Skrivet den: 2015-05-17 Klockan: 15:22:21

Jag skiter i måsten idag

....och drar ut familjen i parken. 

Solen skiner. 
Det är söndag. 
Vi har fortfarande tid. 
Vi har inte blivit osams......än. 
Och jag har en bok som ropar på mig. 









Jag stekte upp några korvar och stoppade i några kex och det var det. 
Varför gör jag inte detta oftare?
Varför ska jag alltid komplicera allt?

Jag komplicerar och planerar allt så till den milda grad att det till slut inte blir nått av med något. 

Men idag blev det det. 

/Y - en, för ögonblicket, nöjd och avslappnad person. 



Skrivet den: 2015-05-04 Klockan: 16:05:07

Jag har avlett en katastrof och firat Valborg

TRE dagars ledighet är över. Idag går vi in på den fjärde. Det är halvledigt kan man säga. Ungarna är lediga från skolan. Jag har svenskaklasser som vanligt. Älsklingen jobbar. De tre aktiviterna tillsammans känns INTE som ledigt.
Det känns som JORDBÄVNING.
Men jag slapp i alla fall dra upp ungar på morgonen och släpa iväg dem till skolan.
 
 


 
I onsdagskväll satt jag vid datorn och Älsklingen satt och hängde framför fotbollen på TV:n när hela huset plötsligt blev nattsvart.
- Vad i hela friden, ropade vi bägge två men sedan så hörde vi vatten som skvalade ute i köket och då skrek Älsklingen:
- Jädrar i h-vete istället.
Jag fattade inte vad han hade förstått, utan försökte hålla jämna steg med honom när vi trevade oss fram mot köket med händerna framför ansiktet för att skydda oss mot det som man kan krocka med när man inte ser vart man går.
 
Och när vi hittat fram till köket och hittat den enda ficklampan i huset som var gömd inne på toaletten -varför är aldrig saker på sina platser när man behöver dem utan på de mest otänkbara ställena där de absolut inte hör hemma? -då såg vi att det forsade vatten från varmvattenberedaren och rakt ner i ett eluttag som finns under.
Vem som satt ett eluttag under en vatteninstallation kan ni inte fråga mig om men en juste tippning är att det är en av de där smarta spanska hantverkarna igen. De som gjorde köksdörren så smal att det inte går att få in normala vitvaror där utan man måste ta in dem via köksfönstret eller hugga bort dörrkarmen, som vi gjorde sist vi köpte nåt nytt till köket >>>.
 
I alla fall, innan vi fått tag på ficklampan, lokaliserat skadan och fått kranarna omvridna så hade det ju naturligtvis runnit ut en smärre sjö på golvet, så det var bara att börja torka. Men TÄNK om detta hade hänt när vi varit och jobbat eller på något annat flera-timmars-uppdrag eller borta helg.
sån.himla.tur
 
Men nu började problemen att rulla upp sig.
Dagen efter var det Valborgsmässoafton.
Älsklingen och jag skulle jobba.
Vi hade Valborgsgrillning med svenskan på kvällen.
Och dagen efter det var det 1:a maj och ALLA arbetares vilodag med tillhörande stängning av affärerna.
Hur skulle vi fixa detta nu?
 
En parantes.
Fredagen den 1:a maj hade vi bestämt med ett par kompisar att vi skulle luncha hemma hos oss. Det är ju så himla svårt att få till en dag när alla jobbar så olika men på 1:a maj, som ju är arbetarnas dag, så var det ju självklart att alla skulle vara lediga och kunna luncha.
 
Trodde vi!
 
När datumet närmade sig visade det sig att flera av kompisarna skulle jobba denna dagen. Speciellt de som jobbar i affär.
Varför öppnar man en sån dag?
Jag blev genast på stridshumör och mina gamla arbetarklassgener började genast göra uppror och skrika om att här skulle kämpas för arbetarnas rättigheter.
Jag la ut ett upprop på Facebook: Jag tänker minsan inte gå till något etablisemang på 1:a maj och spendera pengar och stödja arbetsgivarnas blodsugande av oskyldiga arbetare som inte kan protestera.
 
Det blev en flopp.
Inga spanjorer blev uppmuntade.
Och det är det som är lite av problemet här.
Man tycker om att skälla och gnälla men ingen vill vara den första som ställer sig upp och protesterar offentligt.
Svärmor gick till och med och handlade blommor till kyrkogården till morsdag (som var i söndags) denna dagen. För man kan ju inte, Herre Gud förbjuda, planera lite och göra sina inköp en annan dag.
 
Vi talar ofta om varför det finns så många bidrag och mycket hjälp i Sverige till allt och alla. Och varför det fungerar så bra där.
Ja, INTE är det ju för att alla är så SNÄLLA och GODA i Sverige skulle jag säga.
Utan för att våra förfäder kämpat och försakat på sin tid för att vi ska ha det bra.
Och det kommer INTE att fungera i en framtid om det bara slutas att kämpas eller att utnyttjas på falska grunder.
Ja, det var min karriär som 1:a maj-demonstrant.
Inget att skryta om. 
 
Hur som helst.
Nu satt jag i den sittsen att jag skulle behöva bryta mot mina egna regler och jag vet inte om det skulle föreställa en knäpp på näsan eller en test av min viljestyrka.
Jobbigt blev det i alla fall att hålla löftet om arbetsfriden.
 
Vi drog hur som helst iväg på torsdagen efter jobben och handlade en varmvattenberedare så snabbt att vi knappt fattade vad vi köpt. Sedan åkte jag iväg med ungar och picnic och Valborgade medans Älsklingen stannade hemma och tömde varmvatten och disskuterade allehanda tillvägagångssätt med en händig granne.
Fast det hade nog gått bättre om vi gjort tvärt om, måste jag få säga. 












 
På fredagen besvärade vi inget 1:a-majöppet och på lördagen hängde vi upp den nya beredaren.
Och söndagen kvar för att plocka ihop allt.
 
Japp, det var våran Valborgshelg.
Så nu har man satt upp ny mackapär i köket också.
Meritlistan växer.
 
/Y

Skrivet den: 2015-04-26 Klockan: 23:35:41

Jag är upptagen

...LIVET ni vet, det där som inte bara är lata stranddagar, glammiga fester eller äventyrliga resor, utan det där som kommer emellan dessa tillfällen - vardag tror jag att det heter ;)
Det tar upp all min tid.
Och jag är arbetslös...
 
 

 
Efter en UTE-helg, och då menar jag inte ute som i ute på krogen, även om jag så-in-i-bomben hade behövt en sådan för att "glömma" min vardag, utan en ute som i UTanför-hemmet-UTE, så ser hemmet ut som ett bombnedslag.
 
