God afton!
Nu sitter jag här i hotellfoajen utanför Skavsta flygplats och ska strax gå och lägga mig. I morgon går planet tillbaka till Las Palmas. Ungarna ligger uppe på rummet och sover och jag sitter här tillsammans med alla förväntansfulla semesterresenärer som ska ut på resa.

Jag smittas lite grann av dem semesterfyllda stämningen, men så kommer jag på att min semester redan är slut och att jag ska åka hem nu...
En stor klump i halsen.
Lite ledsen är jag.
En månad gick så fort. Det finns så mycket kvar som jag vill göra. Men men, det får vänta tills nästa år.

Jag är lite, om inte säja MYCKET nervös för hur det ska gå i morgon med Ryan och väskorna. Vi har packat lätt och lämnat alla vinterkläder hemma hos föräldrarna. De kommer vi inte att behöva förens till jul. Det är jag säker på. Så kläderna får komma med föräldrarna när de kommer på besök nästa gång.
Något som jag inte hoppas dröjer allt för länge.

Sverige har återigen visat sig från sin bästa sida och det är med tunga hjärtan vi lämnar denna underbara sommar. Men det ska komma sämre väder igen, har vi hört.
Inte för att jag är skadeglad men som det är nu är det nästan hjärteskärande att lämna dessa ljumma sommarkvällar, grillningar och glassar.

Vi har haft det underbart, kan man lugnt säja.

Ha det så bra, alla ni som får fortsätta njuta. Och vi kommer snart tillbaka.

Pussar i massor och jag hör av mig när vi återigen är på plats på Gran Canaria.

God natt!
/Y

Vilken dag!
Vilket UNDERBART väder.
Vi har njutit hela dagen.
Men vi har också varit på språng hela dagen så nu tänker vi gå och lägga oss. Jag ska försöka att återkomma i morgon med utförligare rapport innan vi åker till flygplatsen.

Ja, vi åker i morgon. Inte till Las Palmas utan till Nyköping. Flyget går tidigt på torsdags morgon. Så för att slippa gå upp mitt i natten så har vi bokat ett hotellrum vid flygplatsen.
Då kommer vi bara att behöva gå upp i ottan.
Det är tillräckligt.

Tack så mycket för alla grattisar för visst är det detta som vi har pysslat med idag.
Det tog typ 5 minuter.
De var det.







Sverige kunde inte ha visat sig från en bättre sida.

Nu en god natt!

/Y

Så här ser det ut i kylskåpet nu.
Vad tror ni händer i morgon?

Vilken UNDERBAR dag det har varit idag.
Sol och varmt.
Precis som det ska vara i sommarsverige på semestern.

Idag har turisterna varit i storstaden Örebro och flanerat.
Men det blir inte samma sak när man inte får köpa något. Dock kom det ÄNDÅ med lite saker hem som ett Nintendospel från andrahandsbutiken. Sånt finns inte hemma hos oss, andra handsbutiker menar jag. Överhuvudtaget så är second hand och loppis något som inte går hem så bra på Gran Canaria.
Jag vet inte varför. Folk föredrar att köpa nytt, eller?

Det årliga besöket på tacos- & pizzabuffén avklarades förståss också.
Hit tog jag med Octavio första gången som han var på besök i Sverige.
Få se.
När kan det ha varit?
5-6 år sedan, eller nåt sånt.
Och han blev förälskad på en gång.



Fast på den tiden så var det fri tillgång till läsken också. Det är det inte nu. Fast den håller samma höga standard som tidigare.
Man betalar 89 :- i dagsläget och får äta så mycket panpizza och tacos du vill. Och det är inte en sån där buffé där de snålhåller på pizzorna. Nej, hela tiden finns det minst 4 olika, färska att välja mellan.



Och vi har mycket erfarenhet av såna bufféer. Pizzabuffeér finns nämligen inte heller i Las Palmas. Så när vi kommer hit så ska det gås på buffé hit och buffé dit.
De flesta är inget att hänga i julgranen. Men denna rekommenderas starkt.
Pizza planeten vid Hjalmarbergmanteatern i Örebro.

Så strosade vi omkring hit och dit och tittade på saker och affärer.
Rean har visst börjat nu.

Vi kom hem sent. Det var bara att stoppa ungarna i säng.
Och 130 kronor i parkeringsavgift.
Fy 70-singen vad allt är dyrt i Sverige nu för tiden ;)

Men kamerafodralet som vi spanat in på Expert slank undan. För affären hann att stänga innan vi bestämt oss. De stänger visst klockan 6 här. Man är inte lite bortskämd med att affärerna ska hålla öppet till klockan 10 på kvällarna. Sånt är bra för shoppingsuget folk som jobbar om dagarna. Mindra bra för butiksbiträdena som får långa arbetsdagar.

En bra dag igen.
Denna vår 3:e sista.

/Y

Ännu en dag har passerat på vår semester här i Sverige. Nu är det bara tre dagar kvar innan vi ska åka tillbaka till Gran Canaria och Las Palmas.
Det känns förståss väldigt sorgligt att allt har gått så fort och att det redan börjar närma sig slutet. Men lite skönt också måste jag säja.

Det kända ordspråket "Borta bra, men hemma bäst" passar så otroligt bra och är SÅ sant. Jag längtar faktiskt lite hem, samtidigt som jag förståss inte vill lämna allt som finns här.

MEN det är väldigt jobbigt att vara på resande fot, inte få sova i sin egna säng, inte ha tillgång till sina saker och att känna att man är på "besök".

Ledsamt är förståss också att hela semestern har gått nu och att det är ett HELT år kvar till nästa gång.
Det är faktiskt en väldigt stor nackdel med att åka hit under hela semestern. Samtidigt som man, när man väl åker så långt, vill stanna så länge som möjligt, är det jobbigt att inte få någon semester på hemmaplan.

Semestern är ju den tid då man vill hinna så mycket. Både "jobba" hemma med saker som man inte har hunnit under året. Men också vara långledig tillsammans med familjen och knyta ann till varandra på ett avslappnat sätt. Något som är väldigt svårt i vardagen när det är så mycket som ska hinnas, passas tider och se till att alla får sina behov tillgodosedda.

Men men...
Nu är det som det är och vädret verkar som att det ska bättra till sig nu på slutet.

Idag fick vi en fin dag med långprommenix i solskenet och en hel förmiddag i trädgården med sol och slapp. Det är så härligt att bara sitta på en filt i trädgården och höra fåglarna kvittra, löven som susar i vinden, kasta lite boccia med barnen, snacka lite strunt, slappa och njuta i största allmänhet.





Men rätt vad det var så tornade mörka moln upp sig på himmlen och det började att regna.
Så på eftermiddagen åkte vi till IKEA.
Ett INTE så ovanligt val en söndag i Sverige när det är dåligt väder. Vi kan väl säja som så att vi var INTE ensamma på möbelvaruhuset denna dagen. Dessutom började deras rea idag och det var en massa jippon där.

Alexander räknade gyllene fotspår i butiken och vann en glass. Kastade ringar utanför och vann en mjukisälg och vi fick oss vår traditionella köttbulledos tillgodosedd.
Vi åkte därifrån utan att ha handlat någonting, så vi kan väl säja att vi var ganska så nöjda med vårt besök. Vi ska ju åka med Ryan hem till Spanien (som jag har berättat). Så shoppa loss har inte varit på frågan nu när överviktskilona är stängeligen förbjudna ;)

En bra dag allt som allt.
Denna vår 4:e sista.
Nu börjar nedräkningen....

/Y

I dag har det regnat och solat om vart annat.

5 minuter spöregn, 5 minuter sol som följdes av 5 minuter spöregn och så lite sol på det.

Efter lunchen så laddade jag och Alexander upp oss med regnkläder och gummistövlar för att gå ut och känna på spöregnet.
Då sken solen.
Efter 1 ½ timme så gick vi in för att fika. Då började det att spöregna.

Grrrrrrrr!

Morgonen grydde med sol och hopp om fint väder.
Vi klädde på oss och gick ut för att plocka blomster tillsammans med en hel bunt andra människor.

Men var fanns alla blommor?
Överblommade?
Jag kommer ihåg från min barndom, att vid denna tidpunkten så var det högsäsong på alla blomster som fanns i uppsjö. Nu var det knappt att vi hittade tillräckligt till en bukett.

Jag fick dock ihop till en bunt kransar för att höja midsommarstämningen. Sånt är ju nästan obligatoriskt. Men med dagens stress så kändes det nästan som överkurs...





Sedan kom finbesöket, min lillasyster Emma, med sambo och tax.
Och som ALLTID, semesterns höjdpunkt: smörgåstårta OCH jordgubbstårta.



 

Sedan kom dagens fiasko.
Vi missade midsommardansen kring stången.

