora förändringar i mitt liv, inget som borde få vikten att rasa. Bara små justeringar tillbaka till ett "sunt" liv som, på lååååång sikt borde få mig tillbaka till min målvikt.
Jag har faktiskt som mål att gå ner ett halvt kilo i veckan. Mer än så vill jag inte sträva efter för att få en viktnedgång som håller i sig. Visserligen låg jag på en raskare takt än så i höstas, innan jag blev sjuk. Men då gick jag TVÅ rediga rundor om dagen och hade dragit ner på mycket i min kost.
Nu är det inte så.
Ett halvt kilo i veckan kanske tänker ni nu.
Det är 52 veckor om året. Det borde bli 26 kilo som hon skulle ha gått ner under 2011. Och visst vore det härligt om det fungerade så, men det gör det ju inte.
En fjärdedel av alla veckor är ju mensveckor och är det lögn i 17 att gå ner något. Så är det högtider hit och dit, kalas och andra fester. Och när det är fest så är det fest, då sitter jag inte och lider.
Så det faller bort ganska så mycket veckor på ett år.
Men 10 kilo klämde jag under 2011, nu är det 6 kvar till sommaren.
Jag tror att bara med att ta bort snaskandet i veckorna och en runda om dagen, är det tillräckligt för att vända sin övervikt och komma närmre sin "normal"-vikt.
Jag ser många som går ut stenhårt med att börja motionera varenda minut OCH dra ner på matintaget. Det är JAG rädd för. Det får bara min kropp att hålla hårdare i fettet och så tröttnar jag för att jag inte får några resultat.
Man måste ju hålla ut ganska så länge för att få kroppen att börja förbränna det man samlat på sig under en lång tid.
Men men, alla måste hitta sin metod.
UTVÄRDERING
Stegräknaren har varit på varenda dag och jag har skrivit ner resultatet. Nu gäller det bara att även komma ihåg den i helgen så att jag kan göra en uträkning på söndag. För att veta vad jag ligger på i snitt så jag kan planera hur jag ska göra nästa vecka.
Med en morgonrunda som inte är lång, småbarnsliv med spring hit och dit i lägenheten och kanske nån aktivitet som handling eller fixa nåt ärende på eftermiddagen, så har jag kommit över det magiska 10.000-stegs-strecket varje dag.
DET är jag nöjd med.
Vattenpimplingen har gått lite
si och så med. Har klämt en flaska på morgonen efter rundan, innan frukost.Men så har det inte blivit mer.
Försöker att dricka lite när jag lagar mat och BARA vatten till lunch. Ja förutom lunchen då ;)
Men så är det meningen att jag ska klämma en flaska på eftermiddagen också och den är jag rädd för. Redan nu har jag fått börja med att gå upp en sväng på natten för att besöka toa och det vill jag inte.
Hoppas att man vänjer sig vid och kan hålla sig längre tid snart.
Mellanmålen har gått bra. Jag har fått in vanan att äta ett äpple när vi går och skolhämtar. Och så kör vi ett mandarinrace, ungarna och jag på eftermiddagen. En morot när jag lagar mat kommer jag också ihåg ibland ;)
Men jag tror att mellanmålen är för fattiga och behöver utökas. När jag kommer så långt att jag ska justera maten så ska jag bygga på mellanmålen har jag tänkt.
Godiset har jag inte rört denna veckan, bara ett par kex. Så där verkar jag ha fått in tänket:
-Det ska INTE vara något godis i veckorna.
Det betyder inte att jag inte har TÄNKT tanken ;)
Och morgonrundorna har jag kört varje dag..... på vardagarna ;)
I lördags så låg jag lääääänge och funderade på om jag skulle gå ut. Men så bestämde jag mig för att i alla fall gå och köpa bröd. Och när jag väl var ute och fick musik i öronen, ja då gick det ju som en dans att gå en sväng.
På söndagen däremot så somnade jag om när Älsklingen tog ungarna till vardagsrummet och såg på TV. När jag vaknade så var det för sent att hinna ut innan frukost. Och efter, ja då körde ju dagen igång.
Blir att försöka igen denna helgen. Men jag måste ha ny musik i musikmackapären...
Det var denna veckan, vecka 2.
Mellanmål - CHECK!
Vattempimling - Nja
Stegräknare - CHECK!
5,7 kilo till målvikt.
Hur har det gått för er?
/Y
PS Nästa veckas upplägg kommer någon gång under söndagen. DS
Skrivet den: 2012-01-19 Klockan: 23:32:39
El-problems-torsdag
Jo det var ju det här med elproblemet.
Igår så vaknade vi ju upp utan el i halva huset, UTAN att det hade gått någon propp.
Mystiskt.
Pappa i Sverige uppringdes och utfrågades om elektrisitetens mystiska värld.
Vad kunde det vara?
Jag fick rådet att leta upp huvud-el-skåpet för fastigheten och kolla där om det fanns något mystiskt.
Vi bor ju i ett hyreshus med en sån där fastighetsägar-gemenskaps-förening. Och i den så finns det ju en president (ordförande på svenska) som alla vänder sig till med sina problem. Så även jag denna dag. Som igår då.
Han förklarade för mig att i huvudelskåpet fanns inget att hämta, där fanns bara elmätare, och eftersom det fanns el i mitt hus så kunde det inte vara något problem där nere. Elen kom ju upp därnerifrån och in i min lägenhet.
Men han kom in till mig och kollade i mitt proppskåp och såg en massa problem där som den som dragit elen där hade ställt till med.
Detta måste fixas, och detta, och detta räknade han upp och pekade på propparna och sladdarna.
Det kan vara den här som är trasig till exempel sa han och slet tag i en propphållare och:
....fräs, blixt, klick....
så kom ljuset tillbaka i lägenheten.
OJ sa han. Det verkar som att det sitter lite löst här bakom. Det är inte bra. Det kan hoppa nån gnista och fjutta eld på saker och ting här.
Inte bra alls.
Måste åtgärdas.
Som tur är så hade presidenten en "kompis" som är elektriker och de kom och tittade på eländet i går kväll.
Detta fixar vi i morgon sa de.
Vi kommer på eftermiddagen medans det fortfarande är ljust ute, eftersom vi måste stänga av all ström.
Ingen fara det fixar vi.
Så vi har väntat hela eftermiddagen här. Men det kom aldrig någon och fixade elen. I morgon är det fredag och sedan helg.
Jag vill ha detta fixat NU, så jag kan sova lugnt igen.
Ni vet, om jag inte kommer och skriver här i morgon, så KAN det hända att det hoppat en gnista lite tokit i proppskåpet.
Jag får nog sova med ett öga öppet. I fall att...
Annars så har Älsklingen
jobbat länge idag. Jag har varit själv med två illbattingar hela eftermiddagen, men ÄNDÅ lyckats att plocka isär jättejulgranen och stuva undan den. Nu är ordningen återställd i lägenheten. Och den nya fåtöljen, som vi fick tillsammans med den "nya" TV:n av min kompis, på plats.
Irma har nån konstig period nu och är arg och gråter HELA tiden. Kastar sig på golvet och får raseriutbrått. Alexander tycker om att slita leksakerna ur händerna på sin lillasyster och blir skitförbannad när det inte går som han vill i sin Nintendomaskin.
Ja, en helt vanlig torsdag som nästan drev mig mot vansinnets rand.
/Y
Igår så vaknade vi ju upp utan el i halva huset, UTAN att det hade gått någon propp.
Mystiskt.
Pappa i Sverige uppringdes och utfrågades om elektrisitetens mystiska värld.
Vad kunde det vara?
Jag fick rådet att leta upp huvud-el-skåpet för fastigheten och kolla där om det fanns något mystiskt.
Vi bor ju i ett hyreshus med en sån där fastighetsägar-gemenskaps-förening. Och i den så finns det ju en president (ordförande på svenska) som alla vänder sig till med sina problem. Så även jag denna dag. Som igår då.
Han förklarade för mig att i huvudelskåpet fanns inget att hämta, där fanns bara elmätare, och eftersom det fanns el i mitt hus så kunde det inte vara något problem där nere. Elen kom ju upp därnerifrån och in i min lägenhet.
Men han kom in till mig och kollade i mitt proppskåp och såg en massa problem där som den som dragit elen där hade ställt till med.
Detta måste fixas, och detta, och detta räknade han upp och pekade på propparna och sladdarna.
Det kan vara den här som är trasig till exempel sa han och slet tag i en propphållare och:
....fräs, blixt, klick....
så kom ljuset tillbaka i lägenheten.
OJ sa han. Det verkar som att det sitter lite löst här bakom. Det är inte bra. Det kan hoppa nån gnista och fjutta eld på saker och ting här.
Inte bra alls.
Måste åtgärdas.
Som tur är så hade presidenten en "kompis" som är elektriker och de kom och tittade på eländet i går kväll.
Detta fixar vi i morgon sa de.
Vi kommer på eftermiddagen medans det fortfarande är ljust ute, eftersom vi måste stänga av all ström.
Ingen fara det fixar vi.
Så vi har väntat hela eftermiddagen här. Men det kom aldrig någon och fixade elen. I morgon är det fredag och sedan helg.
Jag vill ha detta fixat NU, så jag kan sova lugnt igen.
Ni vet, om jag inte kommer och skriver här i morgon, så KAN det hända att det hoppat en gnista lite tokit i proppskåpet.
Jag får nog sova med ett öga öppet. I fall att...
Annars så har Älsklingen
jobbat länge idag. Jag har varit själv med två illbattingar hela eftermiddagen, men ÄNDÅ lyckats att plocka isär jättejulgranen och stuva undan den. Nu är ordningen återställd i lägenheten. Och den nya fåtöljen, som vi fick tillsammans med den "nya" TV:n av min kompis, på plats.Irma har nån konstig period nu och är arg och gråter HELA tiden. Kastar sig på golvet och får raseriutbrått. Alexander tycker om att slita leksakerna ur händerna på sin lillasyster och blir skitförbannad när det inte går som han vill i sin Nintendomaskin.
Ja, en helt vanlig torsdag som nästan drev mig mot vansinnets rand.
/Y
Skrivet den: 2012-01-19 Klockan: 11:18:12
Jag gjorde det!
Jag har knappt kunnat sova i natt och jag kunde nästan inte skriva sammanställningen av real life igår kväll.
Jag var så full av adrenalin så det nästan sprakade om fingertopparna på mig.
Vilken dag.
Vilka bedrifter.
Älsklingen var inte sämre han, efter att hav favvo-fotbolls-lag vunnit mot ärkefienden. Vi var som två bomber som gick och flinade mot varandra av lycka.
Om han kunde sova?
Ingen aning. Men han låg i alla fall i sin säng när jag vaknade för den obligatoriska toa-pausen mitt i natten. Obligatorisk paus sedan vattenpimplingen infördes i OF i söndags.
Så vad har hänt?
Jo jag gjorde det!
Jag/vi gick iväg för att öva oss i prutningens ädla konsts, igår efter att en snubbe varit och tittat på vår skokartong och gett ett skambud.
Jag körde raka puckar med bilförsäljaren och sa att denna summa har vi. Denna summa ger din polare oss för vår skokartong. Detta är priset på bilen. Och denna summa fattas.
Vad ska vi göra?
Vi KAN vänta och se om vi kan få mer pengar för vår bil. Men det vet man aldrig hur länge det kan ta och OM det ger något...
Naturligtvis var bilförsäljaren tvungen att gå iväg och prata med sin chef. Det måste de alltid göra ;)
Och sedan kom han tillbaka och körde den varliga historien att:
- de skulle göra något de aldrig gjort förut ;)
- jag fick inte säja något till någon ;)
- nu skulle de inte tjäna något på affären men vi var ju i så stort behov av bilen ;)
- han hade aldrig hört talas om något liknande ;)
ja ni fattar. Den vanliga svadan med ett lidande ansiktuttryck.
Och så gick han med på att sänka priset PRECIS så mycket som jag hade hoppats på.
YIHAAAAA!
Jag höll på att börja gapskratta där på plats. Så glad blev jag.
Och så kunde ju inte jag slappna av mer den dagen...
Men nu måste jag söva bebis och dra iväg för att lämna in nycklarna till den gamla bilen hos den nya ägaren och sätta in de pengarna på kontor så vi kan betala den nya. Och sen så börjar den stora VÄNTAN på att den ska komma.
Spännande.
Vi får höras.
/Y
Jag var så full av adrenalin så det nästan sprakade om fingertopparna på mig.
Vilken dag.
Vilka bedrifter.
Älsklingen var inte sämre han, efter att hav favvo-fotbolls-lag vunnit mot ärkefienden. Vi var som två bomber som gick och flinade mot varandra av lycka.
Om han kunde sova?
Ingen aning. Men han låg i alla fall i sin säng när jag vaknade för den obligatoriska toa-pausen mitt i natten. Obligatorisk paus sedan vattenpimplingen infördes i OF i söndags.
Så vad har hänt?
Jo jag gjorde det!
Jag/vi gick iväg för att öva oss i prutningens ädla konsts, igår efter att en snubbe varit och tittat på vår skokartong och gett ett skambud.
Jag körde raka puckar med bilförsäljaren och sa att denna summa har vi. Denna summa ger din polare oss för vår skokartong. Detta är priset på bilen. Och denna summa fattas.
Vad ska vi göra?
Vi KAN vänta och se om vi kan få mer pengar för vår bil. Men det vet man aldrig hur länge det kan ta och OM det ger något...
Naturligtvis var bilförsäljaren tvungen att gå iväg och prata med sin chef. Det måste de alltid göra ;)
Och sedan kom han tillbaka och körde den varliga historien att:
- de skulle göra något de aldrig gjort förut ;)
- jag fick inte säja något till någon ;)
- nu skulle de inte tjäna något på affären men vi var ju i så stort behov av bilen ;)
- han hade aldrig hört talas om något liknande ;)
ja ni fattar. Den vanliga svadan med ett lidande ansiktuttryck.
Och så gick han med på att sänka priset PRECIS så mycket som jag hade hoppats på.YIHAAAAA!
Jag höll på att börja gapskratta där på plats. Så glad blev jag.
Och så kunde ju inte jag slappna av mer den dagen...
Men nu måste jag söva bebis och dra iväg för att lämna in nycklarna till den gamla bilen hos den nya ägaren och sätta in de pengarna på kontor så vi kan betala den nya. Och sen så börjar den stora VÄNTAN på att den ska komma.
Spännande.
Vi får höras.
/Y
Skrivet den: 2012-01-19 Klockan: 00:07:11
Sammanställning av Real Life - Matlagning
Vad ska man säja?
Jag är helt chockad.
FEMTON stycken inlägg om matlagning i veckans REAL LIFE. Det är ju inte klokt så kul.
Antingen så var det en SUPERbra förändring som vi gjorde av upplägget. Eller också så är matlagning ett ämne som inspirerar många att skriva om. Detta blir svårt att slå ;)
Klart att med så många inlägg att sammanställa så kan ju jag inte sitta här och svammla om mitt, då kommer jag inte att bli klar förens på småtimmarna.
Men det är så kärt besvär.
Och så har jag lite svårt att tänka klart nu också. Hjärnan går på högvarv om ny bil och kabeltrassel i proppskåpet. Men det får bli andra inlägg om det i morgon.
Nu till matlagarna eller ICKE-matlagarna. Dvs matlagnings-kåsörerna.
- Barnens Hjältar lagar 90 % av maten i hemmet, gubben sköter disken till 90 %, handlingen delar de på. Något nytt som jag lärde mig hos dem är att ta kort på maten för att komma ihåg dem för framtida middagsplaneringar.
- Ewa lagar 80 % av all mat för hennes man är superdålig på att komma på vad de ska ha. Men han tar disken istället. Och då sitter Ewa och tittar på och njuter av att se sin karl jobba för middagen ;)
- Madredetres lagar, planerar och handlar oftas maten i deras hem. Men allt eftersom döttrarna blir större så hjälper de till mer. Något som Madre dock märker förbättring i är att hon och gubben ofta lagar tillsammans nu-för-tiden. Något som kan bli/vara VÄLDIGT mysigt ;)
- AnneliH har INTE matlagning som sin starka sida, därför sköter gubben hennes den saken + handlingen. Nej Anneli är bättre på det runt-i-kring och då sköter hon just det. För det är ju mycket roligare om folk njuter av det som ställs fram på bordet ;)
- Gunsan påstår att hon var matlagningsintresserad redan när hon var liten, så självklart sköter hon den biten även nu. Fast inte då det grillas, då blir det ombytta roller. Gubben, ja han sköter efterplocket och fixar allt så fint ner i diskhon. Varför inte in i diskmaskinen....ja det kan man fråga sig ;)
- Carina berättar att hemma hos dem så delar de på matlagning eller lagar ihop. Men fick hon bestämma så skulle de anställa en kock som skötte ALLT.
- Jenny tycker att det är vansinnigt roligt att baka och laga mat och eftersom mannen jobbar borta så är det hon som sköter det. Hon har till och med en speciell matblogg. Faktum är att hon ogärna låter den övriga familjen använda "hennes" kök ;)
- Anna är i slutfasen av att färdigställa sitt nya kök och har stora förhoppningar om detta inför framtiden. Men i nuläget så berättar hon att HON gör en 2-veckorsmatseden som de gemensamt åker och handlar till. Och sedan lagar Anna den mesta maten och disken får de turas om med, om Anna har tur ;)
- Victoria berättar att hemma hos dem gör de veckomenyer och åker gemensamt och handlar. Frågan är bara NÄR på söndagen man ska åka ;) Sedan så är regeln att den som är hemma först får laga maten och den andra diska. Vilket brukar resultera i att Victoria står vid diskhon. Bara att gilla läget ;)
- Marie är sjukskriven och jobbar inte, så hon sköter all mat-planering, -lagning och -handling. Men hon tycker det är svårt att komma på vad som ska lagas. Säkert är dock att det blir roligare och roligare att prova nytt, nu när "småflickorna" blir större och inte är så petiga längre.
- Karin berättar om hennes och sin manns olika sätt att laga mat, stress vs matlagning, undanplock och att bara lämna röran i köket och bara sticka ut om vädrer ropar. Jag får en känsla av att de är två helt olika själar som hittat hem hos varandra.
- Jenny i Wales har total makt över matlagningen hemma hos dem och är nöjd med att ha det så. Någon måste ju se till att familjen äter lite nyttigt, för engelsmän är ju inte direkt kända för sin fantastiska matlagning ;)
- Miriam sköter den mesta matlagningen eftersom maken jobbar borta. Handlingen sköter de dock tillsammans. Och precis som mig så hatar hon att diska så det sköter faktiskt maken. När han är hemma ;)
- Ansibecki berättar om deras ansvardagar hemma hos dem. De övriga dagarna så tar den som är minst o-sugen hand om matlagningen. De har en bra regel hemma hos sig, att den som inte lagat maten får inte lägga sig i utan bara äta och se glad ut.
- Freja och hennes man kom överens om att de skulle turas om med matlagningen. Något som inte höll då mannen bara kunde två maträtter. Nu lagar Freja maten och mannen sköter handlingen. Men på sista tiden har barnen blivit så stora att de ska laga mat och veckomenyn har återgått att inkludera samma rätter som när mannen tidigare lagade mat. Fast inte SÅ ofta ;)
Jag hoppas att ni har haft en trevlig läsning och att ni kikat in på många nya bloggar och i många nya vardagsliv.
Nytt för denna veckan är ju att man ska få lämna förslag på nästa veckas ämne som kommer att avslöjas på fredag......eller lördag. När jag nu kommer mig för ;)
Så kör på. Ge förslag på vad ni vill läsa och skriva om.
Tack för all medverkan. Det har varit jätteskoj.
Nästa vecka kör vi igen. Eller redan på fredag menar jag.
/Y
Har ju glömt att rapportera tisdagens steg:12.036 steg och dagens onsdagens: 17.179 steg. DS
Skrivet den: 2012-01-18 Klockan: 13:05:34
Elproblem i huset
Idag blir det ett litet fattigt inlagg har pa morgonen. Vi har namligen ingen strom i huset. Eller i halva ska jag val saja.Halva huset har strom och halva inte.
Hur mystiskt som helst och INGEN propp har gatt.
Det ar nu jag forbannar att jag var sa skitdalig i skolan pa fysiken. Men jag och el har aldrig varit nagra basta polare. Nar fysiklararen forklarade att elpartiklarna i en kabel gar at ett hall, men att elen gar at ett annat, ja da tappade jag hoppet om att forsta.
Som tur ar sa fungerar elen dar bredbandet sitter;) och sa har jag ju den barbara har.
Men alla FIN-bilder ligger i den stora datorn och den ar DOD nu ;)
Vad var det som hande da?
Jo igar kvall nar Alsklingen skulle tanda en lampa sa sa det pling i lampan och DATORN slocknade.
Fraga mig inte hur?
Skitmystiskt...
Men allt fungerade som vanligt resten av kvallen.
Sa vaknade jag klockan 6 i mose och var tvungen att ga pa toa. En NEGATIV effekt av att ha borjat dricka mer vatten pa dagarna. Det vill ut pa natterna ;)
I alla fall, jag slog ett oga pa klockradion och sag att den var DOD.
Fick vacka Alsklingen som ju hade forsovit sig stackaren. Han gar normalt sett upp klockan kvart i 5.
Da var halva husets takbelysning dott + ett par andra apparater, dar-i-bland stordatorn och en del mysbelysning.
Konstigt varre.
Sa nu maste jag leta reda pa fastighets-gemenskapens president och be att fa komma in i huvud-sakrings-rummet for att kolla om det gatt nagon fas eller annan teknisk pryl dar inne.
Annars sa blir det att tillkalla svindyr elektriker som maste mata vart strommen har tagit vagen.
Hall en tumme for att det INTE blir det sista altenativet.
Det ar vad som hant idag.
I kvall kommer det en snubbe och ska kolla pa var skokartong. Och sa kanske man skulle ta en runda forbi bilforsaljaren for att ova sig lite mer i prutningens adla konst.
Vi far se.
Nu kor dagen igang har.
/Y
Skrivet den: 2012-01-18 Klockan: 00:10:21
Jag skulle så gärna vilja gifta mig, del 4
Kommer ni ihåg när vi kom på att vi skulle gifta oss?
Eller när vi försökte få tillstånd till att i alla fall skriva på några papper som skulle ge våra barn lite säkerhet OM det skulle hända något?
Det var ju:
del 1 >>>, när jag försökte få ett intyg på att jag inte gift mig under mina år här.
del 2 >>>, när jag inte kunde få något intyg på att jag inte kunde få något intyg om att jag inte gift mig i Spanien.
del 3 >>>, när jag gick till konsulatet och de inte heller hade hört talas om något liknande. Men att den svenska skattemyndigheten löste alla frågetecken till slut.
Om hur vi sedan kom till Sverige med alla våra papper i ordning och de glömde att ta en kopia på våra pass, så nästan hela månaden gick åt till att få en tid för vigsel på kommunkontoret i Hallsberg.