Rena-och-vikta-tvätt-högarna på matsalsbordet har antagit en fysisk omöjlig höjd, damråttorna i hörnen har blivit så stora att de slåss med skitungarna på blodigt allvar om lekutrymmet i lägenheten och diskbeget i köket har brett ut sig så mycket att det numera är omöjligt att laga mat inne i köket.
Som tur är just det sistnämda inte mitt ansvar, diskberget alltså, matlagningen den ligger på min lott. Och som tur är nummer två så har vi diskmaskin. Alla diskansvarigast stora dröm och vår bästa investering här i familjen.
 
Jo helgerna här används till att återställa kaoset som uppstår under veckorna när ingen tid finns till att hålla kaoset på avstånd.
Plocka.
Men vissa helger så "händer" det saker som gör att vi inte lyckas med det återställandet. Som förra helgen då det vankades födelsedagskalas och årets tårt-och-kak-baknings-marathon skulle ske.










Och vissa helger, som denna helgen, så drar det för mycket i sol-och-bad-nerverna så det inte går att hålla oss hemma. Igår var vi och hälsade på i sommarstugan i Puerto Rico, sa adjö till en familj som åker tillbaka till moderslandet efter 20 år i solen och spenderade hela dagen vid poolen. Och idag gick vi ut i parken och hade fika-picnic på filten i vårsolen som börjat att skina komma även här i Las Palmas.









 
Bäst är det förstås att kombinera en plockdag och en aktivitetsdag. Men det är inte alltid man själv får bestämma och nu har det varit så.
Och hemmet ser ut därefter.
 
Och nu är det måndag.
En dag som jag borde vara ledig på nu när jag är arbetslös.
Men så är inte fallet.
Ledigheten har på något konstigt sett ätits upp av tillfälligheterna.
Jag hjälper en ögondoktor just nu att lära sig svenska. Hon vill åka till Sverige och jobba och vidarutbilda sig på något svenskt sjukhus och då måste man ju kunna svenska.
Tre timmar om dagen läser vi.
Det går undan.
Hon är duktig.
Så om det är någon som känner för att ta sig ann en ögondoktor.....hör av er.
 
Och så har jag ju modersmålsundervisningen med ungarna på eftermiddagarna. Och vuxensvenskan två kvällar i veckan.
Och föräldramöten.
Och kampen med spanska pappersmyndigheten.
Etc.
Som tar upp all min lediga tid.
 
Det blir liksom aldrig tid för det där jag vill ta tag i.
Fixa en egen svenskakurs för sjukvårdspersonal.
Det har jag ju erfarenhet av.
Det borde jag fixa lätt som en plätt.
Men det måste fixas en massa om HUR, VEM och VAR och sånt tar tid. 
 
Japp, det är vad jag pysslar med när det ekar tomt här inne.
Men jag är som julen, kommer tillbaka med jämna mellanrum.
 
/Y

Skrivet den: 2015-04-15 Klockan: 20:49:53

Jag har njutit

....och nu tänker ni säkert att det är ju SJÄLVKLART att hon har njutit. Hon har ju varit på semester och bott på hotell den "glidarn". Men det är inte det tillfället som jag tänker på.




 
Att det ska vara så himla svårt att njuta.
Och speciellt på kommando.
Det är som förgjort.
 
Som när man väntar i evigheter på att få ha ett par dagars semester och få komma på hotell och äta frukostbuffé, slippa städa, få gå på restaurang, vara med sina när och kära utan att behöva anstränga sig och ha måsten.
Ja, då är det ju som upplagt för njutning.
Men si, det går inte.
Ju mer man lägger upp och ordnar för det, desto svårare är det att uppnå detta tillstånd.
Men det kommer jag till.
 
Det var, som sagt, inte det tillfället som jag tänkte på.
 
Här-om-dagen fick jag helt oväntat en hel-ledig förmiddag.
Helt från det blå.
Oväntat.
Överaskandes.
Nej nu ska jag banne mig ta vara på detta och sjunka ner i soffan med ett paket kex och en god bok, tänkte jag.
Jag har INGENTING som jag måste göra nu.
(Ja, det går faktiskt att inbilla sig de flesta saker, som att man verkligen INTE har någonting att göra en helt ledig förmiddag, om man VERKLIGEN anstränger sig. Man får öva lite och slå dövörat till för samvetet. Men det går.)
 
Och jag sjönk verkligen ner i soffan med kexen och boken och det fanns en lååååååååång stund där då jag verkligen kände en sån otrolig FRID och LYCKA.
Halleluja!
Jag kan fortfarande känna de där känslorna.
Nu ska här njutas.
Och det gjorde jag.




 
Visserligen kom där en liten röst i mitt huvud, med pekpinne och hötte åt mig:
- Nej. Yohanna, du borde verkligen ta dig i kragen och utnyttja den här lediga stunden för att gå ut i parken och köra några fettbrännarturer.
Jag fattar inte!
Varför ska den där pekpinnen alltid komma och förstöra stunden.
Men jag var stark och hötte tillbaka åt pekpinnen och slog dövörat till igen, så jag riktigt blev imponerad av mig själv där.
 
Och så satt jag där i TRE timmar och åt kex, läste bok och njöt.
Herre Gud vad skönt!
Ibland är det, det riktigt enkla som är det bästa.
Som när skitungarna leker mest med kartongerna och presentpapprena och skiter blankt i den super-dyra-som-man-fått-springa-benen-av-sig-för-att-hitta-presenten.
Superirriterande. Men ett känt faktum.
 
För när vi var på hotell, åt frukostbuffé, inte behövde bry oss om något och skulle njuta av att vara med familjen, ja då gick det inte så bra att njuta, måste jag erkänna.
Ungarna var så uppe i varv att de var omöjliga att vara med.
Bråkade och skrek.
Busade och levde rövare.
Ville inte sova.
Ville inte äta.
Ville inte sitta still.
Ville inte alls njuta.
Och ville inte alls låta föräldrarna njuta heller.
 
Men jag förstår dem.
Jag var litegrann själv så.
Försökte lugna ner mig själv men jag var så uppe i varv över att stunden äntligen hade kommit att jag hade svårt att fatta att det verkligen var sant.
NU, Yohanna, NU måste du njuta!
Njuter du nu Yohanna?
Du njuter väl nu?
 
När det enda vi egentligen velat gjort var att ligga på en solstol med en bok i handen och småprata med föräldrarna, så flängde vi omkring och skulle hitta på så mycket som möjligt. Åka hit och dit, hälsa på här och där och jag vet inte vad.
Och när allt var slut så har det bara sagt poff och var över och man undrade vad man egentligen haft för sig.
Hur gick det med solstolen och boken?
 
Faktiskt!
Så gick det ganska bra med just boken.
Jag tog inte med en enda bok till hotellet.
Vet ni varför?
Jag såg detta när vi var och rekognoserade på stället ett par dagar innan.