Lunchen och påklädning av ungar tog oförlåtligt lång tid och vi kom 35 minuter sent till Folkets park. Där de på dessa minutrar redan hunnit både resa stången och dansa kring den.

Besvikelsen blev enorm.
JAG hade åkt väldigt långt för att få dansa med mina barn och så missade jag det. Men för att trösta oss så sa vi att om dansen var över på 5 minutrar så kan det inte ha varit mycket att hänga i julgranen...

Jag tog tock en alldeles egen sväng med Alexander. Men det blir inte samma sak när man inte når runt stången.



Nästa år så åker vi till ett annat ställe eller så anmäler jag mig som lek- och sångledare till dansen. Och då SKALL det dansas i minst en timme.
Vem har hört att man drar prästens lilla kråka, så gå vi runt kring en enebärssnår, skära skära havre, jungfru skär, raketen, upp på källarbacken, små grodorna, viljen i veta samt en riktig långdans på bara FEM minutrar?



Vi gick hem och spelade kubb istället. Medans vi väntade på att grillen skulle tändas.
Och då kom ju regnet förståss.



Och så fick jag äntligen min sill och färskpotatis.
Slutet gott, allting gott...



Det var det!

/Y

Vi har firat midsommar här.
Hoppas att ni har haft en underbar dag.
Är ni ute och plockar 7 sorters blommor nu?



Återkommer i morgon med rapport för nu väntar sängen....jäsp.
Irma vaknade 4 i morse och tyckte att det var morgon. ATT hon inte tröttnar ;)

God Natt!

/Y

HJÄLP! Vad trött jag är.
Det tar på krafterna att ha semester. Speciellt när ungarna har beslutat sig för att INTE vilja sova som de borde.
Varför går jag inte och lägger mig?
Jag är en fara för allmänheten. Höll på att somna körandes bil förut och satt och nickade till i en soffa i Bus-landet där vi var tidigare idag.

Det har varit fullt ös hela dagen.
Det utlovade regnet började att forsa ner under natten och fortsatte oupphörligen under frukostintaget. Så de prelliminära planerna att åka till Lek-&Bus-landet i Örebro fastslogs som definitiva.
Direkt efter avslutad morgontoalett så drog vi iväg med morfars bil.
Mormor och morfar fick vara hemma och vila upp sig ;)

Det är ju egentligen skitbra.
Att ha ett sådant ställe att åka till när det häller ner regn utanför.
Ungarna betalar entré.
Föräldrarna går in gratis.
Och så stannar man tills man stupar av trötthet.

Vi hade dessutom tur och det var inte alls många människor där idag. Inga köer. Ingen trängsel. Bara köra på.

Men det som var nytt sedan sist vi var där var att nu var det HELT förbjudet att förtära medhavd mat och dryck därinne.
DET kändes väldigt snålt.
För visst är det bara för att de ska sälja så mycket som möjligt av sina saker.

Förra gången hade vi med oss mellanmål och snackisar. Lunch köpte vi där. Och det kändes bra.
NU såg man ingen som vågade ta upp något eget ur väskan.
Jag kände mig till och med som en kriminell när jag tog fram Irmas specialinköpta burkmat.

Hon äter nämligen JÄTTE-dåligt sedan vi kom hit till Sverige. Bara spansk burkmat duger åt damen.
Men Sempers Ekologiska burkar verkar falla henne på läppen. Så nu har jag köppt på mig ett lass, och hade således en burk med mig.
Inte tänkte jag byta ut den mot en av deras.
Det är ju som att leka rysk rulette.

Vi var kvar och roade oss ända tills Alexander började gråta av trötthet. Då körde vi hem och åt min mammas stuvade spenat med fiskpinnar.

På kvällen vankades gratiskonsert i Pålsboda folketspark.
Det var Stephen Simmons som var på besök på landbygden och jag fick reda på detta via Facebook.
Vad i hela friden skulle man göra utan Facebook?

Oturligt nog så laddades kameran ur under bus-besöket så den fick stanna hemma och ladda upp sig inför morgondagens festligheter. Därför kan jag inte bjuda på något kändisfoto.
Men jag kan berätta att det verkar som om det nästa år kommer visas någon typ av TV-serie där kändisar får i uppdrag att åka ut i landet och leta reda på lokala talanger.
Med dessa talanger ska de sedan bilda en grupp och göra en spelning i en Folkets park för att på det sättet försöka att bevara dessa klenoder, parkerna alltså. Talangerna får hänga på.
Det var så jag fattade det.
Håll utkik. Jag kanske kom med på ett hörn ;)

Tråkigt nog, och som alltid när det gäller små samhällen, så kom det bara några få pers. När man istället skulle ha gått man ur huse för att ta vara på ett sådant tillfälle som gratiskonsert, kändisar i byn, ställa upp för parken och kanske få komma med i TV.
Men sen klagar folk på att det aldrig händer något eller att det aldrig anordnas något...

Vi var där i alla fall.

Nu får jag ta och hoppa i säng för i morgon SKA det vara sol och jag SKA plocka blommor och äta sill.
Så det så.
Och sen får vädret dra dit peppern växer om det inte håller med. Jag har åkit alldeles för långt för att ställa in något på grund av regn.

TREVLIG MIDSOMMAR på er om jag inte hinner skriva något under morgondagen!
Och må solen lysa på era glada huvuden.

/Y

Idag när vi gick upp så sken solen.
Självklart skulle det ut och gås nu när vi är tillbaka i P-boda med vår utstakade morgonrunda. Efter att ha misslyckats totalt med att morgonprommenera i Göteborg så kände jag nu att det var dags att ta tag i´t igen.

Allt så ut och gå.
Och jag hade ju fått löfte av en gammal vän härifrån att vi skulle få låna hennes sulky för att slippa gå och skämmas med säck-kärran, även om Alexander var glad över att få åka i den. >>>
Octavio, eller närmare bestämt hans rygg, var dock mindre förtjust i säck-kärran.

Men när jag kommer förbi och ska låna sulkyn så ligger ägarinnan och sover.
Precis när jag knackar på dörren så slår jag ett öga på klockan, 9:30.
Oj då hinner jag tänka.
Vad fasligt tidigt det var.
Alla kanske inte går upp klockan 6 som vi. (Bägge ungarna har tvär-vägrat sova längre än 7:30 under hela semestern, trots att de brukar sova till 8 hemma i L.P. och det är kl 9 svensk tid.)

Uj vad fasligt pinsamt.
Inte för att hon ligger och sover. Utan för att jag har varit så himla tanklös att jag inte tänkt mig för. Bara för att jag är inne i de jobbiga småbarnsåren med vaknätter och skrikungar så är ju inte alla det.
Det finns folk som kommit förbi det där stadiet och återigen får njuta av, om inte långa, så i alla fall lite längre sovmornar än vad det brukar bli.

Och denna vännen har många fler barn än vad jag har, så hon har nog fått sin beskärda del del av skriknätter.
Jag är otroligt imponerad av alla som har fler barn än jag OCH dessutom arbetar.
Och här kommer jag och plingar på som om det skulle ha varit klockan 12 mitt på dagen.

Hur som helst.
Hon verkade inte förgrymmad och vi fick långa vagnen och fick vår 2-timmars prommenix i skogen.
Jag fick även mig en redig stöt av elstängslet när jag skulle mata en söt häst.
Den hästen kommer nog inte att komma fram mer till mig. För mänskliga kroppar leder uppenbarligen el väldigt bra så stöten gick automatiskt vidare till den hungriga hästen.
Hästar brukar ha bra minne och det small till rejält när jag råkade nudda tråden.
trodde ett ögonblick att ena bröstet hade farit av ;)

Så gick resten av dagen i maklig takt, precis som det ska vara på semestern, och avslutades med ett besök på den lokala Maxi-butiken där jag mötte, inte mindre än TVÅ bekanta från förr och köpte ytterligare nyheter >>> som skall testas.

I morgon, torsdag, verkar det som att man spår regn så då funderar vi på att åka till det lokala Lek&Bus-landet. Jag återkommer om det.

Och så ska det ju planeras midsommar.
Vad har ni för planer?

/Y

Idag tog vi tåget tillbaka till föräldrahemmet. Ungar, packning, cykel och hela konkarongen...
Vi hade tur och fick åka med dubbeldäckaren idag också. Bara att kliva på och parkera barnvagnen i barnvagnsbåset.
Hur bekvämt som helst.
Sedan bara att kliva av och så var man framme.



Enklare kan det inte bli. Eller, jo det kan det visst. För vi såg en snubbe med en sån däringa iPhone som bara visade upp den för konduktören som satte sin maskin mot och "pling" så var biljetten godkänd. Jag var hopplöst "ute" med hemmaprintade tågbiljetter.