Och hur Sverige visade sig från sin allra bästa sida just den dagen det var vigsel >>>.
Nåja.
När vi kom hem ifrån emestern så skickade i alla fall en kvinna på spanska ambasaden i Stockholm, en lista på intyg som vi var tvugna att skicka dit för att få vigseln registrerad i det spanska registret.
En ganska så diger lista. Men det gick bra eftersom bara ETT papper var från det spanska systemet.
Men nu är alla blanketter ifyllda och ivägskickade. Nu väntar jag bara på ett livstecken från ambasaden om att leveransen har kommit fram dit och ett besked om hur länge det kan tänkas att ta innan vigseln blir officiell här nere.
Och det är inte så bara.
Jag har typ INGET förtroende för den spanska posten. Kanske borde jag ha skickat brevet rekommenderat....hmmm.
Det kom jag att tänka på nu.
Nu kommer jag inte att kunna sova i natt för det ;)
Men det känns ju så klart lite snöppligt allt detta. Jag har ju faktiskt drömt om ett riktigt bröllop med vit klänning, risgryn och en 7-dundrades fest efteråt.
Fina bröllopskort tagna av en av alla de urduktiga fotografer vars bloggar jag läser eller ser bilder av.
Och minnen för livet.
Visst. Detta kommer jag att ha minnen av också. Men kanske inte av det slaget som jag tänkt mig ;)
Men detta får bli ett funderar-inlägg en annan gång. För nu har bläcket i tangenterna tagit slut för i dag.
Jag återkommer i ämnet med den förhoppningsvist sista och avslutande delen i följetongen.
/Y
PS Glöm inte att i morgon kväll så avslutas real life-uppdraget för denna veckan. Så skicka in för gubbar. DS
Eller när vi försökte få tillstånd till att i alla fall skriva på några papper som skulle ge våra barn lite säkerhet OM det skulle hända något?
Det var ju:
del 1 >>>, när jag försökte få ett intyg på att jag inte gift mig under mina år här.
del 2 >>>, när jag inte kunde få något intyg på att jag inte kunde få något intyg om att jag inte gift mig i Spanien.
del 3 >>>, när jag gick till konsulatet och de inte heller hade hört talas om något liknande. Men att den svenska skattemyndigheten löste alla frågetecken till slut.
Om hur vi sedan kom till Sverige med alla våra papper i ordning och de glömde att ta en kopia på våra pass, så nästan hela månaden gick åt till att få en tid för vigsel på kommunkontoret i Hallsberg.
Och hur Sverige visade sig från sin allra bästa sida just den dagen det var vigsel >>>.
Nåja.
När vi kom hem ifrån emestern så skickade i alla fall en kvinna på spanska ambasaden i Stockholm, en lista på intyg som vi var tvugna att skicka dit för att få vigseln registrerad i det spanska registret.
En ganska så diger lista. Men det gick bra eftersom bara ETT papper var från det spanska systemet.
Men nu är alla blanketter ifyllda och ivägskickade. Nu väntar jag bara på ett livstecken från ambasaden om att leveransen har kommit fram dit och ett besked om hur länge det kan tänkas att ta innan vigseln blir officiell här nere.
Och det är inte så bara.
Jag har typ INGET förtroende för den spanska posten. Kanske borde jag ha skickat brevet rekommenderat....hmmm.
Det kom jag att tänka på nu.
Nu kommer jag inte att kunna sova i natt för det ;)
Men det känns ju så klart lite snöppligt allt detta. Jag har ju faktiskt drömt om ett riktigt bröllop med vit klänning, risgryn och en 7-dundrades fest efteråt.
Fina bröllopskort tagna av en av alla de urduktiga fotografer vars bloggar jag läser eller ser bilder av.
Och minnen för livet.
Visst. Detta kommer jag att ha minnen av också. Men kanske inte av det slaget som jag tänkt mig ;)
Men detta får bli ett funderar-inlägg en annan gång. För nu har bläcket i tangenterna tagit slut för i dag.
Jag återkommer i ämnet med den förhoppningsvist sista och avslutande delen i följetongen.
/Y
PS Glöm inte att i morgon kväll så avslutas real life-uppdraget för denna veckan. Så skicka in för gubbar. DS
Skrivet den: 2012-01-17 Klockan: 12:56:59
Bilköp?.....eller ej
God Morgon!
Det känns bättre idag efter några extra timmars sömn i natt. Irma sov bättre också och natten var relativt lugn. Alexander tassade bara upp en sväng vid 23 för att dricka vatten. Jag hade nästan inte somnat och blev nästan ihjälskrämd av honom. Han brukar ALDRIG vara uppe på nätterna/kvällarna.
Men så är jag ju VÄLDIGT lättskrämd också Buuuuuu ;)
Får ta en förklaring på det där med bilhandlarna och bilhandleriet igår. >>>
Vi har ju gått och tittat på en ny bil sedan EVIGHETER tillbaka. >>> Vi åker omkring i en liten skokartong just nu och det är VÄLDIGT bökigt med två barn, vagn, väskor, handling osv som ska in i bilden.
Älsklingen svär ve och förbannelse varenda gång vi ska iväg och vi ska veckla ihop eller ta ur, barnvagnen i kofferten.
När vi ska till sommarstugan om sommrarna så är det rent komiskt att se oss. Då har vi packning upp till öronen och det är knappt att man ser ut genom rutorna på bilden = trafikfara.
Varenda gång som mina föräldrar eller någon annan kommer och hälsar på oss, så blir det ett väldigt trixande med hyrbilar, skjuss, buss och vad man nu måste hitta på för att kunna åka någonstans tillsammans.
Så, en ny bil är vad vi vill/önskar/hoppas kunna skaffa oss.
Så till lurendrejjeriet.
Den bilen som vi vill ha kostar ETT pris. Vi har EN summa pengar och EN stycket bil att byta in.
Min far har sagt åt mig att ta det lugnt i förhandlingen med bilförsäljarna och pruta ordentligt. Det har de möjlighet att göra. Och det tror jag också ;)
När vi nu kom till bilförsäljaren (för andra gången i denna förhandling) så står försäljaren fast vid samma pris på bilen. Men han kan ge TRE gåvor till bilen: tonade rutor, parkerings hjälpare och hands free.
Men jag är mer intresserad av kontatt rabatt på priset och frågar om han inte kan ge lite bättre pris. Med ett stort leénde naturligtvis.
Man ska vara glad när man prutar, har även pappa sagt ;)
Men priset är fast säjer försäljaren, det kan han inte göra något åt. Och så finns det ju BARA ett exemplar av just denna bilen som vi vill ha, på Teneriffe. Tar den slut, ja då måste man beställa dem från Tyskland och då tar det TRE månader att få hem bilen och då har ju priset höjts.
Hmmm. Han sätter press på oss.
Så då får jag ta fram min press, sanningen, och säja som det är att vi har bara en viss summa pengar + vår bil som vi kan betala med. Om inte priset på bilen sänks, ja då måste vi hitta en billigare bil.
Försäljaren börjar ringa runt till "kontakter". Det är nämligen så att bilföretaget ska "köpa" vår gamla bil och dra av på priset på den nya. Men så klart så kan de inte ge några större summor för den ;)
En fjärdedel av värdet har de föreslagit.
Men vipps efter lite ringande så hade försäljaren hittar en köpare av vår gamla bil som kan ge LITE mer för det. Fortfarande så är vi inte ens i närheten av halva värdet på bilen.
När jag nu fortsätter att framhålla att vi fortfarande är en bit ifrån vad vi kan betala på den nya bilen, så kan helt plötsligt försäljaren dra av de tre GRATIS gåvorna som vi skulle FÅ till bilen, och vips så hade priset sjunkit lite till.
Men fortfarande inte så att vi är nöjda.
Vi kom överens om att vi skulle åka hem och tala om saken och så skulle köparen av den gamla bilen komma och titta på den....som idag då.
Vi hade fortfarande lite tid kvar innan det var dags att börja natta ungarna, så vi drog iväg till en kompis till Älsklingen som handlar med bagagnade bilar för att höra med honom vad han tror om värdet på vår bil.
Han säjer då att on han skulle köpa bilen så skulle han ge de dubbla mot vad bilföretaget skulle göra. FAST det är ju bara om vi skulle ha köpt en begagnad av honom.
Fast nu vet vi ju vad bilen är värd i bil-försäljar-företagens ögon.
Visst, vi skulle kunna fixa och trixa med bilen för att sälja den privat och få ÄNNU mer för den. OM vi skulle lyckas att sälja den. Men situationen är ju inte som så nu, att vi har tid och ork att renovera (eller vad man nu säjer om bilar) vår lilla skokartong.
För, för att få ut det priset som bilen är värd så måste man städa upp den lite. Ni vet, utseénde säljer. Några repor måste fixas. Klädseln måste tvättas. Det ska puttsar och poleras.
Ni fattar. Jobb.
Oj ett jätteinlägg.
Men därför blir jag lite osäker på hur det egentligen går till i denna värld av bilförsäljning.
Är det, eller inte fast pris?
Kan man pruta?
När vet man att det inte går mer?
Och varför ska bilförsäljarna se så himla oskyldiga ut att man går på vad de säjer på en gång?
Orättvist.
Men vi kör på här får vi se vad som händer.
/Y
Det känns bättre idag efter några extra timmars sömn i natt. Irma sov bättre också och natten var relativt lugn. Alexander tassade bara upp en sväng vid 23 för att dricka vatten. Jag hade nästan inte somnat och blev nästan ihjälskrämd av honom. Han brukar ALDRIG vara uppe på nätterna/kvällarna.
Men så är jag ju VÄLDIGT lättskrämd också Buuuuuu ;)
Får ta en förklaring på det där med bilhandlarna och bilhandleriet igår. >>>
Vi har ju gått och tittat på en ny bil sedan EVIGHETER tillbaka. >>> Vi åker omkring i en liten skokartong just nu och det är VÄLDIGT bökigt med två barn, vagn, väskor, handling osv som ska in i bilden.
Älsklingen svär ve och förbannelse varenda gång vi ska iväg och vi ska veckla ihop eller ta ur, barnvagnen i kofferten.
När vi ska till sommarstugan om sommrarna så är det rent komiskt att se oss. Då har vi packning upp till öronen och det är knappt att man ser ut genom rutorna på bilden = trafikfara.
Varenda gång som mina föräldrar eller någon annan kommer och hälsar på oss, så blir det ett väldigt trixande med hyrbilar, skjuss, buss och vad man nu måste hitta på för att kunna åka någonstans tillsammans.
Så, en ny bil är vad vi vill/önskar/hoppas kunna skaffa oss.
Så till lurendrejjeriet.
Den bilen som vi vill ha kostar ETT pris. Vi har EN summa pengar och EN stycket bil att byta in.
Min far har sagt åt mig att ta det lugnt i förhandlingen med bilförsäljarna och pruta ordentligt. Det har de möjlighet att göra. Och det tror jag också ;)
När vi nu kom till bilförsäljaren (för andra gången i denna förhandling) så står försäljaren fast vid samma pris på bilen. Men han kan ge TRE gåvor till bilen: tonade rutor, parkerings hjälpare och hands free.
Men jag är mer intresserad av kontatt rabatt på priset och frågar om han inte kan ge lite bättre pris. Med ett stort leénde naturligtvis.
Man ska vara glad när man prutar, har även pappa sagt ;)
Men priset är fast säjer försäljaren, det kan han inte göra något åt. Och så finns det ju BARA ett exemplar av just denna bilen som vi vill ha, på Teneriffe. Tar den slut, ja då måste man beställa dem från Tyskland och då tar det TRE månader att få hem bilen och då har ju priset höjts.
Hmmm. Han sätter press på oss.
Så då får jag ta fram min press, sanningen, och säja som det är att vi har bara en viss summa pengar + vår bil som vi kan betala med. Om inte priset på bilen sänks, ja då måste vi hitta en billigare bil.
Försäljaren börjar ringa runt till "kontakter". Det är nämligen så att bilföretaget ska "köpa" vår gamla bil och dra av på priset på den nya. Men så klart så kan de inte ge några större summor för den ;)
En fjärdedel av värdet har de föreslagit.
Men vipps efter lite ringande så hade försäljaren hittar en köpare av vår gamla bil som kan ge LITE mer för det. Fortfarande så är vi inte ens i närheten av halva värdet på bilen.
När jag nu fortsätter att framhålla att vi fortfarande är en bit ifrån vad vi kan betala på den nya bilen, så kan helt plötsligt försäljaren dra av de tre GRATIS gåvorna som vi skulle FÅ till bilen, och vips så hade priset sjunkit lite till.
Men fortfarande inte så att vi är nöjda.
Vi kom överens om att vi skulle åka hem och tala om saken och så skulle köparen av den gamla bilen komma och titta på den....som idag då.
Vi hade fortfarande lite tid kvar innan det var dags att börja natta ungarna, så vi drog iväg till en kompis till Älsklingen som handlar med bagagnade bilar för att höra med honom vad han tror om värdet på vår bil.
Han säjer då att on han skulle köpa bilen så skulle han ge de dubbla mot vad bilföretaget skulle göra. FAST det är ju bara om vi skulle ha köpt en begagnad av honom.
Fast nu vet vi ju vad bilen är värd i bil-försäljar-företagens ögon.
Visst, vi skulle kunna fixa och trixa med bilen för att sälja den privat och få ÄNNU mer för den. OM vi skulle lyckas att sälja den. Men situationen är ju inte som så nu, att vi har tid och ork att renovera (eller vad man nu säjer om bilar) vår lilla skokartong.
För, för att få ut det priset som bilen är värd så måste man städa upp den lite. Ni vet, utseénde säljer. Några repor måste fixas. Klädseln måste tvättas. Det ska puttsar och poleras.
Ni fattar. Jobb.
Oj ett jätteinlägg.
Men därför blir jag lite osäker på hur det egentligen går till i denna värld av bilförsäljning.
Är det, eller inte fast pris?
Kan man pruta?
När vet man att det inte går mer?
Och varför ska bilförsäljarna se så himla oskyldiga ut att man går på vad de säjer på en gång?
Orättvist.
Men vi kör på här får vi se vad som händer.
/Y
Skrivet den: 2012-01-16 Klockan: 23:14:03
En tidig afton
Vet ni? Jag och Älsklingen tar nog och går och lägger oss nu. Det blir RELATIVT tidigt för oss. Inte riktigt tidigt för klockan är redan 22. Men tidigare än vanligt. Igår la jag mig efter 00 och det var ingen hit.
Så idag blir det bara att säja god natt och berätta att vi varit iväg och talat med bilförsäljare idag.
Varför känns det ALLTID som att man blir lurad?
Det är något skumt med bilförsäljning.
Är det någon som är bilförsäljare eller känner nån som vet?
Är det något som jag har belägg för att känna?
Och nu vill jag inte alls vara fördomsfull...
I alla fall.
Stegräknaren står på 15.086 steg.
Bra jobbat Yohanna!
Vi hörs i morgon.
/Y
Så idag blir det bara att säja god natt och berätta att vi varit iväg och talat med bilförsäljare idag.
Varför känns det ALLTID som att man blir lurad?
Det är något skumt med bilförsäljning.
Är det någon som är bilförsäljare eller känner nån som vet?
Är det något som jag har belägg för att känna?
Och nu vill jag inte alls vara fördomsfull...
I alla fall.
Stegräknaren står på 15.086 steg.
Bra jobbat Yohanna!
Vi hörs i morgon.
/Y
Skrivet den: 2012-01-16 Klockan: 12:42:22
Måndagstrött + lista
Det borde ABSOLUT vara förbjudet att vara så här trött en måndag. Jääääääsp!Ingen bra idé alls att lägga sig sent när bebis är smådålig och vill vakna 100 gånger på en natt.
Ingen bra idé alls.
Men morgonrunda har jag varit på.
Och stegräknaren är på.
Till och med EN flaska vatten har jag klämt.
Nu gäller det bara att komma ihåg äpplet innan skolhämtningen.
(För alla er som följer OF och mina upplägg >>> (kickoff) & >>> (vecka2), så äter jag som vanligt under tiden som jag vänjer mig vid dessa nya rutiner. Det är INTE så att jag lever på ett äpple och tre flaskor vatten om dagen.)
En liten förklaring bara ;)
Det planeras fiskgryta i huvudet på mig. Det kommer INTE att bli någon hitt hos Guldklimpen. Det VET jag.
Det är bara att stålsätta sig på att kockan from hell kommer på besök idag.
Men fisk ska det ätas ;)
Måndagslista måste ju skrivas, även om upphovskvinnan verkar ha tagit bloggpaus. Den rutinen har jag i alla fall fått in i skallen.
- att vi har haft en sån KANONHELG. Vi har skruvat ihop Alexandes julklappsskrivbord >>>, och satt upp hylla ovanför. Det blev så fint och han blev så stolt över att ha fått ett eget skrivbord.
Tänk nu är han stor min lille kille ;)
Och vi fick ÄNTLIGEN rullgardinen i sovrummet uppsatt. Det var inte så svårt som vi trodde. Någon spanskt ljushuvud har nämligen kommit pa att man ska ha rullgardinerna på utsidan av fönstret ?!?
Vad som händer när tidens tand gnager på dem är ju uppenbart.
De går sönder och blir jättesmuttsiga.
Så vad gör man då?
Vi skruvade upp den utvändiga rullgardinen, som är både sönder och smuttsig så att den inte kan röra sig mer. Och så kör vi invändig från Ikea i framtiden.
- att jag känner mig så fylld av energi (ja inte just nu då då jag är dödstrött) ;) och det känns UNDERBART efter sjukdomen. Jag bara spritter av ideér och saker jag vill få gjort. Nu ska här bli fixat av.
Det är bara det att tiden inte räcker till. Men det är ett mindre problem.
- att mina föräldrar har beställt resa hit och väntas hit i slutet på mars. Det går fort.
- att jag ätit upp alla frestelser i huset så det bara sprutat ur öronen. Resten ska jag ta och slänga nu medans godissuget ligger i schack.
- att Real Lifen för denna veckan REDAN är igång och bidragen har börjat att droppa in. Skönt att se att så många engagerar sig. Det är bara att köra på. Ni har ända tills på onsdag kväll på er att berätta hur det går till med matlagningen hemma hos er.
- att jag började att plocka ihop julen. Stakar och stjärnor är borta. Men det finaste, granen >>> står kvar. Fast planerna är att ta den i eftermiddag/kväll. Men än kan jag njuta lite. Fast det är inte samma sak med julglitter i solljus.
Nu kör veckan igång igen.
/Y
Skrivet den: 2012-01-15 Klockan: 23:37:41
"Operation fettsanering" vecka 2 upplägg
UPPLÄGG vecka 2
- Mellanmål
- Vatten
- Stegräknaren
Nu börjar ny vecka och vi kör vidare i den långsamma livsstilsförändringen kärleksfullt kallad för operation fettsanering. Det är meningen att den nya veckans upplägg ska komma ut under söndagseftermiddagen så att ni hinner att förbereda er inför måndagens start.
Jag jobbar ständigt på att komma i tid ;)
Förra veckans uppdrag >>>, var att få igång morgonrundorna, eller i alla fall en runda om dagen. Inget tvång på att vara lång, en runda runt huset eller kvarteret. Det viktiga var att få rutin på att komma ut, ALLA dagar i veckan.
Andra delen i uppdraget var att få slut på godisätandet i veckorna. Med godis så menas då ALLT godis, choklad, kakor, bakverk, chips, nötter, vanlig dricka etc.
* * * * * *
Denna veckan så lägger vi till nya, och fortsätter med förra veckans, punkter:
- Mellanmål; se till att börja med mellanmål mellan huvudmålen. En dag ska bestå av tre huvudmål och två mellanmål. En mycket viktig del för att hålla sockernivån på plats och inte falla för frestelser. Behöver inte vara något avancerat, en frukt, en hård smörgås, en morot, en smothie osv.
- Vatten; ta en flaska på 0,5-1 L och se till att tömma den ett par gånger under dagen. Många gånger förväxlar man törst med hunger. Jag tar en flaska när jag kommer in från morgonrundan, när jag står och lagar lunch och måste få in en till tömning under eftermiddagen.
- Stegräknaren; sätt på stegräknaren och skriv ner stegantalet efter varje dag. Börja med att leta smygmotion. Gå i trapporna, gå en extra hållplats, GÅ och handla, spring extra många gånger och leta efter saker.
* * * * * * *
På fredag kör jag fredagsvägning med utvärdering av veckan igen. Om ni skriver något på era bloggar under veckan, så skicka gärna in länkarna så ska jag göra en lista här under med alla oss som håller på och VAD vi håller på med. Så man kan gå in hos varandra och läsa och se hur det går.
Nämn gärna i kommentaren hur mycket ni vill gå ner och hur mycket det fattas just nu.
Nu kör vi på ;)
/Y
Fettsanerare ;)
- Yohanna i Las Palmas (0,1kg av 6kg uppnått, GRATTIS!): Kick-off, Fredagsvägning v.1,
- Marie (0,4kg av 11kg uppnått, GRATTIS!): Vecka 1:s resultat, fredagsvägning v.2,
- Jenny: upplägg v.2
- Mellanmål
- Vatten
- Stegräknaren
Nu börjar ny vecka och vi kör vidare i den långsamma livsstilsförändringen kärleksfullt kallad för operation fettsanering. Det är meningen att den nya veckans upplägg ska komma ut under söndagseftermiddagen så att ni hinner att förbereda er inför måndagens start.
Jag jobbar ständigt på att komma i tid ;)
Förra veckans uppdrag >>>, var att få igång morgonrundorna, eller i alla fall en runda om dagen. Inget tvång på att vara lång, en runda runt huset eller kvarteret. Det viktiga var att få rutin på att komma ut, ALLA dagar i veckan.
Andra delen i uppdraget var att få slut på godisätandet i veckorna. Med godis så menas då ALLT godis, choklad, kakor, bakverk, chips, nötter, vanlig dricka etc.
* * * * * *
Denna veckan så lägger vi till nya, och fortsätter med förra veckans, punkter:
- Mellanmål; se till att börja med mellanmål mellan huvudmålen. En dag ska bestå av tre huvudmål och två mellanmål. En mycket viktig del för att hålla sockernivån på plats och inte falla för frestelser. Behöver inte vara något avancerat, en frukt, en hård smörgås, en morot, en smothie osv.
- Vatten; ta en flaska på 0,5-1 L och se till att tömma den ett par gånger under dagen. Många gånger förväxlar man törst med hunger. Jag tar en flaska när jag kommer in från morgonrundan, när jag står och lagar lunch och måste få in en till tömning under eftermiddagen.
- Stegräknaren; sätt på stegräknaren och skriv ner stegantalet efter varje dag. Börja med att leta smygmotion. Gå i trapporna, gå en extra hållplats, GÅ och handla, spring extra många gånger och leta efter saker.
* * * * * * *
På fredag kör jag fredagsvägning med utvärdering av veckan igen. Om ni skriver något på era bloggar under veckan, så skicka gärna in länkarna så ska jag göra en lista här under med alla oss som håller på och VAD vi håller på med. Så man kan gå in hos varandra och läsa och se hur det går.