Det fanns ett av detta på varje våningsplan.
Bord fulla med böcker som folk läst och lämnat vidare till dem som ville fortsätta att hålla böckerna vid liv. Och 95% av dem var på svenska. Precis som gästerna på hotellet.
Vilken jäkla bra idé
Här skulle plöjas böcker bestämde jag.
 
Nu är ju FYRA dagar bara fyra dagar och man hinner inte 20 böcker då. Och speciellt inte om skitungarna bråkar med en hela dagarna och man ska vara social med den övriga familjen också.
Men det finns ju nätter ha ha.
Och jag läste och drack öl tillsammans med Älsklingen på terassen om kvällarna. Eller jag läste och Älsklingen spelade spel på mobilen. När ungar och gamlingar gått och lagt sig.
Det var bara vi vakna.
.....klockan 10 på kvällen.




 
Jag började med en Håkan Nesser. Det är en gammal favvis-författare från förr. Den första boken jag läste var "...och Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö".
Och så var jag fast.
Jag gillar hans sätt att skriva.
Och så gillar jag att han skriver om mina hemtrakter.
 
Och denna bok som jag fick tag på, "Berättelse om Herr Ros", var bra. Men den var FÖR djup. Jag fick en massa konstiga tankar om livet och meningen med det. Inte bra när man läser på natten och dricker öl.
Jag var tvungen att börja med något annat på en gång efter att jag avslutat den.
Något gladare.
Jag hade spanat in Läckebergs "Isprinsessan", men hade en föraning om att den inte skulle vara så munter den heller.
Så när jag fick se min ABSOLUT-favorit-författare Marian Keyes så var saken biff.
Henne skulle jag ha!
 
Det finns ingen som skriver så roligt och får mig på så bra humör som Marian, jag tror jag har alla hennes böcker.
Så det var lite konstigt att jag inte hade läst denna som jag hittade.
Men jag kände inte igen den.
Och körde igång.
Det var denna boken som jag läste när jag satt i soffan och njöt. För den fick ju följa med hem till Las Palmas efter semestern, för självklart hann jag inte färdigt den också på dessa få dagar.
Det finns ju en måtta på hur mycket läsning och öldrickande man hinner med på nätterna.
 
Men jag hade ju boken i min bokhylla där hemma.
Fast det var ju klart att jag inte fattat det.
För jag har den på spanska och då heter den "Helen kan inte sova. På svenska, som jag läste den på nu heter den "Mysteriet i Mercy Close".
Inte ens i närheten.




 
Så jag läste färdigt den och njöt.
Och som vanligt så lämnade den en oerhörd saknad efter sig.
Det är sånna böcker som man INTE vill läsa färdigt.
 
Men JA, jag har njutit.
Halleluja!
 
/Y

Skrivet den: 2015-04-07 Klockan: 00:26:35

Här är det slut på semestern

....helsikes, jädra, förgrömmade tid. Vilket spratt du spelar oss hela tiden. Så lång tids väntan och längtan, och så är det över på ett fjutt. 

Nu är det slut och det är så svårt att fatta. 






































Vi packade ihop igår och åkte hem sent på kvällen. 
Att äta fiskpinnar och potatismos med en klump i halsen är det jag har ägnat mig åt idag. 
Ungarna har varit i skolan. 
Jag har jobbat. 
Livet har återgått till det normala. 
Vardag. 

Ja inte riktigt. 
Föräldrarna är kvar tills på fredag och kommer och hälsar på i morgon. Än återstår några familjedagar. 
Sedan blir det ångest på riktigt. 

Jag HATAR avsked. 

/Y

Skrivet den: 2015-04-03 Klockan: 00:10:04

Här är man inte ett semesterproffs

....för det kan man ju inte kalla sig när sista gången som man var på hotellsemester med hela familjen var för FEM år sedan. 
Det hade behövts lite mer semestervana. 

Första dagen är avklarad och nu gäller det att suga musten ur ögonblicket för här går det undan. 



Vi befinner oss alltså på hotel Folias i San Agustin och jag får återkomma med en slutgiltig sumering när jag vet hur det gått, men hittills kan jag berätta att vi är nöjda. Jag hade läst många reseberättelser om hotellet innan vi åkte och de flesta var överens om att det bästa med hotellet var personalen. 
Och det håller även vi med om. 

Detta är ett av San Agustins äldsta hotell och jag undrar om det inte även är ett av öns äldsta. 
Älsklingens mor berättade att de tillbringade första natten på smekmånaden här innan de drog vidare till Lanzarote, för FYRTIO år sedan. På den tiden det begav sig. 
De hade beställt rum på ett annat hotell men hittade inte dit mitt i natten i ruset efter bröllopet. Det var på den tiden innan det fanns både GPS och Google att hitta vägbeskrivning med. 

På den tiden gick det att speta in direkt på hotell och fråga om rum. 
Det funkar inte nu för tiden. 
Nu bokas allt på internet innan. 
Tro mig, jag försökte. 
Vi ville ju stanna på samma hotell som mina föräldrar så jag gick in här i god tid innan och försökte fixa in oss, men si det gick inte. Alla rum är uthyrda till researrangörer så vill man ha nått rum måste man leta upp det på internet. Och det är inte det lättaste. 
Det finns en uppsjö. 

Men jag hittade. 
Men då får man bara ha ett barn per rum. 
Det andra får man lämna hemma ha ha. 
Nej, det andra skulle gå bo i mina föräldrars rum. 
Fast när vi kom, för jag hade, när vi kom och hälsade på föräldrarna och skulle kontrollera stället, fått "önska" ett våningsplan där vi skulle bo, visade det sig att rummet där vi skulle bo var jättestort. Så receptionen frågade om vi ville ha extrasängar till bägge barnen inställda i vårt rum. 
Och det var ju jättehyggligt. 

Så nu bor vi i ett jätterum med terras mot poolen och allt är frid och fröjd. 
....i mina drömmar. 













Detta är ett hotell fullt med skandinaviska pensionärer som går ut och reserverar sin solsängar med sina handdukar, något som är strängt förbjudet på ALLA hotell i hela världen skulle jag vilja påstå, klockan halv åtta på mornarna. Och sedan ligger de lugnt och stilla och solar och läser hela dagen. 
Inte en unge i sikte under hela veckan har mina föräldrar rapporterat. 

Så kommer vi med två småterrorister som inte kan hålla sams, vara lugna eller låta bli att skrika. Klart, det blir ju en chock för pensionärerna. 
Och ett stressmoment för föräldrarna som måste lyckas med det omöjliga. 
...eller skita'it och slappna av. 
Men något pressade i alla fall. 