Vi är så hemskt borta som man kan bli i dagens teknologi. Ingen bärbar, ingen iPhone och knappt ett kreditkort som man kan handla med på internet.
Konstigt att vi igentligen kan leva som vi gör.
Men den som inget vet....
Är lyckligt ovetande.
Det är bara det att jag inte är så ovetande längre.....

Det blir inget långt inlägg idag för Irma har bestämt sig för att hon vill inte sova idag och har hittills vaknat hundra gånger sedan jag stoppade ner henne i sin säng.
Miljö-ombytet?
Vem vet?
Och det kommer vi aldrig att få reda på heller....varför hon sover så dåligt.
Men faktum är att jag fick stoppa ner henne i min säng och där kan hon ju inte ligga själv. Så jag får skynda dit nu. Via tandborstningen.

God natt!
Återkommer i morgon.

/Y

Här sitter jag och min svägerska Monica som bär skulden, eller ska ha credit, för att jag numera bor i Las Palmas. För det var hon som tog med mig dit på semester och presenterade mig för sin storebror och resten är historia. >>>

Ungarna sover (peppar peppar...) och vi har ju talat så länge om att vi skulle göra detta för att se saken ur ett annat perspektiv, så nu har vi lånat sambons bärbara och sitter i soffan beredda att berätta  omdråpligheter som hänt oss.

I mina inlägg har jag ju berättat om hur jag upplever skillnader mellan att bo här och där och vad det är som irriterar mig och vad som jag tycker är konstigt. Många gånger är det negativa saker som jag tar upp, men inte ALLTID är det så.

Men hur är det egentligen att komma som impulsiv, tempramentsfull spanjorska till återhållsamma, laglydiga Sverige?

Monica, min svägerska, Älsklingens syster och på den tiden det begav sig min dåvarande granne har bott i Sverige i 14 år. Hon flyttade hit året 1997 då hon var 22 år efter att hon träffat sin sambo som var på Gran Canaria för att studera spanska. När hon kom hit för första gången var planen att bara stanna i tre månader.
Men nu så har det alltså gått 14 år.

Folk frågar mig ständigt vart det är bäst att bo, vilket land som är bäst, och det går nog inte att svara på. Det som är bäst för mig är inte det för någon annan. Det någon tycker är viktigt, spelar mindre roll för någon annan.
Jag har funderat mycket på det där och kommit fram till att det man är van vid, det känns ofta bäst och tryggt. Alltså är det bäst för MIG.
Medans någon annan har andra traditioner, andra saker som känns trygga och därmed bäst för denne.

Jag frågar Monica vad som är den största skillnaden, enligt henne, mellan Sverige och Gran Canaria?
Livet är mycket lugnare här. Man åker och jobbar och så åker man hem och är hemma.
Visst kan man ha kompisar och vara social men man är mer begränsad här. Den största orsaken till detta är vädret och årstiderna.

Och jag kommer ihåg att vi har talat om detta förut. I Las Palmas ser man folk överallt på gator, i dörrar och på torg. Man står och talar med varandra, skvallrar och umgås.
Här i Sverige ser man nästan ingen på gatorna.
Vart är allt folk?
Jo man sitter hemma eller i sin trädgård.
Vädret lockar inte till att stå och snacka med grannen om ditt och datt.

-Hur är svenskarna jämfört mot spanjorerna?
Nu ska vi ju inte dra alla över en kam och idioter finns det ju i alla länder men om vi generaliserar lite så kan man säja att om en svensk inte har något att säja så gör den inte det. En spanjor därimot kan snacka om vad som helst med vem som helst.
Tex om man står vid en busshållsplats och det händer något så tittar svensken på och tänker tyst för sig själv. Medans spanjorerna börjar diskutera hejvillt med varandra.

Svenskarna är kända för att vara kalla, tysta och ogästvänliga men när man väl lär känna dem så är de flesta glada, trevliga och gillar att ha kul.

MEN:
Det finns väldigt många oskrivna regler här. Som utlänningar är det väldigt svårt att få grepp om alla dessa.
Tex Att man inte ska skriva upp sig på fler tvättider åt gången, utan bara en i taget. Man kan ju fråga sig vart i lagen det står detta.
Och så är det ingen som kommer och säjer det till dig direkt. Utan man skriver en arg lapp i tvättstugan.
Ingen talar om det för dig utan det är väligt många arga miner här.
Nu har jag lärt mig och talar om det direkt när jag är ny på något ställe:
-Snälla tala om för mig om jag gör något fel, för jag är utlänning.

-Vad är fördelen och nackdelen med att bo i Sverige där gentemot i Las Palmas?
FÖRDELAR
Man har det lättare ekonomiskt sett här. Systemet fungerar bra med bidrag och hjälp. Demokatrin fungerar bra här. Det sk. välfärdssamhället är längre gånget här än i Spanien. Politikerna är ärligare. Arbetarna har en bättre dialog med sina chefer.
Folket har det bättre här.
För utlänningar som kommer hit från de mindra lottade länder måste detta vara paradiset.

NACKDELAR
Vädret.
Klart att kommer man från ett ställe med ständig sol och värme så är det en väldig nackdel att inte kunna gå i flipp-flopp-tofflor året runt.
Årstidskiftningarna är så klart en väldig skillnad. När jag kom till Sverige fösta året så blev jag väldigt hängig och sökte läkarhjälp. När läkaren fick höra varifrån jag kom så sa han att det inte var så konstigt att jag blev hängig. Min kropp var van vid att få mycket sol och bristen på den här gav kroppen en chock.
Ändå har jag inte haft några stora problem att anpassa mig.
Visst är det jobbigt att behöva ta på sig en massa kläder och det är tråkigt att det regnar så mycket, men det stora problemet är ändå ljuset. Man blir så deppig av brist på ljus.

-Finns det saker hemifrån som du saknar?
Om man tänker på mat så är det ju speciella maträtter som man saknar. Men eftersom vi åker tillbaka så ofta så kan man få det behovet tillgodosett.
Jag saknar att gå ut och gå och gå till stranden året runt.
Själklart saknar jag familjen.

-Var det svårt att komma in i samhället och bli accepterad?
Nej det kan jag inte säja. Visst var det svårt i början när jag inte kunde språket. Men jag har inte haft några problem med att komma in i familjen och inte med att få nya vänner.
Jag har inget att klaga på.

-Vad är största förändringen med din flytt?
Att man måste anpassa sig till allt det nya med språket, klimatet och hur folk beteer sig. Det var svårt i början men nu har jag inga problem. I början är ju allt nytt och man är spänd hela tiden. Det gäller ju allt, livet har ju förändrat sig totalt.
Men nu är detta hemma för mig och när jag kommer hem till Las Palmas så är inte det hemma. Saker och ting har förändrats där och är inte som när jag flyttade därifrån.

Jag, Yohanna, kommer också ihåg detta från min första tid på Gran Canaria. Man var spänd hela tiden för man var ny och förstog inte allt. Att gå på fest var inte längre så roligt för jag förstog inte skämten och jag kände inte folket. Det gick inte så bra att roa sig där som hemma. Men det kom ju med tiden. Att lära sig det nya språket löser de flesta problemen.
Dock kommer jag ihåg att jag hade väldigt ont i käkarna av att tala ett nytt språk och använda muskler som man inte använder när man talar svenska.

Som alltid så finns det en massa saker att tala om och vi får säkert anledning att återkomma i frågan. Som vanligt har detta blivit ett väldigt långt inlägg men jag tycket det är jätteintressant att tala om.
Hoppas att ni tycker detsamma.

God natt dags att sova. I morgon tar vi tåget till Hallsberg för att fira midsommar med mina föräldrar.

/Y

Tidigare frågor och svar om min flytt till Las Palmas kan man läsa om här:
Gran Canaria-svar del 4 - om att leva här >>>
Gran Canaria-svar del 3 - om att leva här >>>
Gran Canaria-svar del 2 - om att leva här >>>
Gran Canaria-svar del 1 - om oss >>>
Gran Canaria - uppmaningen >>>

Som jag skrev >>>>
Dagarna rullar på och vi är redan på dag 20 av 30, bara tio kvar i Sverige. 
Vi får göra en snabbgenomgång av dagarna hittills. Annars så kommer jag aldrig komma ikapp dit, där vi är idag.

Men för att vara lite kort:

Dag 12, söndag
Fortfarande kallt men solen skiner i alla fall.



Vi går på fotbollsträning och Octavio börjar nästan gråta av avundsjuka på de små barnen som får spela på gräs ända från de är små. Och allt annat som är ordnat för föräldrar och barn på fotbollsskolan.



Själv så spelade han på grus. Därav de otaliga ärren på hans knän.