Nämn gärna i kommentaren hur mycket ni vill gå ner och hur mycket det fattas just nu.
Nu kör vi på ;)
/Y
Fettsanerare ;)
- Yohanna i Las Palmas (0,1kg av 6kg uppnått, GRATTIS!): Kick-off, Fredagsvägning v.1,
- Marie (0,4kg av 11kg uppnått, GRATTIS!): Vecka 1:s resultat, fredagsvägning v.2,
- Jenny: upplägg v.2
Skrivet den: 2012-01-15 Klockan: 00:40:06
Real Life - Matlagning
Redan igår så fick jag lust på att göra en tacopaj till idag, att mysa på. Med att glas rött, precis som det ska vara en lördagskväll.
Det var ju SÅ länge sedan.
Med all sjukdom och deppighet som varit på sista tiden så har det inte funnits varken ork eller lust att smutta på lite vin. Bli lite fnittrig. Känna lite lördag.
Men nu när vi känner oss bättre så kändes det som att det var dags.
På lördag...
Men så tog monteringen av Guldklimpens julklapps-skrivbord sån tid att lördagskvällen redan var halv när vi var färdiga. Och att ställa sig och laga paj och öppna en flaska rött klockan 9 på kvällen, när man var trött, var inte helt logiskt.
Men rätt vad det var så stog det en tacopaj i ugnen och jag hade ett glas rött i handen.
Jag jobbar fenomenalt fort....ibland.
Och med rödvinet så kom energin och lusten att fixa.
Det är så HÄRLIGT att ÄNTLIGEN känna lust och förmåga att kunna sätta saker i verket.
Så veckans tema för REAL LIFE får bli MATLAGNING.
Här hemma hos oss är det jag som står för all matlagning, och då menar jag verkligen ALL. Jag lagar mat, jag bakar, jag planerat veckans mat och jag är den som fixar mys och överaskningsmiddagar.
Det behöver inte vara fel.
Jag känner mig inte diskriminerad eller kvinnoförnedrad för det.
JAG bestämmer.
Jag tycker om att laga mat.
Jag tycker om att prova nya recept eller exprimentera fram nya.
Jag tycker om att bestämma vad vi ska äta.
Och speciellt nu när vi kör "operation fettsanering". Tänk vad svårt det måste vara att försöka äta lite nyttigare och hålla igen på kalorierna, när någon annan lagar mat. Någon annan som kanske inte har samma målsättning.
Jag var en gång i ett förhållande där killen ville tävla med mig, ALLTID, om vem som kunde laga den godaste maten, vem som kunde hitta på den roligaste rätten osv.
Det var jäkligt jobbigt.
Jag är MYCKET tacksam över att Älsklingen inte har den tävlingsinstingten just på detta området. Det området som är mitt nu ;)
Men på helgerna, och på vardagarna när det finns möjlighet, då är det Älsklingen som tar hand om disken. Som plockar i och ur diskmaskinen.
Jag lagar mat.
Han fixar allt runt-om-kring.
För det är jäkligt jobbigt att fixa runt omkring mig har jag hört. Någon står vid diskhon och diskar och jag lagar mat och fixar ständigt ny disk.
Irriterande?
För jag är en sån som tar fram allt och använder. Jag tar nya skedar och kastruller. Byter hit och dit för att matlagningen ska bli så bra som möjligt.
Diskberget blir enormt.
Jag vet att det finns de som diskar undan medans de står och lagar mat. Så att diskbänken hela tiden är ren och undanplockad. I alla fall har jag sett det på matlagningsprogram.
Jag är INTE sån.
Jag har hela bänken fylld med karotter och hjälpmedel.
Och högt tempo.
Swish, swish så finns det en hel måltid på G.
Diskbänken ser ut som en bomb har exploderat ;)
Men gott blir det.....för det mesta.
* * * * * * * *
Veckans uppdrag i Real Life - Matlagning
Hur går det till hemma hos er?
Vem lagar maten?
Vem bestämmer vad som ska ätas?
Vem fixar undan efteråt?
Varför är det så?
Är situationen till belåtenhet?
Finns det något du skulle vilja ändra på?
Skriv och berätta på din blogg tills på onsdag, fota om du vill. Och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll, så att vi alla kan gå in och kolla hur det verkliga livet går till hos just dig.
Om Real Life kan man läsa om här. >>>
Och de andra uppdragen kan man läsa om i kategorin Real Life. >>>
/Y
PS Känns det här upplägget som en bra start? Uppdrag innan helgen, mer tid att skriva, kort uppdragsbeskrivning osv. DS
Det var ju SÅ länge sedan.
Med all sjukdom och deppighet som varit på sista tiden så har det inte funnits varken ork eller lust att smutta på lite vin. Bli lite fnittrig. Känna lite lördag.
Men nu när vi känner oss bättre så kändes det som att det var dags.
På lördag...
Men så tog monteringen av Guldklimpens julklapps-skrivbord sån tid att lördagskvällen redan var halv när vi var färdiga. Och att ställa sig och laga paj och öppna en flaska rött klockan 9 på kvällen, när man var trött, var inte helt logiskt.
Men rätt vad det var så stog det en tacopaj i ugnen och jag hade ett glas rött i handen.
Jag jobbar fenomenalt fort....ibland.
Och med rödvinet så kom energin och lusten att fixa.
Det är så HÄRLIGT att ÄNTLIGEN känna lust och förmåga att kunna sätta saker i verket.
Så veckans tema för REAL LIFE får bli MATLAGNING.
Här hemma hos oss är det jag som står för all matlagning, och då menar jag verkligen ALL. Jag lagar mat, jag bakar, jag planerat veckans mat och jag är den som fixar mys och överaskningsmiddagar.
Det behöver inte vara fel.
Jag känner mig inte diskriminerad eller kvinnoförnedrad för det.
JAG bestämmer.
Jag tycker om att laga mat.
Jag tycker om att prova nya recept eller exprimentera fram nya.
Jag tycker om att bestämma vad vi ska äta.
Och speciellt nu när vi kör "operation fettsanering". Tänk vad svårt det måste vara att försöka äta lite nyttigare och hålla igen på kalorierna, när någon annan lagar mat. Någon annan som kanske inte har samma målsättning.
Jag var en gång i ett förhållande där killen ville tävla med mig, ALLTID, om vem som kunde laga den godaste maten, vem som kunde hitta på den roligaste rätten osv.
Det var jäkligt jobbigt.
Jag är MYCKET tacksam över att Älsklingen inte har den tävlingsinstingten just på detta området. Det området som är mitt nu ;)
Men på helgerna, och på vardagarna när det finns möjlighet, då är det Älsklingen som tar hand om disken. Som plockar i och ur diskmaskinen.
Jag lagar mat.
Han fixar allt runt-om-kring.
För det är jäkligt jobbigt att fixa runt omkring mig har jag hört. Någon står vid diskhon och diskar och jag lagar mat och fixar ständigt ny disk.
Irriterande?
För jag är en sån som tar fram allt och använder. Jag tar nya skedar och kastruller. Byter hit och dit för att matlagningen ska bli så bra som möjligt.
Diskberget blir enormt.
Jag vet att det finns de som diskar undan medans de står och lagar mat. Så att diskbänken hela tiden är ren och undanplockad. I alla fall har jag sett det på matlagningsprogram.
Jag är INTE sån.
Jag har hela bänken fylld med karotter och hjälpmedel.
Och högt tempo.
Swish, swish så finns det en hel måltid på G.
Diskbänken ser ut som en bomb har exploderat ;)
Men gott blir det.....för det mesta.
* * * * * * * *
Veckans uppdrag i Real Life - Matlagning
Hur går det till hemma hos er?
Vem lagar maten?
Vem bestämmer vad som ska ätas?
Vem fixar undan efteråt?
Varför är det så?
Är situationen till belåtenhet?
Finns det något du skulle vilja ändra på?
Skriv och berätta på din blogg tills på onsdag, fota om du vill. Och lämna länken här i en kommentar till detta inlägg. Så gör jag en sammanställning på onsdag kväll, så att vi alla kan gå in och kolla hur det verkliga livet går till hos just dig.
Om Real Life kan man läsa om här. >>>
Och de andra uppdragen kan man läsa om i kategorin Real Life. >>>
/Y
PS Känns det här upplägget som en bra start? Uppdrag innan helgen, mer tid att skriva, kort uppdragsbeskrivning osv. DS
Skrivet den: 2012-01-14 Klockan: 14:33:44
Det regnar awarder
Nu får jag skämmas RIKTIGT ordentligt.
Fy skäms på dig Yohanna!
Så här får det INTE gå till.
Kommer ni ihåg att jag fick en award för inte så länge sedan >>>, och en för lite längre tid sedan >>>.
Nu när jag satt och rensade bland alla mail och kommentarer på bloggen, så hittade jag att jag redan fått denna award från goaste Ewa.
Och inte har jag tackat och inte har jag skickat vidare. Så nu får jag VERKLIGEN skämmas.
Eftersom jag redan skickat awarden vidare så fattas det bara att tacka Ewa för den fina utmärkelsen och skriva att Ewa är en fantastisk person som alltid svarar trevliga kommentarer på min blogg och är med i Real Life för det mesta.
Hur hon hinner är för mig ett mysterium med SEX underbara döttrar i huset.
Och jag gnäller över mina TVÅ monster ;)
Tackar tackar!
/Y
Fy skäms på dig Yohanna!
Så här får det INTE gå till.
Kommer ni ihåg att jag fick en award för inte så länge sedan >>>, och en för lite längre tid sedan >>>.
Nu när jag satt och rensade bland alla mail och kommentarer på bloggen, så hittade jag att jag redan fått denna award från goaste Ewa.
Och inte har jag tackat och inte har jag skickat vidare. Så nu får jag VERKLIGEN skämmas.
Eftersom jag redan skickat awarden vidare så fattas det bara att tacka Ewa för den fina utmärkelsen och skriva att Ewa är en fantastisk person som alltid svarar trevliga kommentarer på min blogg och är med i Real Life för det mesta.
Hur hon hinner är för mig ett mysterium med SEX underbara döttrar i huset.
Och jag gnäller över mina TVÅ monster ;)
Tackar tackar!
/Y
Skrivet den: 2012-01-14 Klockan: 13:44:28
Problem med Blogger
Vill bara informera om en sak. Jag kan inte kommentera hos en MASSA folk. När jag försöker så blir det bara en stor vit sida, hela bloggen försvinner.
Nu har jag sett att det gäller Blogger & Bloggspot. Så ni som har det, kolla upp detta hos folk som förklarat.
>>> & >>>
Tips bara om man vill få kommentarer ;) från mig..
/Y
Nu har jag sett att det gäller Blogger & Bloggspot. Så ni som har det, kolla upp detta hos folk som förklarat.
>>> & >>>
Tips bara om man vill få kommentarer ;) från mig..
/Y
Skrivet den: 2012-01-14 Klockan: 12:41:10
Lördagsmorgon
Efter ännu en febergnällig natt från Irmas sida, vet i 70-singen vad jag ska tro om detta, så var jag så där lagom mör i kroppen och knoppen. Jag hade bestämt tidigare i veckan att jag skulle fortsätta med mina morgonrundor även under helgen och som jag sagt till många av dem som kämpar med sina morgonrundor så är trixet att bestämma sig innan och sedan inte fundera mer på det när det väl är dags.
Men jag låg lääääääääääänge i sängen och funderade på om jag VERKLIGEN skulle och om jag inte förtjänade att ligga kvar i sängen.
Men så bestämde jag att jag i alla fall skulle gå ut och köpa färskt bröd till frukosten.
Så på med joggingdräkten och blöta håret. Vid sådana här tillfällen så saknar jag enormt att inte bo i Sverige och få ha mössa. Tänk vad skönt att bara dra på sig en mössa över morgonryffset. Och det finns ju så många fina nu-för-tiden har jag sett. Ingenting alls att skämmas för som när jag var liten.
Alltså blöta håret och bli så där lite frusen som man alltid blir när man är blöt, och så ut för att köpa bröd.
Men när jag väl var ute, och jag väl satte på stegmusiken, ja då forsade endorfinerna och adrenalinet fram och jag beslöt att ta en sväng.
Herre gud vad skönt det är att ha hög bra musik på i öronen istället för barnskrik och gnäll...
Om jag kunnat dansa så skulle jag ha dansat fram på gatan som i en sån där häftig musikvideo, men nu kan jag inte dansa så det fick bli stegande istället.
En sväng blev det bara. En halvtimme si så där. Men så hem och dusch och på med morgonrock och äta frukost. Och så kan man känna sig så där härligt duktig som man bara kan när man vet att man har gjort någonting bra som egentligen inte krävdes av en.
Stolt.
Och nu kan jag äta upp alla frestelser här hemma med gott samvete. Och tror minsann att det ska bli tacopaj här hemma med ett glas rött ikväll.
DET var länge sedan...
Härlig lördag!
/Y
Skrivet den: 2012-01-13 Klockan: 23:50:57
Sammanfattning av Real-Life-enkäten
För nån vecka sedan så hade jag ju en kick-off på Real Life här på bloggen med en enkät för er att fylla i. Med hjälp av den så skulle jag, hade jag så smart tänkt ut, få lite nya tips ideér för att utveckla eller avveckla denna veckoenliga utmaning som jag pysslat med under året som gått.
Man måste ju förnya sig för att inte kliantelet skall tröttna på en ;)
För er som inte har en susning om vad Real Life är så kan jag väl lite snabbt berätta att det startade med att jag fick lite ångest över alla perfekta foton och inlägg i bloggvärlden. Även om det var en 100-barnsmamma som arbetade heltid och var ensamstående så nog var hemmet tipp-topp och helskinande.
Livet är ju inte så.
Så jag startade en utmaning för mig och mina läsare som varje vecka går ut på att utifrån ett ämne, som jag släpper några dagar innan, berätta på sin blogg om hur det är i riktiga livet, på riktigt, utan krussiduller.
De som skrivit om ämnet på sin blogg, lämnar en länk till inlägget i en kommentar i mitt uppdragsbeskrivningsinlägg, innom en tidigare angiven tidsfrist.
Och så sammanställer jag alla bidrag nån dag senare så att vi alla kan gå in hos varandra och läsa om hur det är, PÅ RIKTIGT ;)
Lätt att fatta va? ;)
Alla utmaningar och sammanställningar som vi gjort under året kan man läsa i kategorin >>> just Real Life.
Enligt svaren på enkäten så framkom det att:
1. Vad tycker du om Real Life-upplägget?
a. Bra, försöker vara med så ofta jag kan. (IIIIIII=7)
b. Kul att läsa om andra men vill inte vara med. (III=3)
c. Urtråkigt
d. Likgiltig
2. Varför är du INTE med om du nu inte är det?
a. Kommer inte på något att skriva. (II=2)
b. Det passar inte in på min blogg.
c. Vill inte göra reklam för en annan blogg på min blogg.
d. Glömmer bort. / Har inte tid. (IIIIII=6)
e. Annat, nämligen....
3. Behövs det något nytt i upplägget?
a. Nej det är bra som det är. (IIIIIIII=8)
b. Det håller på att bli uttjatat.
c. Hitta på något nytt! (I=1)
4. Vad är det som är bra?
-Inga konstigheter, roliga och såpass lätta att alla kan vara med.
-Enkelheten, inte så krångligt.
-Att få tips om vad man själv ska skriva, samtidigt som man sedan får läsa om de andra.
-Kul att få fler läsare till sin egen blogg och kul att själv upptäcka nya bloggar av de som är med.
-Att ge mig själv en eftertanke om vem jag är och vad jag håller på med eller vad det är jag gjort som kan vara av nytta/onytta!
-Bra ämnen att skriva om.
-Roligt när det händer lite grann här ute i bloggvärlden.
-Att man automatiskt läser nya bloggar.
-Att man ska vara ärlig.
-Intressanta vinklingar.
-Gillar variationen av "ämnen".
-Kul att få en inblick i andras vardagsliv.
-DU!
5. Vad är det som är dåligt?
-Inget är dåligt!
-Möjligtvis att man inte hinner/ orkar läsa inläggen för det ofta är mycket text.
-Det som jag kan känna är att man inte alltid hinner få ihop ett inlägg från må till on. Särskilt då jag jobbar.
-Lite kort om tid kanske.
6. Tips ;)
- Gör uppdragen och sammanställningarna korta och tydliga.
-Låt läsarna komma med förslag på ämne!
-Lägg ut utmaningen på fredag så man hinner fixa under helgen.
-Nu vs Då (ngt man förändrat), resminnen, vackraste saken man har i sitt hem, något man inte kan leva utan, något man gjort som är pinsamt, något man gjort för någon annan.
Jag tackar så mycket för svaren och har grunnat och grunnat på hur jag ska göra detta.
Det är ju uppenbarligen att folk tycker att det är för dåligt med tid så en bra idé är väl att följa rådet att lägga ut UPPDRAGET på fredagen, innan helgen.
Nu blir det inte så idag. Men jag ska jobba på att få ut nästa veckas under morgondagen.
Annat uppenbart är ju att det måste bli kortare inlägg. Där får jag ta åt mig och jobba på kortare texter.
Att folk glömmer bort att vara med fastän de vill är ju tråkigt. Jag försöker att alltid ha en länk med till uppdraget när jag ger kommentarer till folk under uppdragstiden. Men jag vill ju inte vara FÖR påstridig heller.
Ska vi göra en mailinglista dit man får anmäla sig om man vill ha påminnelser?
Eller får folk hålla ordning på sig själva?
Annat tips var att låta folk få komma med förslag på ämnen att skriva om.
Så kan vi ha.
Efter varje veckas sammanställning så får man ge förslag på kommande veckas tema.
Så bestämmer jag då NATURLIGTVIS ;) Och har det inte kommit in något bra så kör jag på envälds-härskar-principen.
Men hur ska vi få nya bloggar att vara med, så att vi får nya bloggar att läsa och nya liv att lägga näsan i blöt i?
Fundera på detta.
Nu en god natt och vi hörs i morgon.
/Y
PS Nu när jag ändå är igång och frågar, är det några utan bloggar som också skulle vilja vara med på detta? Jag vill ju inte diskriminera någon ;)DS
Man måste ju förnya sig för att inte kliantelet skall tröttna på en ;)För er som inte har en susning om vad Real Life är så kan jag väl lite snabbt berätta att det startade med att jag fick lite ångest över alla perfekta foton och inlägg i bloggvärlden. Även om det var en 100-barnsmamma som arbetade heltid och var ensamstående så nog var hemmet tipp-topp och helskinande.
Livet är ju inte så.
Så jag startade en utmaning för mig och mina läsare som varje vecka går ut på att utifrån ett ämne, som jag släpper några dagar innan, berätta på sin blogg om hur det är i riktiga livet, på riktigt, utan krussiduller.
De som skrivit om ämnet på sin blogg, lämnar en länk till inlägget i en kommentar i mitt uppdragsbeskrivningsinlägg, innom en tidigare angiven tidsfrist.
Och så sammanställer jag alla bidrag nån dag senare så att vi alla kan gå in hos varandra och läsa om hur det är, PÅ RIKTIGT ;)
Lätt att fatta va? ;)
Alla utmaningar och sammanställningar som vi gjort under året kan man läsa i kategorin >>> just Real Life.
Enligt svaren på enkäten så framkom det att:
1. Vad tycker du om Real Life-upplägget?
a. Bra, försöker vara med så ofta jag kan. (IIIIIII=7)
b. Kul att läsa om andra men vill inte vara med. (III=3)
c. Urtråkigt
d. Likgiltig
2. Varför är du INTE med om du nu inte är det?
a. Kommer inte på något att skriva. (II=2)
b. Det passar inte in på min blogg.
c. Vill inte göra reklam för en annan blogg på min blogg.
d. Glömmer bort. / Har inte tid. (IIIIII=6)
e. Annat, nämligen....
3. Behövs det något nytt i upplägget?
a. Nej det är bra som det är. (IIIIIIII=8)
b. Det håller på att bli uttjatat.
c. Hitta på något nytt! (I=1)
4. Vad är det som är bra?
-Inga konstigheter, roliga och såpass lätta att alla kan vara med.
-Enkelheten, inte så krångligt.
-Att få tips om vad man själv ska skriva, samtidigt som man sedan får läsa om de andra.
-Kul att få fler läsare till sin egen blogg och kul att själv upptäcka nya bloggar av de som är med.
-Att ge mig själv en eftertanke om vem jag är och vad jag håller på med eller vad det är jag gjort som kan vara av nytta/onytta!
-Bra ämnen att skriva om.
-Roligt när det händer lite grann här ute i bloggvärlden.
-Att man automatiskt läser nya bloggar.
-Att man ska vara ärlig.
-Intressanta vinklingar.
-Gillar variationen av "ämnen".
-Kul att få en inblick i andras vardagsliv.
-DU!
5. Vad är det som är dåligt?
-Inget är dåligt!
-Möjligtvis att man inte hinner/ orkar läsa inläggen för det ofta är mycket text.
-Det som jag kan känna är att man inte alltid hinner få ihop ett inlägg från må till on. Särskilt då jag jobbar.
-Lite kort om tid kanske.
6. Tips ;)
- Gör uppdragen och sammanställningarna korta och tydliga.
-Låt läsarna komma med förslag på ämne!
-Lägg ut utmaningen på fredag så man hinner fixa under helgen.
-Nu vs Då (ngt man förändrat), resminnen, vackraste saken man har i sitt hem, något man inte kan leva utan, något man gjort som är pinsamt, något man gjort för någon annan.
Jag tackar så mycket för svaren och har grunnat och grunnat på hur jag ska göra detta.
Det är ju uppenbarligen att folk tycker att det är för dåligt med tid så en bra idé är väl att följa rådet att lägga ut UPPDRAGET på fredagen, innan helgen.
Nu blir det inte så idag. Men jag ska jobba på att få ut nästa veckas under morgondagen.
Annat uppenbart är ju att det måste bli kortare inlägg. Där får jag ta åt mig och jobba på kortare texter.
Att folk glömmer bort att vara med fastän de vill är ju tråkigt. Jag försöker att alltid ha en länk med till uppdraget när jag ger kommentarer till folk under uppdragstiden. Men jag vill ju inte vara FÖR påstridig heller.
Ska vi göra en mailinglista dit man får anmäla sig om man vill ha påminnelser?
Eller får folk hålla ordning på sig själva?
Annat tips var att låta folk få komma med förslag på ämnen att skriva om.
Så kan vi ha.
Efter varje veckas sammanställning så får man ge förslag på kommande veckas tema.
Så bestämmer jag då NATURLIGTVIS ;) Och har det inte kommit in något bra så kör jag på envälds-härskar-principen.
Men hur ska vi få nya bloggar att vara med, så att vi får nya bloggar att läsa och nya liv att lägga näsan i blöt i?
Fundera på detta.
Nu en god natt och vi hörs i morgon.