Och det där med att lyckas med packningen. 
Ring inte mig om det ska packas. 
Jag har så mycket kläder väntandes i garderoben på att få komma ut på galej att jag tar med mig ALLT. 
Och ändå lyckas stå där på hotellet med ingenting att ta på mig. 
Varför tog du inte med dig någon kjol Yohanna?
Och varför ett par vinterjeans och ett par för små shorts?
Suck!

Men jag har med mig påskris. 
Visserligen fick vi ta in det bakvägen för det var för skämmigt att gå igenom receptionen med det tillsammans med alla våra hundra resväskor, men det är med. 









Jag får berätta mer om våra missöden (äventyr) i morgon. Vi måste passa på att sova medans skitungarna sover. I natt tror jag vi var vakna hela natten med Lillskatten som var så uppspelt att det slog över. 
ZZZzzzz...

/Y

Skrivet den: 2015-04-02 Klockan: 00:32:50

Här är vi på plats

....så nu börjar det: SEMESTER!










Det tog bara 100 timmar för ungarna att somna och det får väl ses som rekord. 


/Y

Skrivet den: 2015-03-29 Klockan: 23:34:54

Här vankas det snart semester

....och vi har ÄNTLIGEN fått besök från Sverige.
 
I morgon börjar påsklovet.
...för ungarna.
Jag jobbar förmiddag tills på onsdag och sedan tar även jag och Älsklingen FYRA dagars påsklov.
Och det vankas semester.
RIKTIG semester!
 
Men i fredags fick vi besök.
Långväga besök.
Långt både i tid och distans, det var nämligen ETT år sedan vi träffades senast >>>.
Ska det va så?
Ska man träffa sina föräldrar en gång om året?
 
 
 
 
 
Då var det också mars.
Då vankades det också födelsedagskalas.
Då var vi på G till sommarstugan, så blir det INTE i år.
 
Svärföräldrarna har hyrt ut bungalowen till turister HELA året. Bara juli och augusti ska de ha den själva.
Älsklingen har semester i juni....
Så det blir inget födelsedagskalas i sommarstugan, inget påsklov och ingen semester där.
Själva har de dragit iväg till fastlandet på semester i påsk.
 
Nä, jag är inte bitter.
Hur kan ni tro det.
Mua ha ha ha ha.
Jag är så bitter så det ryket sot ur öronen.
Vi har världskrig här hemma och jag skäller på Älsklingen i sann spy-galla-över-svärföräldrar-så-skulle-aldrig-mina-föräldrar-göra-anda.
 
Så jag har gått och hyrt in oss på mina föräldrars hotell över påsk.
Det ska vankas semester.
RIKTIG semester med frukostbuffe och uppvärmd pool minsann.
Och jag ska ha på mig bikini och sitta i solstol och läsa bok och sippa på något spruttligt i FYRA dagar minsan.
 
- Men Yohanna! sa min mamma i sann mamma-förmanings-ton (hon har kvar den än trotts att jag är över 40). Det här blir dyrt för er.
- Det skiter jag i tänkte jag. Jag ska njuta.
 
Så vi var och inspekterade stället i fredags när föräldrarna hade kommit från flygplatsen.
Hederligt gammalt hotell i San Agustin.
Ganska slitet, knövliga sängar, brist på varmvatten - MEN pool och wifi i receptionen.
Vi passade på att fjäska lite för receptionisten så vi fick välja våningsplan tills vi skulle komma.
Passa på och önska kan man ju alltid.









 
Men snart vankas det semester alltså.
Och påsklov.
Och mycket tid med föräldrarna att ta igen.
Jag är som ett barn inför julafyon.
 
/Y

Skrivet den: 2015-03-23 Klockan: 13:29:27

Här firar vi en åttaåring i dag

....eller firar och firar, han ligger sjuk i sängen och vi äter tårta. 










Inte varje dag man får äta tårta till frukost. 






Alexander, alias Guldklimpen fyller åtta år i år idag och är hemma och är sjuk. 
Vi skulle ha firat födelsedag igår men vi fick ställa in det och tårtan blev kvar i kylskåpet. 

Vi får festa en annan dag och får fira lite lugnt i dag. 
Tårtan måste ju ätas upp. 

Alexander ja, han är stor nu, snart tonåring. Han kommer att bli någons drömprins en dag. Det är jag säker på. 
Men det återkommer jag till. 
Nu ska vi äta tårta.
.....och jobba. 

/Y

Skrivet den: 2015-02-14 Klockan: 10:44:17

Alla Hjärtans Dag 2015

Här köper vi ingenting till varandra på alla hjärtans dag.
Det har jag strängt sagt ifrån.
Jag tycker att det är så ledsamt/irriterande att det ska slås på så stort i affärer och medier detta med att man MÅSTE fira kärleken på denna dag och man MÅSTE köpa fina presenter att överaska med.
Jag tycker att man ska fira kärleken alla dagar på året.
 
Min man skiter FULLSTÄNDIGT i vad jag tycker.
 
 
 


 
 
....och jag ÄLSKAR det!
 
Det är ju lite tvetydigt det där.
Med kärlek.
Med att vara kvinna.
 
Man vill ju vara så förnumstig och klok.
Men ändå så är det ju så härligt att bli överaskad och att få blommor.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
 
....jag njuter.
 
Kärlek är ju så svårt.
Eller kärlek är lätt. Äktenskap är svårt.
...att hålla liv i.
Kärleken till små-terroristerna forsar utan gränser, helt av sig själv.
 
Äktenskap är svårt och kan behöva sig en liten knuff då och då. Kärleken finns ju nånstans därinne. Den behöver bara få plats att kunna komma ut lite då och då. Den blir ju så lätt dränkt av stress, jobb, leda och familjebråk.
Den måste få komma ut och lufta sig ibland.
Få slå gnistor på det torra virket ibland.
Och man måste LÅTA den få det.
Och då kan en sån här dag vara alldeles utmärkt att göra det på.
Även om den blivit kommersialliserad.
Det blir ju så lätt hänt annars att det INTE blir hänt, det där med att lufta kärleken i äktenskapet.
 
En annan tanke.
Filmen 50 nyanser har/hade ju premiär lagom till denna dag.
Det var ju hemskt kommersiellt ;)
Jag ska INTE gå och se den!
.....idag.
Jag ska se den en annan dag.
Det är ju självklart.
Fast jag VET att jag kommer att bli besviken.
(Filmer är SÄLLAN lika bra som böckerna de bygger på.)
 
Kanska tar jag med Älsklingen.
Kanske gör jag det inte.
Vad ska han med att göra?
Det är är ju något mellan mig och Mr Grey ;)
Älsklingen kommer ju INTE att gilla den.
Det är jag säker på.
Boken är inte gjort för att gillas av män.
 
Det är som när Aftonbladet släpper iväg sin manlige journalist för att recensera filmen och han kommer tillbaka och säger att han inte blev det minsta upphettsad >>>
Ha ha ha det kunde jag sagt i förväg.
Det är ju som att släppa in en vegitarian på en köttrestaurang och tro att han ska gå Balobas.
Inte så troligt.
 