Men den stora frågan är:
Om Sverige har så bra förutsättningar för att träna sina små i fotboll. Hur kan det då komma sig att de är så dåliga på fotboll?

Eller rättare sagt:
Varför har de aldrig gått långt eller producerat några höjdar fotbollspelare?


På eftermiddagen njuter vi av solen och värmen som kommit och grillar på baksidan tillsammans med resten av Sverige tror jag...




Jag är en höjdare på att grilla, om jag får säja det själv.
DET har jag lärt mig av min far.

Ett tips är att ställa ostkakeformen direkt på grillgallret när glöden falnat och bara värmen återstår. Lägg på locket. Och när bordet är undanplockat och efterrättstallrikarna är på plats så är ostkakan lagom varm att äta. Superbra och ekonomiskt att inte behöva sätta på ugnen.
Och ostkaka är ju SÅ gott.

/Y

Dagarna rullar på och vi är redan på dag 20 av 30, bara tio kvar i Sverige. Och i morgon åker vi tillbaka till mitt föräldrahem utanför Hallsberg.
Besöket i Göteborg är över för denna gången. Men det gör inget för de kommer och hälsar på oss i Las Palmas i början på juli igen.
Så det blir snart.

Men jag känner att vi får göra en snabbgenomgång av dagarna hittills. Annars så kommer jag aldrig komma ikapp dit, där vi är idag.

Vi har sett så mycket och ändå har vi inte gjort ingenting. Det finns så mycket fint att visa upp och så mycket jag skulle vilja berätta att jag tänkt på.

Men för att vara lite kort:

Dag 11, lördag
Det kalla och regniga vädret fortsätter.
Vi promenerar och slås över hur grönt det är överallt. Det är nästan så att man får ont i ögonen av alla färger som man ser.

På eftermiddagen åker till det lokala shoppingcentrumet Allum som är byggt som en bro över motorvägen.
Jag får dock ingen bra bild på byggnaden.
Allum >>>






På eftermiddagen så skiner det upp och vi kan njuta lite i trädgården. Dock ingen höjdarvärme.



Jag forsätter att hoppas på att värmen ska komma tillbaka...

/Y

För en tid sedan, när jag var hemma hos min faster, under ett av mina Sverigesemestrar, såg jag att hon hade en söt liten madonnastaty i sitt fönster.
Jag blev förälskad i den.
En sådan ville jag också ha.
Och sedan dess har jag letat efter en likadan.

På en av de bloggar som jag läser så såg jag en dag ett fotoreportage >>> från en liten butik i Bollebygd. DÄR, mitt i  bland all inredning stog hon ju.
Min madonna.
Eller en av dem. Inte likadan men väl bra nära. En sådan skulle jag fixa.



Så nu när jag är och hälsar på i Hindås så tog vi vägen förbi butiken när vi skulle och handla. Precis vid torget i Bollebygd så ligger den. Om man står utanför ICA-butiken, med systemet i ryggen, så tittar man snett till vänster, över stora vägen.
DÄR!

Jag fick gå in och in i butiken själv, vilken lyx. För i en sådan affär tar man inte in två 4-6-åringar med mycket spring i benen och pill i fingrarna. Men OJ, när man får gå in själv och titta i lugn o ro så är det svårt att inte komma ut med halva sortimentet.
OM man tycker om stilen.

Jag älskar den där, shabby chica stilen, eller hur det nu stavas. Men det är inte MIN stil. Det är fint att titta på men jag blir så trött på att ha det bara vitt omkring mig.
DOCK hade de ett par underbara porslinskoppar med fat i rosa med fåglar på. Jag bara måste hitta någon att köpa dessa till som present. Nu när jag inte får ta med mig något hem på skit-RYAN-planet.

Jag köpte ÄNTLIGEN madonnan och som tur var, var den inte i sten som jag hade trott utan i dett mycket lättare materialet trä. MEN jag kunde inte motstå att köpa även dessa söta stenar åt min/a prins-essor. Min far kommer att säja något om att släpa sten på planet och han har ju rätt, det är onödigt när det finns så mycket fin sten på kanariestränderna. Men jag får liksom aldrig tid att sätta mig ner och pyssla så här fint.
KÖPT alltså!

Som vanligt så glömde jag kameran så det blev inga foton från den jättefina butiken. Men jag måste ju tillbaka och köpa koppen så då får jag skriva en minnesnotering om att fota butiken.

Nöjd och glad är jag i alla fall.

/Y

Idag är sista dagen för att tävla och därför passar jag på att sticka in med ett litet bidrag jag också.
Hoppas ni blir inspireradee att hänga på. I kväll lägger jag ut en lista på alla bidragen som tävlar och så sätter jag min "sekreterare ;)" på att klippa lotter och dra en vinnare.

Jag plockar en bild ur minnenas galleri och drar mig till minnes hur det var att komma till Gran Canaria på semester första gången.

Det blev bestämt i sista sekunden att jag skulle åka till Kanarieöarna på sommarsemester. Semestern var här och jag hade precis blivit fri från ett jobbigt förhållande.

Som vanligt när man precis brytit upp från att vara två så kände jag mig sådär otroligt ensam och hade ingen att åka ut och resa med.

Då kom min räddande ängel, min bästa vän och granne och erbjöd mig att få föja med henne och hennes sambo och träffa hennes familj i Las Palmas.

Kanarieöarna, kommer jag ihåg att jag tänkte. Det är ju bara blaha blaha för att citera en känd komiker.
Men jag följde med och blev inte besviken. På korta avstånd finns det många fina stränder och vattnet är klarblått och varmt.....på sommaren ;)

Sista kvällen tänkte jag att jag kan ju inte ha varit i Spanien utan att ha fått pussats med en spanjor. Och ni vet ju hur snygg och inteligent man blir efter en flaska vin. Så nu sitter jag här, på semester i Sverige, och mitt hem på andra sidan jordklotet.

Jag fick inte bara pussas med en spanjor utan fick en hel del extra på köpet :)

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Jag tävlar hos
Yohanna i Las
Palmas med det
här bidraget.
Tävla ni också om
en smakpåse med
godbitar från Gran
Canaria.
Tävlar gör ni här >>>

Ikväll drar vi
vinnaren.







Hej svej. Solen skiner idag och vi ska gå till sjön och titta.

Det finns ju många roliga saker i mataffärerna. Så mycket nytt som jag aldrig smakat på eller sett förut. Det måste ju rådas bot på för NYFIKEN är jag. Och mat och godsaker TYCKER jag om.

Först ut är de nya Ballerinakexen som jag hittade i mina föräldrars kakskåp.
De fanns i två smaker och bägge var ju tvugna att testas och utvärderas.

Första tuggan och doppet på chokladkexen gav mig en chock.
UNDERBART!
De smakade verkligen kladdkaka och hade samma konsistens. Utan doppet i mjölken var de inget att hänga i julgranen men ett litet dopp, ja faktiskt i vad som helst, gav dem den riktiga kladdiga smaken. Jag provade att doppa i mjölk, saft och the.
Allt funkade.

De andra kexen, de med vaniljsmak, var dock inga höjdare. De smakade vanliga O´reo-kex och kexen blev inte lika mjuka som chokladkexen.
Konstigt, är de inte samma kex?

Min far sa att att de inte hade blivit några sensationer på marknaden, dessa kex. Men jag är MYCKET nöjd. Dessa blev ett par favoriter på en gång.

Ballerinas kladdkakekex, de med chokladsmak får av mig en 5:a av fem möjliga.

Har ni provat dem?

Vi kom hit i torsdags och dagarna bara rinner förbi.
Börjar få lite stresskänslor i kroppen att jag måste slappna av och njuta.....bra reaktion. Går så bra att slappna av då.

När vi åkte från Hallsberg i torsdags så sken solen och det var varmt. Jag hade packat ner våra finaste sommarkläder och vi hade solsken i blick.

När vi kom fram till Göteborg spöregnade det och var svinkallt. Jag upptäckte att jag gjort en klassisk sverige-sommar-fel och planerat packningen efter rådande väder och inte tänkt på att här växlar vädret otroligt mycket. Det fattades många värmande kläder i packningen.
Men det fick vi lösa på något sätt.

I alla fall.
Tågresan var helt otrolig.
Jag hade sett oss släpandes på barnvagn, resväska, ryggsäck och ungar. Upp och ner för tåg, fälla ihopp vagn, bära upp väskor osv. Men när tåget kom så vidade det sig att vi skulle åka med en dubbeldäckare, en sån har jag aldrig åkt med.
Är de nya?

Det var bara att köra på vagn och väska. Rakt in i kupen kom vi och där fanns ett speciellt ställe för att ställa barnvagnen på, UPPFÄLLD. Irma kunde sussa på där utan att behöva flyttas på och vakna.