/Y
PS Nu när jag ändå är igång och frågar, är det några utan bloggar som också skulle vilja vara med på detta? Jag vill ju inte diskriminera någon ;)DS
Skrivet den: 2012-01-13 Klockan: 12:29:03
Fredagsvägning och utvärdering, vecka 1
FREDAGSVÄGNING-100 gram på första veckan av nystarten av "operation fettsanering".
NATURLIGTVIS blev det en besvikelse, jag skulle ljuga om jag sa andra saker. Så stor skillnad som det har varit på denna veckans mat- och motionsvanor, mot sjuk- och julveckorna. Så borde jag ha gått ner minst 100 kilo ;)
Nej men allvarligt talat så finns besvikelsen bara i hjärtat. I hjärnan så vet jag ju att det är som det ska. Kroppen fungerar så här.
Det enda jag har ändrat på denna veckan är ju godisstopp och morgonrundor.
Inget annat.
Det är klart att kroppen säjer:
-Hey! Här händer det saker. Bäst att hålla i fettreserverna. Sockerintaget har tvärstannat och kaloriförbränningen ökat. Här blir det att hålla i energidepåerna.
Kroppen är väldigt smart den.
Jag har ju slagit till bromsen på viktuppgången från julen och det är ju det viktigaste. Jag tyckte själv att det var fasligt lite jag gått upp under julen och speciellt den sista veckan. Med tanke på hur många chokladaskar och MacceD-besök vi avverkat på sista tiden.
Plus 1,5 kilo är inte rättvist.
Det BORDE ha varit 10 kilo ;)
Så därför är jag nöjd, i hjärnan, med veckans resultat.
Hjärtat hoppas ju alltid på en fredagsvägning som visar att jag på något magiskt sett hamnat på målvikten utan att ha kämpat.
Så fungerar det ju inte. Det VET ju jag. Men inte hjärtat ;)
(Innan tillfrisknandes-termometern får illustera. För det är första delmålet, få bort högtidens viktuppgång.)
Så till UTVÄRDERINGEN.
Att slå på bromsen på godisintaget var svårare än jag mindes. Det har varit tufft. Jag har gått och tittat på överblivet godis i skåpen varenda dag, många gånger, och tänkt:
-Jag ska bara ta EN bit. Vad gör EN bit?
Men för det första så brukar en bit lätt bli till två och tre osv.
Och för det andra så har jag
ju bestämt att jag ska bli av med sockerbegäret och bara äta godis, som delmål på helgerna, men slutmålet är BARA lördagsgodis.Och det enda sättet att göra det på är att kapa intaget av socker. Nu är det jädrerimej slut. Jag vet ju att det går. Det tar bara lite tid och starten är ju jobbigast. Sedan BLIR det ju lättare, det vet jag.
Facit denna vecka är:
- Fyra pepparkakor när sötsuget slog till. Men jag stoppade det med ett par sockerfria tuggummin, i tid. Annars hade jag lätt ätit upp hela burken. Ja kakorna i den då ;)
- Ett halvt julbakverk hemma hos en kompis. Då får man ju inte tacka nej. Jag delade med Älsklingen i alla fall.
- Och tre digestivekex i parken i går. Fördömt att alla kanarier ska äta kex till mellanmål. Det går ju inte att stå emot.
Denna helgen ska jag dock äta upp ALLT som finns i huset som ligger och lockar. Det enda som jag lämnar är Alexanders lördagsgodislåda. Sen ska allt väck. Inga mera lockelser.
Morgonrundorna är jag jättenöjd med. Det var hur enkelt som helst att komma tillbaka till gamla rutiner.
Skollämning, morgonrunda, hem och duscha och så frukost på det.
Morgonrundorna är det bästa med detta och det jag rekommenderar mest att sattsa på om man ska göra en förändring.
Jag vet att det är svårt och ännu svårare om man inte MÅSTE ge sig ut på morgonen. Men efteråt är det så skönt.
Då har man det gjort och behöver inte fundera på det mer denna dagen.
Och så kommer jag hem och får mig en dusch som gör att jag startar dagen bättre. Smörjer in mig piffar mig och får på mig andra kläder än myskläder, som i alla fall jag har så lätt att hamna i när jag går hemma.
Irma sitter i badrummet med mig och leker med sina leksaker, så är det problemet löst ;)
Verenda dag har jag gått min runda. Inte den långa, inte den korta utan den mellersta. Senare ska jag byta till den längre. Men inte denna veckan.
Det gäller att ta det piano ;)
Jag ser att många kör på med en rivstart och det är ju kul med all motivation. Men glöm inte bort att inte ta i för mycket. Det är en livstilsförändring vi är ute efter. Något som ska hänga med i vardagen länge.
Det viktiga är att inte ge upp. Snedsteg visst. Men inte tröttna och ge upp.
Bättre att ta en runda runt kvarteret varje morgon och fortsätta med det. Än att åka till gymmet två timmar i gryningen och ge upp efter 2 veckor.
Det där måste man känna efter själv.
Jag kan berätta att första gången jag gjorde detta, när jag skulle börja med min morgonrunda, så gick jag bara runt huset, 10 minuter. Sedan ökade jag rundan lite för varje vecka.
Det svåra är ju liksom att komma ut. När man väl är ute så är det inga problem, då har man ju övervunnit hindret.
Det var denna veckan, vecka 1.
Godisstopp - CHECK!
Morgonrunda - CHECK!
6 kilo till målvikt.
Hur har det gått för er?
Hur känns det?
Några problem?
Några frågor?
Trevlig fredag!
/Y
PS Nästa veckas upplägg kommer någon gång under söndagen. DS
Skrivet den: 2012-01-13 Klockan: 00:07:01
Sammanställning av Real Life - Julgransplundring
Det hålls på och plockas undan hos mig. Dörrkransen togs ner. Adventsljusen bränns ner. Stakarna avdekoreras och plockas ihop. Granen ska plockas ner på fredag.
Lite i smyg, lite i taget, ungefär som "operation fettsanering". Så att man inte märker det ;)
Jag VILL nämligen inte plocka undan. Det är ju så fint. Och det VAR så stämningsfyllt. Det är bara det att just stämningen har försvunnit.
Det ÄR inte jul längre. Hur mycket jag än vill.
Kanske att det känns svårare i år än andra år för att jag inte fick/kunde njuta riktigt ordentligt av julen. För att vi var sjuka. För att vi inte orkade.
Kanske känns det svårare att plocka undan den för att jag inte är mätt på den. För att jag inte tog fram den så tidigt. För att den inte varit framme så länge.
Kanske måste jag fundera lite på de där traditionerna.
Fast det känns inte SÅ tokigt i alla fall.
Den är slut nu.
FAST jag blir riktigt sugen på att göra en julgransplundring här hemma när jag läser om alla minnen som tas fram, hemma hos våra Real-Lifare denna veckan.
Och nya traditioner som jag inte hade en aning om kommer fram. Tänk man lär sig faktiskt så länge man lever.
- Jenny minns sin barndoms julgransplundringar hemma hos sin mormor, tillsammans med syskon och kusinerna. Då dansade de ut julen och länsade granen som var fylld med godis. Tänk i år fick jag smällkarameller av MIN mor som vi gjort med MIN mormor. De har faktiskt karameller i sig. Men det känns ju sorjligt att äta upp så fina minnen ;)
- Ewa minns sin barndoms julgransplundringar på Åland, där de inte heter julgransplundringar utan julutsopning. Barnen klädde ut sig och gick runt till grannarna och sopade ut julen. Som tack fick de godis.
Det hade jag INGEN aning om, att det gick till så. Så kul att få redan på.
- Gunsan minns sin barndoms julgransplundringar, denna gången hos sin farmor som serverade varm choklad till barnen och nybakt bröd. Efteråt samlades de vid granen och fick den obligatoriska godispåsen.
Tänk att det ALLTID är godis med på plundringarna ;)
- Ansibecki berättar om deras julgransplundringar som de HAR i denna generationen. Sedan två år tillbaka kör de plundringar runt 20:dag Knut. Bankar sönder pepparkakshuset och äter upp det "obligatoriska" godiset i granen. Sedan ryker julpyntet och granen all världens väg. Förutom julgardinerna som fick sitta kvar till sommaren.
Skönt att höra. Mina från FÖRRA året sitter fortfarande kvar ;)
- Jenny i Wales har bara varit på en plundring i hela sitt liv och det enda som hon kommer ihåg ifrån den är att hon blev magsjuk. Så det blev inte så positivt.
Hon kör på racet att ta fram allt 1:a advent och plocka bort det i mellandagarna då hon är redigt trött på det. Så hos Jenny är allt förberett inför vårens ankomst sedan länge.
- Freja berättar om julgransplundringar från när hennes barn var små. Höjdpunkten var när Tomten kom och kastade ut granen från andra våningen med pynt, ljus och allt. Ungarna var stormförtjusta FÖRSTÅSS.
Annars så har hon inte mycket pynt uppe. Så det går fort att plocka ihop.
- Anna berättar om sin barndoms plundringar som hennes mamma anordnade för Anna och hennes bror. Då skulle de hitta det obligatoriska godiset i granen med förbundna ögon. Och hitta gömda julklappar som Tomten gömt, med hjälp av en skattkarta.
- Karin, även hon från Åland med deras annorlunda julgrans-plundrings-tradition, berättar en härlig historia från sin barndom, då hon var ute och sopade. Hon blev nästan av med allt sitt ihopsopade godis. Men med mycket list och kvicktänkthet så kom hon undan två "små" monster och kom helskinad hem.
Phu vilken nervkittlare ;)
Så mycket minnen, så många traditioenr, så BRA berättat.
Tänk!
Jag blir så sugen jag också. På att föra traditionen vidare till mina barn. På att dessa plundringar ska fortsätta leva.
Ska nog försöka att få ihop något litet tills i morgon, fredag, 20ondag Knut. Då ska julen sopas ut.
Tack så jättemycket för allt deltagande. Vi kör igen nästa vecka. Men redan i morgon så kommer sammanställningen av enkäten och det nya upplägget för Real Lifen. OM allt går som det ska. Det är mycket i morgon. Fredagsvägningen med utvärderingen av den gångna veckan. Real Life enkätsammanställning och nytt upplägg. Trettondagskorten OCH Irmas 17-månaders-dokumentation.
Verkar som att det kommer att komma MINST 20 inlägg i morgon ;)
Nej jag skojar bara. Ni kommer inte att bli dränkta av min blogg.....bara nästan.
Nu en god natt!
/Y
PS AnneliH skickade in en missad länk till sin julgrans-plundrings-reallife. DS
Lite i smyg, lite i taget, ungefär som "operation fettsanering". Så att man inte märker det ;)
Jag VILL nämligen inte plocka undan. Det är ju så fint. Och det VAR så stämningsfyllt. Det är bara det att just stämningen har försvunnit. Det ÄR inte jul längre. Hur mycket jag än vill.
Kanske att det känns svårare i år än andra år för att jag inte fick/kunde njuta riktigt ordentligt av julen. För att vi var sjuka. För att vi inte orkade.
Kanske känns det svårare att plocka undan den för att jag inte är mätt på den. För att jag inte tog fram den så tidigt. För att den inte varit framme så länge.
Kanske måste jag fundera lite på de där traditionerna.
Fast det känns inte SÅ tokigt i alla fall.
Den är slut nu.
FAST jag blir riktigt sugen på att göra en julgransplundring här hemma när jag läser om alla minnen som tas fram, hemma hos våra Real-Lifare denna veckan.
Och nya traditioner som jag inte hade en aning om kommer fram. Tänk man lär sig faktiskt så länge man lever.
- Jenny minns sin barndoms julgransplundringar hemma hos sin mormor, tillsammans med syskon och kusinerna. Då dansade de ut julen och länsade granen som var fylld med godis. Tänk i år fick jag smällkarameller av MIN mor som vi gjort med MIN mormor. De har faktiskt karameller i sig. Men det känns ju sorjligt att äta upp så fina minnen ;)
- Ewa minns sin barndoms julgransplundringar på Åland, där de inte heter julgransplundringar utan julutsopning. Barnen klädde ut sig och gick runt till grannarna och sopade ut julen. Som tack fick de godis.
Det hade jag INGEN aning om, att det gick till så. Så kul att få redan på.
- Gunsan minns sin barndoms julgransplundringar, denna gången hos sin farmor som serverade varm choklad till barnen och nybakt bröd. Efteråt samlades de vid granen och fick den obligatoriska godispåsen.
Tänk att det ALLTID är godis med på plundringarna ;)
- Ansibecki berättar om deras julgransplundringar som de HAR i denna generationen. Sedan två år tillbaka kör de plundringar runt 20:dag Knut. Bankar sönder pepparkakshuset och äter upp det "obligatoriska" godiset i granen. Sedan ryker julpyntet och granen all världens väg. Förutom julgardinerna som fick sitta kvar till sommaren.
Skönt att höra. Mina från FÖRRA året sitter fortfarande kvar ;)
- Jenny i Wales har bara varit på en plundring i hela sitt liv och det enda som hon kommer ihåg ifrån den är att hon blev magsjuk. Så det blev inte så positivt.
Hon kör på racet att ta fram allt 1:a advent och plocka bort det i mellandagarna då hon är redigt trött på det. Så hos Jenny är allt förberett inför vårens ankomst sedan länge.
- Freja berättar om julgransplundringar från när hennes barn var små. Höjdpunkten var när Tomten kom och kastade ut granen från andra våningen med pynt, ljus och allt. Ungarna var stormförtjusta FÖRSTÅSS.
Annars så har hon inte mycket pynt uppe. Så det går fort att plocka ihop.
- Anna berättar om sin barndoms plundringar som hennes mamma anordnade för Anna och hennes bror. Då skulle de hitta det obligatoriska godiset i granen med förbundna ögon. Och hitta gömda julklappar som Tomten gömt, med hjälp av en skattkarta.
- Karin, även hon från Åland med deras annorlunda julgrans-plundrings-tradition, berättar en härlig historia från sin barndom, då hon var ute och sopade. Hon blev nästan av med allt sitt ihopsopade godis. Men med mycket list och kvicktänkthet så kom hon undan två "små" monster och kom helskinad hem.
Phu vilken nervkittlare ;)
Så mycket minnen, så många traditioenr, så BRA berättat.
Tänk!
Jag blir så sugen jag också. På att föra traditionen vidare till mina barn. På att dessa plundringar ska fortsätta leva.
Ska nog försöka att få ihop något litet tills i morgon, fredag, 20ondag Knut. Då ska julen sopas ut.
Tack så jättemycket för allt deltagande. Vi kör igen nästa vecka. Men redan i morgon så kommer sammanställningen av enkäten och det nya upplägget för Real Lifen. OM allt går som det ska. Det är mycket i morgon. Fredagsvägningen med utvärderingen av den gångna veckan. Real Life enkätsammanställning och nytt upplägg. Trettondagskorten OCH Irmas 17-månaders-dokumentation.
Verkar som att det kommer att komma MINST 20 inlägg i morgon ;)
Nej jag skojar bara. Ni kommer inte att bli dränkta av min blogg.....bara nästan.
Nu en god natt!
/Y
PS AnneliH skickade in en missad länk till sin julgrans-plundrings-reallife. DS
Skrivet den: 2012-01-12 Klockan: 12:45:38
Vanlig trött torsdag
Jisses vad trött jag var när mobilen ringde i morse. Jag var verkligen inte med på noterna att det var dags att gå upp.Det var:
- åhhh vad det är synd om mig som måste gå upp.
- jag orkar verkligen inte.
- livet är bara skit.
- varför måste jag?
- # % & j-la ? @ § osv...
Efter tre nätter med feber-Irma, gnäll-Irma och vakna-mitt-i-natten-och-flera-gånger-efter-det-och-gråta-så-för-att-något-är-fel-Irma så är vi rejält trötta här hemma.
Ja inte Alexander då, som sover som en stock på nätterna ;)
Något som jag är VÄLDIGT tacksam för.
Jag tror att det är tänderna, fast det VET man aldrig och så lite hosta på det som stör hennes nattsömn.
Jag jäspade så käkarna gick ur led ända tills vi kom halvvägs på morgonrundan. Då märkte jag att solen sken, tankarna på vad jag skulle blogga om började skena och humöret steg.
Trixet är bara att komma igång, komma iväg och INTE tänka så mycket. Bara bestämma dagen innan att si och så ska jag göra. Tex jag SKA gå på morgonrunda VARJE dag. Och så köra på det och inte börja tänka att; om jag ska, det regnar ju eller jag är ju så trött, när man står där på morgonen.
Bara KÖR!
Måste bara visa vad jag gjorde här-om-dagen.
Så dumt.
Blir man aldrig vuxen och förståndig?
Skulle blåsa ut ljuset som vi har vid sängen för att värma och torka ut sängkammaren lite. Tog tag i glaset som ljuset är i, ett sånt där doftljus i glas, och märker först när jag har det i handen att det är glödhett. Kunde inte släppa det just precis på sekunden, för jag hade handen precis över sängen och ville inte fjutta på den....just då ;)
En STOR blåsa blev det och det ÄR så synd om mig nu ;)
Det här med att bränna sig är hemskt. Jag får mardrömmar när jag tänker på folk som får stora lass glödhet vätska över sig eller är fast i en eldsvåda.
Hur överlever man efteråt, när det gör så ont?
Jag har hört att är det mycket allvarligt så får man hålla dem nersövda för att de inte ska dö av smärtan bara. Hemskt!
Sånt där går jag och tänker på...
Nu är inte detta så hemskt. Gjorde bara förbaskat ont en stund efteråt. Nu är det mest blåsan som sitter i vägen. På det ställe som man använder mest, på tummen. Och blåsan får jag tömma på vätska ideligen.
Jobbit detta ;)
Ha en trevlig torsdag. Nu ska jag sätta mig och klippa bilder från trettondagen att visa er.
/Y
Skrivet den: 2012-01-12 Klockan: 00:27:30
White Noise
God Afton!
Jag hade tänkt att jag skulle ha satt mig här och visat bilder från trettondagen och paketracet. Men så knappade Älsklingen fram en film på TV: White Noise, och jag fastnade.
Jag tycker egentligen inte om rysare och skräckfilmer. Jag är så mörkrädd att jag blir alldeles konstig efter att ha sett sådana här filmer. Men jag brukar på något konstigt sett fastna, fast jag vet att jag inte borde.
Det stog i filminformationen att detta var en fantasyfilm men jag skulle nog hellre beskriva det som en rysare.
Efter att en fru hastigt och lustigt försvinner så börjar mannen få konstiga upplevelser och när frun senare hittas död så går han till ett medium som försökt ta kontakt med honom.
Mediummet säjer att han fått meddelanden från den döda frun och visar mannen hur det går till med sådana här sk. E.V.P-samtal (electric voice phenomenon). Samtal från de döda, eller från en annan dimension via radion, TV:n eller annan elektronisk pryl.
Så blir det en massa mystiska saker och en massa hemskt. Och till slut så vet man inte vad som händer. Precis som det brukar i sådana här filmer.
Jag fastnade, fastän jag inte tycker om rysare, så jag får väl ge den en 3:a av 5***** i genren rysare.
Uff nu får vi se om jag vågar gå och lägga mig eller om jag måste sova med lampan tänd.
Och korten från paketracet, de får vi ta i morgon.
God natt!
/Y
PS Glöm inte att skriva och berätta om era erfarenheter och minnen av julplundringar eller ihopplockning av julen i veckans real life. I morgon, torsdag, är sista dagen. Men ni har ända till kvällen på er. DS
Jag hade tänkt att jag skulle ha satt mig här och visat bilder från trettondagen och paketracet. Men så knappade Älsklingen fram en film på TV: White Noise, och jag fastnade.
Jag tycker egentligen inte om rysare och skräckfilmer. Jag är så mörkrädd att jag blir alldeles konstig efter att ha sett sådana här filmer. Men jag brukar på något konstigt sett fastna, fast jag vet att jag inte borde.
Det stog i filminformationen att detta var en fantasyfilm men jag skulle nog hellre beskriva det som en rysare.
Efter att en fru hastigt och lustigt försvinner så börjar mannen få konstiga upplevelser och när frun senare hittas död så går han till ett medium som försökt ta kontakt med honom.
Mediummet säjer att han fått meddelanden från den döda frun och visar mannen hur det går till med sådana här sk. E.V.P-samtal (electric voice phenomenon). Samtal från de döda, eller från en annan dimension via radion, TV:n eller annan elektronisk pryl.
Så blir det en massa mystiska saker och en massa hemskt. Och till slut så vet man inte vad som händer. Precis som det brukar i sådana här filmer.
Jag fastnade, fastän jag inte tycker om rysare, så jag får väl ge den en 3:a av 5***** i genren rysare.
Uff nu får vi se om jag vågar gå och lägga mig eller om jag måste sova med lampan tänd.
Och korten från paketracet, de får vi ta i morgon.
God natt!
/Y
PS Glöm inte att skriva och berätta om era erfarenheter och minnen av julplundringar eller ihopplockning av julen i veckans real life. I morgon, torsdag, är sista dagen. Men ni har ända till kvällen på er. DS
Skrivet den: 2012-01-11 Klockan: 13:28:45
Man är poppis ;)
ÄNNU en award, det riktigt regnar priser över mig ;)
Två på en hel livstid. >>>
Det är till att vara poppis...ha ha.
Skämt å sido, det är alltid kul när folk kommer ihåg vad man skrivit och tycker om det.
Jag tackar Mirandalux så hemskt mycket för den fina uppmärksamheten. Mirandalux läser jag hos för hon har en tjej i samma ålder som Irma, som också sovit dåligt på nätterna. Vi har utbytt lite tips och erfarenheter, och en MASSA pepp i dessa jobbiga tider. Dessutom så tar hon UNDERBARA bilder och jag vill också lära mig...
Liebster är ett tyskt ord som betyder "käraste" och awarden ges till bloggar med färre än 200 följare/prenumeranter.
När man får utmärkelsen ska man:
Tacka den man fått utmärkelsen av.
Skriva ner de fem bloggar man vill ge awarden vidare till och låta dem veta det genom en kommentar i deras blogg.
Till sist hoppas man att de utvalda tar emot utmärkelsen och vill ge den vidare.
Någonstans läste jag, och kommer som vanligt inte ihåg vart, att detta var ett typ kedjebrev på bloggmanér för att öka besökarna på bloggarna samt att hitta nya bloggar.
Så 5 bloggar som jag tipsar om och därmed ger över awarden till är (fast hur i 70-singen vet man att de inte har fler än 200 besökare?):
- Sara Small Town - en trebarnmamma som gör så fint hemma och fixar och trixar så jag blir alldeles avis ;)
- Karin Mamma i Spanien - en annan trebarnsmamma som bor på Mallorca och skriver så roligt och så huvudet på spiken att man dör av skratt där.
- Everlasting är en tjej som studerar utomlands till något svårt med astronomi och skriver så där rakt som jag gillar.
- Nurseblog är en, tvärtemot de a tidigare, en djup och ofta lite sorjlig blogg. Som skriver om hur det är och får mig att tänka efter ordetligt.