Jag har ju funderat länge på detta fenomen med Mr Grey och böckerna, och skrivit och kastat utkast till bloggen, om och om igen, för att försöka förklara.
Svårt.
Det är så många aspektet på något som verkar så trivialt som en snuskhistoria.
Men det jag kan säga om vad jag tror är något av det som säkerligen gjort den så populär är att vuxna kvinnor nog är lika mycket prinsesslängtare som små flickor.
Vi vill så gärna tro på den fantastiske prinsen som ska komma och svepa iväg oss och så ska vi leva lyckliga i alla våra dagar.
Fast detta är på en helt annan nivå än Askungen.
Men en HELT perfekt prins som vill ha JUST DIG och som gör ALLT perfekt i sängen, köper dig allt PERFEKT, stenrik och ger JUST DIG allt det du (i hemlighet) drömmer om.
 
För vi VUXNA kvinnor VET ju att:
- det finns INGA perfekta partners.
- det finns inga stenrika, supersnygga, som vill ha just dig.
- det finns ingen som är pefekt i sängen och ger dig orgasm bara av att titta på dig.
- det finns ingen sån kärlek.
- det finns ingen kärlek som övervinner ALLT utan att kämpa.
 
Vi VET ju det där.
Ändå så vill vi drömma och svepas med.
 
Och karlar (och nu drar jag alla över en kam i ett endra svep fast jag inte borde) de förstår ju inte det där.
Dröm-prinsen drömmarna.
Att vilja kunna sluta tänka på det där som inte är perfekt när det borde vara perfekt (en av mina värsta sidor).
Att förföras mer av en TANKE än ett handgripligt förfarande.
DRÖMMEN!
....som vi vet aldrig kommer att bli sann ;)
 
Så det är ju självklart att det inte "rycker i baguetten" på den där filmjournalisten, för, för det första har han inte läst boken (som säkerligen är bättre än filmen för att den skapar just den där FANTASIN) och för det andra är han en karl och har helt enkelt inte fattat det där med Drömprinsen/Drömsexet.
Bara att uttala sig som han gör, gör att han avslöjar sig själv som en man som helt enkelt inte har en susning om vad Prinsessor vill ha.
Men det får stå för honom.
 
På samma sätt har jag hört andra män skämta om "misshandeln" i boken och skämta om att kvinnor vill nog ha lite hårda tag i alla fall.
Det bevisar ju samma sak.
Att dom inte har en aning, eller inte har fattat alls, vad det hela handlar om.
 
Men det är en annan fråga.
Mycket mer komplex.
Som ska tas upp i ett annat inlägg.....
 
Nu ska jag odla kärleken.
 
Kärlek på er!
 
/Y

Skrivet den: 2015-01-22 Klockan: 12:56:42

Här kommer det julmat

....för jag måste verkligen dela med mig när jag kommer över/lyckas få till något riktigt gott. 











Men så gick förra veckan, förra helgen, snart denna veckan och snart är det helg igen. 
Livet går här skulle man kunna säga. 
Eller rusar...

Intensivsvenskakursen är snart slut här. 
Dags för examensprov. 
Och sen blir jag väl arbetslös kan jag tro. 
Jag tror faktiskt att jag ser fram emot det. 
....ett litet tag i alla fall. 
Innan jag ska ta tag i det där som ska göra mig vuxen, rik och berömd. 
Vad nu det ska vara. 

Mot nya mål. 
Mot nya utmaningar. 
Mitt 2015. 

I alla fall. 
Recept. 

Varje år är INTENTIONEN att prova på att laga något nytt till jul. Att inte bara ha de gamla vanliga rätterna utan även något nytt som kanske kan bli en ny jultradition. 
Intentionen som sagt....

Just till jul brukar jag ju vara så stressad att jag knappt hinner med de gamla vanliga rätterna, men till nyår brukar jag vara lite lugnare. 

I år gjorde jag visserligen, för första gången i mitt liv, trots att det är en klassisk nyårsrätt, helstekt oxfilé, som blev så jäkla kalasbra och precis på sin bästa punkt så att säga. 
Men jag hann inte med att göra det som jag skulle ha till. Tillbehöret kom jag inte till skott med förens till förra helgen. Och det var jäkligt synd, för det hade passat jättebra till köttet. 

Dock måste jag ändå slå mig lite för bröstet och skryta med att jag gjorde ju i alla fall både gravad lax och egenkokt julskinka till jul för första gången i år. 
Visserligen gick bägge skapelserna åt fanders, men jag gjorde dem i alla fall. OCH de serverades på julbordet. 

Och så har jag ju skapat de nya jultraditionerna; valnöts- och katrinplommonbröd och glögg- och pepparkasköttbullar som nuförtiden nästan alltid blir perfekta. 
Märks det att jag älskar mat?

Men receptet då. 
Jo vi tittar alltid på Jamie Oliwer på TV under fredagsmyset när vi äter fryspizzor. 
Kulturkrock men det är vad vi orkar med. 
Hur som helst, laga-mat-kanalen är det som passar bäst när man ska titta på vuxen-TV med skitungarna. De diggar Jamie. 

En fredag var Jamie inställt och de visade en annan kock, Loraine som lagade sina julklassiker. Bland annat spännande grönsaker att ha som tillbehör. Och jag fastnade för denna. 

Skär morötter i centimetertjocka stavar. 
Bryn i olivolja i stekpanna tills de blir mjuka, gyllene och karamelliserar sig. 
Blanda ner valnötter och delade katrinplommon. 
Pudra över kanel och lite salt. 
Blanda och servera. 






Hon Loraine, gjorde lite annorlunda. Men detta är vad jag gjorde och det blev kalasbra. 

Har gjort om det och om man inte vill ha julstämning på måltiden så kan man få lite mellanösterstämning. Kanske till couscous och nån kikärtsröra. 
Man får prova sig fram. 
Jag skulle ha haft det till baconlindad och fetaostfylld helstekt oxfilé med potatisgratäng och hallon-rödvins-sås på nyårsafton. 
Men så blev det alltså inte nu. 
Det blev bra ändå. 

Jäklar vad hungrig jag blev nu....

/Y


Skrivet den: 2015-01-11 Klockan: 23:00:20

Här blev det precis en sån helg som jag ville ha

...en lugn, hemma-sån, med alla julklappar bytta, myskläder på hela dagarna och inte en endaste tid att passa. 






Ända från det att vi kom hem från svärmorslunchen på fredagseftermiddag och fick svida om till pyjamas och fredagsmys, tills det att klockan närmade sig läggdags för skitungarna här på söndagseftermiddagen, har jag fluffat omkring i nått slags relax-moln och bara njutit. 
Precis som jag ville ha det. 