Hela vagn 2 var oreserverade platser så ingen kunde komma och mota bort oss när vi väl satt oss ner på ett ledigt ställe.
KANON!

För 500 spänn reste vi, vi 4, till Göteborg på 2,5 timmar och behövde inte slita med packning och barn det endaste.
DET tyckte jag var väldigt prisvärt.



Alexander fick till och med sitta på konduktörsstolen och kika ut på spåret, om än i fel riktning. När vi var ute och utforskade tåget han och jag, så stötte vi på den jättetrevliga tågvärdinnan som bjöd in honom att kika.
Allt gick JÄTTEBRA!

Dock hörde jag en yngling som var jätteförbannad på att det inte fanns plats för hans ryggsäck och att det var för mycket oanvänt utrymme in ingången på kupén osv osv.
Jag vet inte vad han var van vid. Allt var jättebra. Det fanns speciella bagagehyllor för bagaget. Det var inte fullt med folk utan alla fick plats. Det var ju inte tågets fel att han hade en ryggsäck som var tung att släpa på.
Ibland tror jag bara att folk klagar bara för att klaga....
JAG/VI var jättenöjda.

Men när vi kom fram så spöregnade det alltså. Så shoppingen på stan blev inställd och vi gick istället och satte oss på Mc:D och åt och tittade på folk.
Så gick vi en sväng i Nordstan och sedan på tågstationen tills vi blev hämtade och kom hem till Göteborgsfamiljen.

Kärt återseénde och visning av allt nytt som skett. Bäddning av sängar, uppackning av väskor, badning av ungar och så bums i säng.



Det var torsdagen det, den 9 juni.....dag 9 i Sverige.

Från sol i Hallsberg till regn i Göteborg.
Hur ska sommarvädret bli igentligen?
Resten av juni blir det.....kallt?

/Y

Hej!
Här sitter jag.
Mitt på dagen.
Innomhus.
När solen skiner.
Aldrig har jag väl önskat mig en bärbar så mycket som nu. När vi är på resa och jag inte kan sitta vid MIN dator hemma.

Tiden går så fort.
Det är så mycket jag vill hinna. Vara ute och njuta av solen. Prata med vuxna. Skratta, se på TV och leka med barnen.

MEN, jag vill också sitta här och skriva av mig alla intryck och tankar. Det som samlas i mitt huvud. Bearbeta och berätta om vad som slår mig. Vad jag njuter av. Allt som jag ser och blir glad över. Sånt som jag kanske inte ser så possitivt på.
Det är som terapi för mig.

Jag är mycket ledsen för er skull. Men jag har kommit på att jag nog inte skriver för er. Vilket jag OCKSÅ gör. Men inte SÅ mycket som jag trodde.
Nu när jag inte kunnat sitta här framför bloggen, så märker jag ett tomrum innom mig, och huvudet fylls av tankar som jag inte kan gå vidare ifrån för att jag inte fått skriva av mig dem.
Huvudet börjar bli fullt av intryck som jag vill visa.

Jag är också orolig över att jag kommer att glömma bort allt fint som jag ser och som vi gör om jag inte får det på pränt.
Tänk om huvudet blir så fullt att det inte finns plats för mer utan allt nytt som jag tänker går direkt i papperskorgen utan att sparas.
ELLER om det börjas att radera gamla minnen i min hjärna för att de nya ska få plats.
Vad tror ni?
Har man obegränsat utrymme i hjärnan, för minnen, bilder och intryck?

Ja tiden springer i väg nu på semestern och jag ska skriva ifatt och visa allt roligt vi har gjort. Eller roligt och roligt, det är väl ingen höjdarfilm som utspelar sig här. Men det är tillräckligt för oss och vi njuter i stora lass. Allt från skolavslutning i spöregn till sommargrillning på altanen (som det verkar bli i eftermiddag) nu när solen tittat fram igen.

En annan sak som jag har på önskelistan är en intevjuv med min svägerska, som vi är hos just nu. Älsklingens syster som har bott här i Sverige i FJORTON år.
Hur ser hon på att bo i Sverige jämfört med att bo i Las Palmas?
Många frågar mig vad som är skillnaden att bo i Las Palmas mot att bo i Sverige. Men det är minst lika intressant att se de ur andra synvinkel också.
Därför planerar jag en liten "tet a tet" (förtrolig samtalsstund tror jag att det var jag ville få fram men inte vet hur det skrivs) med henne här.

Ni kan också skicka in frågor om det är något ni undrar över. Så återkommer vi när ungarna somnat och vi kanske får låna hennes gubbes bärbara.......lyckost där som har ;)

På återhörande och GLÖM INTE att tävla >>>>> 4 dagar kvar.

/Y

Jag är här.
I Göteborg och på internet.
Jag ville bara tala om det.

Det har bara blivit som jag trodde. Ingen tid för att sitta ner och skriva och pyssla med bilder. Inte förens på kvällskvisten då ungarna gått och lagt sig.
Då kan jag sitta här.

Men datorn står i samma rum som Irma sover i, så det är mörkt och inger inte så stor lust att sitta och knappa här och riskera att väcka henne.
Ja, jag vet att jag är sjåpig men.....aj där vaknade hon. Jag får försöka ta lite tid i morgon bitti.

/Y

Ja då så. Nu åker vi till Göteborg.
Naturligtvis har de internet där också men när man kommer ihop sig med den halvspanska familjen där så vet man aldrig hur det blir med stillasittandet. Det är kaos mest hela tiden. Och nu är det ett barn TILL som tjoar och tjimmar.

Vi får se hur jag kommer att komma till, till datorn.
Men kommer tillbaka gör jag....

Idag shoppas vi och sightseingar i Gbg. Får se om jag hittar efter alla dessa år borta.

Vi höres. Nu går tåget, TUT TUT :)

/Y

Hej hopp!
Tänk att det redan har gått en vecka av vår semester. I hela 8 dagar har vi varit här och det känns som ingenting. Här går det undan vill jag säja. Nej vi måste se till att ha lite tråkigt tror jag. För då säjer de att tiden går långsammare.
Är det sant?

Här ser ni föresten resultatet av slingorna i natt.
Det blev bra.
Blev en lite roligare frisyr. Men tror dock att det behövs några mörka också för att spaxa till det ännu lite mera.
Och ärligt talat så behövs det nog klippas till också.
Jag är INTE alls nöjd......men nog om det.

Idag på morgonen så beställde vi tågbiljetter till Göteborgsresan. Tänk vad smidigt det är, beställa, betala och skriva ut. Allt hemma vi datorn.
Och så bara ut och åka.

Först när jag sökte på resor så fick jag upp resor där det skulle ha kostat runt 1000 spänn, enkel. Jag fick hjälrtat i halsgropen. Kunde det vara möjligt?
Ja med SJ vet man ju aldrig. De kanske ha chockhöjt priserna på sistonde.

Men så letade jag lite fram och tillbaka bland de olika avgångarna och hittade resor för 500 till Göteborg och 300 hem igen. Alltså alla vi 4, tur och retur till Göteborg = 800 kronor. Det var helt överkomligt tycker jag.
Så nu är det klart.
Vi åker i morgon lunch och kommer tillbaka igen om en vecka.

Resten av dagen ägnade vi åt shopping på det närbelägna shoppingcentumet, Marieberg.
Där har det hänt saker, de sista åren. Från att bara vara ett pyttecenter har de nu byggt ut åt alla håll och kanter så man inte lyckas gå över det på en dag.
Jättefint.

Hissar överallt.
Toaletter och skötrum överallt.
Många restauranger och roliga butiker.
Och det BÄSTA av allt. I mitten finns det en stor lekyta för barnen med leksaker, TV och spel.
Perfekt.

Jag råkade gå in på Lindex och kikade på barnkläder.
Kunde nästan ha köpt hela butiken.
Hjälp vad mycket fint. Synd bara att ungarna inte behöver något nytt. Och ännu tråkigare att vi ska åka med Ryan air hem och absolut INTE får ha någon övervikt i bagaget.

Det enda som blev shoppat på hela dagen var en ny solhatt till Irma MED knytband, en kortläsare på USB så jag kan ladda över bilderna från MIN kamera och en Nintendospel till Alexander som var på REA och bara kostade 50 kronor. Vi får se om det är något kul.

Det var den dagen det.
I morgon kommer det en ny.
Nu en god natt och på återhörande.