- Fru Froby är en ganska så ny blogg som jag hittat, men hon verkar vara lika galen som jag och är inte rädd för att skriva om dumheter.
Hoppas att ni tycker dessa bloggar är lika roliga som jag tycker.
Nu är det dags att vända på kycklingen i ugnen, väcka Lillskatten och kila iväg och hämta Guldklimpen i skolan.
Vi hörs!
/Y
Två på en hel livstid. >>>
Det är till att vara poppis...ha ha.
Skämt å sido, det är alltid kul när folk kommer ihåg vad man skrivit och tycker om det.
Jag tackar Mirandalux så hemskt mycket för den fina uppmärksamheten. Mirandalux läser jag hos för hon har en tjej i samma ålder som Irma, som också sovit dåligt på nätterna. Vi har utbytt lite tips och erfarenheter, och en MASSA pepp i dessa jobbiga tider. Dessutom så tar hon UNDERBARA bilder och jag vill också lära mig...
Liebster är ett tyskt ord som betyder "käraste" och awarden ges till bloggar med färre än 200 följare/prenumeranter.
När man får utmärkelsen ska man:
Tacka den man fått utmärkelsen av.
Skriva ner de fem bloggar man vill ge awarden vidare till och låta dem veta det genom en kommentar i deras blogg.
Till sist hoppas man att de utvalda tar emot utmärkelsen och vill ge den vidare.
Någonstans läste jag, och kommer som vanligt inte ihåg vart, att detta var ett typ kedjebrev på bloggmanér för att öka besökarna på bloggarna samt att hitta nya bloggar.
Så 5 bloggar som jag tipsar om och därmed ger över awarden till är (fast hur i 70-singen vet man att de inte har fler än 200 besökare?):
- Sara Small Town - en trebarnmamma som gör så fint hemma och fixar och trixar så jag blir alldeles avis ;)
- Karin Mamma i Spanien - en annan trebarnsmamma som bor på Mallorca och skriver så roligt och så huvudet på spiken att man dör av skratt där.
- Everlasting är en tjej som studerar utomlands till något svårt med astronomi och skriver så där rakt som jag gillar.
- Nurseblog är en, tvärtemot de a tidigare, en djup och ofta lite sorjlig blogg. Som skriver om hur det är och får mig att tänka efter ordetligt.
- Fru Froby är en ganska så ny blogg som jag hittat, men hon verkar vara lika galen som jag och är inte rädd för att skriva om dumheter.
Hoppas att ni tycker dessa bloggar är lika roliga som jag tycker.
Nu är det dags att vända på kycklingen i ugnen, väcka Lillskatten och kila iväg och hämta Guldklimpen i skolan.
Vi hörs!
/Y
Skrivet den: 2012-01-11 Klockan: 00:33:34
Årets första fredagsvägning
Årets första fredagsvägning blev en söndagsvägning med tisdagsmätning. Julens- och åtta veckors sjukdoms-nota blev 1,5 kilo plus och:
Lår: -2 cm
Rumpa: -3 cm
Navelhöjd: -4 cm
Midja: -0,5 cm
Byst: +,-,0 cm
sedan senaste mätningen den 14 oktober.
Jag får ta det för vad det är. Jag har varit sjuk, jättesjuk och inte rört på mig NÅGONTING, förutom skol-lämning och hämtning.
Jag har ätit precis vad jag velat.
Först så var jag jättesjuk och ville inte äta någonting.
Sedan blev det jul och jag kunde inte njuta av någonting.
Till slut så blev jag bättre och började att njuta och unna mig.
Sista veckan nu har varit en riktig frossarvecka och det har jag sett med lugna ögon på. Jag vet ju att jag tar igen det.
Och nu är det dags.
Jag känner mig tillräckligt bra för att köra igång igen och det känns HÄRLIGT. Ja, det känns väl inte härligt att jag ska behöva göra detta och att jag ska behöva ta mig i kragen. Fast det är bara att se sanningen i vitögat. Det BEHÖVS!
Däremot så känns det HÄRLIGT att jag är frisk nu. Jag mår inte dåligt längre. Visserligen så har jag lite hosta kvar och det gör ont i revbenen fortfarande. Men det blir sakta men säkert bättre.
Jag märker förbättringen.
Och jag MÅR bra igen. Den sjuka känslan i kroppen har försvunnit och jag är glad och förhoppningsfull igen.
DET är härligt.
Jag har varit sjuk så länge och ibland så misströstade jag. Jag märkte inte att jag blev bättre och jag kände mig så ledsen och svag.
Det var inte jag.
Jag har alltid sett mig som en stark person, med stark robust kropp och jag har ju ätit hälsosamt och motionerat regelbundet det senaste året. Jag borde inte bli sjuk tycker jag. Och inte i en sån fjuttig sak som förkylning. Som sedan inte går över. >>>
Det borde jag kunna klara.
Men nu åkte jag alltså dit. Fastän jag ätit grönsaker och frukt i mängder. Promenerat både en och två långa rundor om dagen. Inte rökt. Inte druckit sprit, ja lite vin nån gång ibland ;) Inte misskött mig. Visst inte sovit himlastormande sedan vi fått Irma. Och kanske inte tagit det så stressfritt sedan Alexander upptäkte sin vilja. Men inte mer än andra småbarnsföräldrar.
Fast att ha varit sjuk har inte enbart varit dåligt.
Jag har varit tvungen att ligga i sängen och ta det lugnt.>>>
Jag har haft tid med att leka och gosa med barnen.
Jag har suttit i soffan och skrattat åt dumheter med Älsklingen.
Jag har bara orkat att vara.
Och det har varit skönt. Det har behövts.
Fast jag har ju saknat att orka, att vilja, att kunna.
Men ibland är det nog bra att man tvingas stanna upp och reflektera.
Men nu är det dags igen.
Nu kan jag köra. Visserligen ingen rallybil i raketfart med hårdträning. Nej det är inte jag. Jag är ju mer en typ sakta men säkert. Men stadigt frammåt.....i det långa loppet ;)
Välkommen att hänga på mig. >>>
På fredag så kör vi fredagsvägning med utvärdering av veckan som gått. På Facebooken skriver jag lite mer kortfattat om dagens bravader. Om ni är intresserade av mina snedsteg ;) >>>
Denna veckan har jag, i alla fall hittills gått en extrasväng efter skollämningen, hållit mig borta från godiset förutom 4 pepparkakor och sockerfria tuggummin och vägt och mätit mig inför nystarten.
Go Yohanna go ;)
/Y
Skrivet den: 2012-01-10 Klockan: 05:17:00
Real Life - Julgransplundring
Jag har bestämt mig för att fortsätta med Real Lifen. Det verkar inte som att ni har tröttnat på den än, så med lite förändringar i upplägget så tänkte jag fortsätta lite till.Denna veckan kör vi dock på som vanligt och så återkommer jag med det nya senare i veckan.
Real Life handlar alltså om att berätta något på sin blogg om ett ämne som jag annonserar här varje vecka. Huvudtanken är att man ska berätta hur det VERKLIGEN ligger till med dessa ämnen.
Vad som man VERKLIGEN tänker.
Eller vad som VERKLIGEN hänt.
Det RIKTIGA livet; alias Real Life.
Man berättar på sin blogg om detta och lämnar en länk dit i en kommentar till inlägget här. Tidsfristen brukar nämnas i uppdagsinlägget. Sedan gör jag en sammanställning av alla bidrag och så kan man gå in och läsa hos varandra om just veckans tema.
Veckans ämne är JULGRANSPLUNDRING för att på så sätt knyta ihop allt detta högtidande som vi haft de senaste veckorna. Sammanfatta julen, berätta om något som hände, blev något annorlundare, hur är en julgransplundring, när plockar man undan julen, hur känner du efter årets högtider osv.
Ordet julgransplundring har för mig en speciell mening, en känsla från förr, minnen från en svunnen tid.
Min farmor Dagmar, var på den tiden då det begav sig en lokal dragspelskändis (hon berättar själv >>>), och turnerade hit och dit med sitt dragspel. I juletider så var det speciellt mycket och då fick vi 6 barnbarn komma med som dekoration på Luciatåg osv.
Därför kan jag ALLA midsommardanser med sånger, julsånger, Luciasånger och julgransplundringsdanser med sånger. För vi var med överallt där farmor spelade, och vi dansade till hennes musik och tågade till hennes uppträdanden.
Fantastiskt roligt!
Julgransplundring är för mig Folkets hus i min barndomsby Pålsboda. En sal fylld med barn som dansar och sjunger och min farmor spelar dragspel. Sedan kommer tomten och alla får gottispåsar som är till hälften fyllda av en mandarin ;). Sedan släcks hela salen ner och det visas tecknat på filmprojektor som måste byta rulle efter halva filmen. I hela salen sitter hänförda barn som inte fått se på tecknat så ofta.
Jag fick alltid sitta i en farbrors knä och se på filmen. Redan innan jag inte minns så hade det alltid varit så och han var min första barnsliga hjälteförälskelse.
Julgransplundring.
På fredag är det dags, då är det 20-dag Knut. Fast i år utan farmor och utan filmprojektor. Fastän kanske med en mandarin ;)
/Y
PS Nu väntar jag på era bidrag. Tills på torsdag kväll har ni på er. Extra tid som önskats. DS
Skrivet den: 2012-01-09 Klockan: 17:32:00
Kick off "operation fettsanering"
Jag såg att det var en massa folk som hade som mål under året att tappa ett par kilon, kämpa sig ner till en vikt, bli lite sundare, få in vardagsmotionen som rutin, ja helt enkelt bli lite hälsosammare och få lite trevliga effekter av det.
Jag ska ju köra igång igen, på allvar nu, med min livsstilsförändring, kärleksfullt och allmänt kallad för "operation fettsanering". Efter ÅTTA veckors sjukdom med träningsbortfall och jul och andra högtider med bortfall av matkontroll, är det nu dags att ta tag i saker och ting och styra upp det hela mot beach 2012. 6 Kilo ska bort och förhoppningsvist tillkomma lite muskler och kondis.
Efter så långt uppehåll så är det ingen idé att gå tillbaka till tidigare rutiner utan det blir att börja om från början igen. Sakta men säkert, ett steg i taget. Snedsteg kommer, men jag har siktet inställt på framtiden ;)
Så nu tänkte jag VÄLKOMNA alla er som vill följa med mig på min resa.
Ni som också har samma mål.
Ni som vill prova på att utmana er själva och prova på det jag gör.
Inget storslaget och världsomvälvande kan jag skryta med.
Jag tycker om att ta det lugnt och inte ge upp.
Denna veckan tar vi en kick off med upprop och allmäna regler och uppstart.
Lugn lugn, det blir inte så allvarligt. En liten smygstart för att känna på.
Sedan tänkte jag, att jag lägger ut veckans uppdrag på söndagskvällen. Det som vi ska ändra på den kommande veckan. Fredagar kör jag fredagsvägning och allmän utvärdering.
Tror ni det funkar?
Veckans uppdrag:
- Startvikt: En morgon i början av veckan, efter toabesök men innan frukost, vägning och antekning i lista.
- Kroppsmätning: byst, midja (smalaste delen) och rumpa. Antekning på baksidan av lista ;)
- Sanering av hemmet och matrutiner: Jag städar ur hela hemmet från frestelser. Det som jag inte kan med att slänga spar jag i min gottelåda och slänger bort nyckeln i tanken.
Denna veckan ska vi ta bort allt godis, kakor, sötsaker, bakverk, chips, nötter osv från menyn.
Jag inför lördagsgodis. När suget blir för svårt så tar jag mig en frukt och tänker att på lördag får jag äta. Jag KAN hålla mig dit ;)
- Morgonrunda: Försöker gå några extra steg på morgonen. När jag lämnar i skolan så tar jag en extra sväng efteråt. Kan vara till bussen, till jobbet, ut med hunden, skolan osv. Ja en sväng på morgonen.
Det var allt.
Jag vägde in mig i söndags. Men det kommer i ett annat inlägg ;)
Nu känner jag mig taggad.
/Y
Jag ska ju köra igång igen, på allvar nu, med min livsstilsförändring, kärleksfullt och allmänt kallad för "operation fettsanering". Efter ÅTTA veckors sjukdom med träningsbortfall och jul och andra högtider med bortfall av matkontroll, är det nu dags att ta tag i saker och ting och styra upp det hela mot beach 2012. 6 Kilo ska bort och förhoppningsvist tillkomma lite muskler och kondis.Efter så långt uppehåll så är det ingen idé att gå tillbaka till tidigare rutiner utan det blir att börja om från början igen. Sakta men säkert, ett steg i taget. Snedsteg kommer, men jag har siktet inställt på framtiden ;)
Så nu tänkte jag VÄLKOMNA alla er som vill följa med mig på min resa.
Ni som också har samma mål.
Ni som vill prova på att utmana er själva och prova på det jag gör.
Inget storslaget och världsomvälvande kan jag skryta med.
Jag tycker om att ta det lugnt och inte ge upp.
Denna veckan tar vi en kick off med upprop och allmäna regler och uppstart.
Lugn lugn, det blir inte så allvarligt. En liten smygstart för att känna på.
Sedan tänkte jag, att jag lägger ut veckans uppdrag på söndagskvällen. Det som vi ska ändra på den kommande veckan. Fredagar kör jag fredagsvägning och allmän utvärdering.
Tror ni det funkar?
Veckans uppdrag:
- Startvikt: En morgon i början av veckan, efter toabesök men innan frukost, vägning och antekning i lista.
- Kroppsmätning: byst, midja (smalaste delen) och rumpa. Antekning på baksidan av lista ;)
- Sanering av hemmet och matrutiner: Jag städar ur hela hemmet från frestelser. Det som jag inte kan med att slänga spar jag i min gottelåda och slänger bort nyckeln i tanken.
Denna veckan ska vi ta bort allt godis, kakor, sötsaker, bakverk, chips, nötter osv från menyn.
Jag inför lördagsgodis. När suget blir för svårt så tar jag mig en frukt och tänker att på lördag får jag äta. Jag KAN hålla mig dit ;)
- Morgonrunda: Försöker gå några extra steg på morgonen. När jag lämnar i skolan så tar jag en extra sväng efteråt. Kan vara till bussen, till jobbet, ut med hunden, skolan osv. Ja en sväng på morgonen.
Det var allt.
Jag vägde in mig i söndags. Men det kommer i ett annat inlägg ;)
Nu känner jag mig taggad.
/Y
Skrivet den: 2012-01-09 Klockan: 12:15:38
I dag börjar vardagen
Måndag.Ny vecka.
Nytt år.
Alla helgerna är slut.
Ja inte riktigt slut. Julen slutar på fredag. Men på något sätt så känns det som att NU börjar verkligheten, vardagen. Nu är det slut på alla helger och jul.
Jisses vad trött jag var i morse när mobilen ringde. Jag visste inte riktigt vart jag var. Det var bara att kasta sig ur sängen för att inte somna om på direkten. Ungarna var trötta också. Guldklimpen ville INTE gå upp och bara grät och grät tills TV kom på. Lillskatten hade visserligen inga problem med att vakna i gryningen, men så fort som vi kom hem från skollämningen nu och ätit frukost, så ville hon gå och lägga sig igen. Och somnade på tre röda. Trots att fasadjobbarna bankar så det står härliga till.
Jag funderar på att plocka bort all pyntning.
Det känns som det.
Jag vill inte, det känns så sorjligt och min gran >>> är så fin. Men det känns som det är över för i år nu. Nu stundar nya tider. Nu väntar karnevalen runt hörnet. Och det känns som vår i luften nu när solen skiner.
Jag kan tyvär inte rapportera om utomhustemperaturen för den nya termometern som kom med tomten har inte hunnits spikats upp än. Men det är LITE kyligt i luften. Jag är inte riktigt sugen på att gå i shorts. Men det luktar nyklippt gräs i det öppna fönstret.
Vår-feeling ;)
Jag måste ju starta veckan med en måndagslista a´la jennyn:
- att konserten igår >>> blev så lyckad tillslut. Jag har FORTFARANDE lust att se filmen Mamma Mia igen och sjunga HÖGT till Abba-låtar.
- att efter att trott att jag skulle dö när mobilen ringde i morse så har humörets ändrats och jag kan nu se lite ljusare på livet. Jag tror inte längre att jag ska dö ;)
- att jag/vi ÄNTLIGEN är friska från den HEMSKA förkylningen som hållit i sig sedan början på november >>>. Nu fattas bara att få bort det onda i revbenen så är jag kalas igen.
- att julen, nyår och trettondagen varit mysiga och härliga, trots att det varit som det varit. Jag är, i det stora hela, mycket nöjd med min jul.
- att idag kör "operation fettsanering" och beach 2012 igång på riktigt igen. Och nu tänkte jag bjuda in er som också har målet att bli sundare till våren, att komma med mig. Håll utkik här under dagen så kommer instruktioner.
- att vi fortsätter med real lifen och denna veckans uppgift är att köra en julgransplundring. Sammanfatta julen, berätta om något som hände, blev något annorlundare, hur är en julgransplundring, när plockar man undan julen, hur känner du efter årets högtider osv. Man kan spinna på i det oändliga. Jag återkommer med en sammanställning av enkäten och de nya spelreglerna. Men fundera på veckans inlägg så länge.
Nu kör vi igång här med MÅNDAG och vardag. Mot våren ;)
/Y
Skrivet den: 2012-01-08 Klockan: 23:56:30
Söndag med konsert
Jisses jag och Älsklingen delade på en cider nu på kvällskvisten och det slog till i fingertopparna på en gång. Sängen direkt, men först måste jag ju visa dagens äventyr.
Solen sken och det var riktigt fint väder. Så även om jag kände att jag helst ville vara hemma och komma i ordning, så var det bra att vi kom ut och luftade oss lite.
Miljöombyte ;)
Vi körde direkt ner till Las Canteras-stranden och shopping-centret Las Arenas där vi lunchade på MacceD. Jag skulle ju på konsert och övriga familjen skulle roa sig i lekparken på stranden. Kockan fick söndagsledigt så lunchen intogs på poppis-stället.
Att åka till Las Canteras-stranden på en söndag är en populär söndagsaktivitet bland borna här. Man kan bada, surfa, luncha, flanera, leka i park, motionera, inspektera osv. Allt beroende på vädret. Och den stora teatern och konserthuset Alfredo Kraus ligger precis mitt emellan shoppingcentret och stranden.
Alltså:
Lunch
Ungar till lekpark
Och Yohanna på konsert
Söndagen var fixad ;)
Jag kom dit i tid. Fick stå och vänta, tillsammans med alla andra, på att de skulle öppna på sedvanligt spanskt maneér.
Gick på toa.
Och sedan stog jag lääääänge och funderade på om jag skulle använda de återstående 20 minutrarna till att ta mig ett glas vin i baren.
För att riktigt fira att jag var ute på äventyr.
Men så blev jag snål och bestämde att det skulle jag INTE.
Sedan så spenderade jag hela konserten med att ångra DET beslutet och med att tycka att jag visst varit värd det där glaset vin för att fira att jag var på vift.
Har jag lärt mig en läxa?
Troligen inte...
Konserten då?
Ja de första tre minutrarna så trodde jag att nu kommer detta bli världens läääängsta konsert, detta kommer jag inte att stå ut med.
Spanska sångerskor som sjunger ABBA med alldeles för dålig engelska och spanska ben-sprattlare i bakgrunden som ägnar sig åt alldeles för vulgär dans för att passa in.
Men så tog det sig och ABBA är ju alltid ABBA. Den musiken är bara för, ja vad ska man säja? Otidsenlig, gränsöverskridande, medryckande, hjärtklappare, adrenalinhöjjare, generations-sammansvettsande....helt kanon helt enkelt.
Så sjöng de på spanska ibland och det gick ju mycket bättre. Och porrdansen blev lite mindre vulgär osv.
Jag är nöjd.
Jag gick därifrån med ömmande handflator och en sån lust att se filmen Mamma Mia igen och sjunga högt högt till ABBA-låtar.
Men det var förbjudet att ta kort där inne så därav den dåliga kvalliten på korten. Jag var tvungen att fiffla med kameran i handväskan för att få nån bild. Äventyret var ju tvunget att dokumenteras till bloggen naturligtvis ;)
/Y
PS Det blev ingen luftning av Noa-Noa-utstyrseln. Det var ju på blanska eftermiddagen i solsken. Kändes inte helt passande att komma i festmundering till MacceD och luncha och sedan gå ut i stekande sol. Det blev julklappsskjortan istället. DS
Solen sken och det var riktigt fint väder. Så även om jag kände att jag helst ville vara hemma och komma i ordning, så var det bra att vi kom ut och luftade oss lite.Miljöombyte ;)
Vi körde direkt ner till Las Canteras-stranden och shopping-centret Las Arenas där vi lunchade på MacceD. Jag skulle ju på konsert och övriga familjen skulle roa sig i lekparken på stranden. Kockan fick söndagsledigt så lunchen intogs på poppis-stället.
Att åka till Las Canteras-stranden på en söndag är en populär söndagsaktivitet bland borna här. Man kan bada, surfa, luncha, flanera, leka i park, motionera, inspektera osv. Allt beroende på vädret. Och den stora teatern och konserthuset Alfredo Kraus ligger precis mitt emellan shoppingcentret och stranden.
Alltså:
Lunch
Ungar till lekpark
Och Yohanna på konsert
Söndagen var fixad ;)
Jag kom dit i tid. Fick stå och vänta, tillsammans med alla andra, på att de skulle öppna på sedvanligt spanskt maneér.
Gick på toa.
Och sedan stog jag lääääänge och funderade på om jag skulle använda de återstående 20 minutrarna till att ta mig ett glas vin i baren.
För att riktigt fira att jag var ute på äventyr.
Men så blev jag snål och bestämde att det skulle jag INTE.
Sedan så spenderade jag hela konserten med att ångra DET beslutet och med att tycka att jag visst varit värd det där glaset vin för att fira att jag var på vift.
Har jag lärt mig en läxa?
Troligen inte...
Konserten då?Ja de första tre minutrarna så trodde jag att nu kommer detta bli världens läääängsta konsert, detta kommer jag inte att stå ut med.
Spanska sångerskor som sjunger ABBA med alldeles för dålig engelska och spanska ben-sprattlare i bakgrunden som ägnar sig åt alldeles för vulgär dans för att passa in.
Men så tog det sig och ABBA är ju alltid ABBA. Den musiken är bara för, ja vad ska man säja? Otidsenlig, gränsöverskridande, medryckande, hjärtklappare, adrenalinhöjjare, generations-sammansvettsande....helt kanon helt enkelt.
Så sjöng de på spanska ibland och det gick ju mycket bättre. Och porrdansen blev lite mindre vulgär osv.
Jag är nöjd.
Jag gick därifrån med ömmande handflator och en sån lust att se filmen Mamma Mia igen och sjunga högt högt till ABBA-låtar.