Vi fixade alla måsten i veckan så i helgen var det bara plock i hemmet, sista frosset av julen och ihopplock av densamma som gällde. 
Suga musten ur det sista, så att säga. 

Och det har vi gjort. 
Fredagen avslutades med att griljera den ANDRA julskinkan. Den som jag köpte på Ikea i oktober. Innan jag fick reda på att det fanns andra att få tag på. 
Ack så svindyr. 
Men väl värd sina pengar. 
Så himla god. 
Jag har smackat hela helgen. 







Den enda gången vi gick ut under helgen var på lördagseftermiddagen när vi tog min julklappsDramat och gick och handlade det nödvändigaste. 
Sedan skyndade vi hem igen till pyjamas och mystofflor. 

På söndagsmorgonen fick vi till och med nybakt bröd som jag måste tips om. 
Fick ett nyhetsbrev med detta recept ch blev nyfiken. Kalljäsa bröd i kylen under natten. 
Kan det bli enklare?
http://blogg.mama.nu/bakverkochfikastunder/2015/01/09/kalljast-limpa/

Rör ut 25 gram jäst i 2 dl kallt vatten. 
Blada i 1 tsk salt och 1 msk sirap. 
1dl rågmjöl och 5 dl vetemjöl. 
Jäs i kylen under natten. 
Pensla med vatten på morgonen och jag strödde över sesamfrön, flingsalt och krossade valnötter. Mest för att jag inte hade något annat hemma. 
Vilken lyx!





Rekommenderas!

På söndagen fick även skitungarna, som även går under aliaset terroristerna nu, sina konfiskerade julklappar. 
Jo, för jag gjorde ju det. 
Tog ett snack med Tomten. 
Och Tomten gav skitungarna det de mest hade önskat sig, med villkoret att de inte fick leka med dem fören de visat att de kunde förbättra sitt uppförande/beteende. 
Vilket har varit lika med att samla 10 stycken klistermärken. 

Jag VET!
Jag var desperat. 
Jag var tvungen att ta till Super-Nanny-knepet. 
Och det funkar. 
Fråga mig inte hur. 






Så idag har varit stora leka-med-julklappar-dagen. 
Härligt att se!
Och HÄRLIGT att se saker förbättrar sig. 
...peppar peppar ta i trä. 

Idag har vi annars tagit bort julen och det blev så förfärligt tomt. 
Visst kan man se HELA TV-skärmen nu, men jag saknar ljusglittret. 






Nu är det dags att ställa in sig på vår och karneval. 

/Y

Skrivet den: 2015-01-07 Klockan: 13:50:38

Här är den över nu

.....nu är glada julen slut, slut, slut. Även här nere hos oss.


Mitt humör är samma som himlen. 

 

Igår firade vi den ANDRA julaftonen med De Tre Vise Männens ankomst. 
Det var en helgalen dag med julklappskaos och farande fram och tillbaka. 

Jag återkommer om den och om den övriga julen, men idag börjar "vanliga" livet igen och det känns ju sådär. 
Imorgon börjar skolan för ungarna. 
Ännu mer sådär. 

Jag får alltid en känsla av att:
- Jaha ja. Det var det. 
En slags hatkärlek på nåt sätt. 
Det är skönt att det är över, nu kan vi börja 2015 med nya tag. Men ändå så känns det ju så HIMLA sorgligt på något sätt. 

Det har varit ett överflöd av mat, överflöd av alkohol, överflöd av godis och sötsaker och överflöd av familj och kärlek. 
OM det nu kan bli överflöd av kärlek. 
Men ni förstår vad jag menar. 

Och det är det som har kommit att kännas mest viktigt för mig under julen på sista tiden. 
Familj och kärlek. 

Såg på internet att årets julvärd fått så mycket bra kritik så jag var ju bara tvungen att kika in och kolla vem det var som skulle fylla Arnes tofflor denna julen. 
Och han pratade så bra om att julen, det är frid. Att det är en paus i livet. Att bara få vara, med familjen. 
Man behöver inte tänka på livet, karriären, klimatfrågorna, överviktskilona eller vad det nu är man går och grubblar på i normala fall. 

På julen får man bara vara. 
Ta det lugnt, i alla fall i huvudet, njuta och vara med familjen. 
Nu blir det ju aldrig så, men min intention är i alla fall att ha det så. Och det är det som jag MEST saknar idag, när jag sitter här på jobbet själv för att det inte kom en endaste elev för att de är hemma och njuter, att jag inte får vara hemma med familjen och jula. 

Familjen från Göteborg, som har varit här under hela julen, åker hem idag också. 
Ännu sorjligare. 
Jag skulle ju hinna så mycket under de här lediga dagarna: ordna i klädgarderoberna, måla den där hyllan, klä om sänggaveln osv. 
Det har naturligtvis inte blivit gjort. 
Vi har varit med Göteborgsfamiljen. Nästan 24 timmar om dygnet. Och jag tycker faktiskt att det är viktigare. 
Vi syns bara två gånger om året. 
Två INTENSIVA gånger. Och då måste man ta vara på det. 
Sänggaveln och annat får stå tillbaka. 

Jag vet inte om jag blivit äldre och visare eller förspanskad, men familjen blir bara viktigare och viktigare för mig. 
Gammalt gråll och små förtretligheter får  läggas i glömska och täckas över. 
Familjen är familjen. 

Idag har jag bara lust att skynda mig hem och sätta mig i soffan och leka med ungarna iförd pyjamas och fluff-fluff-strumpor. 
Mys. 

Men det finns en massa julklappar som ska bytas och jag har ingen lust att tok-trängas med folk på stan i helgen. 
Tror att det kan bli bäst att tokstressa lite nu på eftermiddagarna i veckan som är kvar. 
Och har kvar helgen orörd. 

En helg då vi bara kan vara. 
Äta upp den sista julmaten. 
Njuta av de sista juleljusen. 
Sjunga de sista jullåtarna. 
Snaska upp de sista pralinerna. 
Och plocka ihop julen och kaoset som finns hemma. 






Och flytta in i den nya toma kalendern 2015 och göra nya planer inför året. 

....men till nästa år igen. 
Kommer han vår gamle vän. 
Ty det har han lovat. 


/Y

Skrivet den: 2014-12-31 Klockan: 17:45:25

Här förbereder vi oss för ett nytt år

.....och jag blir VERKLIGEN superimponerad när jag kikar på besöksstatistiken på bloggen och inser att det är jättemånga som kikar in här, dag efter dag, fastän jag skött den jättedåligt på sista tiden.
Tack!




 
I en veckas tid har jag försökt satt mig ner här för att berätta vad det var som hände i jul, vad som fortfarande händer och hur vi har det.
Men det går inte.
Det känns för svårt.
Jag vet inte vart jag ska börja.
 