/Y

PS Har bestämt att tävlingen kommer att avslutas när jag kommer tillbaka från Göteborg, den 16 juni. Passa på att tävla nu då. För när jag kommer tillbaka så drar jag lott och skickat smakpåsen. DS

Här sitter jag och ser jättefin ut i håret, det bjuder jag på.
Man kan inte ligga på topp hela tiden....
Och detta är ju själv-förvållat.
Skall försöka fixa till lite slingor i håret och mamma har hjälpt mig med att fiska ut slingorna med en virknål. Men fy 17 vad ont det gör.
Varning för självplågeri.
Men vad gör man inte för att se lite tjusig ut.
Blir det bra gör jag mörka också ;)

Uj vilket o-väder det kom förut.
Det blixtrade och dundrade så till och med jag, som är van och tycker om oväder, tyckte att det var det värsta jag hört. Jag tror till och med att det slog ner här i närheten. För det small till så in i 17 en gång och kort därefter så körde sirenerna förbi.

Alexander har ju aldrig sett något sånt här och det var precis i läggningen som han sprang ut på balkongen för att titta. Sedan blev det svårt att sova kan jag lova.
Irma hade ögon stora som tefat i skallen.
Kanske inte var så smart att visa ungarna detta innan de skulle sova. Fast å andra sidan var det ganska svårt att undgå att märka av det, när hela huset skakade och blinkade. Ha ha till och med Octavio som är stora karlen såg lite skakis ut och tyckte att det var nog.

Jag fick härliga ryspipplor på armarna. Visst var det fint.
Men gu så svårt att fånga på bild.
Var det någon som inte var proffs som lyckades fånga nån blixt på bild?

Tidigare idag var vi i Kumla och gick på Sveas innan det var dags att hoppa upp i tandläkarstolen. Och jag glömde kameran hemma så det blev INGA bilder på de smaskiga bakelserna som vi mulade i oss på cafét.

Som vanligt så slås jag hela tiden av hur välplanerat allt är här hemma och hur lätt allting går när man ska göra saker här.
Är ni medvetna om det?

tex:
På cafét var det rullramp i ingången.
En lekhörna för barnen så mammorna får fika i lugn och ro.
Massvis med barnstolar.
En stor toalett så man kommer in med barnvagn och med skötbord att byta på.

Hos tandläkaren var det tryck-knappar på ALLA dörrarna så att man kan öppna dörren och manövrera barnvagnen alldeles själv ( ja jag vet att det är för rullstolar, men fungerar alldeles utmärkt för mammor också).
I väntrummet ytterligare en lekhörna med massa leksaker.
Tandhyginisten hade till och med en spegel på lampan så att man kunde titta sig själv i munnen och se vad som gjordes.
Och dessa röntgenbilder. Vad smidigt det går nu för tiden....

Och det BÄSTA av allt. INGA hål i tänderna utan det såg till och med MYCKET bra ut. Trots att jag inte kommit ihåg att borsta tänderna ibland sedan Irma fötts.
Oförlåtligt och snuskigt, jag VET.
Men ibland har det liksom varit FÖR mycket och dagen har gått utan att jag kommit ihåg det.
Det hade tydligen gått bra ändå.

När vi kom ut från tandläkaren så visade biltermometern på 30 grader!!!!
I Sverige?

Vi åkte vidare för att leta hyrbil inför Göteborgsbesöket på torsdag. Det andra logistikproblemet spökar även här. Har man två barn och ska åka och hälsa på en familj så får man INTE plats i EN bil, hur mycket eller få barn de ändå har. Man har blivit för många.

Så vi letade och jämförde och detta med hyrbilsdjungeln är en svår nöt att knäcka. Man måste hålla tungan rätt i munnen och det är inte så säkert ändå att det blir så bra.
Först så kostar bilen en dygshyra.
Sedan ingår det eller INTE mil i det. Annars så kostar varje mil en avgift.
Så kostar bensinen.
Och så är det en självrisksförsäkring per dygn ovanpå allt detta, PER dygn.

Vi landade på runt 3000  för en liten bil, hur vi än vred och vände på kakan.

Till slut fick vi reda på att vi inte behövde hyra någon. För göteborgsfamiljen hade skakat fram en extra bil ett par dagar. Så nu tar vi tåget istället.
Kära gamla pålitliga SJ...

Sådär ja.
Det var vår tisdag det. Och ingen runda blev det idag heller. Fastän att en gammal vän från förr hört av sig och erbjudit sin vagn till låns åt oss.
Den tar vi en annan dag.
För man får inte låta döfläsket vila för länge. Då biter det sig fast ;)

Nu en god natt och slingorna visar jag i morgon. Men det verkar som att jag kanske fegat lite med antalet....

/Y

Igår kväll när jag skulle sätta mig vid datorn så fick jag feber och gick och lade mig istället. Det var inte läge för att pressa sig. Och gå och lägga sig tidigt med barnen FÅR man göra på semestern.
Då finns inga måsten.
Vem vet vad som hände.
Inget allvarligt i alla fall. Inget som inte botades med lite sömn och en Alvedon.

Idag (igår då, måndag) när vi kom upp och gick ut på balkongen så var det betydligt varmare och himlen var klarblå precis som alla andra dagar vi varit här. Riktigt sommarväder precis som det ska vara.
Jag börjar känna mig som en riktig svensk nu när jag skriver och pratar så mycket om vädret. Vädret i Sverige är viktiga saker. Speciellt på sommaren...

Efter den vanliga rundan, med packkärra, och även fel trosor för stegmätaren visade tokigt igen, så beslutade vi oss för att åka och bada. Det var ju så fint väder och man måste passa på.
Visst var det Sveriges nationaldag och visst hade det varit roligt att åka iväg på någon firning. Men jag är inte uppvuxen med det. När jag var liten så var nationaldagen ingen helgdag utan en helt vanlig dag. Därför har jag inga traditioner för den dagen.

Visserligen kunde jag vara den som sartade en tradition i min familj. Men vi gjorde något annat typiskt sommarsvenskt istället, nämligen att åka och bada vid en sjö med pinickorg.
Hade jag sett något lockande i tidningen om något kul firande så kanske jag hade nappat på det.
Men nu blev det så här istället.
Och det blev bra.

Picnickorg och bad, alltså.
Pappa fick åka på sin motorcykel för han fick inte plats i bilen. Ett annat logistikproblem nu när vi har två ungar. Bilen räcker inte till. Och att hyra en minibuss kostar 15.000 för en månad. Inte värt pengarna om man nu inte ska använda bussen varenda dag och det gör vi ju inte.
Och pappa var säkert lika glad för att få åka på motorcykeln. Då fick han ju lufta den och en anledning att få åka omkring och vara cool.

Alexander blev så imponerad av att morfar hade en motorcykel och att han fick åka med när den kördes in och ut på garageuppfarten.
Efteråt tjatade han om att han ville bli vuxen NU så han skulle få köra motorcykel.

En helt UNDEBAR dag igen alltså, promenix, bad och picnic i solen. Faktiskt börjar jag få liiiite bonnbränna nu. Typiskt svenskt fenomen det också...


Badviken vid Sottern. Den närmsta badplatsen hos oss. Inte den trevligaste badplatsen men om man åker motorcykel är man lite begränsad av allt rullgrus som finns på vägarna.

Idag (tisdag) ska jag till tandhyginisten så morgonrundan har blivit förflyttad till eftermiddagen. Att gå till tandhyginisten är något jag brukar passa på med när jag kommer till Sverige. Jag tycker bättre om att gå här av någon anledning.

Jag återkommer, för nu ska vi till Kumla och fika på Sveas. Får ta med mig tandborsten så jag är presentabel inför tandläkarbesöket efteråt.

Återkommer.

/Y

Idag när jag gick ut på balkongen på morgonen så var det riktigt kyligt i luften. Det HADE blivit ett väderomslag under natten.
Men skam den som ger sig, det skulle ut och gås. Man fick bara ta på sig långärmat och långbyxat så gick det bra.
Och lösningen på vagnproblemet >>>, det blev pappas gamla packkärra som fick ställa upp.
Nöden har ingen lag.
Men tur att vi mestadels gick inne i skogen, för det kändes lite skämmigt.
Men det funkade.
För idag...



Vi gav oss av direkt efter frukosten, vi familjen Medina Ode. Morföräldrarna fick vara hemma och vila upp sig. Efter en JÄTTEjobbig natt där Irma vaknat varenda timme och gallskrikit av ilska och väckt hela huset var hela klanen riktigt möra i kroppen.
Jag fattar att det är jobbigt att ha oss på besök.
JAG blir ju riktigt trött på oss och jag är ändå van.

Så vi gav oss iväg själva och skulle ta den LÅNGA turen, för jag var spänd på hur många steg den skulle vara på. Det blev outrättat ärende. För när vi kom hem så hade stegräknaren räknat så galet så det var alldeles uppåt väggarna.
Det beror på vilka trosor man har på sig har jag märkt. Inte alla trosor är gjorda för att ha en stegräknare fastmonterad i sig.
Vi får gå turen en annan dag igen och pröva.
Den tog i alla fall nästan 2 timmar och vi hade det underbart efter vägen.