Men det var förbjudet att ta kort där inne så därav den dåliga kvalliten på korten. Jag var tvungen att fiffla med kameran i handväskan för att få nån bild. Äventyret var ju tvunget att dokumenteras till bloggen naturligtvis ;)
/Y
PS Det blev ingen luftning av Noa-Noa-utstyrseln. Det var ju på blanska eftermiddagen i solsken. Kändes inte helt passande att komma i festmundering till MacceD och luncha och sedan gå ut i stekande sol. Det blev julklappsskjortan istället. DS
Skrivet den: 2012-01-08 Klockan: 14:10:06
Helgen fortsätter
Söndag!
Fortfarande en dag till för att komma i ordning med allt kaos här hemma.
Jag hann ju naturligtvis inte allt som jag hade planerat igår. I dag fortsätter plockandet.
Vi har provat alla nya kläder som kom i klapparna och håller som bäst på att skölja upp det, i alla fall det som är till barnen. Vikt och lagt in kläderna i skåpen. Och tvättmaskinen går på högvarv.
Något annat som också går på högvarv är Älsklingens skruvmejsel. Alla nya leksaker måste ju få batterier så man kan leka med dem. Och då är det lika bra att ta en sväng över de gamla också, då att de inte blir undanglömda i nån vrå bland allt nytt.
Älsklingen skruvar och skruvar medans Guldklimpen tittar på och äter godis.
Idag är nämligen dagens uppgift att äta slut på allt julgottis som ligger och skräpar. För inte kan man slänga sådant...
Sedan så kommer eftermiddagen att bjuda på ABBA-konsert för min del. Jag fick en biljett av Älsklingen i julklapp, en riktig överaskning. Det hade jag INTE förväntat mig.
Lite synd är att jag måste gå själv, men jag får se det som egentid. Kanske jag skulle ta och lufta Noa-Noa-utstyrseln lite. Det är ju inte så ofta man får komma till teatern.
Eller rättare sagt jag har aldrig varit där.
Jag fortsätter att visa upp bilder från den gågna högtiden. Efter paraden i torsdags >>> så var det ju dags att åka hem och förbereda för Kungarnas besök. Matsäck skulle ställas fram under granen tillsammans med våra skor och vatten till kamelerna.
Förra årets förberedelser. >>>
Förklaring om spanskt julfirande. >>>
På fredagen var det ju "stora" julaftonen och ungarna slet upp paketen så det bara rök om det och det har jag ju berättat om tidigare. >>>
Nästa anhalt var grannhuset och det kommer i ett annat inlägg.
Nu får jag fortsätta med pilleriet här. Mycket skall hinnas med. Mycket skall INTE hinnas med ;)
/Y
Fortfarande en dag till för att komma i ordning med allt kaos här hemma.
Jag hann ju naturligtvis inte allt som jag hade planerat igår. I dag fortsätter plockandet.
Vi har provat alla nya kläder som kom i klapparna och håller som bäst på att skölja upp det, i alla fall det som är till barnen. Vikt och lagt in kläderna i skåpen. Och tvättmaskinen går på högvarv.Något annat som också går på högvarv är Älsklingens skruvmejsel. Alla nya leksaker måste ju få batterier så man kan leka med dem. Och då är det lika bra att ta en sväng över de gamla också, då att de inte blir undanglömda i nån vrå bland allt nytt.
Älsklingen skruvar och skruvar medans Guldklimpen tittar på och äter godis.
Idag är nämligen dagens uppgift att äta slut på allt julgottis som ligger och skräpar. För inte kan man slänga sådant...
Sedan så kommer eftermiddagen att bjuda på ABBA-konsert för min del. Jag fick en biljett av Älsklingen i julklapp, en riktig överaskning. Det hade jag INTE förväntat mig.
Lite synd är att jag måste gå själv, men jag får se det som egentid. Kanske jag skulle ta och lufta Noa-Noa-utstyrseln lite. Det är ju inte så ofta man får komma till teatern.
Eller rättare sagt jag har aldrig varit där.
Jag fortsätter att visa upp bilder från den gågna högtiden. Efter paraden i torsdags >>> så var det ju dags att åka hem och förbereda för Kungarnas besök. Matsäck skulle ställas fram under granen tillsammans med våra skor och vatten till kamelerna.
Förra årets förberedelser. >>>
Förklaring om spanskt julfirande. >>>
På fredagen var det ju "stora" julaftonen och ungarna slet upp paketen så det bara rök om det och det har jag ju berättat om tidigare. >>>
Nästa anhalt var grannhuset och det kommer i ett annat inlägg.
Nu får jag fortsätta med pilleriet här. Mycket skall hinnas med. Mycket skall INTE hinnas med ;)
/Y
Skrivet den: 2012-01-07 Klockan: 23:50:07
Torsdagens parad
Torsdagen, trettondagsaftonen och vi var på parad. >>>
Dagen överlevdes tack vare att Alexander fick gå över till farmor och leka med kusinen och på så sätt hålla sig sysselsatt med andra saker än att tänka på det stundande mötet med önskelisteöverläm-ning.
Jag sa till Älsklingen då att nu åker vi iväg och ställer bilen nere på stan, så vi kan ta den hem i natt och slipper vänta på bussen i mer än en timme precis som förra året.
Det är lugnt sa Älsklingen, vi åker ner en timme innan paraden börjar så hinner vi parkera och komma i tid tills kungarna passerar just där vi brukar stå.
Jaha tänkte jag, jag litar väl på honom då, han känner ju till staden...
Oj så FEL jag hade.
När jag hämtade Guldklimpen
hos farmor, senare på eftermiddagen, så sa hon att hon skulle gå iväg och handla vid 5-tiden. Är du SÄKER på det sa jag. Paraden börjar klockan 5 i hamnen och du vet att det brukar ta oss en timme att komma ner till platsen som vi brukar stå på. JAG kommer i alla fall att ge mig av hemmifrån lite före 6 för att komma i tid. Vi får synas där nere då.
Jag känner min svärmor.
Jag vet hur det brukar bli.
Jag väljer att INTE ha det så. Jag tar min familj och ger mig av när jag tycker att det är dags.
Nu var det ju bara så att Las Palmas är en STOR bilstad. Alla åker bil. Ingen vill gå.
Vi lämnade hemmet precis klockan 6 som jag hade planerat. När nästan en timme hade gått utan vi fått tag i en endaste parkering, tillsammans med 100-tals andra bilister som också letade parkering, då lämnade Älsklingen oss vid stället som vi brukar stå på så att i alla fall vi skulle vara på plats när paraden kom förbi.
Själv så fortsatte han att leta och missade HELA paraden.
En liten förklaring. Las Palmas är en ganska så lång och smal stad med hav på bägge sidor. Kungarna anländer till hamnen i ena änden av staden på eftermiddagen. Sedan ger de sig av på en vandring genom hela staden med start klockan 5 i hamnen och kommer
slutligen fram till San Telmoparken/Busstationen i andra änden av staden ca 4 timmar senare.
Vi brukar alltid stå på samma ställe, någonstans mitt i, där det finns plats för barnvagn och ungar med spring i benen. Det är ju folk ÖVERALLT så det gäller att inte bli utknuffad i gatan av bakomstående samt att inte tappa bort några ungar.....eller någon annan heller för den delen ;)
Spektaklet passerade oss precis klockan 7 och då kom också resten av familjen flåsandes, som sprungit från busstationen i motsatt riktning. Men Älsklingen blev utan tåg för han satt fast i en bilkö när de stängde av gatan för att Kungarna skulle passera.
Så nu vet han det;)
Alexander fick hjälp med att nå upp till Kungen, och ge sin önskelista, av Farbror Lennart som först svingade fram kusinen och sedan Alexander. Jag som fortfarande har ont i revbenen kunde inte lyfta någon Guldklimp till kamelhöjder.
Sedan gick vi och åt middag och dit kunde äntligen Älsklingen komma. Och så var det dags att åka hem och ställa i ordning matsäck i skorna till Kungarna och deras kameler. Under granen förståss där Kungarna förhoppningsvist skulle lämna några klappar och inte kol som de stygga barnen får.
Så gick det till i torsdags, på trettondagsaftonen, hos oss. Äventyr, bara äventyr här ;)
/Y
Dagen överlevdes tack vare att Alexander fick gå över till farmor och leka med kusinen och på så sätt hålla sig sysselsatt med andra saker än att tänka på det stundande mötet med önskelisteöverläm-ning.Jag sa till Älsklingen då att nu åker vi iväg och ställer bilen nere på stan, så vi kan ta den hem i natt och slipper vänta på bussen i mer än en timme precis som förra året.
Det är lugnt sa Älsklingen, vi åker ner en timme innan paraden börjar så hinner vi parkera och komma i tid tills kungarna passerar just där vi brukar stå.
Jaha tänkte jag, jag litar väl på honom då, han känner ju till staden...
Oj så FEL jag hade.
När jag hämtade Guldklimpen
hos farmor, senare på eftermiddagen, så sa hon att hon skulle gå iväg och handla vid 5-tiden. Är du SÄKER på det sa jag. Paraden börjar klockan 5 i hamnen och du vet att det brukar ta oss en timme att komma ner till platsen som vi brukar stå på. JAG kommer i alla fall att ge mig av hemmifrån lite före 6 för att komma i tid. Vi får synas där nere då.Jag känner min svärmor.
Jag vet hur det brukar bli.
Jag väljer att INTE ha det så. Jag tar min familj och ger mig av när jag tycker att det är dags.
Nu var det ju bara så att Las Palmas är en STOR bilstad. Alla åker bil. Ingen vill gå.
Vi lämnade hemmet precis klockan 6 som jag hade planerat. När nästan en timme hade gått utan vi fått tag i en endaste parkering, tillsammans med 100-tals andra bilister som också letade parkering, då lämnade Älsklingen oss vid stället som vi brukar stå på så att i alla fall vi skulle vara på plats när paraden kom förbi.Själv så fortsatte han att leta och missade HELA paraden.
En liten förklaring. Las Palmas är en ganska så lång och smal stad med hav på bägge sidor. Kungarna anländer till hamnen i ena änden av staden på eftermiddagen. Sedan ger de sig av på en vandring genom hela staden med start klockan 5 i hamnen och kommer
slutligen fram till San Telmoparken/Busstationen i andra änden av staden ca 4 timmar senare.Vi brukar alltid stå på samma ställe, någonstans mitt i, där det finns plats för barnvagn och ungar med spring i benen. Det är ju folk ÖVERALLT så det gäller att inte bli utknuffad i gatan av bakomstående samt att inte tappa bort några ungar.....eller någon annan heller för den delen ;)
Spektaklet passerade oss precis klockan 7 och då kom också resten av familjen flåsandes, som sprungit från busstationen i motsatt riktning. Men Älsklingen blev utan tåg för han satt fast i en bilkö när de stängde av gatan för att Kungarna skulle passera.
Så nu vet han det;)
Alexander fick hjälp med att nå upp till Kungen, och ge sin önskelista, av Farbror Lennart som först svingade fram kusinen och sedan Alexander. Jag som fortfarande har ont i revbenen kunde inte lyfta någon Guldklimp till kamelhöjder.
Sedan gick vi och åt middag och dit kunde äntligen Älsklingen komma. Och så var det dags att åka hem och ställa i ordning matsäck i skorna till Kungarna och deras kameler. Under granen förståss där Kungarna förhoppningsvist skulle lämna några klappar och inte kol som de stygga barnen får.
Så gick det till i torsdags, på trettondagsaftonen, hos oss. Äventyr, bara äventyr här ;)
/Y
Skrivet den: 2012-01-07 Klockan: 14:15:49
I-ordning-plockar-lördag
God Morgon Lördag!
Vilken tur att det är lördag idag och en hel helg framför till att få ordning på det kaoset som råder både i lägenheten och i huvudet på mig.
Vanligtvis, 6 av 7 år, så infaller ju trettondagen på en annan dag än fredagen, vilket gör att man INTE får en helg på sig att komma i ordning innan vardagen börjar igen efter allt julande.
Därför känns denna paket-kaos-högtid för det mesta ganska så snöplig. För dagen efter att man fått en massa nya leksaker så ska man ställa om sig till vardag för skola och jobb direkt på. Högtiden blir liksom ingen njutning. Bara en massa stress och ingen tid till att riktigt reflektera över vad vi varit med om. >>>
Men detta år är perfekt.
Detta år får vi en hel helg på oss att mysa, pyssla och kolla igenom allt som regnat över oss.
Och denna helg kunde inte ha börjat bättre, ungarna sov till 9:45. Tror nästan att de är på väg in i tonåren minsann. Så mycket som de har sovit. Och föräldrarna klagar INTE. Nej de passar på att sova ikapp också NATURLIGTVIS ;)
Efter att vi vaknat kom kusinen över för att leka det sista innan det var dags att åka till flygplatsen. Precis innan de packade in sig i bilen, så kom hela familjen över på avsked och ett sista paketregn över Alexander. Kungarna hade visst glömt ett jättepaket.
Ett skrivbord till Guldklimpen!
För han är ju stor nu och får läxor i skolan och allt. Då måste man ha ett skrivbord på rummet där man kan få sitta ifred.
Sen var det dags att ta adjö, och det HATAR jag ju. >>>
Alexander började nästan att gråta så vi fick skynda hem efter att bilen kört iväg och börja montera ihop ett JÄTTE-piratskepp för att få tankarna i andra banor. (Ursäkta morgonfrilla, men det är jag.)
Nu kör dagen igång här. Det ska provas kläder, tvättas kläder, hängas kläder, plockas undan, monteras skrivbord, handlas mat, bytas klappar osv.
Vi kommer ju inte ens att hinna hälften, det förstår ju till och med jag.
Men som tur är så är det en dag i morgon också ;)
Kör hårt!
/Y
Vilken tur att det är lördag idag och en hel helg framför till att få ordning på det kaoset som råder både i lägenheten och i huvudet på mig.
Vanligtvis, 6 av 7 år, så infaller ju trettondagen på en annan dag än fredagen, vilket gör att man INTE får en helg på sig att komma i ordning innan vardagen börjar igen efter allt julande.
Därför känns denna paket-kaos-högtid för det mesta ganska så snöplig. För dagen efter att man fått en massa nya leksaker så ska man ställa om sig till vardag för skola och jobb direkt på. Högtiden blir liksom ingen njutning. Bara en massa stress och ingen tid till att riktigt reflektera över vad vi varit med om. >>>Men detta år är perfekt.
Detta år får vi en hel helg på oss att mysa, pyssla och kolla igenom allt som regnat över oss.
Och denna helg kunde inte ha börjat bättre, ungarna sov till 9:45. Tror nästan att de är på väg in i tonåren minsann. Så mycket som de har sovit. Och föräldrarna klagar INTE. Nej de passar på att sova ikapp också NATURLIGTVIS ;)
Efter att vi vaknat kom kusinen över för att leka det sista innan det var dags att åka till flygplatsen. Precis innan de packade in sig i bilen, så kom hela familjen över på avsked och ett sista paketregn över Alexander. Kungarna hade visst glömt ett jättepaket.
Ett skrivbord till Guldklimpen!
För han är ju stor nu och får läxor i skolan och allt. Då måste man ha ett skrivbord på rummet där man kan få sitta ifred.
Sen var det dags att ta adjö, och det HATAR jag ju. >>>
Alexander började nästan att gråta så vi fick skynda hem efter att bilen kört iväg och börja montera ihop ett JÄTTE-piratskepp för att få tankarna i andra banor. (Ursäkta morgonfrilla, men det är jag.)
Nu kör dagen igång här. Det ska provas kläder, tvättas kläder, hängas kläder, plockas undan, monteras skrivbord, handlas mat, bytas klappar osv.
Vi kommer ju inte ens att hinna hälften, det förstår ju till och med jag.
Men som tur är så är det en dag i morgon också ;)
Kör hårt!
/Y
Skrivet den: 2012-01-07 Klockan: 00:28:07
Jättetrött!
Jag får be att tacka för mig och gå och lägga mig.
Dagen har varit rolig men INTENSIV.
Först så var det paketregn hemma hos oss och iordningställande av ungar och föräldrar.
Sedan paketregn hos svärföräldrarna med kusin och Älsklingens syster i grannhuset.
Fika med typiska Rosconen (förklaring kommer).
Ivägåkning för att lunchning uppe i bergen.
Nästa pektregn och fika hos födelsedagsfastern till Älsklingen.
Hem och isängstoppning av bebis samt tröstning och lugning av otröstlig 4-åring som ville vara uppe mitt i natten och leka med leksaker.
Och nu sitter föräldrarna i soffan och jäspar ikapp.
God natt på er.
Jag får återkomma i morgon.
Nu har vi en hel helg på oss att plocka i ordning efter jul, nyår och trettondag. Samt förbereda oss på nystart av skola, jobb och "operation fettsanering" på måndag.
/Y
Dagen har varit rolig men INTENSIV.
Först så var det paketregn hemma hos oss och iordningställande av ungar och föräldrar.
Sedan paketregn hos svärföräldrarna med kusin och Älsklingens syster i grannhuset.
Fika med typiska Rosconen (förklaring kommer).
Ivägåkning för att lunchning uppe i bergen.
Nästa pektregn och fika hos födelsedagsfastern till Älsklingen.
Hem och isängstoppning av bebis samt tröstning och lugning av otröstlig 4-åring som ville vara uppe mitt i natten och leka med leksaker.
Och nu sitter föräldrarna i soffan och jäspar ikapp.
God natt på er.
Jag får återkomma i morgon.
Nu har vi en hel helg på oss att plocka i ordning efter jul, nyår och trettondag. Samt förbereda oss på nystart av skola, jobb och "operation fettsanering" på måndag.
/Y
Skrivet den: 2012-01-06 Klockan: 12:31:00
Glad Trettondag!
Jag vaknade och gick på toa vid 06:30 i morse. Sittandes där så hörde jag från ljusinsläppsfönstret i huset hur barn överallt tjoade och tjimmade av lycka.Fylld av lycka men INTE tjoandes så gick jag och lade mig igen, mina ungar sover minsann tänkte jag.......lite till i alla fall ;)
Jag hade trott att de skulle vakna, ja i alla fall Alexander som var full av adrenalin när han gick och lade sig igår kväll, runt 6-snåret. Men de sov till klockan NIO!
Man får tacka och bocka.
Nu har här varit fullt paketkaos och tagits in frukost. Nu är det stora "jag-vill-bygga-ihop-allt-och-leka-hela-dagen-kaoset". För det kaoset går inte ihop med föräldrarnas "vi-måste-göra-oss-i-ordning-och-ge-oss-i-väg-till-nästa-ställe-kaos".
Då blir det kollition av stora mått.
Även om jag nu ser att Älsklingen förlorat sig tillsammans med Alexander i bilbanan. ÄVEN om han vet att vi har bråttom, för de sitter i huset bredvid och väntar på att vi ska komma med klapparna dit.
Fullt ös medvetslös.
Jag får återkomma ;)
/Y
PS Idag firar vi att de tre
vise männen hittade Jesus-barnet genom att följa den stora stjärnan över Betlehem. 13 dagar tog det för dem att hitta rätt stall och rätt barn för att överräcka sina presenter.Här firar vi genom att ge presenter till alla barn som varit snälla.....och några vuxna också förståss.
Det som inte varit så snälla får kol..
Ha nu en UNDERBART trevlig trettondag. Pch ät gott och titta på mycket buskis på TV, eller vad det nu är som är typiskt trettondagit i Sverige.
Vi ska dra iväg här nu till nästa paketkaos och äta lunch ute. Kommer nog hem sent i kväll.
Återkommer då.
Puss DS
Skrivet den: 2012-01-06 Klockan: 00:00:00
Sammanställning av Real Life - Nytt år
Jag håller som bäst på att ta tag i ett av mina nyårsmål, beach 2012. Eller rättare sagt jag håller på att bana väg för att nå målet. Jag håller nämligen på att äta upp all choklad i huset. Man kan ju inte ha några godsaker liggandes och skräpa när det är dags för helsanering på måndag.
Så stark karraktär har jag INTE.
Nej allt ska BORT!
Och inte har jag mage att slänga´t ;)
Här kommer fler mål och drömmar från de som skickat in till veckans funderingar. Enkätsammanställning kommer senare. Man kan fortfarande skicka in åsikter om man inte gjort det. >>>
Men nu nyårslöften...
- AnneliH har precis som jag lagt av med att ge nyårslöften. Hon på grund av att hon ställde dem så höga att det sprack vareviga gång. Men som jag säjer: Om man inte siktar mot stjärnorna, så kan man heller inte nå trädtopparna.
Fast hon kör mer på banan nu att "Det är bäst att bara låta året komma och göra det bästa av det helt enkelt." Och det är en ganska så sund inställning också tycker jag.
- Ansibecki har satt upp ett mycket fint mål detta år, nämligen att försöka få andra att tänka lite mer på andra. Ett steg för detta är att skaffa fadderbarn till familjen. Då blir det naturligare att tala med barnen om att det finns de i världen som inte har det så bra som vi.
Ett jättefint mål tycker jag och önskar jättelycka till med detta beundransvärda.
- Freja ger heller inga nyårslöften som hon kan misslyckas med. Däremot sätter hon upp mål och har några önskningar. En av önskningarna är att vinna de där miljonerna. DEN önskan skriver jag på också, nu på stört. Ska vi ta och klara av detta Freja, du och jag?
- Jenny skriver att detta var första året som hon GLÖMDE att ge sig själv något nyårslöfte och det känns skumt tycker hon. Med det så antar jag, och det låter som, att hon normaltsett brukar göra det ;)
Man kan kanske ge dem retroaktivt under året ;)
- Gunsan har en härlig inställning till det nya 2012. Det kommer att bli ett härligt och spännande år känner hon och raddar upp en massa saker, mål och förhoppningar.
Om bara hälften slår in så kommer det att bli kanon.
Så där ja. Det var förhoppningarna inför det nya 2012. Detta får vi ta och sova på, eller äta frukost på, beroende på när ni läser detta ;)
Tack så jättemycket för att ni ställde upp. Och till nästa vecka så ska jag göra sammanställning av enkäten och bestämma om det kommer att bli några förändringar i upplägget.
Håll utkik.
/Y
Så stark karraktär har jag INTE.
Nej allt ska BORT!
Och inte har jag mage att slänga´t ;)
Här kommer fler mål och drömmar från de som skickat in till veckans funderingar. Enkätsammanställning kommer senare. Man kan fortfarande skicka in åsikter om man inte gjort det. >>>
Men nu nyårslöften...
- AnneliH har precis som jag lagt av med att ge nyårslöften. Hon på grund av att hon ställde dem så höga att det sprack vareviga gång. Men som jag säjer: Om man inte siktar mot stjärnorna, så kan man heller inte nå trädtopparna.
Fast hon kör mer på banan nu att "Det är bäst att bara låta året komma och göra det bästa av det helt enkelt." Och det är en ganska så sund inställning också tycker jag.
- Ansibecki har satt upp ett mycket fint mål detta år, nämligen att försöka få andra att tänka lite mer på andra. Ett steg för detta är att skaffa fadderbarn till familjen. Då blir det naturligare att tala med barnen om att det finns de i världen som inte har det så bra som vi.