Det var en släng av super-överdjävlig-"värreänPMS"-4-års-trots-kris.
Jag vet inte vad som utlöste det hela.
Jag vet inte vad det beror på.
Jag vet inte hur jag ska hantera det.
 
Jag har gråtit så mycket.
Hela julen.
Vi har bråkat, skrikit och betett oss hemskt.
Familjen har varit mer slittrad än någonsin och vi har inte ens haft varandra.
Alla har varit involverade och varit ledsna.
Det har blivit FÖR mycket.
Och det känns mig övermäktigt att berätta om det just nu.
 
...kanske lite längre fram

 
Men idag vill jag vara glad(are).
Idag vill jag känna hopp inför en ny tid, ett nytt år, nya oskrivna dagar då man kan göra ALLT bättre och bra.
Hopp!
Det är väl det som nyår är.
 
Så vi laddar upp här inför kvällens familjekalas.
Jag känner ingen stress.......
.....över det organisatoriska.
Det blir som det blir.
Jag är mycket mer orolig och stressad över det familiäriska (4-års-trotset), hur det ska gå.
Det får väl bli som det blir med det också.
Idag vill jag sitta ner med god mat och sällskap, glittra med ögonen och känna FRID.
 
Och detsamma önskar jag er också.
Frid.
Frid i hjärta och sinne.
Och hopp inför 2015.




 
 
GOTT NYTT 2015!
jag återkommer....
 
 
/Y

Skrivet den: 2014-12-24 Klockan: 02:09:30

Här är endast Yohanna vaken

....på uppesittarkvällen som blev en paketinslagarkväll. 

Jag sitter och gör en lista på vad jag vill göra i morgon så att jag ska kunna sova. 
Bättre att ha tankarna på pränt med ordning och reda än att de flyger kring i skallen och oroar mig. 







Julstämningen vill inte riktigt infinna sig. 
Jag tänker INTE önska God Jul från oss än. För i morgon jobbar Älsklingen och det är vanlig dag för oss tills han kommer hem och vi får ta julafton. 

Jag saknar de svenska jularna. De var så mycket MER. 
Här är det bara ett par futtiga timmar på julaftonskvällen. 
POFF!
Säger det och så är det över. 
Jag hinner aldrig riktigt njuta. 








Och så har vi haft det riktigt bråkigt hemma hos oss på sista tiden. 
Riktigt bråkigt. 
Otrevligt bråkigt. 
Tonårsbråk, fast i 4-års-åldern. 
Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det och det gör mig ledsen. 
Det gör mig rädd för att vi kommer att få en riktigt otrevlig jul. 

Men just nu är allt lugnt och skönt...







Förra veckan var jobbig. 
Jag blev dyngförkyld efter Lucia. 
Stress och nerver. 
Farliga saker det ;)
Så jag har inte riktigt kommit ikapp i julstämningen än. 

Försjuttsingen vad mycket gnäll och depp det blev nu. 
Det är bara för att alla ligger och sover utom jag. 
Och inte nån glögg heller har jag tatt mig. 
Ha ha, gå och lägg dig Yohanna!

Återkommer med julhälsning från Familjen Kaos. 
Ha det så trevligt i morgon tills dess. 

/Y

Skrivet den: 2014-12-13 Klockan: 15:49:26

Här frossar vi i LUCIA idag

....efter att under 10 år, helt varit utan Luciafirande, frossar jag i att fira. Nu när den även infaller på en lördag i år. 
Det gäller att passa på. 


7:30
Jag lussar för min familj. 
Jag vill också....







9:00
Uppvärming på skandinaviska klubben med frukost innan dagens första officiella framträdande med barnen. 

Lillskatten blir osams med strumporna och ska absolut INTE vara med i något luciatåg. 
Skitkul!








Som tur är ordnar strumporna till sig på något magiskt sätt. 







10:00
Luciauppträdande 




Alltid lite kaotiskt innan alla kommit i ordning. 



















Klara, färdiga, gå....

















Efteråt fick vi fika och glögg. Glöggen spilldes ut, men det var i alla fall Inte PÅ lucialinnena så jag var hur glad som helst. 

Så åkte vi hem för att ladda om. 

13:30
Hemma igen och jag får se på SVTs Luciamorgon på STORtv och inte på liten skitdator. 

Vilken lycka!






Vilket program!

De hade verkligen lyckats i år med att göra det fint och bra. 













15:30
Nu ska vi äta lunch och dra vidare till nästa uppträdande. 



Jag fortsätter att rapportera löpande under dagen så fort jag kommer åt. 

/Y

Skrivet den: 2014-12-06 Klockan: 13:41:00

Här beger vi oss ut för att knuffas

.....när vi åker till shoppingcentrumet Las Arenas mitt i julruschen. 






Jag hoppar att springa runt i finkläder och klackar när jag ska shoppa en hel dag och jaga ungar. 
Nej bekväma kläder och tennisdojor blir det idag. 
Jag har blivit vuxen och vis(are). 






Vi drar iväg nu men jag uppdaterar under dagen med bilder och anekdoter ( krishistorier om jag känner oss rätt). 






12:30
Vi åker hemifrån. 
Ingen trafik ute på stan. 
Hoppas inte är inne på VÅRT shoppingcentrum. 


13:00
Rakt in på shoppingcentret. 
Ingen trafik, ingen kö, ingen trängsel......ÄN!
Ungarna märks med telefonnummer  för att inte tappas bort. 










15:00
H&M avklarad. 
Nu in på PriMart som har fått Frozen-exklusivt och är Lillskattens utflyktsmål för idag. 











17:00
Vi sätter oss ner för att äta något försenad lunch. 
Blodsockret nere i skosulorna. 
En nybörjarmiss som vi inte borde ha gjort. 














18:30
Inne i leksaksaffären upptäcker vi att alla presenter som vi rekat förra gången är slutsålda i h får gå på plan B - improviserande. 

Och hur i hela frisen kommer man ut ur leksaksaffären med påsen full ned klappar UTAN att ungarna märker något?
Nästa år går nye detta. 
Avledningsmanövrar fungerar ICKE. 


























22:00
Affärerna stänger och vi är fortfarande kvar. 
Huvudvärken börjar att infinna sig. 
Bäst att avsluta på Maccan för att slippa göra så mycket som möjligt när vi kommer hem. 
Tydligen det bästa på hela dagen enligt vissa damer i familjen. 







Nu vill jag åka hem. 
Och vi har inte ens fixat hälften av det som skulle fixas. 

23:15
Hemma!!!!
Och kan äntligen svida om till pyjamas och lägga upp fötterna på bordet. 










/Y

Skrivet den: 2014-11-30 Klockan: 23:58:13

Här har vi firat advent också

....och är nu, efter en hel dags pyntande och städande, redo för att starta nedräkningen till jul. 