När vi kom hem var det den obligatoriska fikan och så lunch. Därefter åkte jag och min mor iväg på en av resans höjdpunkter. Storhandling på Maxi. Det är JÄTTEROLIGT att åka och handla och se utbudet som finns här. Alla nya nyheter som kommit.
För det finns så mycket här.
Så många smaker.
Så många olika produkter.
Det måste vara jätteroligt att laga mat här...
Jag ska visa några av mina favoriter här när jag kommer till.

TVÅ timmar förflöt som ingenting. Och då hade jag inte hunnit att utforska varenda hylla och inte vänt och vridigt på vartenda paket. Men vi kom hem med många välfylda matkassar med många spännande påsar att smaka på.
Ett måste är de nya smakerna på chipsen som kommer vartenda år. Man skulle kunna tro att Älsklingen är redigt trött på chips (han jobbar ju med chips hemma i Las Palmas). Men han är nyfiken på att prova på nya smaker som inte finns hemma.
I år var det den nya smaken Wild wild west Barbecue, eller något sånt. Jag får återkomma med omdöme för påsen står oöppnad i skåpet.....än så länge ;)

Dagen avslutades med en klassiker (för fredagar), nämligen tacos. Som kulturkrockades härligt med en upphittad julmust.

Nu ska jag gå och knoppa för jag är verkligen DÖD.
Irma slår verkligen sina rekord nu och vi har vänt och vridigt på varenda möjlighet och orsak till att hon vaknar som hon gör. Och varför just nu. När det gick så bra i början på besöket.
Naturligtvis har vi inget svar för Irma kan inte tala om vad det är som är fel. Om hon kunde det så skulle jag bli mycket lugnare.

Jag går och lägger mig i alla fall, med stora förhoppningar om att det inte ska bli så hemskt som i natt. Men det verkar inte lovande. Hon har sovit i 2 timmar just nu och hunnit att vakna två gånger redan.

Hoppas, hoppas, hoppas, för nu tar jag natt.

God natt och vi höres i morgon!

/Y

Lördag:
Vi hörde på nyheterna att det skulle vara fint väder även idag och så var även fallet när vi gick upp. Men att det skulle komma kyligare väder på söndag och även lite regn någon dag senare.

Så när solen sken från en klarblå himmel så passade vi på att njuta: morgonrundan. Som fick sin lösning tillfälligt idag. Alexander hade feber, för lite för att oroa sig men förmycket för att släpa iväg honom på en långprommenad. Så Älsklingen fick vara hemma och se på Disneydags med Alexander. Och vi andra tog rundan som vanligt. Irma snusade och sov i vagnen efter ett tag.

Vi har haft ett par jobbiga nätter sedan vi kom hit och jag vet inte varför. Irma sover dåligt igen. Hon vaknar på nätterna och är jätteledsen. Eller inte ledsen, mer asförbannad för att jag inte tar upp henne ur sängen. Skriker och är arg. Så klart så väcker hon Alexander som sover i vår säng i samma rum.

Efter flera uppvaknade så blir ju såklart Alexander klarvaken med. Och jag vet inte vad som är felet. Jag försöker med metoden >>> men den fungerar inte så bra här. Tillslut i natt så gav jag henne paracetamol och då kom hon till ro. Kanske att hon hade ont någonstans....jag vet inte.

Men Alexander kissade i sängen klockan 4 och klockan 5 så började solen skina in genom fönstrena och det var dagsljust. Jag har verkligen vant mig av med dessa ljusa nätter. Tycker att det är jättesvårt.
I natt ska jag hänga upp något mörkt i fönstrena så får vi se om det hjälper.
Och klockan 6 var det en asjobbig fluga i rummet som bara bråkade.
Jääääsp....

Ett annat problem som vi har med Irma just nu är att hon inte vill äta svensk barnmat, hon vägrar.
Jag hade med mitt ett par av mina burkar på resan och två tills vi kom fram, men de räcker ju inte i evighet.
Vad ska man göra?
Jag har provat att mixa barnamaten till mos, inte!
Jag har provat att lägga till potatis i maten och mixa så att det ska bli riktigt mjukt och smaklöst som hennes burkmat, inte!
Jag har provat att blanda maten med banan och det gick bättre.

 För jag har väl berättat att Irma vägrar äta hemmagjord mat? Hon vill bara ha burkmat. Och nu alltså bara spansk burkmat som smakar INGENTING eller mjöl.
Och hur ska det gå när morgongröten tar slut?
Eller nattvällingen?
Tänk om hon inte vill ha svensk gröt eller välling.....

Med Alexander har det ALDRIG (peppar peppar) varit något problem med att resa. Han har anpassat sig till det mesta. Men Irma är HELT annorlunda.
Idag provade jag dock att göra ett hemmagjort recept som jag vet HAR gått hem tidigare; potatis, squash och kokt skinka. Och det gick bra idag. Annars så har jag varit fullt beredd på att få blanda all mat med banan.
Har ni haft några problem med att resa?

Dagen avslutades md att vi packade picnickorgen och åkte bort till närmaste sjö där min lilla lillasyster var ledare på ett scoutläget nu i helgen. Jag var också scout i mina unga dagar och har varit på just detta läget varje år i många år. Men på något sätt så kom jag bort ifrån det.
Sorgligt för det är ett härligt liv och det var kul att träffa alla gamla kändisar igen.
Tänk vad åren går....



Nu ska jag gå och lägga mig och utanför fönstret ser jag att det börjat att blåsa ordentligt. Det är väl det sämre vädret som kommer.
Hå hå ja ja det ska man väl också uppleva antar jag.

Nu hoppas jag på en bättre natt än den förra, men det har inte börjat bra....

God natt!
/Y

Vilket väder det var igår, UNDERBART!
Vi kom ut och skulle gå morgonrundan och det var strålande sol och jättevarmt i luften. Älsklingen var så imponerad att jag tror att han sa till mig, minst 100 gånger under dagens lopp; vilket väder, helt otroligt, hur kan det vara möjligt.
Ha ha ha, han är söt. Det är inte alltid regnigt och kallt i Sverige.



Ja, jag har semester och jag har bestämt att jag även ska få matnjuta på semestern med allt vad det innebär: fika, kaffebröd, grillningar, TV-mys, nytt godis som måste provas, glass osv. Utan att ha dåligt samvete för det. Jag väger mig när jag kommer hem och det som har blivit har blivit.
Men en sak som jag fortsätter med och som mina föräldrar tycker om att hänga med på är mina "fett-brännar-turer" som, nu när vi har "all tid i världen", har utökats i både längd och utbud. Med den som start på dagen så blir frossarkalaset senare på dagen inte ett så tungt bakslag för vågen.

Vi har en invand rutt ut i skogen med underbar utsikt och upplevelse. Den kör vi varje år och så även i år. Direkt på morgonen, efter frukosten, på med kläder och ut och gå.
Denna underbara dag i strålande solsken och riktig sommar.
Dock hade vi ett logistikproblem i år.
Ungarna.

TVÅ ungar och EN vagn. Visserligen är Alexander så gammal så han kan gå själv. Men när vi ska gå så långt så blir det lite för mycket för honom. Dessutom om han ska gå själv så kommer rundan att ta fem timmar istället för vad den brukar ta. Det finns ju så mycket spännande efter vägen som måste utforskas.

Denna första dagen så körde vi på Irma i bärselen och Alexander i vagnen. Men Irma är ingen liten lättviktare längre utan jag fick ont i axlar och rygg efter halva vägen och så fick Alexander gå. Senare så fick Octavio ta honom på axlarna medans Irma snusade och sov i vagnen.
Lösning måste hittas.
Köpa ytterligare en vagn känns inte så bra.

Det var så underbart att komma ut i sommar-sverige-naturen och bara lukta och titta på allt. Att insupa allt detta som jag gått och längtat efter så länge.
Jag försökte mig verkligen på detta som jag är så OTROLIGT dålig på: mindfullnes, att vara i nuet. Jag är speciallist på att gå genom livet och hela tiden tänka på vad det är jag ska göra härnäst. Vilket gör att jag missar detta nuet och allt fint som är NU och HÄR.

Jag är bra ledsen över att jag inte kan visa alla fina bilder som jag tog med kameran. Detta med sladden måste lösas. Tror att jag ska åka till Old Johnsson, som Octavio säjer (Claes Ohlsson), på måndag och se om de inte har någon lösning på problemet.

I alla fall: 10.700 steg bara på morgonrundan.
Sedan gick vi hem och fikade i trädgården.
Och så var vi hela dagen i trädgården.
Vad lyckliga alla som har trädgård måste vara. Det är verkligen en ynest att kunna ha en sådan och TÄNK om det var så här underbart väder hela tiden...