Ett jättefint mål tycker jag och önskar jättelycka till med detta beundransvärda.
- Freja ger heller inga nyårslöften som hon kan misslyckas med. Däremot sätter hon upp mål och har några önskningar. En av önskningarna är att vinna de där miljonerna. DEN önskan skriver jag på också, nu på stört. Ska vi ta och klara av detta Freja, du och jag?
- Jenny skriver att detta var första året som hon GLÖMDE att ge sig själv något nyårslöfte och det känns skumt tycker hon. Med det så antar jag, och det låter som, att hon normaltsett brukar göra det ;)
Man kan kanske ge dem retroaktivt under året ;)
- Gunsan har en härlig inställning till det nya 2012. Det kommer att bli ett härligt och spännande år känner hon och raddar upp en massa saker, mål och förhoppningar.
Om bara hälften slår in så kommer det att bli kanon.
Så där ja. Det var förhoppningarna inför det nya 2012. Detta får vi ta och sova på, eller äta frukost på, beroende på när ni läser detta ;)
Tack så jättemycket för att ni ställde upp. Och till nästa vecka så ska jag göra sammanställning av enkäten och bestämma om det kommer att bli några förändringar i upplägget.
Håll utkik.
/Y
Skrivet den: 2012-01-05 Klockan: 18:19:00
Ut på stan
Nu drar vi iväg för att träffa Kungarna. Förra årets >>>
Glöm inte bort att skicka in bidragen till Real Life så att jag har någonting att sammanställa när jag kommer hem.
Trevlig trettondagsafton på er.
Hälsningar
Yohanna
Glöm inte bort att skicka in bidragen till Real Life så att jag har någonting att sammanställa när jag kommer hem.
Trevlig trettondagsafton på er.
Hälsningar
Yohanna
Skrivet den: 2012-01-05 Klockan: 15:27:38
Gammelfarmors fotoalbum
Sitter här och stress-skriver ut foton på skrivaren som går på högvarv och dessutom strejkar så där ibland med ett papperstrassel.
Varför ska det ALLTID trassla när man har bråttom?
För många år sedan, när Älsklingens farmor fortfarande levde, och det alltid var så svårt att komma på bra julklapp åt en så gammal tant, ja då hittade jag på att vi skulle göra ett album med alla barnbarnen i. Ja fast på den tiden så fanns det bara ett och ett halvt barnbarn ;)
Så det blev ett album där barnen följs åt med foton från de olika åldrarna samt gemensamma tillfällen. Väldigt kul, väldigt intressant och ett HÄSTJOBB varje år när den ska uppdateras.
Hon får/fick den nämligen i julklapp varje år, till trettondagen, uppdaterad och med nya foton att njuta av. Och jobbet, ja det faller ju på mig som kom med idén.
Men det är kul att göra. Om jag bara inte sparade allt till sista minuten. Och i år kom jag dessutom på att jag ligger ett år back, på grund av slöat år med ny bebis (förra julen då det inte skedde nån uppdatering av albumet). Fast nu för tiden så har albumet gått i arv till Älsklingens fasten som är den som bott ihop med farmodern som nu gått vidare.
Som om inte det var nog, så fick min mor syn på detta album när hon var här sist. Och nu vill hon ha ett likadant med sina barnbarn, som än så länge bara är två.
Så det blir att börja om från början med ett likadant till henne.
Med tanke på hur snabb jag är med att få tummen ur, så får hon nog vänta ett tag på det, albumet.
Nu ska vi snart dra iväg och spana på kungar.
Vi höres.
/Y
Varför ska det ALLTID trassla när man har bråttom?
För många år sedan, när Älsklingens farmor fortfarande levde, och det alltid var så svårt att komma på bra julklapp åt en så gammal tant, ja då hittade jag på att vi skulle göra ett album med alla barnbarnen i. Ja fast på den tiden så fanns det bara ett och ett halvt barnbarn ;)Så det blev ett album där barnen följs åt med foton från de olika åldrarna samt gemensamma tillfällen. Väldigt kul, väldigt intressant och ett HÄSTJOBB varje år när den ska uppdateras.
Hon får/fick den nämligen i julklapp varje år, till trettondagen, uppdaterad och med nya foton att njuta av. Och jobbet, ja det faller ju på mig som kom med idén.
Men det är kul att göra. Om jag bara inte sparade allt till sista minuten. Och i år kom jag dessutom på att jag ligger ett år back, på grund av slöat år med ny bebis (förra julen då det inte skedde nån uppdatering av albumet). Fast nu för tiden så har albumet gått i arv till Älsklingens fasten som är den som bott ihop med farmodern som nu gått vidare.
Som om inte det var nog, så fick min mor syn på detta album när hon var här sist. Och nu vill hon ha ett likadant med sina barnbarn, som än så länge bara är två.
Så det blir att börja om från början med ett likadant till henne.
Med tanke på hur snabb jag är med att få tummen ur, så får hon nog vänta ett tag på det, albumet.
Nu ska vi snart dra iväg och spana på kungar.
Vi höres.
/Y
Skrivet den: 2012-01-05 Klockan: 01:06:23
Paketinslagning
Ja här är det nästan som dan före dan före dopparedagen. Vi har slagit in paket för glatta livet. Fingertopparna glöder och just nu hör jag Älsklingen svära för sig själv ute i vardagsrummet där han slåss med sin alldeles egna paketinslagning som inte jag kan hjälpa honom med ;)
Han är för söt...
#^^&%# j-la, osv
I morgon ska vi ju gå på den stora paraden och lämna hemmaknåpade önskelistor till De Tre Vise Männen. Troligtvis kommer vi hem sent med gnälliga barn så då är inget höjdartillfälle att slå in klappar. Även om vi gjort det tidigare år, men alltid svurit över att vi lämnat det till sista minuten.
Då, då vi kommer hem, ska det ju också förberedas skor med matsäck till Kungarna och vatten till Kamelerna under granen. Det ska vi ju göra TILLSAMMANS med Alexander. Så jag hoppas att han inte är SÅ gnällig som han brukar vara.
Adrenalinet och spänningen inför den stundande morgondagens paketregn brukar hålla ungarna på ganska bra humör. Om de är tillräckligt gammla för att förstå sånt.
Irma är inte riktigt där än. Så det blir nog att gardera med välling, pyjamas under ytterkläderna och hoppas på en insomning under hemfärden.
Frågan är bara hur jag ska överleva i morgon INNAN det blir dags att gå...
Tidigare i kväll höll Älsklingen på att få en hjärtinfarkt, när han insåg att INGA av paketen var inslagna än. Utan att förra paket-inslagnings-kvällen hade bara ägnats åt julens klappar.
Men så satte jag honom på att klippa tape-bitar och så höll han sig sysselsatt. Jag slog in paket och jag måste erkänna att jag är en riktig höjdare på det.
Fast när man har typ 100 paket att slå in, då kan det inte läggas någon större vikt vid att vika kanter snyggt eller krusa snören perfekt. Nej undan ska det gå om vi ska hinna i säng innan klockan slår tolv. Och det hänger på gärdesgården nu, 23:55 bing!
Måste visa svärmors ena julklapp, hon läser ju inte här i alla fall ;)
En parfym som jag bara förälskade mig i när jag SÅG den.
Är den inte fin?
Vi var och shoppade julklappar precis när vi var som mest förkylda, täpta i näsan och absolut INTE kunde känna några lukter av något slag.
En massa käcka flickor stog i varuhuset och delade ut sådana där doftstickor med olika parfymprover på. Men för mig var det inte någon idé att ens försöka. Jag kände INGENTING. Fortfarande har jag inte fått tillbaka doftsinnet helt.
Men denna flaskan såg vi och var överens om att denna skulle vi ha.
Dyr, ja.
Fin, JA!
Så hoppas att hon blir nöjd OCH att den luktar gott. Kvinnan som sålde den SA ju att den luktade underbart...
Nu en god natt från en med såriga fingertoppar ;)
/Y
Han är för söt...
#^^&%# j-la, osv
I morgon ska vi ju gå på den stora paraden och lämna hemmaknåpade önskelistor till De Tre Vise Männen. Troligtvis kommer vi hem sent med gnälliga barn så då är inget höjdartillfälle att slå in klappar. Även om vi gjort det tidigare år, men alltid svurit över att vi lämnat det till sista minuten.Då, då vi kommer hem, ska det ju också förberedas skor med matsäck till Kungarna och vatten till Kamelerna under granen. Det ska vi ju göra TILLSAMMANS med Alexander. Så jag hoppas att han inte är SÅ gnällig som han brukar vara.
Adrenalinet och spänningen inför den stundande morgondagens paketregn brukar hålla ungarna på ganska bra humör. Om de är tillräckligt gammla för att förstå sånt.
Irma är inte riktigt där än. Så det blir nog att gardera med välling, pyjamas under ytterkläderna och hoppas på en insomning under hemfärden.
Frågan är bara hur jag ska överleva i morgon INNAN det blir dags att gå...
Tidigare i kväll höll Älsklingen på att få en hjärtinfarkt, när han insåg att INGA av paketen var inslagna än. Utan att förra paket-inslagnings-kvällen hade bara ägnats åt julens klappar.
Men så satte jag honom på att klippa tape-bitar och så höll han sig sysselsatt. Jag slog in paket och jag måste erkänna att jag är en riktig höjdare på det.
Fast när man har typ 100 paket att slå in, då kan det inte läggas någon större vikt vid att vika kanter snyggt eller krusa snören perfekt. Nej undan ska det gå om vi ska hinna i säng innan klockan slår tolv. Och det hänger på gärdesgården nu, 23:55 bing!
Måste visa svärmors ena julklapp, hon läser ju inte här i alla fall ;)
En parfym som jag bara förälskade mig i när jag SÅG den.
Är den inte fin?
Vi var och shoppade julklappar precis när vi var som mest förkylda, täpta i näsan och absolut INTE kunde känna några lukter av något slag.
En massa käcka flickor stog i varuhuset och delade ut sådana där doftstickor med olika parfymprover på. Men för mig var det inte någon idé att ens försöka. Jag kände INGENTING. Fortfarande har jag inte fått tillbaka doftsinnet helt.
Men denna flaskan såg vi och var överens om att denna skulle vi ha.
Dyr, ja.
Fin, JA!
Så hoppas att hon blir nöjd OCH att den luktar gott. Kvinnan som sålde den SA ju att den luktade underbart...
Nu en god natt från en med såriga fingertoppar ;)
/Y
Skrivet den: 2012-01-04 Klockan: 12:17:02
Önskelista och förklaring
Hemma hos oss idag kan man lugnt säja att vi har julstuga. Alexander håller på att knåpa med sin....tredje, tror jag, önskelista till De Tre Vise Männen, som vi ska lämna direkt, live så att säja, i morgon kväll på paraden.
Han är så söt.
Kommer och beordrar att DETTA VILL JAG HA, och visar leksakskatalogen, hans nya bibel. Och så får jag peka på ordet som han ska skriva på listan.
Och jag beundrar mitt nya fina glasfat som jag fyndade igår till specialpriset 50 kronor. Perfekt för att servera årets sista praliner på. Vad jag ska ha det sedan till, det får tiden utvisa. Grönsaker kanske...
En liten förklaring ang. REAL LIFen kanske är på plats eftersom det inte kommit in ett endaste bidrag. Kanske har jag varit lite luddig här i min uppdragsbeskrivning ;)
Veckans uppdrag gäller alltså Real Life - Nytt år.
Fota berätta och länka till inlägget här >>> om:
Hur har ni det med nyårslöftena?
Ger ni?
Lyckas ni?
Glömmer bort dem?
Vad har du för mål 2012?
Stora eller små.
Vad önskar du ska hända, vad vet du ska hända, vad ska du se till händer?
Ett önskemål och tips var att förlänga tiden att skicka in bidrag på, så för att tillgodose den önskan samt för att kompensera för min luddiga uppdragsbeskrivning så kör vi nu till torsdagskvällen, i morgon.
Ha en trevlig onsdag!
/Y
PS Enkätsvaren, som jag tackar så mycket för, skriver ni direkt i komentarerna precis som ni gjort hittills. DS
Han är så söt.
Kommer och beordrar att DETTA VILL JAG HA, och visar leksakskatalogen, hans nya bibel. Och så får jag peka på ordet som han ska skriva på listan.
Och jag beundrar mitt nya fina glasfat som jag fyndade igår till specialpriset 50 kronor. Perfekt för att servera årets sista praliner på. Vad jag ska ha det sedan till, det får tiden utvisa. Grönsaker kanske...
En liten förklaring ang. REAL LIFen kanske är på plats eftersom det inte kommit in ett endaste bidrag. Kanske har jag varit lite luddig här i min uppdragsbeskrivning ;)
Veckans uppdrag gäller alltså Real Life - Nytt år.
Fota berätta och länka till inlägget här >>> om:
Hur har ni det med nyårslöftena?
Ger ni?
Lyckas ni?
Glömmer bort dem?
Vad har du för mål 2012?
Stora eller små.
Vad önskar du ska hända, vad vet du ska hända, vad ska du se till händer?
Ett önskemål och tips var att förlänga tiden att skicka in bidrag på, så för att tillgodose den önskan samt för att kompensera för min luddiga uppdragsbeskrivning så kör vi nu till torsdagskvällen, i morgon.
Ha en trevlig onsdag!
/Y
PS Enkätsvaren, som jag tackar så mycket för, skriver ni direkt i komentarerna precis som ni gjort hittills. DS
Skrivet den: 2012-01-04 Klockan: 00:19:13
Den SISTA shoppingen, förhoppningsvist
Jag VISSTE det!Den enda saken som de flesta varit överens om i enkätsvaren är att det MÖJLIGTVIS, om någonting ska vara fel, är att det ibland kan vara för långa inlägg.
Ha ha ha det VET jag ;)
Tack så mycket för att ni svarat. Och resten som inte har svarat, glöm detta inlägg och gå bums för att svara på enkäten. >>>
Det är min svaghet, ordbajseri.
Hur gör man?
Novellskrivning var mitt svåraste ämne i skolan. För då fick man nämligen bara använda sig av ett visst antal ord.
Hur går det till?
När man har så mycket att berätta om...
Jag är den första att tröttna på låååånga inlägg. Och som skummar igenom texten för att komma till det viktigaste ;)
Så jag vet vad ni talar om.
Titta!
Inte ens detta kunde jag vara kortfattad om.
Over and out!
SÅ.
Idag var vi och handlade de ALLRA sista julklapparna. Nu blir det banne mig inte mera.
Och tänk. Det var nästan tomt i hyllorna i affärerna. Folk hade köpt upp ALLT.
Tänk er folket på bilden, som togs INTE idag, och x 100 det på antal folk. Då får ni dagens status.
På en tisdagskväll.
Helt otroligt vad folk handlar ;)
God natt!
/Y
Skrivet den: 2012-01-03 Klockan: 12:48:52
Real Life - Nytt år med kick off
Jag sitter här och skriver i min nya almanacka.
Den är alldeles ny och tom. Det finns massor med plats för det som ska hända.
Jag fyller den med alla hållpunkter detta år, födelsedagar, helgdagar och annat som är ständigt återkommande år från år.
Vissa saker är viktigare än andra och får absolut INTE glömmas bort ;)
Funderar samtidigt på detta med Real Life som vi nu har kört i snart ETT år.
Ska vi fortsätta?
Behövs något förnyas?
Eller håller detta på att bli uttjatat?
Vi kör Real Life - Nytt år, denna veckan. Men så behöver jag också få lite svar på några frågor och köra en kick off med mig själv, om Real Lifens vara eller icke vara.
Men först NYTT ÅR.
Jag ger inga nyårslöften, jag brukar alltid glömma bort att hitta på några. Däremot så brukar jag försöka att hitta på mål och uppgifter åt mig själv mest hela tiden. De flesta av dessa glömmer jag bort också ;) eller misslyckas med. Men jag tröstar mig själv med att om man siktar mot stjärnorna så når man trädtopparna.
Hur har ni det med nyårslöftena?
Ger ni?
Lyckas ni?
Glömmer bort dem?
De viktigaste löftena tror jag, är inte de stora, de näst intill omöjliga att genomföra. Utan de små, de som man lyckas med varje dag och som bildar livet. De löftena måste vara bra, så att själva livet som de formar blir bra på slutändan.
Hänger ni med på vad jag vill säja?
Jag har stora mål detta år som att gå ner de sista kilona i "operation fettsaneringen", att få färdigt åtmindstånde en av mina böcker och komma på ett sätt att ge ut den. Att få komma till Sverige nästa vinter och kunna visa julen där för min familj. Att få färdigt Irmas rum så hon kan få flytta in där och få något eget.
Men jag har också små, vardagliga mål som att komma tillrätta med min mamma-roll. Under året som gått så har det mest handlat om bebis-Irma och allt som handlar om bebistiden. Allt är nytt, det händer så mycket, alla måste hitta sin plats i familjen.
Men sakta och säkert så har jag vant mig vid hur livet har blivit nu och VÅGAT lita mer på min och Älsklingens förmåga. Jag har vågat slappna av och släppa taget lite.
Jag har vågat gått ut med tjejerna.
Jag har vågat lämna Irma.
Jag har vågar ta mig tid för mig själv.
Och lite i taget så börjar livet att återgå till någon form av normalt efter ett år fyllt av bebiskaos ;)
DET ska jag fortsätta att jobba på under året. Så att jag kan hitta en Yohanna som jag trivs med. Och så att min familj kan bli den kanonfamilj som jag tror att den har potential för att vara.
Vad har du för mål 2012?
Stora eller små.
Vad önskar du ska hända, vad vet du ska hända, vad ska du se till händer?
* * * * * * * *
Och nu en liten enkät där det viktigaste inte är att du berättar vem det är som svarar. Om du vill går det bra att vara anonym eller hitta på ett namn. Det VIKTIGA är att det kommer fram ärliga svar.
1. Vad tycker du om Real Life-upplägget?
a. Bra, försöker vara med så ofta jag kan.
b. Kul att läsa om andra men vill inte vara med.
c. Urtråkigt
d. Likgiltig
2. Varför är du INTE med om du nu inte är det?
a. Kommer inte på något att skriva.
b. Det passar inte in på min blogg.
c. Vill inte göra reklam för en annan blogg på min blogg.
d. Glömmer bort. / Har inte tid.
e. Annat, nämligen....
3. Behövs det något nytt i upplägget?
a. Nej det är bra som det är.
b. Det håller på att bli uttjatat.
c. Hitta på något nytt!
4. Vad är det som är bra?
5. Vad är det som är dåligt?
6. Tips ;)
Nu kör vi så länge så får vi se vad kickoffen ger för något.
Skriv och berätta på bloggen och skicka in länken i en kommentar till detta inlägg.
På onsdag kväll så gör jag en sammanställning över det som vi vill lyckas med under 2012.
Om de andra REAL LIFarna under året, kan man läsa i kategorin just REAL LIFE. Och uppkomsten, det var ju detta >>>.
Vi hörs!
/Y
Den är alldeles ny och tom. Det finns massor med plats för det som ska hända.
Jag fyller den med alla hållpunkter detta år, födelsedagar, helgdagar och annat som är ständigt återkommande år från år.
Vissa saker är viktigare än andra och får absolut INTE glömmas bort ;)
Funderar samtidigt på detta med Real Life som vi nu har kört i snart ETT år.
Ska vi fortsätta?
Behövs något förnyas?
Eller håller detta på att bli uttjatat?
Vi kör Real Life - Nytt år, denna veckan. Men så behöver jag också få lite svar på några frågor och köra en kick off med mig själv, om Real Lifens vara eller icke vara.
Men först NYTT ÅR.
Jag ger inga nyårslöften, jag brukar alltid glömma bort att hitta på några. Däremot så brukar jag försöka att hitta på mål och uppgifter åt mig själv mest hela tiden. De flesta av dessa glömmer jag bort också ;) eller misslyckas med. Men jag tröstar mig själv med att om man siktar mot stjärnorna så når man trädtopparna.
Hur har ni det med nyårslöftena?
Ger ni?
Lyckas ni?
Glömmer bort dem?
De viktigaste löftena tror jag, är inte de stora, de näst intill omöjliga att genomföra. Utan de små, de som man lyckas med varje dag och som bildar livet. De löftena måste vara bra, så att själva livet som de formar blir bra på slutändan.Hänger ni med på vad jag vill säja?
Jag har stora mål detta år som att gå ner de sista kilona i "operation fettsaneringen", att få färdigt åtmindstånde en av mina böcker och komma på ett sätt att ge ut den. Att få komma till Sverige nästa vinter och kunna visa julen där för min familj. Att få färdigt Irmas rum så hon kan få flytta in där och få något eget.
Men jag har också små, vardagliga mål som att komma tillrätta med min mamma-roll. Under året som gått så har det mest handlat om bebis-Irma och allt som handlar om bebistiden. Allt är nytt, det händer så mycket, alla måste hitta sin plats i familjen.
Men sakta och säkert så har jag vant mig vid hur livet har blivit nu och VÅGAT lita mer på min och Älsklingens förmåga. Jag har vågat slappna av och släppa taget lite.
Jag har vågat gått ut med tjejerna.
Jag har vågat lämna Irma.
Jag har vågar ta mig tid för mig själv.
Och lite i taget så börjar livet att återgå till någon form av normalt efter ett år fyllt av bebiskaos ;)
DET ska jag fortsätta att jobba på under året. Så att jag kan hitta en Yohanna som jag trivs med. Och så att min familj kan bli den kanonfamilj som jag tror att den har potential för att vara.
Vad har du för mål 2012?
Stora eller små.
Vad önskar du ska hända, vad vet du ska hända, vad ska du se till händer?
* * * * * * * *
Och nu en liten enkät där det viktigaste inte är att du berättar vem det är som svarar. Om du vill går det bra att vara anonym eller hitta på ett namn. Det VIKTIGA är att det kommer fram ärliga svar.
1. Vad tycker du om Real Life-upplägget?
a. Bra, försöker vara med så ofta jag kan.
b. Kul att läsa om andra men vill inte vara med.
c. Urtråkigt
d. Likgiltig
2. Varför är du INTE med om du nu inte är det?
a. Kommer inte på något att skriva.
b. Det passar inte in på min blogg.
c. Vill inte göra reklam för en annan blogg på min blogg.
d. Glömmer bort. / Har inte tid.
e. Annat, nämligen....
3. Behövs det något nytt i upplägget?
a. Nej det är bra som det är.
b. Det håller på att bli uttjatat.
c. Hitta på något nytt!
4. Vad är det som är bra?
5. Vad är det som är dåligt?
6. Tips ;)
Nu kör vi så länge så får vi se vad kickoffen ger för något.
Skriv och berätta på bloggen och skicka in länken i en kommentar till detta inlägg.
På onsdag kväll så gör jag en sammanställning över det som vi vill lyckas med under 2012.
Om de andra REAL LIFarna under året, kan man läsa i kategorin just REAL LIFE. Och uppkomsten, det var ju detta >>>.