Vi fick komma på adventskalas igår. 
Fyra svenskor, alla gifta med kanarier, träffades för att dricka glögg (på nytt sätt med whiskey och bubbel) och snacka om allt mellan himmel och jord medans ungarna stojade och gubbarna gjorde allt för att INTE öva sig i svenska. 

Det var så härligt. 

Familjen vi fick komma hem till bor lite utanför Las Palmas. I santa Brigida. Det regnade när vi kom dit och temperaturen hade sjunkit med fyra grader. 20,5 i Las Palmas och 16,5 där uppe. 

Det var dimmigt, kallt och mörkt. 
Kändes som Sverige. 

Inomhus var det så fin med en massa "lagom" julpynt och mysiga ljus. 
Vi tog av och skorna och tassade i strumplästen. 
Kändes också som Sverige. 

Fast jag gjorde en klassiker och hade hål på strumpbyxorna. 
Det får man bjuda på. 

Jag satt där och njöt och det kändes då himla....
.....hemma på något sätt. 

På ett sätt som det var väldigt länge sedan jag kände. 






































































....och så spårade det ur. 
Ha ha inte då. 
Men ser ser så ut. 

Men jag kan inte åka hem till folk så där.
Jag blir flyttsjuk. 
Jag får idéer om att flytta, måla allt vitt och slänga ut halva möblemanget. 

Så kommer jag hem till mig och är allmänt missnöjd med allt här. 
Men det blev ganska så mysigt efter allt pyntande idag. 

Glad första advent!
Imorgon börjar decembrer. 
Nu gäller det. 

/Y

Skrivet den: 2014-11-12 Klockan: 00:18:00

Här vi fixat julen

.....när vi, med brådskande steg, hastigt fick ge oss iväg till Ikea förr-förra fredagen.
 
 
 



En bekant berättade att hon varit på Ikea förra veckan och att de där tagit fram alla julsaker.
DÅ blev det bråttom.
Jag hade försökt att hålla koll på det där, när det skulle vara dags. Det är ju inte så lätt. Man har knappt hunnit stoppa undan sommarens badkläder (jag ska erkänna att jag faktiskt inne hunnit att stoppa undan dem än, de ligger i resväskan från sommarstuggan och har inte blivit uppackade än upps) och så är det dags att börja tänka på julen.

I alla fall.
Hänger man inte på låset på Ikea när de tar fram julsakerna, då blir man utan både julpapper och glögg.
Been there, done that :(
Men NU kom jag hem med både det ena och det andra av ALLA sorter och färger.
....och så lite till.
Det är ju Ikea det handlar om.
 
 
 








 


















Men jag handlade mat i Ikea-mat-affären för ÅTTAHUNDRA kronor (och INTE euro som det stog här innan - tryckfelsnisse ;). )!!!!
Jag borde ju banne mig få VIP-kort när det gäller den affären.
Men bor man utomlands så blir man jäkligt sugen på JULBORD.
Då gäller det att fixa det själv.
För det gör ingen annan.

Visserligen kan man åka söderöver, jag har hört att de serverar julbord på turistorterna, där varannan restaurang heter något svenskt, och det kanske skulle vara dags att åka ner och studera fenomenet efter 14 år här, men man måste även fixa julbord här hemme till dan-före-dan-julgransklädningen och dan-före-dan-julklapps-inslagnings-glöggandet.
Sånt får man fixa i bästa affär som har svensk-varor.

Har även hört talas om en "dansk?" slaktare här som visst ska göra svenska julskinkor.
DET vore väl för underbart.
För den som jag fick köpa kostade SEXTON euro för en liten en-kiloare.

Jag kommer i håg förr-i-tiden när jag jobbade i Sverige (visserligen hände det bara en gång men i alla fall) och blev bjuden på RIKTIGT julbord.
Ett sånt som hade ALLTING.
Och så bowlade man innan eller efter. Kommer inte riktigt ihåg. Har kikat lite på nätet och det såg ut som något som Ballbreaker verkar ha.
Och så blev alla lite på kanelen och pratade om saker som man aldrig pratar om annars på jobbet.
Åh vad jag skulle vilja göra det igen.
 
 
 



Jag börjar visst komma i julstämning här, fastän det inte alls var meningen ;)

/Y

Skrivet den: 2014-10-22 Klockan: 23:17:36

Här har det varit paus i livet

...när nästan hela sista veckan gick åt till att ligga i sängen. 

Förra helgen var det meningen att jag och Älsklingen skulle ha åkt iväg på "romantisk weekend". 
Bara vi två. 
Storshopping
Hotell
Romantisk middag på stan. 
Lite fniss tillsammans. 
Lugn natt utan störningar. 
Och hotellfrukost. 
Planeringen var minutiös. 
Vi fick ställa in....






Jag blev ju sjuk där efter strandbesöket förra veckan. 
Jag fick feber och blev förkyld. 
Med hjälp av lite paracetamol och ibuprofen så gick jag och jobbade på måndagen och tisdagen. 
Lite förkyld?
Man är väl viking. 

På onsdagen kunde jag inte gå nånstans. 
Jag var dödssjuk. 
Mansförkylning, släng dig i väggen. 

Jag var tvungen att sjukskriva mig. 
Ringa till jobbet och ställa in. 
Kalla in svärmor och det tunga artilleriet. 
På morgonen när jag försökte lämna ungarna i skolan svimmade jag nästan utanför dörren och blev skrämd från vettet. 
Jag låg som en blöt fläck i sängen och undrade om min sista stund var kommen. 
Var detta ebola?

Efter fem dagar med 40 grader i feber och ingen förbättring trots härdigt paracetamolknapring så skrev doktorn ut antibiotika och så började den långa färden tillbaka till verkligheten. 
Uj vad svag man är efter en sådan pärs. 
Och vad sakta det går att få tillbaka sina krafter. 

Jag är utomordentligt besviken. 
Man ser i filmer och hör talas om folk som är sjuka och sitter uppfluffade i sängen, läser böcker och tittar ikapp på en massa tv-serier. 
Sånna sjukor får aldrig jag. 

Jag får minsann ligga och stöna i sängen som värsta zombien. Inte ha kraft att ens lyfta huvudet från kudden. Än mindre titta på något. 
Och ständigt undra om min sista stund är kommen. 
Inget läst. 
Inget ifatt-tittat. 
Inget skrivet. 
Ingenting!
Bara en bortslösad vecka. 

Idag var jag och jobbade för första gången igen. Tio dagar sedan jag fick feber. 
Det gick bra. 
Jag tog det vääääääldigt lugnt och tänker så ta det också resten av veckan. 
Här skall återhämtas. 

.....sa jag att TV:n gått sönder också?
Det är ingen ände på roligheterna här. 

/Y



RSS 2.0