Alexander var överlycklig över vår gamla lekstuga, över mormors prydnadsstenar i rabatten och den gamla trehjulingen som han var alldeles för stor för.
Irma var överlycklig över att bara ligga på en filt i gräset och provsmaka den gröna delikatessen lite då och då.
Vi åt lunch i trädgården, hederlig falukorv med makaroner (och lite grönsakssås naturligtvis, lite nyttig måste man vara) och på eftermiddagen åkte jag, Octavio och Alexander till Skattemyndigheten och lämnade in orginalhandlingarna till giftemålet.
Vi skulle få svar på tisdag...

Hallsbergsbesöket avrundades med en italiens glass på stortorget tillsammans med många andra glassugna. Vi tog jordgubb, melon, mango och cookies.
Bara ett tips.

Sedan gjorde vi något, som jag sedan läste på Facebook, att vareviga svensk hade gjort: GRILLA.
Grillade ni i fredags?
Jag visste väl det....

Underbar dag och fortsätter det så här så vill min familj inte åka tillbaka till Las Palmas igen.

Javisst!
Vi är framme.
Vi igår på eftermiddagen. Men med allt som ska ordnas, sömnen som ligger på efterkälken och alla förändringar som gör barnen (och föräldrar OCH morföräldrar) nervösa så kom jag inte till skott igår med att skriva ett par rader.

Men nu så.
Problemet just nu är att jag glömde sladden till kameran hemma i LP och pappas sladd till sin kamera passar inte till min. Så jag kan inte visa bilder från vår resa.
ÄN!
Jag ska naturligtvis lösa detta. För det måste ju finnas någon lösning...
Man kan väl köpa lössladdar till kameror?
Så tills vidare får ni hålla till godo med en bild från webkameran.

Resan ja...
Att resa med barn är inte samma sak som att resa själv. Och att resa med TVÅ barn är definitivt inte samma sak som att resa med ett.
När vi reste med Alexander, när han var bebis så tyckte vi att vi hade händerna fulla....så nu kan ni förstå hur det var.

Vi hade jättefin utsikt från planet och det fanns jättemånga fina fototillfällen, men jag ska ärligt säja att jag kunde inte få fram kameran. Jag HADE händerna fulla. Jag satt och njöt av dem (tillfällena) i stället och försökte att memorera dem inne i mitt huvud.

Vi åkte från Las Palmas, hemmifrån lägenheten, klockan 12 på onsdagen.
Redan när vi kom fram till flygplatsen så var vi försenade tills jag kom på att vi inte skulle flyga charter utan inrikes till Barcelona. Vilket betydde att vi inte behövde vara på flygplatsen två timmar innan utan bara en.
Vipps så var vi ute i god tid.

I TRE sekunder för sedan lade vi märke till att vårt plan var en hel timme försenat. Raskt var det bråttom igen för vi skulle ju byta flyg i Barcelona och hade där en timme för av- och påstigning. När vi nu var en timme försenade så hade vi helt plötsligt ingenting att byta på.

Men mannen i incheckningsdisken sa att det var 30 personer från LasPalmas-flyget som skulle byta till Stockholmsflyget i Barcelona och att därför så var det mycket troligt att Stockholmsflyget skulle vänta in oss.
Då blev vi lite lugnare.

Så lugna att vi gick och tog en kaffe på Starbucks som, så vitt jag vet, är nyöppnat på flygplatsen i Las Palmas. Över huvud taget så tycker jag att det hade hänt mycket på flygplatsen sedan jag var där sist för två år sedan. Många nya ställen och flygplatsen verkar jättestor nu.

Planet avgick från Gran Canaria ca klockan 15.
Vi var framme i Barcelona klockan 19:45 (en timme tillagd pga av tidszon).
Böt och var uppe i luften på väg mot Stockholm klockan 20.
Framme i Stockholm och fått väskorna klockan 24.

Då var det tänkt att vi skulle växla pengar och ta Arlanda Express till Centralstationen. För det första så var INGENTING öppet på Arlanda mitt i natten. Jag hade en bild av Arlanda som stor flygplats och jag hade sagt till Octavio att där är allt öppet 24 timmar om dygnet.
Så FEL jag hade.
Och så liten flygplatsen kändes när vi snurrade omkring där för att leta.

För det andra så kostade det 250 spänn för EN vuxen att åka ENKEL väg till centrum.
Det betalat jag bara inte.
Vi tog flygbussen för 110 kronor istället (per vuxen naturligtvis).

Alexander somnade så klart på bussen.
Oundvikligt.
Jag hade tänkt att han skulle ha sovit en sväng på planet för att sedan vara vaken när det var dags att släpa alla väskor och ungar till hotellet.
Men han somnade ingenting på planet, utan som en stock på bussen. När vi kom fram så var det ju helt omöjligt att väcka honom.
Som en zoombie släpade han sin trötta lekamen till hotellet. I alla fall så grät han inte som en ambuland. Det får man vara tacksam för. Fast när det var dags att somna i hotellsängen så blev han klarvaken igen. Lyckligtvis gick det över ganska snart.

Vi var framme på hotellet, som låg jättenära där flygbussen stannade, typ korsa en bro bara, klockan 02.
Checkade in, värmde välling och stoppade ungarna och oss i säng till 02:30.
ZZZzzzzzzzzz

ZZzzzzzz till klockan 10 på morgonen. Då fick vi väcka ungarna för att hinna göra oss i ordning tills det var dags att checka ut klockan 12.
De hade säkert kunna sova lite till.
Och vi också naturligtvis.

Jättefinthotellrum utan fönster. Så det var bäcksvart där inne. Och tysst. Man hörde inte en endaste granne eller spring i koridoren.
Fint inrett, lagom stort, fin plattskärmsTV som Älsklingen ville vika ihop och stoppa ner i resväskan och ett badrum som nästan var lika stort som sovrummet.
Jag är jättenöjd och rekommenderar det hotellet >>> verkligen.

Dag 2, torsdag så sprang jag iväg och växlade pengarna, köpte tågbiljetter och frukost som vi åt i sängen. För hotellfrukosten kostade 95 kronor per person och det tyckte jag var dyrt. Men när jag handlade frukost på 7-11 så gick det på 150 kronor och det var de torraste mackorna jag ätit i mitt liv.
Så det hade varit värt att ta hotellfrukosten.
Men som vanligt så är det lätt att vara efterklok istället för försnål.

Tåget gick 12:35.
14:00 var vi framma i Hallsberg där min far kom och hämtade oss.
14:30 hemma i föräldrahemmet där min mor väntade med hemmagjord fiskgratäng. Sedan så gick vi ut för att kolla omgivningarna och så var det dags att stoppa ungarna i säng.

Totalt så tog resan lite mer än ett dygn att komma fram men det var det värt. Vi tog det någorlunda lugnt och det var lagom med stress och utmattning.
Man kan ju inte förta sig på semestern det första man gör.



Nu väntar pappa med grillen för det har varit en underbar sommardag här. Jag får återkomma med fler äventyr och betraktelser.

Om allt har gått som det skulle så är vi nu i Stockhol och har fått sova i underbara hotellsängar.
I dag ska vi ta tåget hem till min hemtrakter runt Hallsberg.
Om jag får tid och allt går som det ska så skriver jag en rad när vi kommit fram och har pussats och kramats ordentligt.
Och husesyn, man måste alltid gå husesyn och se vad som har hänt sedan man var och hälsade på sist.

Hej på ett tag.

/Y

Ja nu sitter jag säkert på planet till Sverige eller håller på att tokpackar om det är förmiddag fortfarande.
Alldeles säkert är jag ute i sista minuten och svetten lackar kan jag lova.
Stressat svär jag ve och förbannelse över att jag inte börjat med detta i tid.

Som tur var väl då att jag varit duktig och tidsinställt ett inlägg tills nu då. Så jag slipper att tänka på det.

Här kommer lite bilder från när vi firade den kanariska dagen i Alexander skola i fredags >>>



På morgonen innan vi ska gå till skolan ser vi så här fina ut i våra kanariska folkdräkter. Jag har fått låna en extra fin av Octavios faster som är med i ett folkdanslag och har en hel garderob med olika klänningar. Jag kände mig som om jag vore med i "Lilla huset på prärien." Fattades bara den lilla volangmössan.



Blusen är ett litet konstverk och sydd av Octavios mamma.



Vädret visade sig från sin allra bästa sida när alla var tvugna att gå klädda i ullstrumpor och långkjolar.
Barnen dansade och sjöng för föräldrarna som stolta satt med kameran i högsta hugg....precis som jag.





Sedan väntades det förfriskningar och lek & bus.
På det hela laget en väldigt bra dag. Om än lite svettigt .




Vi höres.

/Y