Vi hörs!
/Y
Skrivet den: 2012-01-03 Klockan: 00:44:24
Hej Då 2011, del 2
Vi fortsätter väl att titta på vad som rörde sig i huvudet på mig under år 2011 (del 1). Jag vet inte om det är så nyttigt egentligen att gå och grubbla på saker. Men det bryr sig inte mitt huvud om, den bara ploppar tankar som jag inte har en aning om vart de kommer ifrån, titt som tätt.
Det är lite som när man drömmer. Ibland kommer det drömmar som man tänker om att vart i hela friden kom denna dröm ifrån, och vad i 70-singen gjorde den där personen i MIN dröm?
Fast sätter man sig ner och riktigt tänker till så kan man långt där borta skymta en liiiiiiten, liten anknytning till verkligheten. Om än VÄLDIGT långsökt.
Ni vet när allt går åt skogen, det är mitt i natten och man bara känner att nu, nu är jag riktigt ledsen. Och så får man gå in på toa och gråta lite för sig själv för att det ska kännas bättre. Fastän man bara känner sig mer patetisk och ännu mer ledsen. Fast ibland, ibland så hjälper det faktiskt. >>>
Något helt otroligt och helt oförståligt är hur dessa män tänker, eller snarare bristen på tänk.
Eller vad ska man egentligen tro när man hittar gubben i sängen utan lakan?
Lakan, är det VERKLIGEN nödvändigt? >>>
Har ni haft den där känslan av att NU har jag inte riktigt kontroll på vad jag håller på med? Nu är jag nog lite väl tankspridd.
Jag brukade inte vara så. Jag brukade ha stenkoll på mig själv.
Sedan hände något. >>>
Jag funderar och funderar på det här med trafiken på bloggen. Vilken typ av trafik vill man ha? Många som bara tittar förbi och lämnar en siffra i statistiken eller några som verkligen läser vad man har skrivit? >>>
Naturligtvis så har jag funderat mycket på min kropp under året, nu när jag kämpat med min "operation fettsanering". Inte alltid är det hälsosamt att fundera så mycket. Och varför håller jag på och kämpar så?
Är det inte fint att vara mullig? >>>
Kommer ni ihåg den där känslan av att "inte ha någonting att göra"? >>>
Jag blev lite sentimental över mina bröst när Irma inte ville amma mer. Tiden går så fort och vipps är de tonåringar. Fastän man gärna vill komma dit när man är mitt i småbarnstiden och inte får vaken sova eller äta. >>>
Så var jag ju inne på att snacka lite skit om alla de X som jag avverkat under åren. En del har bara gjort så tokiga saker att man bara MÅSTE dokumentera tokerierna. >>>
Och så mina älskade rutiner. Jag erkänner, jag är beroende av mina rutiner. Utan dem så har jag ingen aning om varken när sängarna skall bäddas rent eller när mensen ska komma.
Rutiner är A och O för min överlevnad ;) >>>
När mamma är sjuk, då får hon ligga vid poolen och göra INGENTING.
Kan mammor det?
Jo, kanske.
Men det känns konstigt ;) >>>
En del gånger när jag är ute och går så får jag tankar som definitivt inte borde finnas i huvudet på en när man är ute själv i skummt kvarter.
Tänk om någon överfaller mig nu?
Inte bra alls att tänka så. >>>
Om detta med att vara tonåring. Ibland så får jag ångest över att tiden går så fort och att jag redan är gammal. Men så tänker jag tillbaka på hur det var att vara tonåring och då känner jag mig bara tacksam över min ålder och min.....hmm visdom ;) >>>
Varför blir jag så deppig ibland? >>>
Svärmödrar... >>>
Jag hade ju lovat fler inlägg i detta ämne och det kommer. Det kan ni hoppa upp och sätta er på. Detta ämne är inte ut-tömt.
Det kom en tvåa. >>>
Nu väntar vi på trean ;)
Bebistankarna fortsatte under året och blev liksom lite mer påtagliga.
Ska jag ALDRIG mer få? >>>
Om detta med att ta adjö funderade jag lite extra på när mina föräldrar åkte hem efter sin semester här i höstas. >>> De åkte hem och så blev jag sjuk.
Jag HATAR avsked.
Jag snöade in lite på detta om, om man blir sig själv igen efter att ungarna vuxit upp. Eller om man är en helt annan person då. >>>
Så kom december med lussebullebak, lucia, julpyntning, chokladbegär >>> , shopping shopping shopping, stress&ångest >>> osv. Fortfarande sjuka.
Och resten är ju liksom historia...
Det var Yohannas funderingar under året 2011.
Saknar ni något?
Nu välkomnar vi 2012 med nya tokiga tankevurpor och funderingar.
/Y
Det är lite som när man drömmer. Ibland kommer det drömmar som man tänker om att vart i hela friden kom denna dröm ifrån, och vad i 70-singen gjorde den där personen i MIN dröm?Fast sätter man sig ner och riktigt tänker till så kan man långt där borta skymta en liiiiiiten, liten anknytning till verkligheten. Om än VÄLDIGT långsökt.
Ni vet när allt går åt skogen, det är mitt i natten och man bara känner att nu, nu är jag riktigt ledsen. Och så får man gå in på toa och gråta lite för sig själv för att det ska kännas bättre. Fastän man bara känner sig mer patetisk och ännu mer ledsen. Fast ibland, ibland så hjälper det faktiskt. >>>
Något helt otroligt och helt oförståligt är hur dessa män tänker, eller snarare bristen på tänk.
Eller vad ska man egentligen tro när man hittar gubben i sängen utan lakan?
Lakan, är det VERKLIGEN nödvändigt? >>>
Har ni haft den där känslan av att NU har jag inte riktigt kontroll på vad jag håller på med? Nu är jag nog lite väl tankspridd.
Jag brukade inte vara så. Jag brukade ha stenkoll på mig själv.
Sedan hände något. >>>
Jag funderar och funderar på det här med trafiken på bloggen. Vilken typ av trafik vill man ha? Många som bara tittar förbi och lämnar en siffra i statistiken eller några som verkligen läser vad man har skrivit? >>>
Naturligtvis så har jag funderat mycket på min kropp under året, nu när jag kämpat med min "operation fettsanering". Inte alltid är det hälsosamt att fundera så mycket. Och varför håller jag på och kämpar så?
Är det inte fint att vara mullig? >>>
Kommer ni ihåg den där känslan av att "inte ha någonting att göra"? >>>Jag blev lite sentimental över mina bröst när Irma inte ville amma mer. Tiden går så fort och vipps är de tonåringar. Fastän man gärna vill komma dit när man är mitt i småbarnstiden och inte får vaken sova eller äta. >>>
Så var jag ju inne på att snacka lite skit om alla de X som jag avverkat under åren. En del har bara gjort så tokiga saker att man bara MÅSTE dokumentera tokerierna. >>>
Och så mina älskade rutiner. Jag erkänner, jag är beroende av mina rutiner. Utan dem så har jag ingen aning om varken när sängarna skall bäddas rent eller när mensen ska komma.
Rutiner är A och O för min överlevnad ;) >>>
När mamma är sjuk, då får hon ligga vid poolen och göra INGENTING.
Kan mammor det?
Jo, kanske.
Men det känns konstigt ;) >>>
En del gånger när jag är ute och går så får jag tankar som definitivt inte borde finnas i huvudet på en när man är ute själv i skummt kvarter.
Tänk om någon överfaller mig nu?
Inte bra alls att tänka så. >>>
Om detta med att vara tonåring. Ibland så får jag ångest över att tiden går så fort och att jag redan är gammal. Men så tänker jag tillbaka på hur det var att vara tonåring och då känner jag mig bara tacksam över min ålder och min.....hmm visdom ;) >>>
Varför blir jag så deppig ibland? >>>
Svärmödrar... >>>
Jag hade ju lovat fler inlägg i detta ämne och det kommer. Det kan ni hoppa upp och sätta er på. Detta ämne är inte ut-tömt.
Det kom en tvåa. >>>
Nu väntar vi på trean ;)
Bebistankarna fortsatte under året och blev liksom lite mer påtagliga.
Ska jag ALDRIG mer få? >>>
Om detta med att ta adjö funderade jag lite extra på när mina föräldrar åkte hem efter sin semester här i höstas. >>> De åkte hem och så blev jag sjuk.
Jag HATAR avsked.
Jag snöade in lite på detta om, om man blir sig själv igen efter att ungarna vuxit upp. Eller om man är en helt annan person då. >>>
Så kom december med lussebullebak, lucia, julpyntning, chokladbegär >>> , shopping shopping shopping, stress&ångest >>> osv. Fortfarande sjuka.
Och resten är ju liksom historia...
Det var Yohannas funderingar under året 2011.
Saknar ni något?
Nu välkomnar vi 2012 med nya tokiga tankevurpor och funderingar.
/Y
Skrivet den: 2012-01-02 Klockan: 13:11:31
Den allra första måndagslistan för 2012
2012
Ett helt nytt år, ett oskrivet blad, massa nya förväntningar och förhoppningar.
Eller en helt vanlig dag i en hel radda av dagar?
Faktum är att inget har förändrats, frukost ska fixas, ungar ska göras i ordning, tänder ska borstas, sängar ska bäddas och saker skall plockas i ordning.
Ändå så känns allt lite nytt och spännande på nåt sätt.
Här laddar vi om för den stora finalen på julen, som är på fredag. Egentligen så är det bara ett enda stort paketrace den dagen, men det är ändå det som sätter p för denna högtid och öppnar dörren inför nästa; KARNEVALEN ;)
Ingenting behöver förberedas, förutom paketen då, ingen mat ska lagas, inget hus ska städas. Man bara river upp paketen som De tre vise männen kommit med under natten, på morgonen. Sedan drar man vidare till nästa ställe och river upp paket där. Lunchen intages på resturang och så vidare till nästa ställe. Hem kommer man inte förens sent på kvällen.
Jag/hemmafrun/städerskan/kokerskan gillar upplägget skapt.
Reyes / Kungarna / Trettondagen inleds, på torsdagen, med stor parad genom staden. De tre vise männen kommer med båt till hamnen under dagen och går sedan genom Las Palmas under stor pompa och ståt. Under vilken ungarna får lämna sina önskelistor till dem.
Förra årets parad. >>>
Men nu då, det är ju måndag och det kallar på en måndagslista a´la jennyn.
- Den första punkten är väl så självklar att jag inte ens behöver skriva ut den... Jag är ÖVERlycklig över att jag känner mig friskare. Visserligen så har varken hostan eller det onda i revbenen gett med sig än. Men den sjuka känslan i kroppen har gett med sig och humöret har vänt. Nu måste jag bara ta det lite lugnt så att resten kurerar sig också.
- Julaftonen var skit >>>, men det tog vi igen med en riktigt rungande nyårsfest istället. >>>
- Det är snart dags för paketutdelning igen. Så spännande att få förbereda allt inför De tre vise männens ankomst tillsammans med Alexander.
- Att Älsklingen har åkt och jobbat idag. Ja det är jag ju inte SÅ glad över, men det betyder att han är bättre han också. Eller att han inte har råd med att vara hemma längre. Äh jag tar bort den punkten, det är jag INTE glad över.
- Jag är glad för att solen skiner, att jag är jag, att ungarna inte har bråkat idag, att Älsklingen just kom förbi hemmet för att hämta några papper och jag fick en puss, att lunchen nästan är lagad, att jag kan känna lite lukt igen och mycket mer.
- Över alla fina kommentarer som jag får här på bloggen ;)
- Över Real Life denna veckan vet jag inte så mycket. Funderar på om vi ska köra vidare. Håller ni på att bli uttråkade? Ska vi hitta på något nytt? Är det något som behöver ändras på?
Det var allt för idag förmiddag.
Nu är det dags att borsta tänderna. Sånt får man inte glömma. Inte ungarnas tänder heller.
/Y
Ett helt nytt år, ett oskrivet blad, massa nya förväntningar och förhoppningar.
Eller en helt vanlig dag i en hel radda av dagar?
Faktum är att inget har förändrats, frukost ska fixas, ungar ska göras i ordning, tänder ska borstas, sängar ska bäddas och saker skall plockas i ordning.Ändå så känns allt lite nytt och spännande på nåt sätt.
Här laddar vi om för den stora finalen på julen, som är på fredag. Egentligen så är det bara ett enda stort paketrace den dagen, men det är ändå det som sätter p för denna högtid och öppnar dörren inför nästa; KARNEVALEN ;)
Ingenting behöver förberedas, förutom paketen då, ingen mat ska lagas, inget hus ska städas. Man bara river upp paketen som De tre vise männen kommit med under natten, på morgonen. Sedan drar man vidare till nästa ställe och river upp paket där. Lunchen intages på resturang och så vidare till nästa ställe. Hem kommer man inte förens sent på kvällen.
Jag/hemmafrun/städerskan/kokerskan gillar upplägget skapt.
Reyes / Kungarna / Trettondagen inleds, på torsdagen, med stor parad genom staden. De tre vise männen kommer med båt till hamnen under dagen och går sedan genom Las Palmas under stor pompa och ståt. Under vilken ungarna får lämna sina önskelistor till dem.
Förra årets parad. >>>
Men nu då, det är ju måndag och det kallar på en måndagslista a´la jennyn.
- Den första punkten är väl så självklar att jag inte ens behöver skriva ut den... Jag är ÖVERlycklig över att jag känner mig friskare. Visserligen så har varken hostan eller det onda i revbenen gett med sig än. Men den sjuka känslan i kroppen har gett med sig och humöret har vänt. Nu måste jag bara ta det lite lugnt så att resten kurerar sig också.
- Julaftonen var skit >>>, men det tog vi igen med en riktigt rungande nyårsfest istället. >>>
- Det är snart dags för paketutdelning igen. Så spännande att få förbereda allt inför De tre vise männens ankomst tillsammans med Alexander.
- Att Älsklingen har åkt och jobbat idag. Ja det är jag ju inte SÅ glad över, men det betyder att han är bättre han också. Eller att han inte har råd med att vara hemma längre. Äh jag tar bort den punkten, det är jag INTE glad över.
- Jag är glad för att solen skiner, att jag är jag, att ungarna inte har bråkat idag, att Älsklingen just kom förbi hemmet för att hämta några papper och jag fick en puss, att lunchen nästan är lagad, att jag kan känna lite lukt igen och mycket mer.
- Över alla fina kommentarer som jag får här på bloggen ;)
- Över Real Life denna veckan vet jag inte så mycket. Funderar på om vi ska köra vidare. Håller ni på att bli uttråkade? Ska vi hitta på något nytt? Är det något som behöver ändras på?
Det var allt för idag förmiddag.
Nu är det dags att borsta tänderna. Sånt får man inte glömma. Inte ungarnas tänder heller.
/Y
Skrivet den: 2012-01-02 Klockan: 00:44:04
Hej Då 2011, del 1
Så här den ALLRA första dagen på det nya året sitter jag och tänker på det gamla, det avslutade, år 2011.Tiden går ju så fort, det är svårt att hänga med i svängarna och framför allt är det svårt att riktigt reflektera över vad det är man gör, ser och upplever just då, i nuet.
Det är bra och nyttigt tror jag, att sätta sig ner och tänka tillbaka på vad som hänt och kanske utvärdera lite i sitt egna huvud HUR var det egentligen.
Det är en värstans tur nu, inser jag, att man har fotoalbummet på hårddisken och att man har sin blogg att gå tillbaka och kika i.
För vad är det egentligen som har hänt under år 2011?
Förra året slutade på ett riktigt tråkigt vis med att jag förlorade en väninna. Jag förlorade henne på grund av att vår syn på barnuppfostran och behandling av våra avkommor, skiljer sig SÅ mycket att det skar sig definitivt mellan oss. >>>
Tråkigt men sant.
Jag skäms fortfarande när jag tänker på att jag skickade hem en kompis mitt i natten på nyårsaftonen. Men det gick inte. Allt var kaos.
Och mitt i allt så känndes det så himla rätt.
Man ska inte umgås med folk som tar energi ifrån sig och lämnar dig med dåligt humör. Min tid är för värdefull för det. Jag har inte så mycket tid för att umgås med kompisar, och när jag väl har det ja då vill
jag gå glad ifrån mötena. Inte irriterad som jag blir när jag träffar denna väninnan och son.I mellandagarna så förlorade en nära bekant till familjen sin 20-årige son vid den här tiden. Han bara fick ont i hjärtat och föll ihop.
Att förlora sitt barn MÅSTE vara det svåraste som kan hända en person och detta gör mig så rädd. Att det faktiskt HÄNDER. >>>
Jag kommer ihåg att jag sa till Älsklingen att tänk på alla klappar som ligger hemma hos henne och bara väntar (vår andra julafton på trettondagen). De måste ju ligga där som ett hånflin emot henne. Och att nu kommer julen att fara förstörd för henne för all framtid. Föralltid kommer hon att förknippa denna tid som ska vara så lycklig med det allra hemskaste.
Så skaffade vi ju ny datorn med hjälp av julklappspengar och momsfri dag i affären. >>>
Men varför känns det ALLTID som att man blir lurad när man gör ett klipp.
Eller är det bara jag som känner så?
Skitnöjd med datorn har jag varit detta år i alla fall :)
Detta med fredags-feeling >>> är ju en sak som ständigt fascinerar mig. Hur kan det komma sig att man är på så bra humör jämt på fredagar?Vart kommer den känslan ifrån?
Kan man köpa den på burk för att ta till på söndagskvällar när det INTE känns riktigt lika kul?
Och så funderingarna om att ha sot i själen. >>>
Jag tycker inte om att vara arg, det tar så lång tid för mig att bli glad sedan. Och även om jag blir på bättre humör så finns det alltd lite sot kvar i själen som ligger och skaver.
Denna ständiga rädsla över att tiden springer i väg och det finns så mycket att göra. Det blir aldrig någon tid över för MIG för att göra MINA saker, det som jag VILL göra.
Jag känner mig så rädd för att jag på min dödsbädd ska ligga där och ångra att jag inte gjorde annorlundare. >>>
Bebisfunderingarna har ju gjort sig påminnda lite då och då under året. Det började med att jag fick upp ögonen för den där serien om livet på BB >>>,
Och så det där olycksaliga mailet om att jag beter mig som en martyr. >>> Det satte inga vidare djupa spår i mig, men ibland så kommer det upp igen i mina tankar och jag undrar hur mina läsare verkligen ser på mig.
Den där ständiga kampen i mitt hjärta om, om jag är en BRA mamma eller om jag borde spärras in och ungarna borde få en styvmor som både kan leka med bilar och sjunga och som aldrig skriker åt dem. >>>
Den kampen tror jag aldrig att jag blir av med.
Hur i 70-singen ska man veta vad som är hjärtats röst och vad som är förnuftet? Jag lyckas aldrig lista ut vem som är vem och när det händer tråkiga saker och man måste lyssna på en röst, vems tar man då? >>>
Ibland så får jag så himla konstiga tankar. Tankar som skrämmer mig och ger mig ångest. Precis innan jag ska somna brukar vara ett poppis tillfälle att poppa upp i huvudet på mig, så att jag inte kan somna. Vanligtvis brukar de handla om att det händer barnen något. >>>
Så där ja. Det var en del tankar från första halvåret 2011. NU får vi ta halvtid här och gå och sova på saker.
Återkommer i morgon. Då är det måndag. Fortfarande jullov för ungarna men Älsklingen ska åka och jobba efter en veckas sjukskrivning.
Jag blir ensam med ungarna ;)
/Y
Skrivet den: 2012-01-01 Klockan: 15:19:26
Nyårsafton 2011
Jisses vilket kalas vi hade igår.
Julaftonen kan gå och dra någoting gammalt över sig.
Nu var det precis som det skulle vara. Visst kom gästerna en timme försent, men det gjorde inget för jag hade varit förutseende och utfodrat ungarna tidigare och låtit Irma sova middag sent. ERFARENHET;)
Ungarna var vakna till klockan 01 UTAN att klaga eller gnälla. JAG var vaken till klockan 02. Jag en småbarnsmamma.
När hände det senast?
Irma sov till klockan 10 i morse och Alexander till klockan 11!!!
När hände det senast?
Nu sover Irma IGEN tillsammans med pappa, Alexander spelar dataspel och jag sitter här i morgonrock. Jag började morgonen med en chokladpralin ;)
Det FÅR man göra när det är jullov...
Jag har fått tillbaka lite lukt och lite smak.
Jag har INGEN feber och hade inte heller igår.
Jag är på gott humör och känner att NU har det vänt, nu är vi på väg mot ljusare tider.
VÄLKOMMEN år 2012!
Jag välkomnar dig SÅ.
Mat och dryck
Bus och dans
Lek och trams
Nedräkning och klockslag
Cava, skål och vindruvor
Pussar och Lyckönskningar
Dans och skutt
Nedvarvning och trötthet
Förhoppningar och önskan om ett RIKTIGT bra 2012.
För den inte riktigt insatte kan jag förklara att här i Spanien så äter man 12 vindruvor till tolvslaget, en druva för varje dong på klockan. Det kan vara riktigt svårt att få in alla 12 druvorna i munnen. Om man som jag, tycker om att spotta ut kärnorna, ja då blir det omöjligt.
Ett RIKTIGT gott nytt 2012 till er från mig med förhoppning om att nu KÖR vi så det ryker;)
/Y
Julaftonen kan gå och dra någoting gammalt över sig.
Nu var det precis som det skulle vara. Visst kom gästerna en timme försent, men det gjorde inget för jag hade varit förutseende och utfodrat ungarna tidigare och låtit Irma sova middag sent. ERFARENHET;)
Ungarna var vakna till klockan 01 UTAN att klaga eller gnälla. JAG var vaken till klockan 02. Jag en småbarnsmamma. När hände det senast?
Irma sov till klockan 10 i morse och Alexander till klockan 11!!!
När hände det senast?
Nu sover Irma IGEN tillsammans med pappa, Alexander spelar dataspel och jag sitter här i morgonrock. Jag började morgonen med en chokladpralin ;)
Det FÅR man göra när det är jullov...
Jag har fått tillbaka lite lukt och lite smak.
Jag har INGEN feber och hade inte heller igår.
Jag är på gott humör och känner att NU har det vänt, nu är vi på väg mot ljusare tider.
VÄLKOMMEN år 2012!
Jag välkomnar dig SÅ.
Mat och dryck
Bus och dans
Lek och trams
Nedräkning och klockslag
Cava, skål och vindruvor
Pussar och Lyckönskningar
Dans och skutt
Nedvarvning och trötthet
Förhoppningar och önskan om ett RIKTIGT bra 2012.
För den inte riktigt insatte kan jag förklara att här i Spanien så äter man 12 vindruvor till tolvslaget, en druva för varje dong på klockan. Det kan vara riktigt svårt att få in alla 12 druvorna i munnen. Om man som jag, tycker om att spotta ut kärnorna, ja då blir det omöjligt.
Ett RIKTIGT gott nytt 2012 till er från mig med förhoppning om att nu KÖR vi så det ryker;)
/Y
